FÖRORD

Samarbete en god grund fr svensk forskningskommunikation

När detta skrivs våren 2020 präglar covid-19 pandemin världen, vetenskapen och allas vardag. Sällan har lättillgänglig och tillfrlitlig forskningskommunikation och vetenskaps- journalistik varit mer angelägen.

VETENSKAPSRÅDET HAR ETT viktigt uppdrag i att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat i Sverige. I rappor­ ten Vägval fr framtidens forskningssystem från 2019 lyfter Vetenskaps­ rådet fram forskningskommunikation som en huvudpunkt. I Vägvalsrapporten beskrivs bland annat mjligheter till synergier: ”Fr att stärka arbetet med forskningskommunikation behvs gemensamma nationella plattformar fr redaktionella samarbeten mellan forskare och kunskapsfrmedlare. Genom att bättre ta tillvara delar av det arbete som aktrer inom forskningssystemet gr fnns det frutsättningar fr att utveckla sådana infrastrukturer fr kunskapsfrmedling till såväl beslutsfattare som en bredare allmänhet.” Fr att underska mjligheterna till kat samarbete kring att tillgängliggra svensk forskning uppdrog Vetenskapsrådet till tidskriften Forskning & Framsteg och freningen Vetenskap & Allmänhet att gra en studie under år 2019. De har kartlagt och intervjuat aktrer som producerar, fnansierar, kommunicerar och/eller använder sig av forskning i Sverige. De har läst andras underskningar och rapporter, gjort studiebesk, kartlagt modeller fr betalning av journalistiska artiklar, genomfrt en opinionsmätning om intresset fr vetenskapsjournalistik och underskt hur Forskning & Framstegs läsare ser på tidningen. Dessutom har de samlat exempel från andra länder på samarbeten fr att kommunicera om forskning. Denna rapport, kallad Forskning.framsyn, redogr fr arbetet som genomfrts och slutsatserna som dragits. Jag vill tacka frfattarna till rapporten Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, och Viveka Ljungstrm, chefredaktr Forskning & Framsteg. Jag vill också tacka alla som medverkat och tagit sig tid till att delta i enkäter och intervjuer. Intresset fr ett samarbete är en god grund fr att gå vidare med en svensk satsning. Det fnns lämpliga plattformar som vi kan utveckla och bygga vidare på. Den pågående pandemin visar tydligt att ppen­ het, samarbete och tillgång till god forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik är viktigare än någonsin.

stockholm i april 2020

mikael jonsson kommunikationschef vetenskapsrådet

FORSKNING.FRAMSYN 2020 3 SAMMANFATTNING

Baserat på de rapporter vi tagit del av och de samtal vi frt, har vi identiferat fem trender: Så kan Ett nytt medielandskap är fljden av digital teknik, internet och artifciell intelligens. En rad nya format har utvecklats och traditionella massmedier utmanas när alla kan ta del av och själva bidra till kommunikation och debatt i samhället. Nya forskning modeller behvs och håller på att utvecklas fr att fnansiera journalistik. Mer forskningskommunikation – mindre vetenskapsjourna- listik Forskningskommunikation är ett område i tillväxt, som och vetenskap frfyttas från att sprida information genom envägskommu­ nikation, mot tvåvägskommunikation genom dialog, och sam­ verkan genom interaktion mellan forskare och andra delar av bli mer samhället. Forskningskommunikationen blir mer strategisk till sin karaktär och syftet kan vara att etablera relationer som leder till gemensamma värden fr de som är involverade. Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som syftar till pp­ tillgänglig nare, mer transparenta och inkluderande processer i forskning och innovation. Genom EU:s beslut att gå ver till ett system fr ppen vetenskap kar insynen i forskning och innovation. Men fr att forskningen i praktiken ska bli tillgänglig behver den Denna rapport är resultatet av en kommuniceras på sådana sätt att den går att fnna, ta del av och studie som genomfrts under år 2019 frstå fr andra än forskare. Faktaresistens och ifrågasatt forskning. Den digitala utveck­ i syfte att underska hur forskning lingen gr det lättare att sprida alternativa fakta och falska ny­ och vetenskap kan gras mer tillgänglig heter. Men den innebär också kade mjligheter fr forskare och fr allmänheten och andra målgrupper andra att dela med sig och ta del av forskningsbaserad kunskap, kommunicera och agera tillsammans. Genom en mer tillgänglig utanfr akademin i Sverige. vetenskap kan demokratin stärkas. Arbetet har genomfrts av tidningen Stimulans av intresset fr forskning. Att utveckla ungas ”sci­ ence literacy” eller ”science capital” är vanliga målsättningar och Forskning & Framsteg och freningen begrepp. Det handlar om att ka kunskapen om vad vetenskap Vetenskap & Allmänhet, på uppdrag är och hur forskning går till, liksom att utveckla sätt att se på av Vetenskapsrådet. världen med vetenskapliga glasgon.

I KAPITEL 3 beskriver vi befntliga medier och kanaler där fera I KAPITEL 1 redogr vi fr hur vi har arbetat: Vi har kartlagt svenska aktrer samarbetar fr att frmedla information om och samtalat med svenska aktrer, tagit del av andras under­ forskning. Dessa är tidskriften Forskning & Framsteg, webb­ skningar och rapporter, gjort studiebesk, underskt olika platsen forskning.se och tjänsten Expertsvar som frmedlar modeller fr betalning av journalistiska artiklar, genomfrt en kontakt med forskare fr journalister och politiker. Även nät­ opinionsmätning och underskt hur Forskning & Framstegs tidningen Curie, som ges ut av Vetenskapsrådet, tas upp. och forskning.ses läsare ser på dem. Dessutom har vi samlat och gett exempel på hur olika parter samarbetar i andra europe­ I KAPITEL 4 beskrivs hur aktrerna kommunicerar om forsk­ iska länder fr att kommunicera mer och bättre om forskning. ning i dag och hur de tänker kring olika kanaler. Vi har kartlagt och kontaktat 230 nationella aktrer som fnansierar, produ­ I KAPITEL 2 sammanfattas några nyligen genomfrda studier cerar, kommunicerar om och/eller använder sig av forskning i som visar att svenskar är intresserade av vetenskap och har Sverige. Dessa är: stor tilltro till forskning och frtroende fr forskare. Hur de tar del av nyheter i allmänhet och vetenskap i synnerhet varierar l Akademier och lärda sällskap beroende på ålder och bakgrund. Äldre fredrar traditionella l Branschorganisationer och fackfrbund medier som dagstidningar och tv medan yngre oftare använder l Folkbildnings­ och kulturorganisationer sig av digitala och sociala medier. l Forskningsintensiva storfretag Sveriges lärosäten ska ”samverka med det omgivande samhäl­ l Intresseorganisationer med koppling till forskning let och informera om sin verksamhet samt verka fr att forsk­ l Lärosäten ningsresultat tillkomna vid hgskolan kommer till nytta”, enligt l Mediefretag andra paragrafen i Hgskolelagen. Fr att närmare underska i l Myndigheter, forskningsråd och statliga forskningsinstitut vilken omfattning och hur detta sker har en särskild undersk­ l Stiftelser och andra organisationer som fnansierar forsk­ ning av forskares syn på kommunikation och ppen vetenskap ning och forskningskommunikation. genomfrts av Vetenskap & Allmänhet år 2019: Nio av tio forskare i Sverige vill kommunicera och samverka. Lärosäten kommunicerar om forskning, bland annat fr att Över hälften vill lägga mer tid på att kommunicera sin forskning positionera sig. Fr många lärosäten är rekrytering av studenter med omvärlden än de gr i dag. Det viktigaste skälet till att kom­ och internationella forskare den mest prioriterade uppgiften. municera sin forskning är att resultaten ska komma till använd­ Att sprida kunskap om forskning blir då en metod att stärka lä­ ning i samhället. Det näst viktigaste är att låta forskningen bidra rosätets profl och attraktivitet. Andra syften med kommunika­ till ofentlig debatt, fljt av att ka medvetenheten om forskning tionen är att ka mjligheterna till fnansiering, samverkan med i samhället. andra aktrer, medverkan i samhällsdebatten och till legitimi­

FORSKNING.FRAMSYN 2020 4 SAMMANFATTNING

tet. Att mta allmänhetens intresse och behov av nya kunskaper Videnskab.dk, och i Norge: Forskning.no, liksom den interna­ nämns också, men inte lika ofta. tionella sajten the Conversation, där forskare själva skriver om Lärosätenas vanligaste kommunikationskanaler är den egna sin forskning. webbplatsen, nyhetsbrev, sociala medier och olika sätt att be­ arbeta medier, till exempel pressmeddelanden och personliga I KAPITEL 8 redogr vi fr idéer, refektioner och åsikter kring ett kontakter. Bloggar, poddar och flmer är också vanligt frekom­ mjligt breddat samarbete om forskningskommunikation och mande, liksom olika typer av mten och evenemang. Många har vetenskapsjournalistik i Sverige. 53 av 65 aktrer i forsk­ minst en tidning, digital och/eller på papper. En prioriterad upp­ ningssystemet säger sig ha intresse av att ha tillgång till en gift fr de festa lärosäten är att på olika sätt utbilda, hjälpa och webbplats där forskare kan få populärvetenskapliga artiklar och stdja forskare i att kommunicera. Många beskriver dock att de debattinlägg publicerade. De allra festa ser också mjligheter inte har tillräckligt med resurser och tid fr det. till synergier så att svenska aktrer tillsammans skulle kunna Forskningsfnansiärer kommunicerar främst fr att sprida åstadkomma mer forskningskommunikation, populärveten­ kännedom om utlysningar och fr att berätta om de forskare skap och vetenskapsjournalistik. Bland lärosätena menar de och den forskning som de fnansierar. Att visa politiker och be­ festa att en modell liknande Forskning.no/Videnskab.dk vore slutsfattare att det egna området är viktigt, är angeläget fr dem intressant att prova. Andra typer av aktrer känner sällan till som frdelar ofentliga medel. Ett par vill ka intresset fr de dessa plattformar. När det gäller vad en gemensam forsknings­ områden som de fnansierar genom kommunikation och fera sajt skulle innehålla, vilka målgrupper den främst skulle vända gr kunskapsversikter. sig till och hur den skulle vara organiserad fnns många olika Finansiärernas vanligaste kommunikationskanaler är de­ frslag och ges därfr ingen entydig bild. samma som lärosätenas, främst webb, nyhetsbrev och medie­ bearbetning. Filmer och bloggar frekommer också. De festa I KAPITEL 9 fnns vår analys, våra slutsats er och tankar kring fnansiärer menar att det är forskarnas egna organisationer som nästa steg. Vi ser att det fnns stora mjligheter att gra jour­ har huvudansvaret fr kommunikationen av deras forskning. nalistik och kommunikation om forskning och dess resultat mer tillgängliga i Sverige. Vi bedmer att det fnns goda fr­ I KAPITEL 5 har vi underskt intresset bland svenska mass­ utsättningar fr ett utkat samarbete mellan svenska aktrer medier fr att få eller kpa sig kad tillgång till vetenskaps­ i syfte att ge bättre tillgång till forskning fr allmänheten och journalistik, genom att intervjua 17 mediefreträdare. De stora fr andra grupper utanfr akademin. massmedierna skulle troligen inte vara intresserade av att pu­ Återkommande argument fr samarbete är vikten av att pp­ blicera artiklar som är betalda av forskarsamhället. Fr Public na upp vetenskapen, motverka faktaresisten, ge forskare strre Service­fretagen är detta särskilt tydligt. Däremot kan de str­ utrymme i debatten, kraftsamla fr synlighet och trovärdighet, re dagstidningarna eventuellt vara intresserade av en modell bygga vidare på etablerade samarbeten, utveckla nätverk och som liknar TT, det vill säga en tjänst där man får tillgång till utbildningar, utnyttja resurser efektivare, arbeta tillsammans vetenskapsnyheter, skrivna av oberoende journalister. Dags­ fr att nå hållbarhetsmålen och att erbjuda medier uppslag och tidningarnas tryckta upplagor är framfr allt intresserade av att material. komma ver material så billigt som mjligt, utan att tumma på En del aktrer har invändningar och farhågor fr vad ett kat trovärdigheten. Dagstidningar med betalväggar kan eventuellt samarbete kring att tillgängliggra forskning och forskningsre­ ha en något strre betalningsvilja. sultat kan innebära. De vanligaste argumenten är att det råder konkurrens mellan aktrerna och att det därfr fnns behov av I KAPITEL 6 har vi underskt huruvida det fnns frutsätt­ att proflera sig, att portaler spelat ut sin roll, att det blir svårt att ningar att med läsarintäkter fnansiera utgivning av ett digi­ fnna gemensamma samverkansområden, att utbudet av forsk­ talt populärvetenskapligt magasin som till exempel Forskning ningskommunikation är tillräckligt och att det skulle vara svårt & Framsteg, och beskrivit olika modeller fr att ta betalt fr att fnansiera. journalistik. Vår slutsats är att ingen tidning eller journalistisk Två tredjedelar av de 65 svenska organisationer som intervju­ digital produkt ännu har lyckats väl med det. ats i underskningen ser positivt på mjligheterna till samarbete och är intresserade av att vara med i en fortsatt process fr att I KAPITEL 7 har vi underskt vad som grs i andra europeiska utrna vad man kan samarbeta kring och hur en samverkan kan länder fr att samordna kommunikation och rapportering om utformas. En färdedel uttrycker reservationer och vill avvakta forskning. Vi beskriver 20 initiativ som dels kommunicerar om med att ge besked, medan fyra säger nej till att medverka i ett forskning till allmänheten, dels frmedlar olika sätt att stdja mjligt framtida samarbete. Intresse fnns bland alla kategorier och genomfra forskningskommunikation på. Vi lyfter särskilt av aktrer men är extra starkt bland lärosätena. fram den nationella plattformarna fr forskning i Danmark: Ett samarbete br utgå från befntliga kanaler, snarare än att starta något helt nytt. En mjlig modell är en sajt som samlar vetenskapsjournalistik från Forskning & Framsteg; nyheter från lärosäten, forskningsinstitut och forskningsfnansiärer via forskning.se; och ett forum fr forskares eget berättande i artik­ lar, flmer och poddar som återpubliceras från andra kanaler och ÅTERKOMMANDE ARGUMENT som kan frstärkas genom samarbete med the Conversation. Till en sådan sajt kan också knytas ett kompetenscentrum som ger FÖR SAMARBETE ÄR VIKTEN AV std till forskare och kommunikatrer i form av digitala och fy­ ATT ÖPPNA UPP VETENSKAPEN siska utbildningar, råd och tips. Sajten skulle samtidigt innebära MOT SAMHÄLLET, ATT att skolor får tillgång till kvalitativa resurser om forskning och att svenska massmedier får fer uppslag fr forskningsnyheter. MOTVERKA FAKTARESISTENS Vissa medier kan också vara intresserade av att få återpublicera OCH GE FORSKARE STÖRRE en del av materialet på sajten. UTRYMME I DEBATTEN.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 5 1. GENOMFÖRANDE

forskning till allmänheten framver. Liknande nskemål har framkommit vid tidigare mten med kommunikationschefer Bred vid Sveriges lärosäten och forskningsfnansiärer. UTGÅNGSPUNKTER FÖR VÅRT ARBETE HAR VARIT ATT: l forskning och vetenskap br gras mer tillgänglig fr genomgång av allmänheten och andra grupper utanfr akademin l säkra en långsiktig lsning fr utgivningen av Forskning & Framsteg intressenter l etablera ett forum fr forskar­initierat berättande l erbjuda kvalitativa resurser fr skolan l fnna nya vägar fr kvalitativ vetenskapsjournalistik i Sverige och aktrer l ge svenska massmedier kad tillgång till vetenskapsjour­ nalistik.

Arbetet har genomfrts av personal vid Forskning & Fram­ steg och Vetenskap & Allmänhet. Ansvariga fr och frfattare Fr att underska hur forskning och vetenskap kan gras mer till rapporten är Forskning & Framstegs chefredaktr Viveka tillgänglig fr allmänheten och andra målgrupper utanfr akade­ Ljungstrm och Vetenskap & Allmänhets generalsekreterare min har vi under år 2019 gjort en bred genomgång av hur forsk­ Cissi Askwall. ning kommuniceras i Sverige och andra europeiska länder. Vi har kartlagt och samtalat med svenska aktrer som producerar, RAPPORTEN INNEHÅLLER FÖLJANDE DELAR: fnansierar, kommunicerar och/eller använder sig av forskning. l Genomfrande – beskrivning av hur arbetet har Vi har tagit del av andras underskningar och rapporter, gjort genomfrts studiebesk, underskt olika modeller fr betalning av journa­ l Bakgrund – genomgång av tidigare underskningar listiska artiklar, genomfrt en opinionsmätning om intresset och trender i tiden fr vetenskapsjournalistik hos allmänheten och underskt hur l Svenska samarbeten kring forskningskommunikation Forskning & Framstegs läsare ser på tidningen. Dessutom har vi och vetenskapsjournalistik – beskrivning av initiativ fr samlat exempel på hur olika parter samarbetar i andra europe­ att ka tillgången till forskning iska länder fr att kommunicera mer och bättre om forskning. l De svenska aktrerna – kartläggning och beskrivning Enskilda forskare kommunicerar alltid sin forskning, såväl av aktrerna i Sverige och hur de kommunicerar om inomvetenskapligt som utanfr akademin. Sveriges lärosäten forskning är ålagda att ”samverka med det omgivande samhället och infor­ l Vetenskapsjournalistiken i dag ­ beskrivning av hur jour­ mera om sin verksamhet samt verka fr att forskningsresultat nalistiken om forskning och vetenskap ser ut i Sverige tillkomna vid hgskolan kommer till nytta”, enligt andra pa­ l Finansieringsmodeller fr magasin och frjupande ragrafen i Hgskolelagen. Genom att undervisa, skriva veten­ journalistik – beskrivning av hur vetenskapsjournalistik skapliga och populärvetenskapliga artiklar, publicera studier, fnansieras i Sverige och utomlands. freläsa och samverka med kollegor, andra lärosäten och andra l Utblickar utomlands – sammanställning av intressanta sektorer i samhället, sker kommunikation och interaktion kring samverkansinitiativ i Europa forskning ständigt. Forskarna och forskningen är grundfrut­ l Synen på samarbete – sammanställning av enkätsvar, sättningen fr kommunikation. intervjuer och workshopar med svenska aktrer Den här rapporten fokuserar på den kommunikation som l Analys, slutsats och nästa steg syftar till att sprida kunskap till och interagera med det omgi­ l Källfrteckning vande samhället, främst den breda allmänheten. l Bilagor Den inomvetenskapliga kommunikationen, ofta kallad ve­ tenskaplig kommunikation, omfattas däremot inte. I detta kapitel beskriver vi hur vi frberett och genomfrt underskningen. Arbetet har skett på uppdrag av och i dialog med Mikael Jonsson, kommunikationschef Vetenskapsrådet. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER LITTERATURÖVERSIKT Bakgrunden till denna underskning och rapport är en rad ut­ Underskningen inleddes med en genomgång av relevanta och maningar: nyligen genomfrda svenska studier. Dessa beskrivs närmare i l Antalet vetenskapsjournalister och medias bakgrundskapitlet och rr allmänhetens attityder till forskning, rapportering om forskning upplevs minska, samtidigt hur människor konsumerar medier, använder internet och tar som antalet kommunikatrer vid lärosätena har kat. del av vetenskapsnyheter, liksom hur det svenska medieland­ l Intäkterna från prenumerationer minskar och några skapet ser ut och hur forskare ser på kommunikation. statliga bidragsgivare har aviserat minskat std till den populärvetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg. URVAL l Sajten forskning.se har färre samarbetspartners än Vi kartlade därefter de strre nationella aktrer i Sverige som tidigare. fnansierar, producerar, kommunicerar om och/eller använder sig av forskning. De som valdes ut att ingå i underskningen var Vetenskapsrådet, som är den ekonomiskt strsta intressenten de dominerande aktrerna utifrån storlek och inriktning, lik­ i forskning.se och Forskning & Framsteg, vill därfr genomlysa som de aktrer som är eller har varit engagerade i samarbetet dessa båda samarbeten, liksom underska mjligheterna till kring webbplattformen forskning.se och stiftelsen som ger ut kat samarbete mellan svenska aktrer fr att kommunicera tidskriften Forskning & Framsteg.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 6 1. GENOMFÖRANDE

Sammantaget identiferades 230 svenska organisationer inom och/eller andra målgrupper utanfr akademin till del. Svaren dessa kategorier: sammanställdes så att de olika kategorierna aktrer kunde redo­ l Akademier och lärda sällskap visas samlat utan att enskilda aktrer skulle kunna identiferas. l Branschorganisationer och fackfrbund Redogrelse fr svaren återfnns i kapitel 8. Intervjufrågorna l Folkbildnings­ och kulturorganisationer återfnns i bilaga 3. l Forskningsintensiva storfretag Separat identiferades ett tiotal strre redaktioner och ge­ l Intresseorganisationer med koppling till forskning nomfrdes intervjuer med 17 journalister som antingen rap­ l Lärosäten porterar om vetenskap som anställda eller frilansare, eller har l Mediefretag en redaktionsledande roll vid dessa redaktioner. Dessutom har l Myndigheter, forskningsråd och statliga freträdare fr Vetenskapsrådets nättidning Curie, tjänsten Ex­ forskningsinstitut pertsvar och sajten forskning.se intervjuats. l Stiftelser och andra organisationer som fnansierar forskning och forskningskommunikation. WORKSHOPAR Fr att inhämta lärosätenas syn på mjligheter till samarbete Samtliga identiferade organisationer listas i bilaga 1. framver genomfrdes en workshop med kommunikationsche­ ferna vid Sveriges universitet och hgskolor den 7 november 2019 i Lund. Den 14 november 2019 genomfrdes en workshop på Veten­ DATAINSAMLING skapsrådet i Stockholm dit samtliga intervjuade och identifer­ bara personer som svarat på enkäten till svenska aktrer inbjds. ENKÄTUNDERSÖKNING Ett 40­tal personer deltog och diskuterade mjliga områden och Kommunikationsansvariga eller motsvarande vid 206 av de modeller fr samarbete. identiferade organisationerna (alla utom mediefretagen) mot­ tog i maj 2019 en enkät där de ombads svara på frågor om hur de GENOMGÅNG AV INITIATIV I ANDRA LÄNDER själva kommunicerar om forskning och hur de ser på mjlighe­ En del i underskningen var att ta reda på vad som grs i andra terna att ka tillgången till kommunikation och journalistik om europeiska länder fr att samordna kommunikation och rap­ forskning i Sverige. Dessutom innehll enkäten frågor om de portering om forskning. Ambitionen var att fnna innovativa och svarandes kännedom, eventuella samarbete med och uppfatt­ inspirerande initiativ som dels kommunicerar om forskning till ning om Expertsvar, Forskning & Framsteg och Forskning,se, allmänheten, dels stdjer forskare och kommunikatrer i deras liksom de internationella sajterna the Conversation, Forskning. arbete med kommunikation och samverkan. no och Videnskab.dk. Enkäten besvarades anonymt och sam­ mantaget 81 svar inkom, vilket innebär en svarsfrekvens om 39 STUDIEBESÖK procent. En redogrelse fr enkätsvaren återfnns i kapitel 8 Några initiativ var från frsta brjan identiferade av Veten­ och frågorna som ställdes återfnns i bilaga 2. skapsrådet som intressanta: Forskning.no i Norge, Videnskab. dk i Danmark och internationella the Conversation med redak­ INTERVJUER tion i Storbritannien. Studiebesk på dessa tre gjordes i februari Den som ville kunde ange namn och organisation i slutet av en­ och mars 2019. Vid resorna besktes också Astra i Kpenhamn, käten, liksom kontaktuppgifter om man var villig att ställa upp på Forskningsrådet i Oslo och the Royal Institution, Science Media en intervju. 34 svarade att de kunde tänka sig att bli intervjuade. Centre och Sense About Science i London. Med 24 av dessa genomfrdes intervjuer under tiden juni–okto­ ber 2019. Fr att få en representativitet i olika typer av aktrer SAMTAL OCH SÖKNINGAR skickades frfrågningar om intervjuer till ytterligare ett 50­tal Fr att fnna fer initiativ kontaktade vi europeiska länders am­ personer, mestadels kommunikationsansvariga, vid andra or­ bassader i Sverige. Vi bad dem att svara på en kort enkät om hur ganisationer som bedmdes vara relevanta fr underskningen. forskning kommuniceras i deras länder men fck bara något en­ En organisation avbjde och 13 besvarade inte frfrågan, medan staka svar. Därfr identiferade vi i stället centrala aktrer som vriga tackade ja. En frteckning ver samtliga 65 organisationer kommunicerar om forskning och/eller fnansierar forsknings­ som intervjuats återfnns i bilaga 4. kommunikation i respektive land och uppmanade dem att svara Gemensamt fr de intervjuade är att de alla är verksamma på samma enkät. Sammantaget sände vi i denna andra omgång vid organisationer som har intresse av att vetenskapsjourna­ ut enkäten till 105 organisationer och fck då in 36 svar. Enkät­ listik och forskningskommunikation kommer allmänheten frågorna redovisas i bilaga 5. Med utgångspunkt i enkätsvaren och ytterligare frfrågningar till kontakter utomlands har vi identiferat 20 initiativ, som vi hämtat mer information om genom intervjuer och skningar på internet. Initiativen är utvalda eftersom vi menar att de kan ge inspiration fr ett mjligt framtida svenskt samarbete kring DE INTERVJUADE ÄR VERK­ forskningskommunikation, populärvetenskap och/eller veten­ SAMMA VID ORGANISATIONER skapsjournalistik. Särskilt utfrligt beskrivs Forskning.no, Vi­ denskab.dk och the Conversation. SOM HAR INTRESSE AV ATT Sammantaget har vi haft kontakt med personer verksamma VETENSKAPSJOURNALISTIK i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Lux­ OCH FORSKNING KOMMER emburg, Nederländerna, Norge, Polen, Serbien, Schweiz, Slo­ vakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland ALLMÄNHETEN OCH ANDRA och Österrike. MÅLGRUPPER UTANFÖR AKADEMIN TILL DEL.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 7 2. BAKGRUND

fr forskare vid fretag är lägre; runt sex av tio har frtroende. Hgutbildade personer med en universitetsexamen har i regel Allmänheten ett hgre frtroende fr forskning och fr forskare, och tenderar även att vara mer intresserade av forskning, jämfrt med per­ soner med grundskola eller gymnasium som hgsta avslutade utbildning. och forskarna I VA­barometern, som genomfrs av opinionsundersk­ ningsfretaget Exquiro och omfattar ett urval om cirka 1 000 riksrepresentativa personer i åldern 16–74 år, ställs även frå­ intresserar sig gor om svenskarnas konsumtion av forskningsnyheter. Svaren visar att runt varannan svensk tar del av forskningsnyheter på veckobasis, en färdedel gr det på månadsbasis och sju procent svarar att de aldrig tar del av forskningsnyheter. De vanligaste fr varandra kanalerna fr forskningsnyheter är TV och dagstidningar, även om digitala medier som flmklipp, podcasts och sociala medier blir allt vanligare kanaler fr att ta del av ny forskning. Under våren 2019 gjordes även en underskning av svenska I detta kapitel sammanfattas nyligen genomfrda studier och rap­ folkets intresse fr vetenskap och syn på källkritik med hjälp porter fr att ge en kunskapsversikt ver de teman och ämnen av opinionsunderskningsfretaget Novus. Totalt ställdes på som berrs i underskningen. Vi har begränsat oss till svenska uppdrag av Forskning & Framsteg åtta frågor om inställning till studier som rr allmänhetens attityder till forskning, hur männ­ forskning och vetenskap samt var och hur man tar del av forsk­ iskor konsumerar medier, använder internet och tar del av ve­ ning. Underskningen ingick som en del i Novus webbaserade tenskapsnyheter, liksom hur det svenska medielandskapet ser Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad (vilket innebär ut och hur forskare arbetar med och ser på kommunikation. att man inte kan anmäla sig själv), består av 40 000 personer och Genom de rapporter vi tagit del av, de studiebesk vi gjort är riksrepresentativ avseende ålder, kn och region i åldrarna och de samtal vi frt inom ramen fr underskningen, har vi 18–79 år. I Sverigepanelen svarar 1 000 personer på frågorna. identiferat fem trender i tiden som avslutningsvis beskrivs: Ett Fyra av fem, totalt 82 procent, uppgav att de var mycket (34 %) nytt medielandskap, Mer forskningskommunikation – mindre eller ganska intresserade (48 %) av vetenskap och forskning. vetenskapsjournalistik, Öppen vetenskap, Faktaresistens och Män var mer intresserade (87 %), liksom yngre personer 18–29 ifrågasatt forskning, och Stimulans av intresset fr forskning år (89 %). De svarande fck ange på vilka sätt de tar del av innehåll om forskning och vetenskap. Det vanligaste sättet var på nätet (67 ALLMÄNHETENS ATTITYDER %), fljt av på tv (49 %), i dagstidning (38 %), vid seminarier och freläsningar (20 %) och i populärvetenskapliga magasin (19 %). ALLMÄNHETENS SYN PÅ FORSKNING Män angav i strre utsträckning nätet (74 %) liksom yngre perso­ Svenskarna är frhållandevis intresserade av forskning. Veten­ ner 18–29 år (84 %). Universitetsutbildade, studerande och per­ skap & Allmänhet har underskt befolkningens attityder till soner i storstäder svarade också i hgre grad än andra att de tar forskning och vetenskap varje hst sedan 2002 i det som kallas del av forskning på nätet. Att ta del av forskning och vetenskap VA­barometern, en telefonbaserad intervjuunderskning med via tv var vanligare bland äldre 50–79 år (62 %) liksom att läsa om ett representativt urval av Sveriges befolkning. Ungefär varan­ forskning i dagstidning (62 %). Även magasinsläsning var van­ nan svensk mellan 16 och 74 år sade år 2019 att de är mycket eller ligare bland äldre men här hade också inkomst och utbildning ganska intresserade av forskning. Intresset fr forskning är ge­ betydelse. Personer i hushåll med en nerellt hgre än intresset fr kultur, politik, ekonomi och sport. samlad inkomst ver 600 000 kro­ Svenskarna har även stor tilltro till forskning. I de årliga un­ nor läser i strre utsträckning ma­ derskningarna svarar tre färdedelar att de har ett mycket eller gasin (25 %) liksom personer med ganska stort frtroende fr forskning generellt. Vetenskap & hgskoleexamen (31 %). 82 % Allmänhet har i samarbete med SOM­institutet vid Gteborgs På frågan ”Vid vilka tillfällen sker uppgav att de var universitet sedan 2002 också ställt frågor om frtroendet fr du efter forskning och forsknings­ mycket eller gan- forskare, lärosäten och olika forskningsområden i den nationella resultat” kunde de svarande välja ska intresserade SOM­underskningen, en postal enkätunderskning som går ut mellan fera frhandsformulerade av vetenskap och till tusentals svenskar varje hst. Resultaten visar att medicinsk, alternativ. Vanligaste anledning­ forskning. Män var mer intresserade, teknisk och naturvetenskaplig forskning åtnjuter ett hgre fr­ arna var: ”När jag letar efter svar på liksom yngre troende än forskning inom samhällsvetenskap, humaniora och specifka frågor som angår mig och personer 18–29 år. utbildningsvetenskap. Dessa skillnader är bestående ver tid, min vardag” (59 %), ”När jag läst eller allt sedan mätningarna startade. Andelen som har litet frtro­ hrt om något som låter spännande” ende skiljer sig dock inte nämnvärt mellan områdena. Varia­ (51 %), ”När jag vill stilla min nyfkenhet och lära mig nytt” (47 tionen frklaras i stället till stor del av att allmänheten har en %) och mindre vanligt var ”När jag behver ny kunskap inom difusare bild av vad forskning inom vissa ämnen innebär och mitt yrke eller utbildning” (33 %), ”När jag vill lära mig mer om då svarar ”ingen uppfattning”. sjukdomar” (25%) och ”Sker aldrig information om forskning Det hga frtroendet fr forskningen i Sverige bekräftas även och forskningsresultat” (4 %). i den årliga Frtroendebarometern, där universitet och hgsko­ Studerande och personer med hgskoleutbildning letar oftare lor är en av de samhällsinstitutioner som svenskarna har hgst svar på specifka frågor (68/69 %). Män sker ofta efter svar fr frtroende fr (Kantar Sifo & Medieakademin, 2019). att de är nyfkna och vill lära sig något nytt (52 %) liksom yngre Svenskarna har också tillit till forskare. Åtta av tio svenskar, personer under 50 år (54 %) och egenfretagare (58 %). Bland uppgav år 2019 att de har ett mycket stort eller ganska stort fr­ dem som oftare än andra sker kunskap fr sitt yrke eller utbild­ troende fr forskare vid universitet och hgskolor. Frtroendet ning fnns människor under 50 år (44 %), som studerar (44%)

FORSKNING.FRAMSYN 2020 8 2. BAKGRUND

och med hgskoleutbildning (46%). Kvinnor sker oftare efter kares syn på kommunikation och ppen vetenskap, VA­rapport information om sjukdomar (32 %) än genomsnittet. 2019:8). På en ppen fråga om vilka källor man ansåg publicerar käll­ Incitamenten fr forskare att samverka är otillräckliga, en­ granskat innehåll var de vanligaste svaren vetenskapliga tid­ ligt samma studie. Kommunikationsinsatser och samverkan är skrifter, Sveriges Television, Sveriges Radio och dagstidningar generellt sett inte särskilt meriterande vid tjänstetillsättningar (Svenska Dagbladet var den tidning som oftast namngavs). Även eller bedmningar av anskningar om forskningsmedel. universitet och Wikipedia nämndes oftare än andra alternativ. Nio av tio forskare som besvarade enkäten vill dock kommu­ 95 procent av de svarande ansåg att det är mycket (70 %) eller nicera och samverka. Över hälften (51 procent) vill lägga mer tid ganska viktigt (25 %) att innehåll är källgranskat. Fyra procent på att kommunicera sin forskning med omvärlden än de gr i dag. svarade att det var varken viktigt eller oviktigt och en procent Det viktigaste angivna skälet till att kommunicera sin forskning saknade uppfattning. 75 procent angav att de i mycket stor (21 %) är att resultaten ska komma till användning i samhället. Det näst eller ganska stor utsträckning (54 %) tänker på huruvida inne­ viktigaste är att låta forskningen bidra till ofentlig debatt, fljt hållet man tar del av i medier är källgranskat eller inte. 17 pro­ av att ka medvetenheten om forskning i samhället. cent menade att de inte tänker på det i särskilt stor utsträckning Enligt forskarna är den viktigaste gruppen att kommunicera och 7 procent svarade att de tänker på det i liten utsträckning. med beslutsfattare och politiker, fljt av allmänheten i stort och Personer med hgskoleutbildning funderar i strre utsträckning specifka yrkesgrupper som är direkt berrda av den forskning ver källgranskning, liksom studerande och egenfretagare. som bedrivs (t.ex. jurister, ingenjrer eller läkare). Den vanli­ Deltagarna fck även ta ställning till olika påståenden om gaste gruppen som forskarna kommunicerar med i dag är spe­ forskning: ”Jag tycker att forskning är viktigt fr vår utveckling cifka yrkesgrupper som berrs av forskningen. ” instämde i mycket hg grad 72 procent av de svarande i, och 25 Den vanligaste aktiviteten som forskare ägnar sig åt fr att procent instämde i ganska hg grad. Fr påståendet ”Forskning kommunicera forskning är att medverka i ppna freläsningar och vetenskap ger oss mjligheter att lsa många av nutidens eller paneler riktade mot allmänheten, något en knapp tred­ frågor” instämde 52 procent av de svarande i mycket hg grad jedel gjort det senaste året. Näst vanligast är att skriva popu­ och 40 procent instämde i ganska hg grad. Hela 98 procent av lärvetenskapligt material fr allmänheten. Tryckt respektive studenterna svarade att de instämmer i mycket hg eller gan­ webbaserat material har skrivits av vardera en femtedel av ska hg grad. forskarna. De festa (69 procent) använder sociala medier på Fr påståendet ”Jag tycker att forskning får fr lite utrymme ett eller annat sätt inom ramen fr sin roll som forskare. Det i media generellt instämde” 27 procent i mycket hg grad i och vanligaste sociala mediet är ResearchGate, fljt av LinkedIn, 39 procent i ganska hg grad. 26 procent svarade varken eller. Facebook och Twitter. Den avslutande frågan gällde hur ofta de svarande tar del av Fyra av tio forskare känner sig fullständigt eller i hg grad forskning och vetenskap på olika digitala plattformar. 3 av 5 tog rustade fr att kommunicera sin forskning med det omgivande del av forskning minst en gång per vecka via massmediers webb­ samhället. Drygt en färdedel (27 procent) har gått en kurs eller sidor, 2 av 5 via Wikipedia, och 1 av 3 via sociala nätverk som till utbildning i att kommunicera sin forskning med omvärlden men exempel Facebook. mer än hälften (54 procent) har inte erbjudits mjlighet att gå en sådan kurs. Studien visar också att många saknar kunskaper FORSKARES ATTITYDER och std i hur de praktiskt ska gå till väga. Forskarna (28 procent) efterfrågar även fer inbjudningar och tillfällen att kommuni­ Sveriges lärosäten är ålagda att ”samverka med det omgivande cera och samverka. samhället och informera om sin verksamhet samt verka fr att forskningsresultat tillkomna vid hgskolan kommer till nytta”, MEDIERAPPORTERING enligt andra paragrafen i Hgskolelagen. Vikten av samverkan och kommunikation med det omgivande samhället lyfts också OM FORSKNING tydligt fram i den senaste forskningspropositionen. (Kunskap Den bild av forskning och vetenskap som massmedia frmed­ i samverkan – fr samhällets utmaningar och stärkt konkur­ lar kan påverka medborgarnas attityder till, intresse fr, och renskraft. Prop. 2016/17:50) kunskaper om forskning. I en studie av medierapporteringen Knappt två tredjedelar (64 procent) av forskarna vid svenska om forskning i svensk dagspress genomfrd av Vetenskap & universitet och hgskolor menar att deras kommunikation med Allmänhet och Sdertrns hgskola (Forskning i svensk press omvärlden hindras av att de har alltfr många andra arbetsupp­ 1995–2015, en innehållsanalys, VA­rapport 2019:7) var den ty­ gifter med hgre prioritet. Ett annat vanligt hinder är att det piska artikeln om forskning en traditionell nyhetsartikel med saknas avsatta resurser fr kommunikation (37 procent angav neutral eller positiv vinkel, placerad på lokal­ eller inrikessidor­ detta). Det visar en enkätunderskning som Vetenskap & All­ na, och handlar om samhällsvetenskap eller medicin. Artikeln mänhet genomfrde våren 2019 och som besvarades av 3 699 saknar intervjuperson, eller har citat från en manlig forskare vid forskare vid 31 svenska lärosäten (Jag vill men hinner inte – fors­ något av de stora svenska universiteten. Det visar en systematisk kvantitativ innehållsanalys av 1 763 artiklar i sex storstads­ och nio landsortstidningar under perioden 1995–2015 med fem ned­ slagsår (1995, 2000, 2005, 2010, 2015). Nyheter om forskning och vetenskap återfnns sällan på sär­ skilda vetenskapssidor. De festa fnns i stället bland lokala och NYHETER OM FORSKNING inrikes nyheter. På de vetenskapssidor som ändå fnns domi­ OCH VETENSKAP ÅTERFINNS nerar artiklar om medicin och naturvetenskap, som tillsam­ mans står fr cirka tre färdedelar av dessa nyheter. Nyheter SÄLLAN PÅ SÄRSKILDA om humaniora dominerar på kultursidorna medan samhälls­ VETENSKAPSSIDOR. DE FLESTA vetenskaplig forskning är den som oftast citeras på ledar­ och FINNS I STÄLLET BLAND debattsidor. Storstadsmorgontidningar har både fer och längre forskningsnyheter jämfrt med kvällspress och landsortspress. LOKALA OCH INRIKES NYHETER. Kvällstidningar har fer artiklar om medicinsk forskning medan

FORSKNING.FRAMSYN 2020 9 2. BAKGRUND

storstadsmorgontidningar har en strre andel samhällsveten­ tidningar där skillnaden är hela 62 procentenheter mellan de skapliga nyheter. studerande och pensionärerna. Vissa forskningsområden och ämnen har hgre nyhetsvärde Pappersboken är ett undantag, där de studerande ligger på och anpassas lättare till medielogiken. I en annan studie där tolv samma nivå som pensionärerna totalt sett. Sannolikt använ­ journalister intervjuades om sitt arbete med att bevaka forsk­ der de tryckt litteratur i sina studier. Pensionärerna läser dock ning (Bakom rubrikerna – Intervjuer med 12 journalister om att pappersbcker mer frekvent på daglig basis än vriga grupper. bevaka forskning. VA­rapport 2019:3) beskrev journalisterna Överlag läser fer än 8 av 10 i alla åldrar pappersbcker någon hur deras rapportering påverkades dels av egna intressen, dels gång ibland. av vilka ämnen som intresserade publiken, och/eller var lättare TV­tittandet kar om man slår ihop tablålagd tv och strm­ att sälja in till redaktrer. Hälsa var ett sådant ämne, och just mad eller digital rrlig bild. På daglig basis är Youtube strst hälsa var också det vanligaste temat i de analyserade artiklarna i men Netfix och SVT är mer använt sett till alla användare och studien Forskning i svensk press 1995–2015, en innehållsanalys, allt tittande på rrlig bild. Poddlyssnandet har nästan frdubb­ VA­rapport 2019:7. Samhällsvetenskap och humaniora sågs av lats sedan 2015. de intervjuade journalisterna som svårare områden att rappor­ Nära 8 av 10 läser en dagstidning på nätet, 5 av 10 läser bloggar tera om, och de betraktades av vissa som mindre intressanta. I och nära 3 av 10 har läst e­bcker någon gång under det senaste intervjuerna framkom att många journalister såg naturveten­ året. De studerande läser i hgre utsträckning e­bcker men skap och medicin som ”riktig” vetenskap, medan frtroendet fr deras fräldrar (de arbetande) och mor­ och farfräldrar (pen­ samhällsvetenskap och humaniora var betydligt lägre. sionärerna) är de som främst läser en dagstidning på nätet. När Vetenskapsjournalistik har traditionellt varit primärt av det gäller bloggar är de arbetande bara snäppet fitigare läsare informerande och upplysande karaktär medan granskning fått än de studerande. E­bcker lockar inte de internetanvändande mindre utrymme (se t.ex. Bauer och Bucchi, 2007). Det bekräf­ pensionärerna; endast 18 procent läser sådana. tas av innehållsanalysen och återspeglas även i intervjustudien. Här uttrycker fera journalister en nskan att det skulle fnnas ATT SÖKA INFORMATION PÅ NÄTET mer tid och resurser till granskande vetenskapsjournalistik. Praktiskt taget alla åldersgrupper sker information på nätet; 97 De belyser även varfr det är en svår uppgift fr dem: Fr att procent av alla svenskar använder internet fr att ska informa­ kunna granska forskning på ett ingående sätt krävs, frutom tion. Nästan alla använder Google som skmotor och en majo­ tid, expertkunskaper. Journalisterna är därfr ofta beroende ritet använder också Wikipedia. Wikipedia är särskilt populärt av tips från forskare fr att komma en nyhet på spåren. bland studenter där 94 procent säger sig använda Wikipedia. 80 procent av alla svarande anser att minst hälften av allt de hittar på nätet går att lita på. Äldre är mindre misstänksamma SVENSKARNA OCH INTERNET än yngre. Hgst frtroende fr att det de hittar när de sker är sant och riktigt har män i åldern 56–65 år och hgutbildade. Svenskarna och internet är en årlig underskning av i vilken Lägst frtroende har 16–35 åringar. utsträckning och hur svenskar i olika åldersgrupper använder Drygt en tredjedel av internetanvändarna har fått utbild­ internet. Underskningen grs av Internetstiftelsen. ning/information om hur de ska värdera information på nätet En av de stora nyheterna i 2019 års rapport är att använd­ (37 procent). Det är en stor vervikt bland de unga där cirka två ningen av de stora sociala mediekanalerna inte längre kar utan tredjedelar av alla 12–25 åringar har fått utbildning och/eller till och med backar i vissa fall. information. Bland de som är äldre än 65 år har endast 10 pro­ Underskningen handlar bland annat om vilka medier inter­ cent fått någon utbildning/information om hur man värderar netanvändare tar del av och hur mycket de konsumerar. Vi har information på nätet. sammanställt de delar ur rapporten som handlar om användares Var tredje uppger att de har fått utbildning/information om skbeteenden och frmåga till källkritik. hur man värderar information på internet via en webb­ eller tidningsartikel. Utver skola och arbete spelar således media MEDIEKONSUMTION en viktig roll fr detta ändamål. I synnerhet tenderar de som är Ålder är det som särskiljer traditionell mediekonsumtion mellan 36 och 55 år (40 procent) att läsa webb­ och tidningsar­ från den digitala. Bland internetanvändarna är pensionä­ tiklar om källkritik och nyhetsvärdering. rerna de strsta konsumenterna av traditionella medier. De Bara var färde 12–15­åring anger att deras fräldrar infor­ som studerar och i huvudsak är fdda på 90­ och 00­talet, merar dem om källkritik på nätet. väljer i hg grad bort traditionella medier, i synnerhet i den dagliga konsumtionen. Det blir extra tydligt i fallet pappers­ BARNEN OCH INTERNET Som en delrapport ur den stora underskningen presenterar Internetstiftelsen också en rapport om barn upp till 18 år och deras användning av internet. I åldrarna 11–19 år använder 96 procent internet fr skolarbe­ FÖR ATT KUNNA GRANSKA te och den dagliga användningen är 67 procent. Användningen av FORSKNING PÅ ETT internet kar med ålder och skolform. Nästan alla unga som går i hgstadiet använder en dator och de festa har en smartphone. INGÅENDE SÄTT KRÄVS TID På gymnasiet använder 84 procent en dator dagligen. Fler än OCH EXPERTKUNSKAPER. hälften läser bloggar och dagstidningar digitalt. Fr gymnasie­ JOURNALISTERNA ÄR DÄRFÖR ungdomarna är internet viktigare fr studierna än fr privatlivet. Internet är en integrerad del av skolarbetet och nio av tio (92 OFTA BEROENDE AV TIPS FRÅN procent) använder internet dagligen fr skolarbete. FORSKARE FÖR ATT KOMMA EN Den 1 juli 2018 skrevs digital kompetens in i läroplanen. I rapporten Barnen och Internet 2019 anges att en majoritet av NYHET PÅ SPÅREN. alla barn mellan 11 och 16 år har fått undervisning i digital kom­

FORSKNING.FRAMSYN 2020 10 2. BAKGRUND

petens. Den vanligaste komponenten i undervisningen är digital TEXT källkritik, vilket nio av tio upplever att de har fått. Sju av tio säger Trots ett kat utbud av tidningar och bcker via datorer, surf­ att de har fått undervisning i programmering medan 58 procent plattor och telefoner, är det framfr allt kvällstidningarna som har fått undervisning i upphovsrätt. Undervisning som rr sä­ har hittat publiken på digitala plattformar. Morgontidningar, kerhet: säker användning och säkra lsenord är det bara hälften tidskrifter och bcker har haft det svårare att få med sig läsarna respektive mindre än hälften som till nya medier. har fått utbildning i. Den totala användningen av textmedier, oavsett plattform, Även om barnen har fått un­ har minskat ver tid. Framfr allt gäller det dagstidningar och dervisning i till exempel digital tidskrifter, medan läsningen av bcker är stabil. 55 procent lä­ källkritik så betyder det inte per 69% ser en dagstidning, på papper eller nät, en genomsnittlig dag, automatik att de också fått färdig­ Pojkar känner sig medan 39 procent läser en bok och 28 procent läser en tidskrift heter i det. När det kommer till di­ säkrare (69 %) än på någon plattform. Såväl tidskrifter som bcker läses i huvudsak gital källkritik anger knappt 4 av 10 flickor (52 %) på på papper. 36 procent av befolkningen läser någon vecko­ eller att de kan värdera information på att kunna avgra månadstidning under en genomsnittlig vecka, 60 procent läser sociala medier. Sju av tio som går på om information en tidskrift någon gång varje månad. hgstadiet anser att de kan värdera är sann. om information som de tar del av är SOCIALA MEDIER sann eller falsk. Pojkar känner sig Användningen av sociala medier är i hg utsträckning kon­ säkrare (69 procent) än fickor (52 procent) på att kunna avgra centrerad till ett mindre antal globala tjänster. Användningen om information är sann. varierar också mellan åldersgrupper även om det under de se­ Rapportfrfattarna skriver: ”Genom att ställa fljdfrågor naste åren har skett en utjämning. Den strsta är Facebook kring barnens frmåga att värdera information har vi gjort en med 53 procent användare i befolkningen en genomsnittlig djupdykning i frågan om barnens upplevda kompetens kring dag. Andelen som använder Instagram är 42 procent och 25 att ska och värdera information. Vi ser då att barnen upplever procent använder Snapchat. Andelen som använder Facebook att de har lätt att hitta skord men svårare att avgra om den har inte stigit mellan åren 2017 och 2018. information som de hittar är sann, eller hur de ska värdera den.” När framfr allt Facebook framstår som en viktig plattform fr nyheter, är det intressant att notera att svaren på frågor om vad man gr på sociala medier tyder på att de huvudsakligen är MEDIEBAROMETERN 2018 plattformar fr att flja vänner och familj och ta del underhåll­ ning. 26 procent av dem som använder sociala medier uppger Mediebarometern är en underskning från Gteborgs univer­ att de gr det fr att ta del av nyheter. 75 procent anger att de gr sitet som sedan 1979 kartlägger svenska folkets medievanor. det fr att flja vänner och familj. Den senaste mätningen genomfrdes 2018 och presenterades sommaren 2019.

MEDIEKONSUMTION EN VANLIG DAG I SVERIGE TRENDER I TIDEN l 82 procent tittar på tv på någon plattform Baserat på de rapporter vi tagit del av och de samtal vi frt, har l 71 procent använder sociala medier vi identiferat fem aktuella trender: l 61 procent lyssnar på radio i någon form l 55 procent läser en dagstidning på någon plattform 1. ETT NYTT MEDIELANDSKAP l 28 procent läser en tidskrift Många har beskrivit den snabbt fränderliga infrastrukturen fr informationsspridning, kommunikation, påverkansarbete Fr tio år sedan läste 80 procent av alla svenskar minst en dags­ och nyhetsfrmedling som digital teknik och internet innebär. tidning en vanlig dag. 2018 läste 55 procent en dagstidning en De traditionella massmedierna utmanas av att alla enkelt kan vanlig dag, oavsett plattform. ta del av och själva bidra till kommunikation och diskussion om Fr tio år sedan använde 26 procent av alla svenskar sociala alla tänkbara ämnesområden. medier varje dag, 2018 var den sifran drygt 70 procent. En rad nya format har utvecklats med skiftande genomslag I genomsnitt lägger Sveriges befolkning omkring 6 timmar ver tid, som sociala mediekanaler, poddar, bloggar, infomerci­ (357 minuter) på medier en vanlig dag. Mest tid, 33 procent av als, explainers, flmklipp och youtubekanaler. Utvecklingen av den totala medietiden, läggs på rrlig bild (120 minuter) och ljud Artifciell Intelligens innebär också att en del enklare medierap­ (32 procent/115 minuter). Därnäst kommer textmedier (19 pro­ portering kan ske automatiserat. cent/69 minuter) och sociala medier (15 procent/53 minuter). I Sverige har många dagstidningar ekonomiska problem. Gratistidningskonceptet Metro har gått i konkurs och en rad LJUD dagstidningar har minskat sin utgivning och/eller kpts upp 2016 lyssnade 9 procent på strmmad radio, bland annat poddar, av strre mediekoncerner, samtidigt som tidningsläsandet har en vanlig dag. 2018 var andelen 18 procent. minskat. De strsta dagstidningarna har kunnat visa på kade intäkter och kad läsning digitalt mellan åren 2016 och 2017 RÖRLIG BILD men 2018 sjnk läsandet enligt Mediebarometern. Begreppet rrlig bild innefattar tv, strmmad tv, klipp och bio. Public Service har stärkt sin position i digitala format men Här är nyheter det som konsumeras mest i befolkningen ver också kritiserats fr orättvis konkurrens. Tidigare framgångs­ 24 år. Bland dem under 25 år är det i stället underhållnings­ och rika digitala aktrer som KIT har slutat med journalistik. Läs­ musikprogram och dramaserier som dominerar. ningen av magasin går ner och många sker efter lsningar som 14 procent ser på något program inom genren fakta/samhälle/ attraherar läsare online. Samtidigt visar tidningarnas egna debatt. 25 procent tittar på videoklipp någon gång per dag – barn mätningar av beskstrafk och läsning att reportage och längre och ungdomar tittar mest. Äldre tittar mer på tablålagd tv än texter är det som eventuellt kan skapa betalningsvilja hos kon­ yngre, som i sin tur tittar mer på strmmad tv och videoklipp. sumenterna.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 11 2. BAKGRUND

2. MER FORSKNINGSKOMMUNIKATION – MINDRE betonar strre interaktion mellan forskare och det omgivande VETENSKAPSJOURNALISTIK samhället är Responsible Research and Innovation (RRI, ansvars­ Som beskrivs i kapitel 4 använder utbildnings­ och forskningsak­ full forskning och innovation på svenska). RRI genomsyrar EU:s trerna en mångfald kanaler fr att kommunicera om forskning. åttonde ramprogram fr forskning, Horisont 2020, och handlar Antalet kommunikatrer i forsknings­ och innovationssyste­ i korthet om att bättre mta olika intressenters behov genom att met har kat medan de traditionella mediernas bevakning av involvera dem under hela forskningsprocessen. forskning och vetenskap minskat, en utveckling som är likartad i Genom ppen vetenskap kar insynen i och tillgången till många europeiska länder. Samtidigt har stora delar av allmänhe­ forskning och innovation. Men fr att forskningen i praktiken ten intresse av att ta del av nyheter och reportage om forskning. ska bli tillgänglig behver den kommuniceras på sådana sätt att Forskningskommunikation är ett område i frändring, som den går att fnna, ta del av och frstå fr andra än forskare. utvecklas från att sprida information genom envägskommunika­ tion, mot tvåvägskommunikation genom dialog och interaktion 4. FAKTARESISTENS OCH IFRÅGASATT FORSKNING mellan forskare och andra delar av samhället. Det blir också allt Populistiska partier har haft valframgångar i många länder de vanligare att andra än forskare är direkt involverade i forskning, senaste åren och det pågår en vetenskapskritisk utveckling på till exempel i medborgarforskningsprojekt. fera håll i Europa. Misstro mot forskare och vetenskap är åter­ Forskningskommunikationen blir även mer strategisk till sin kommande inslag i det ofentliga samtalet och på sociala me­ karaktäroch syftet kan vara att etablera relationer som leder till dier även i Sverige. Den digitala utvecklingen gr det lättare att gemensam nytta fr dem som är involverade. sprida alternativa fakta och falska nyheter. Men den innebär Vetenskapsrådet ansvarar fr att nationellt samordna kom­ också kade mjligheter fr forskare och alla andra att dela med munikation om forskning och forskningsresultat i Sverige. I rap­ sig av och ta del av forskningsbaserad kunskap, kommunicera porten Vägval fr framtidens forskningssystem från 2019 lyfts och agera tillsammans. forskningskommunikation fram som en av tolv huvudpunkter. Genom en mer tillgänglig vetenskap kan demokratin stärkas. Bland annat beskrivs mjligheter till synergier: Klimataktivisten Greta Thunbergs budskap är att medborgare Fr att stärka arbetet med forskningskommunikation behvs och beslutsfattare behver lyssna på forskarna och ta intryck av gemensamma nationella plattformar fr redaktionella samarbe- vad forskningen visar. Samma budskap framfrdes i de globala ten mellan forskare och kunskapsfrmedlare. Genom att bättre manifestationerna #Marchforscience och den svenska kam­ ta tillvara delar av det arbete som aktrer inom forskningssyste- panjen #Hurvetdudet? som infr valet 2018 samlade ett 80­tal met gr fnns det frutsättningar fr att utveckla sådana infra- organisationer som gemensamt lyfte fram att forskningsbaserad strukturer fr kunskapsfrmedling till såväl beslutsfattare som kunskap behvs fr en positiv samhällsutveckling. en bredare allmänhet. Många forskningsaktrer har de senaste åren lyft fram sam­ I Vägvalsrapporten sägs också att forskare br få std fr att hällets behov av vetenskapligt grundad kunskap och frståelse kunna kommunicera: fr den vetenskapliga processen, liksom vikten av att lära sig och Forskare som engagerar sig i dialog med allmänheten och applicera källkritik. Detta gäller såväl skolelever, som allmän­ sprider sina resultat br få adekvat std och erkännande av både heten och beslutsfattare forskningsfnansiärer och lärosäten. Vetenskapsrådet kommer, tillsammans med andra aktrer, se ver hur std fr att stärka 5. STIMULANS AV INTRESSET FÖR FORSKNING forskarens arbete med att kommunicera sin forskning kan utveck- Många forskningsaktrer vill stärka allmänhetens intresse fr las och hur ett sådant arbete kan premieras. forskning, ka kunskaperna om vetenskap och hur forskning går till och frmågan att använda sig av systematiska metoder 3. ÖPPEN VETENSKAP och ett vetenskapligt angreppssätt. Många projekt, främst rik­ Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som syftar till pp­ tade till barn och ungdomar, med dessa syften har genomfrts nare, mer transparenta och inkluderande processer i forsk­ genom åren, men har ofta varit punktinsatser under begränsad ning och innovation. Begreppet utgr en grundpelare i EU:s tid, snarare än långsiktiga satsningar. forskningspolitik. Konkurrenskraftsrådet fattade också en I fera europeiska länder fnns nationella webbplatser som principverenskommelse år 2016 om en vergång till ett ppet samlar material om vetenskap som unga kan ta del av och an­ vetenskapssystem i alla EU:s medlemsstater. vända sig av, antingen på fritiden eller i skolan. Att utveckla I ppen vetenskap ingår bland annat ppen tillgång (open ac- ungas ”science literacy” eller ”science capital” är vanliga mål­ cess), ppna data (open data), medborgarforskning (citizen sci- sättningar och begrepp som används. Det handlar om att ka ence), olika sätt att engagera och involvera medborgare (public kunskapen om vad vetenskap är och hur forskning går till, res­ engagement/involvement), forskningskommunikation (science pektive att främja frståelsen av vetenskap och utveckla ett sätt communication) och altmetri (altmetrics; alternativa sätt att att se på världen med vetenskapliga glasgon. mäta forskningens genomslag). Ett besläktat begrepp som också Det fnns några svenska initiativ där fera parter samarbetar fr att frmedla forskning. I vårt uppdrag har ingått att titta när­ mare på och beskriva de medier och kanaler som Vetenskaps­ rådet är med och fnansierar eller själva ansvarar fr: Forskning & Framsteg, forskning.se, Expertsvar och Curie. Dessa har in­ ANTALET KOMMUNIKATÖRER tervjuats och beskrivs tillsammans med omdmen från vriga medverkande aktrer i underskningen. Dessutom presenteras I FORSKNINGS­ OCH kort ett par andra samverkansprojekt där lärosäten gått samman INNOVATIONSSYSTEMET fr att sprida forskning. HAR ÖKAT MEDAN DE TRADITIONELLA MEDIERNAS BEVAKNING AV FORSKNING OCH VETENSKAP MINSKAT.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 12 3. SVENSKA INITIATIV

är tvärvetenskapligt eftersom många artiklar utgår från sam­ hällsfrågor och besvarar dem genom att låta fera discipliner Svenska komma till tals. Det redaktionella materialet ska utformas så att det inbjuder till läsning, är frståeligt även fr icke­experter samt befäster läsarnas intresse fr forskning och kunskap. Stor vikt fästs vid samverkans- form, foto och illustrationer, eftersom en modern layout lockar till läsning, gr svår forskning begriplig och visar att forskningen i hgsta grad är aktuell och samhällsrelevant. Tidskriften utkommer med 11 nummer per år och sajten upp­ projekt på dateras dagligen på vardagar. Tidningen har 10 000 fljare på Facebook och ungefär lika många på Twitter. På sajten kan man lyssna på utvalda artiklar. Tidningen kan också läsas via en app. nationell nivå Forskning & Framstegs redaktion består av fem fackredakt­ rer med kunskaper inom de områden de bevakar, samt en chef­ redaktr och webbredaktr. Till redaktrernas uppgifter hr att hålla sig brett informerade om vad som händer inom svensk forskning. Artiklarna i tidskriften och på sajten skrivs av tid­ På fljande sidor beskriver vi medier och kanaler som har det skriftens redaktrer, forskare eller fristående vetenskapsjour­ gemensamt att de är produkter som bygger på att fera svenska nalister. En viktig del av innehållet är forskarskrivna reportage, aktrer samarbetar fr att frmedla information om forskning. essäer och artiklar, producerade i nära samarbete med tidning­ Vi beskriver två av dem, tidskriften Forskning & Framsteg, och ens redaktrer. webbplatsen forskning.se, lite mer omfattande. Tjänsten Ex­ pertsvar som frmedlar kontakt med forskare fr journalister LÄSARNA och politiker, och nättidningen Curie, som båda ges ut av Veten­ En viktig yrkesgrupp bland läsarna är lärare i grund­ och gym­ skapsrådet beskrivs också. Utver det nämner vi ytterligare två nasieskolor, gymnasister och studenter. Hälften av läsarna av initiativ som också bygger på samverkan. den tryckta tidningen är under 50 år. Läsarna av den tryckta tidningen är till 40 procent kvinnor och 60 procent män, medan läsarna på sajten består av 60 procent kvinnor och 40 procent FORSKNING & FRAMSTEG män. Läsarna på webben är yngre än läsarna av den tryckta Tidskriften Forskning & Framsteg rapporterar om forskning och tidningen och majoriteten är under 30 år, enligt statistik från forskningsresultat samt om forskningens roll i samhället. Mål­ Google Analytics. gruppen är den intresserade allmänheten som vill hålla sig upp­ daterad och är nyfken. De ämnen och forskningsresultat som ORGANISATION uppmärksammas ska i frsta hand vara intressanta fr samhället Forskning & Framsteg ges sedan 1979 ut av en stiftelse vars och individen i samhället. Genom att berätta om forskning och ändamål är just att utge tidskriften. Redaktionen leds av chef­ forskningens landvinningar ska tidningen bidra till att stärka redaktr Viveka Ljungstrm. Stiftelsens styrelse består av demokratin, motverka fake news, arbeta mot faktaresistens och ledamter kunniga inom forskning, tidskriftsverksamhet och ka människors kunskap i samhället i stort. kapitalfrvaltning. Styrelsen tillsätts av ett råd med represen­ Forskning & Framsteg är en av Sveriges strsta populärve­ tanter fr de bidragsgivande organisationerna. Rådet samman­ tenskapliga tidskrifter som varje månad läses av nästan 136 000 träder två gånger per år och informerar sig då om stiftelsen och människor (Orvesto 2018). Det är också en sajt med ver 2 mil­ tidskriften samt diskuterar den framtida inriktningen. joner unika beskare varje år och cirka 3,1 miljoner unika sid­ visningar. FINANSIERING Forskning & Framsteg är den enda vetenskapsredaktionen i Ungefär tre färdedelar av intäkterna är prenumerationsavgifter, Sverige, vid sidan om Sveriges Televisions och Sveriges Radios. avgifter fr event och intäkter från annonsering. En färdedel I Forskning & Framsteg har omkring 60 procent av artiklarna av intäkterna är bidrag. Stiftelsen Forskning & Framsteg får fr naturvetenskaplig grund medan 40 procent rr humanistisk närvarande bidrag från ett 30­tal organisationer, varav 12 sitter och samhällsvetenskaplig forskning. En stor del av materialet i stiftelsens råd (och kallas intressenter). Storleken på de bidrag som sks av bidragsgivarna fastställs av stiftelsens styrelse och baseras på en avvägning mellan bidragsgivarnas syfte med att stdja Forskning & Framsteg och deras resurser fr forskning. Forskning & Framsteg distribueras främst som en pappers­ ”GENOM ATT BERÄTTA tidning. Den fnns också tillgänglig i digitalt format via Readly och Ztory där kunden betalar 99 kr per månad och får tillgång till OM FORSKNING OCH F&F samt ytterligare 3 000 titlar. Det är också mjligt att kpa FORSKNINGENS LANDVINNINGAR tidningen via F&F:s egen app. En stor del av innehållet publice­ ras också på fof.se och är då gratis. SKA F&F BIDRA TILL ATT STÄRKA Utmaningen fr F&F är ett behov av stark digital närvaro, DEMOKRATIN, MOTVERKA samtidigt som merparten av intäkterna kommer från dem som betalar fr en prenumeration på papper. Hur F&Fs journalistik FAKE NEWS, ARBETA MOT kan säkras på sikt är en viktig fråga att lsa. FAKTARESISTENS OCH ÖKA Tidningen är till viss del bidragsfnansierad vilket mjliggr MÄNNISKORS KUNSKAP en redaktion med tillsvidareanställda och hgt kvalifcerade journalister. Den stora skillnaden mellan de festa andra ma­ I SAMHÄLLET I STORT. gasin och F&F är just en relativt stor fast redaktion i stället fr att

FORSKNING.FRAMSYN 2020 13 3. SVENSKA INITIATIV

som merparten andra titlar bygga innehållet på frilansmaterial. festa svenska aktrer som svarat på vår enkät eller blivit inter­ Bidragsfnansieringen är sedan några år inte självklar ur alla vjuade känner till tidningen. De få som inte känner till tidningen bidragsgivares synpunkt. En del menar att det är omodernt att arbetar hos forskningsfnansiärer och intresseorganisationer. stdja en tidning på papper, andra anser att en tidning som inte Drygt hälften av de som svarade på frågan (knappt hälften av klarar sig utan bidrag inte ska få fnnas kvar. Åter andra menar att samtliga 81 respondenter) ansåg att tidningen är mycket eller i och med att alla forskande organisationer har sina egna webb­ ganska bra. Ingen angav att tidningen är dålig men var färde av sidor behvs inte någon vetenskapsjournalistik. En del anser dem som svarade på frågan gav inget omdme med motiveringen också att statliga medel inte får eller br användas fr att stdja att de inte läser tidningen och var sjätte angav att de saknade en tidning som samtidigt verkar på en kommersiell marknad. uppfattning. Tydligast positiva (som svarade mycket eller ganska En majoritet av bidragsgivarna anser dock fortfarande att bra) är respondenter från akademi (100 %), forskningsfnansiä­ det är viktigt att Sverige har en populärvetenskaplig tidning och rer (90 %) och branschorganisationer (75 %). Hälften eller mer ser vikten av att vara med och bidra så att fer människor kan än så av respondenterna från vriga organisationer läser inte ta del av den forskning som bedrivs i Sverige med skattemedel eller har ingen uppfattning om tidningen. utan att behva frlita sig på kommunikations­ och marknads­ Det fnns en respekt fr Forskning & Framsteg hos freträ­ fringsinsatser från lärosäten och fnansiärer. De intervjuade dare fr andra massmedier. De intervjuade framhåller den hga formulerar det i termer av att värna journalistiken fr demokrati kvaliteten och redaktionens kunskap. Ingen av dem vi talat med och mot okunskap. betraktar materialet i tidningen som material från forskarvärl­ Traditionellt har F&F haft mycket lite annonser och har heller den. Tidningen bedms vara en oberoende publikation, vilket inte det som kallas native­annonsering. En mjlig intäktskälla gr att materialet borde kunna publiceras i exempelvis en dags­ skulle annars kunna vara sådana betalda innehållssamarbeten tidning. Mediefreträdarna betonar dock närmast samstämmigt med till exempel lärosäten, forskningsinstitut eller forsknings­ att materialet är fr avancerat och ligger på en fr hg nivå fr fnansiärer. Genom en stärkt digital närvaro skulle F&F kunna att passa i ”vanliga” dagstidningar. bli en attraktiv plats fr organisationer inom forskning och ut­ Alla intervjuade aktrer i forskningssystemet fck frågan om bildning att sprida sina budskap i form av native­samarbeten de känner till Forskning & Framsteg samt vad de tycker om den. på. Detta har dock inte testats av tidningen. Många känner till tidningen men långt ifrån alla läser den. Bland Att infra någon form av betalvägg kan också vara en lsning. dem som känner till tidningen är frtroendet stort och många Med en fungerande betalningsmodell skulle intäkterna kunna anser att den har en viktig funktion. Det svaret återfnns även mjliggra en fortsatt hg kvalitet på journalistiken och rap­ bland dem som inte själva läser den. Kritiken handlar ofta om porteringen, även om papperstidningens upplaga skulle sjunka att den har ett lite tråkigt tilltal, att den inte är så modern, att drastiskt och bidragsgivarna dra sig ur. I kapitel 6 har vi därfr den är på papper och att den kan upplevas som lite svår. De som gjort en genomlysning av hur andra medier tar betalt fr jour­ är med och fnansierar den är delade i två läger: En del, framfr nalistik som publiceras digitalt. allt de privata fnansiärerna, de lärda sällskapen och de mindre forskningsinstituten, anser att det är väl använda pengar att LÄSARUNDERSÖKNING stdja tidningen, medan de strre statliga fnansiärerna menar Våren 2019 genomfrde Novus en läsarunderskning, på upp­ att det är tveksamt att de ska sttta en produkt som de menar drag av Forskning & Framsteg. Underskningen genomfrdes via borde klara sig på en fri marknad och/eller efterlyser något tuf­ 300 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av Forskning & fare och modernare. Framstegs prenumeranter som prenumererat på minst tre num­ mer av tidningen under det senaste året. Underskningen visade ”De har en särställning … F&F vågar ge tuggmotstånd.” på mycket trogna läsare som tycker om sin tidning. De läser den Forskningsfinansiär (som också är med och stdjer stiftelsen) helst på papper och skulle gärna rekommendera den till andra. Bland de läsare som har svarat är majoriteten ver 50 år och ”Om jag vill få en forskare att lyssna kan jag säga Forskning 80 procent har examen från universitet eller hgskola. Resul­ & Framsteg eller Vetenskapsrådet. Båda slår hgt och jag får taten av läsarunderskningen är i sammanfattning: deras ron och uppmärksamhet. Varumärket har verkligen stort Tre av fyra av de svarande läser alla eller nästan alla nummer. värde.” Två tredjedelar läser hela eller nästan hela tidningen när den kom­ Kommunikatr forskningsinstitut mer. På frågan vad de känner när tidningen kommer valde 49 pro­ cent svarsalternativet: ”Den ska jag läsa” och 29 procent svarade: ”Den är outstanding i Sverige. Sedan kanske man inte som kom- ”Spännande, den har jag väntat på”. 23 procent svarade ”läser den munikatr själv har intresse fr att läsa om all forskning. Men senare om jag hinner”. Alternativet ”Kommer den nu igen” val­ det är det som också är styrkan, att man har en bred representa- des av 2 procent och ”inget av ovanstående” valdes av 1 procent. tion av forskning.” 94 procent anser att tidningen är trovärdig och 88 procent Kommunikationschef lärosäte menar att den ger nya kunskaper. Över 80 procent håller också med om påståenden som: ”Det är en bra blandning i tidningen”, ”Den är seris men ändå lättillgänglig med välskrivet material. ”Den innehåller nyttig information”, ”Den väcker nyfkenhet”, Det vore kul om den var mindre snäll och lite mer granskande”. ”Den är lättläst” och ”Jag skulle sakna den om den inte kom”. Kommunikationschef forskningsfinansierande stiftelse Sju av tio vill läsa artiklar skrivna av forskare. 94 procent upp­ ger att de tycker att tidningen är bra; antingen mycket bra (66 %) ”Den fyller sin funktion och det är bra om den kan supportas. eller ganska bra (28 %). 96 procent svarar att de kan tänka sig att Att vilja nå ut till fer via andra kanaler är bra, men lägg inte ner rekommendera tidningen till andra. I princip alla, 99 procent, kanalerna som fnns fr de redan intresserade.” anger att de vill läsa tidningen på papper när de får frågan om Freträdare lärosäte alternativ som papper, dator, mobil och läsplatta.

ANDRA OMDÖMEN Utver läsarunderskningen har vi också frågat om kännedom och omdmen om tidningen i både enkät och intervjuer. De allra

FORSKNING.FRAMSYN 2020 14 3. SVENSKA INITIATIV

FORSKNING.SE ANVÄNDARUNDERSÖKNING I september 2018 genomfrde Vetenskapsrådet en användar­ Forskning.se publicerar omkring 1 000 forskningsnyheter underskning av forskning.se. Frågor ställdes via en webbenkät om året och har runt 250 000 sidvisningar i månaden. Nyhe­ som besvarades av 1 065 personer, varav 444 också gav frisvar. terna bygger huvudsakligen på pressmeddelanden om forsk­ Fältperioden var två veckor. De svarande rekryterades via webb­ ningsresultat från Sveriges lärosäten och forskningsinstitut, platsen och via nyhetsbrevet. En majoritet av de som svarade var via Expertsvar.se (se nedan). prenumeranter på nyhetsbrevet. Redaktionen bearbetar, bildsätter och sprider materialet. Enkätsvaren visar att runt två tredjedelar besker sajten fr Dessutom publiceras varje vecka en redaktionell artikel, ini­ att de vill ha senaste nytt om forskning och en tredjedel sker tierad och skriven av frilansjournalister eller av redaktionen. främst efter särskilda fakta. Läsarna är hgutbildade (80 procent forskning.se återpublicerar också andra nyhetsartiklar från har minst hgskoleutbildning), 60 procent är kvinnor, hälften lärosätena som de tipsar redaktionen om. är under 50 år. Forskning.se:s nyhetsbrev skickas ut tre gånger i veckan, till 91 procent instämmer helt eller delvis i att innehållet är in­ närmare 9 000 prenumeranter. Nyheterna marknadsfrs också tressant. 93 procent instämmer helt eller delvis i att innehållet på Facebook (3–5 inlägg per dag), till drygt 6 800 fljare, och på är lätt att frstå. Twitter med drygt 9 600 fljare. På en frisvarsfråga om vad de svarande ansåg är extra läsvärt Forskning.se var även en av topp fem­sajter fr utbildning i var medicin och skola särskilt vanliga svar. På frågan om vad InternetWorlds rankning 2016, 2017 och 2018. som skulle kunna få läsaren att oftare beska forskning.se var de vanligaste svaren: Om jag hade mer tid, om sajten/nyhetsbrevet LÄSARNA hade fer nyheter och om det fanns mer material om områden Målgruppen fr forskning.se är forskningsintresserad allmänhet som jag är intresserad av. men sajten läses och används också av många lärare. Forskning. De som svarade på enkäten var främst ”trogna läsare”/pre­ se är Vetenskapsrådets i särklass strsta och snabbast växande numeranter, som vill få koll på senaste nytt inom forskning. Här sajt med 2 ,5 miljoner sidvisningar (1,4 miljoner unika använ­ anger de festa att de går in som privatpersoner, men många har dare) under 2019. fera roller: ”Både som avdelningschef på hgskola, lärare i den Sajten besks också av journalister och nyheter från forsk­ samme och som privatperson med mina barn.” ning.se citeras ofta i media. Lärare använder ofta material på Google Analytics ger en kompletterande bild: Majoriteten av forsknings.se i sin undervisning. beskarna (64 procent) kommer till forskning.se genom Google­ skning. 16 procent kommer via sociala medier, huvudsakligen ORGANISATION OCH FINANSIERING Facebook. 15 procent kommer genom direktklick, huvudsakligen Sajten forskning.se startade 2002 av forskningsfnansiärerna från länkar i nyhetsbrevet. Vetenskapsrådet, FAS (numera Forte), Formas och Vinnova. Syftet är att ka kunskapen, intresset och frtroendet fr svensk Det fnns alltså två huvudgrupper av läsare, som båda har kat forskning ”till nytta fr individ och samhälle”. genom åren: Redaktionen består av tre redaktrer. Fr närvarande fnns l trogna fljare (nyhetsbrev och Facebook), redaktionen i samma lokaler som Forskning & Framsteg men en knapp tredjedel, som är intresserade av senaste tillhr Vetenskapsrådet. Kommunikationschef Mikael Jonsson nytt inom forskning är ansvarig utgivare. l ”behovsbeskare” (via Googleskning), nästan Forskning.se har haft olika intressenter ver tid och är nu två tredjedelar, som är intresserade av enskilt ämne. ett samarbete mellan Formas, Forte, Naturvårdsverket, Veten­ skapsrådet, Vinnova samt en majoritet av landets universitet En knapp majoritet, 55 procent, besker sajten i sin mobil, 37 och hgskolor, i samverkan med Expertsvar. procent via desktop och 7 procent via surfplatta. Allra mest lästa Årsstämman ansvarar vergripande fr forskning.se:s stra­ är de redaktionella artiklarna. Även fera äldre artiklar kommer tegiska inriktning. hgt i statistiken månad efter månad eftersom forskning.se ock­ Tidigare fanns ett samarbete mellan forskning.se och Skol­ så fungerar som en databas av nyheter. Totalt fnns ver 23 000 verket kring nyheter om forskning inom utbildningsvetenskap, nyheter publicerade sedan starten 2002. pedagogik och didaktik. Det fanns också information om hur forskning går till, riktad till skolelever. ANDRA OMDÖMEN Varje månad sänds också ett nyhetsbrev till forskning.se:s ägare Tre färdedelar av de svarande på den enkät som vi sände ut kän­ och partners med månadens statistik. ner till forskning.se. Mest känd är sajten bland forskningsinsti­ tut, lärosäten och forskningsfnansiärer, och minst känd bland fackfrbund. Runt två tredjedelar valde att antingen hoppa ver frågan om vad de tycker om innehållet på forskning.se, eller att svara att de inte hade någon uppfattning eller inte tog del av sajten. Av MÅLGRUPPEN FÖR dem som gav ett omdme var en stor majoritet positiva (angav FORSKNING.SE ÄR mycket eller ganska bra) och ingen tyckte att den var dålig. Re­ spondenter från lärosäten, myndigheter och forskningsfnan­ FORSKNINGSINTRESSERAD siärer var mest positiva. ALLMÄNHET. MEN SAJTEN Samtliga intervjuade kommunikationschefer vid lärosäten LÄSES OCH ANVÄNDS OCKSÅ känner till forskning.se men en del säger att de inte har någon koll på eller uppfattning om innehållet. Många andra aktrer i AV MÅNGA LÄRARE. SAJTEN forskningssystemet som vi intervjuat känner också till sajten HADE 2,5 MILJONER men inte så många fljer den. Ett par uttalar osäkerhet om vilken målgruppen är och några är osäkra på genomslaget. Omdmena SIDVISNINGAR 2019. bland de intervjuade spretar. Här är några exempel:

FORSKNING.FRAMSYN 2020 15 3. SVENSKA INITIATIV

som kommer från användarna, sammanställs i ett e­postutskick ”En trevlig plats att samla forskningsinfo på.” som sänds två gånger per vardag till hela nätverket. Kommu­ Kommunikationschef lärosäte nikatrerna på lärosätena sker efter personer som kan svara på frågorna och frmedlar sedan kontaktuppgifter. Under ett ”Bra sajt med trovärdiga avsändare.” år ställs drygt 800 frågor, som genererar cirka 1 600 svar. Vart Kommunikationschef forskningsfinansiär femte svar leder till något mätbart redaktionellt material, enligt underskningar som Gteborgs universitet har gjort. ”Innehållet känns spretigt och ofokuserat. ” Utver svarsfunktionen publiceras pressmeddelanden Kommunikationschef, forskningsfinansiär (1 673 under 2018) på Expertsvar.se från de organisationer som ingår i nätverket. Dessa frmedlas också vidare till forskning. ”forskning.se skulle behva en mer redaktionell bearbetning. se (se ovan) och synliggrs i tweets i Expertsvars twitterkonto. Koppla loss från pressmeddelande och koppla på analys och De organisationer som ingår i Expertsvar bidrar vardera med bedmning.” 10 000/15 000 kr per år beroende på storlek. Diskussioner på­ Kommunikationschef forskningsfinansiär går om mer diversiferade priser. Två kommunikatrer på Ve­ tenskapsrådet skter tjänsten; tillsammans motsvarar deras ”Jag tycker att de fyller en viktig funktion och jag har arbetsinsats 1,2 helårstjänster. nyhetsbrevet.” Nätverket av kommunikatrer i Expertsvar träfas två gånger Kommunikatr forskningsinstitut per år och har också en gemensam Facebookgrupp. Tjänsten har exporterats till Finland där den kallas Xpert Search. Det ”forskning.se är en konstruktion som inte är behovsstyrd. Att fnns också liknande internationella tjänster, som IDV och Al­ hgskolorna ska samarbeta är inte så efterfrågat. Jag vet inte pha Galileo. om det är rätt.” Kommunikationschef lärosäte ANVÄNDARUNDERSÖKNING Vetenskapsrådet har under 2019 underskt behovet av och FRAMTIDEN uppfattningen om Expertsvar. En enkätunderskning har ge­ Redaktionen på forskning.se tror på samarbeten fr att bli star­ nomfrts med journalister som är anslutna till Expertsvar och kare tillsammans. De uppskattar att de numera är samlokali­ presskommunikatrer vid åtta lärosäten har djupintervjuats. serade med Forskning & Framsteg, och menar att det är bra fr 500 journalister av de 6 000 registrerade svarade på den web­ ägarna att de fnns på en neutral plats. De anställda ser gärna baserade enkäten. Det blev också 1 000 studsar på de 6 000 ut­ fer fora där ägarna och redaktionen kan mtas. skicken. Insamlingsperioden var en månad.

De har en rad idéer till utveckling av forskning.se: Styrkan med Expertsvar är att det är en trovärdig avsändare, l Brja med video/bildspel. enligt journalisterna som besvarade enkäten. I de fall journa­ l Ta fram material tillsammans med samarbetspartners. listerna inte använde tjänsten angav de bland annat att: l Frmedla fer forskningsnyheter – bli ett ”forskningens l de känner dåligt till Expertsvar TT” fr media. l de behver snabbare svar l Själva ska efter nyhetsstof och bearbeta press­ l de saknar listor ver forskare att kontakta. meddelanden mer. l Gra kunskapsversikter (som även gjorts tidigare. En iakttagelse från intervjuerna med kommunikatrer är att Dessa fnns kvar på webben men uppdateras inte). lärosätena tar allt strre ansvar fr att sprida forskningsnyhe­ l Få ägarna att publicera forskning.ses artiklar i sina egna ter och kommunicera forskning. De arbetar bland annat med: kanaler. l Egna sajter med forskningsnyheter l Inlemma artiklar från relevanta tidningar, som t.ex. l Listor med forskare som är experter inom olika områden Anekdot, Extrakt och Forskning & Framsteg. som skickas ut till media t.ex. infr jul, sommar eller strre l Prova format som Ted talks, livesändningar, pro­ händelser. gramverksamhet, virtuellt science center och att skapa l Riktlinjer fr forskningskommunikation och veten­ infuencers, det vill säga personer som driver eller bevakar skapsjournalistik. en fråga i sitt eget namn på sociala medier. l Inspireras av Videnskab.dk (se sidan 33). ANDRA OMDÖMEN Hälften av dem som svarade på vår enkät känner till Expert– Redaktionen menar att modellen fr hur Videnskab.dk (se svar. Nästan alla svarande från forskningsinstitut och lärosä­ vidare sid 33) är upplagd och drivs skulle kunna appliceras också ten känner till tjänsten liksom en majoritet av verksamma vid i Sverige. myndigheter och akademier. Minst kännedom om webbplatsen har forskningsfnansiärer och fackfrbund. Bara en färdedel av de som svarade på enkäten gav ett om­ EXPERTSVAR dme om Expertsvar. Tre färdedelar valde att antingen hoppa ver frågan, hade ingen uppfattning eller hade inte beskt tjäns­ Expertsvar är en tjänst där journalister och politiker kan ställa ten. Av dem som gav ett omdme var en stor majoritet positiva frågor om forskning och få hjälp med att hitta forskare som kan (angav ”mycket bra” eller ”ganska bra”) och enbart ett svar var svara på det de undrar ver. Cirka 6 000 journalister är regist­ ”ganska dåligt”. Svarande från lärosäten och forskningsinstitut rerade användare av tjänsten. Ett nätverk av runt 315 kommu­ var mest positiva till webbplatsen. nikatrer vid svenska lärosäten och forskningsinstitut svarar De intervjuade kommunikationscheferna vid lärosätena på frfrågningarna. är verlag positiva till tjänsten, men några är tveksamma till Tjänsten har funnits sedan år 2000 och initierades av press­ hur väl journalister som känner till den. Någon efterfrågar kommunikatrer på lärosätena i Sverige. Vetenskapsrådet dri­ återkoppling om vad som händer sedan lärosätena svarat på ver tjänsten och samordnar nätverket sedan 2001. Frågorna, en fråga. ”Det är säkert en bra tjänst men jag tror inte att det

FORSKNING.FRAMSYN 2020 16 3. SVENSKA INITIATIV

skulle hända så mycket om den frsvann.” är en annan kom­ FRAMTIDEN mentar. ”Den är värd att lägga tid på då den ger utdelning i form Uthållighet och nätverk är viktiga om en eventuell framtida sam­ av exponering” säger en kommunikationschef, medan en annan arbetssajt ska kunna fungera, är Curies erfarenhet efter att ha anger att ”vi är engagerade men det är inget vi hårdprioriterar”. byggt upp nättidningen. Bland andra svenska aktrer är tjänsten inte särskilt känd men uppfattas positivt när vi beskriver den. NÅGRA ANDRA FRAMTIDEN Utifrån resultaten av den egna användarunderskningen ser SVENSKA SAMARBETSPROJEKT Expertsvar fera mjliga utvecklingsområden: l Låta forskare själva svara i systemet Utver Expertsvar, forskning.se och Forskning & Framsteg fnns l Skapa nya funktioner, t.ex. erbjuda statistik, pressrum, och har det funnits några mindre samarbetssajter kring forsk­ länkar till journalisternas publiceringar, betygssystem – ning. Ett tidigt exempel var Forskning.com, som både innehll ”guldmedalj” fr dem som svarar mycket. journalistik och forskningskommunikation från lärosäten och l Lyfta fram riktlinjer fr forskningskommunikation och andra organisationer. Ett privat reklamfnansierat initiativ är journalistik (som bl.a. Videnskab.dk (se s 65) och Lunds Ciennce, där forskare erbjuds att själva skriva om sin forskning. universitet har) Under 2019 har det dock bara tillkommit en enda artikel om l Anordna mten mellan journalister och kommunikat­ forskning på Ciennce. rer, t.ex. kombinera Expertsvarardagen med Vetjodagen Vi beskriver nedan två andra samarbetssajter som helt el­ (Forskning & Framstegs dag om vetenskapsjournalistik) ler delvis rr forskning. De samarbetssajter vi har identiferat i l Erbjuda forskningsversikter och listor ver forskare. andra länder presenteras i kapitel 7.

NEWS ØRESUND CURIE News Øresund är en obunden dansk/svensk nyhetsbyrå som Curie är Vetenskapsrådets nättidning om forskningens villkor, levererar notiser och artiklar till redaktioner i Danmark och Sve­ forskningspolitik och forskningens vardag. Den startades 2012 rige. Byrån drivs utan vinstsyfte och medier i Sverige och Dan­ och ersatte då Vetenskapsrådets tidningar och sajter Tvärsnitt, mark kan fritt återpublicera byråns material. Målsättningen är Tentakel, Forska, och Forskning & Medicin. Målgrupper fr Cu­ att stärka den journalistiska bevakningen av Öresundsregionen. rie är forskare, doktorander, disputerade utanfr akademin och News Öresund startade 2012 som ett samarbetsprojekt mel­ andra som arbetar med forskningsfrågor professionellt. lan Öresundsinstitutet vid Lunds universitet och Roskildes uni­ Tidningen uppdateras lpande och innehåller ungefär lika versitet med fnansiering från EU och regionala aktrer. Sedan delar journalistiska artiklar och forskarskrivna krnikor, de­ 2015 är News Öresund en del av Öresundsinstitutet vid Lunds battinlägg och gästbloggar. De populäraste ämnena bland dem universitet. Institutet är ett självständigt danskt/svenskt ve­ som ofta läser Curie är, enligt redaktionen, vetenskaplig publice­ tenskapscenter som genom analyser, konferenser och med­ ring, karriärvägar, forskningsetik och jämställdhet i akademin. ieverksamhet ska ka kunskapen om utvecklingen i regionen. Populära ämnen utanfr den sedvanliga läsekretsen är utbild­ Verksamheten drivs utan vinstsyfte och fnansieras av bidrag ningsvetenskap och viss medicinsk forskning. från mer än 100 medlemmar från stat, regioner, kommuner, lä­ 13 000–14 000 personer prenumererar på nyhetsbrevet, som rosäten och näringslivet. är den viktigaste ingången till Curie. Nästan lika många tar del av Curies texter via skmotorer och ungefär en sjättedel kommer VETENSKAP & HÄLSA via delningar på Facebook. Texterna sprids också via Twitter Vetenskap & Hälsa är en webbplats som på ett enkelt och sak­ och Linkedin. ligt sätt vill informera om forskning inom medicin, hälso­ och På redaktionen fnns en chefredaktr på heltid, en redaktr vårdvetenskap i Skåne. Två gånger om året ges också en tidning och en debattredaktr på deltid. Dessutom medverkar frilans­ ut med samma namn, som kan beställas i tryckt form eller lad­ journalister. Till Curie är knutet ett redaktionsråd med repre­ das ner som pdf. Texter, poddar och tidning är gratis att läsa. sentanter fr lärosäten, forskningsfnansiärer och andra aktrer Tidningen grs av kontrakterade journalister som arbetar på i forskarvärlden. uppdrag av Vetenskap & Hälsa. Upplagan är på cirka 10 000 exemplar. Ansvarig utgivare är en kommunikatr på Medicin­ OMDÖMEN ska fakulteten vid Lunds universitet. Tidningen utkom frsta Tidningen får genomgående positiva omdmen av de svenska gången år 2004. aktrer som vi har intervjuat. Utanfr akademin känner dock Syftet är att stärka hälso­ och sjukvårdens utveckling och den inte alla till Curie och det fnns också en del som har mindre kliniskt inriktade medicinska och hälsovetenskapliga forskning­ intresse av frågorna som Curie tar upp och som därfr inte lä­ en i regionen. Vetenskap & Hälsa är ett samarbete mellan och ser tidningen. Någon menar att tidningen ”ställer krav på sina fnansieras av den Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, läsare”. Malm universitet och sjukvårdsfrvaltningarna inom Region Skåne. ”De har hittat en bra nisch och form. Den fyller ett tomrum. Jag De vill med lättbegripliga texter om hälsa och medicin ge sak­ tycker att det har saknats en debatt kring forskning och det gr lig information om och skapa intresse fr den forskning som de bra.” bedrivs i regionen, och visa hur grundforskning och tillämpad Kommunikationschef forskningsfinansiär forskning går hand i hand. De betonar också att det är inom de tre organisationerna som framtidens personal utbildas. Webben ska ”Den har verkligen hittat sin plats och är bra fr oss. De är fungera som en kontinuerlig och långsiktig källa till information ofta relevanta. Det är den ”serisa hgskoleläckan på sociala och forskarkontakter fr alla som är intresserade av området. medier”. Curie beskriver forskares vardag och hur deras arbetsmilj är, på ett bra sätt.” Kommunikationschef lärosäte

FORSKNING.FRAMSYN 2020 17 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

FORSKNINGSINTENSIVA FÖRETAG Den strsta delen av forsknings­ och innovationsverksamheten Hur svensk i Sverige sker vid forskningsintensiva fretag. 18 av de strsta FoU­tunga fretagen identiferades och mottog enkäten. Ingen freträdare fr dessa har intervjuats eftersom de bedmdes att forskning bara i begränsad omfattning kommunicera om forskning. INTRESSEORGANISATIONER I Sverige fnns en omfattande ideell sektor. De ideella frening­ kommuniceras arna uppskattas vara 200 000. Merparten av dessa är små men det fnns också en rad strre organisationer som samlar männ­ iskor som arbetar fr en gemensam sak. En del av dem samlar in av svenska medel som fnansierar forskning, några bedriver själva forskning och många fer använder sig av forskningsbaserad kunskap i sitt arbete. Vi identiferade 48 särskilt intressanta ideella intresse­ organisationer som mottog enkäten och intervjuade freträdare aktrer fr fem organisationer.

LÄROSÄTEN Vi har kartlagt och kontaktat 230 strre nationella aktrer som Det fnns ett 50­tal statligt och privat drivna universitet och hg­ fnansierar, producerar, kommunicerar om och/eller använder skolor i Sverige. Dessa lärosäten erbjuder hgre utbildning, be­ sig av forskning i Sverige. Alla de identiferade frutom medie­ driver forskning och samverkar med andra delar av samhället. fretagen, 206 organisationer, fck motta en enkät om hur de De 30 strsta lärosätenas kommunikationschefer mottog en kommunicerar. 65 av dem intervjuades också. Enkät­ och inter­ enkät med frågor om hur de kommunicerar. Dessutom inter­ vjusvaren redovisas i kapitel 8. I detta kapitel redogr vi fr de vjuades kommunikatrer, främst kommunikationschefer, på olika kategorier aktrer som identiferats och hur de kommuni­ 21 av lärosätena. cerar i dag. I nästa kapitel beskriver vetenskapsjournalistiken i Sverige, baserat på samtal med 17 mediefreträdare. MEDIEFÖRETAG I vår kartläggning har vi identiferat en rad olika typer av ak­ De strsta massmedierna i Sverige är storstadstidningar (mor­ trer i Sverige som alla har ett intresse av att forskning kommu­ gon­ och kvällspress), landsortstidningar, lokala gratistidningar, niceras. Vi har delat upp aktrerna i fljande kategorier: tv­kanaler (public service och privata) och radiokanaler (public service och privata, som sänder nationellt och regionalt). Vi har AKADEMIER OCH LÄRDA SÄLLSKAP identiferat ett tiotal strre redaktioner och intervjuat 17 journa­ I Sverige fnns tio kungliga akademier och ett strre antal lärda lister som antingen skriver om vetenskap som anställda eller fri­ sällskap och samfund. De har ledamter som väljs på livstid på lansare, eller har en redaktionsledande roll vid dessa redaktioner. frslag av tidigare ledamter. Organisationernas syfte är att främja olika vetenskaper och dessas bidrag till samhället ge­ MYNDIGHETER, FORSKNINGSRÅD nom projekt, freläsningar, seminarier och mten, ofta pp­ OCH FORSKNINGSINSTITUT na både fr ledamter och andra intresserade. Akademierna Det fnns fyra statliga forskningsråd som fnansierar svensk brukar dela ut vetenskapliga priser och stipendier, liksom ge forskning: Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och Forte. Dess­ ut bcker och skrifter. Flera har egna tidningar, som Kungl. In­ utom fnns en rad myndigheter som själva utvecklar forsknings­ genjrsvetenskapsakademiens IVA Aktuellt och Kungl. Skogs­ baserad kunskap och/eller fnansierar forskning inom ett visst och Lantbruksakademiens KSLA­Nytt & Noterat. De 19 strsta område, till exempel Energimyndigheten, Rymdstyrelsen, Na­ samfunden var mottagare av enkäten och freträdare fr fem av turvårdsverket och SMHI. Det fnns också ett antal forsknings­ dem har intervjuats. institut som antingen är myndigheter eller som helt eller delvis ägs och drivs av staten. Enkäten sändes till 32 organisationer i BRANSCHORGANISATIONER OCH FACKFÖRBUND denna grupp och freträdare fr 15 organisationer intervjuades. Det fnns en rad branschorganisationer i Sverige, som ofta också fungerar som arbetsgivarorganisationer. I underskningen har STIFTELSER OCH ANDRA ORGANISATIONER vi identiferat några som särskilt intressanta eftersom de samlar SOM FINANSIERAR FORSKNING fretag i forskningsintensiva branscher. Vi har också ringat in OCH FORSKNINGSKOMMUNIKATION de strsta fackfrbunden som samlar akademiker och forskare. Frutom de statliga forskningsfnansiärerna fnns en rad andra Nio fackfrbund och nio branschorganisationer var mottagare fnansiärer av forskning, vanligen i form av privata icke­vinst­ av enkäten. Freträdare fr fem branschorganisationer samt drivande stiftelser och fonder. De strsta är de stiftelser som fr SACO och TCO har intervjuats. frvaltar kapital från de tidigare lntagarfonderna samt Riks­ bankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelserna. I denna FOLKBILDNINGS­ OCH KULTURORGANISATIONER grupp har 27 organisationer mottagit enkäten och freträdare Sveriges tio studiefrbund anordnar aktiviteter och studiecirk­ fr nio organisationer har intervjuats. lar ver hela landet fr att vuxna ska kunna få utbildning och bildning på ett fritt och frivilligt sätt, utan antagningskrav eller examination. Studiefrbunden och deras gemensamma organ mottog enkäten. Några andra aktrer med mycket programverk­ VARFÖR KOMMUNICERAS FORSKNING? samhet som rr forskning identiferades också. Tre av aktrerna Genom enkätsvar och intervjuer har vi fått en frståelse fr vad, i hela denna kategori intervjuades. Svaren redovisas tillsammans hur och på vilka sätt de svenska aktrerna kommunicerar om med intresseorganisationerna eftersom det annars skulle kunna forskning. I detta kapitel redogrs fr det vi funnit, uppdelat på gå att identifera enskilda aktrer i materialet. de tre huvudaktrsgrupperna lärosäten, fnansiärer av forsk­

FORSKNING.FRAMSYN 2020 18 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

ning, vriga aktrer i forskningssystemet. Massmedier redovisas ”En viktig uppgift är också att hjälpa våra forskare att synas separat i nästa kapitel. och ses, bland annat fr att ka samverkan med det omgivande Anledningen till uppdelningen är att lärosätena är en stor och samhället, fnna fnansiering och bjudas in till samverkans- viktig aktr i forskningssystemet som har ett uttalat uppdrag projekt och forskning med fera universitet. Att hjälpa forskar- att kommunicera forskning och att samverka med andra delar na att hitta andra aktrer.” av samhället. Finansiärerna är intressanta att studera separat Kommunikationschef lärosäte eftersom de har stort infytande på vilken forskning som bedrivs i Sverige och br ha intresse av hur den forskning de fnansierar De intervjuade menar även att det kan vara viktigt att allmän­ kommuniceras till det omgivande samhället. Vi har sedan redo­ heten känner till vilken forskning som produceras fr att ka visat de vriga aktrerna i forskningssystemet sammanslaget legitimiteten fr universitetet. Berättelserna om forskningen och främst fokuserat på det som frenar och det som skiljer dem som bedrivs visar att man gr skillnad och gr nytta. åt när det gäller att kommunicera forskning. Ganska långt ner på listan ver varfr forskning kommunice­ Fr alla utom massmedierna sker kommunikationen dels di­ ras tas allmänhetens intresse och behov av nya kunskaper upp rekt genom olika typer av aktiviteter och kanaler, dels indirekt – bildningstanken. De intervjuade menar frvisso att lärosätena genom att ska medias uppmärksamhet. I mindre utsträckning har ett lagstadgat ansvar fr att sprida kunskap och forskning till bedriver andra aktrer också journalistik om forskning, genom allmänhet och omgivande samhälle. Men samtidigt framgår att journalister som arbetar oberoende av den organisation som det är svårt att hinna prioritera denna uppgift när de andra ovan fnansierar arbetet. nämnda skälen anses viktigare. Det är också svårt att identifera specifka målgrupper bland allmänheten och att fnna kanaler fr en bred allmänhet upplevs som en stor utmaning. LÄROSÄTEN Utver uppdraget att sprida kunskap om universitetet och Det fnns många anledningar till att kommunicera om forskning, dess verksamhet uppger några av lärosätena att de också har en såväl fr enskilda forskare som fr lärosätena där forskarna är uttalad målsättning att vara en god samhällsaktr och bidra till verksamma. Hur och varfr forskare vid Sveriges universitet och bildning av allmänheten. hgskolor kommunicerar undersktes i en strre enkätstudie som genomfrdes under 2019 av Vetenskap & Allmänhet. Denna ”Universitets mål är att bidra till en bättre värld och stärka vår underskning refereras på sidan 9. roll och relevans i samhället. All kommunikation ska bidra till Många lärosäten anger att en viktig anledning att kommuni­ att uppnå de målen.” cera forskning är att positionera det egna lärosätet internatio­ Kommunikationschef lärosäte nellt, nationellt och regionalt. Fr en rad lärosäten är studentrekrytering och rekrytering av ”Folkbildning är prioriterat hos oss. Att nå ut till grupper som internationella forskare den enskilt mest prioriterade uppgiften kanske inte kommer i kontakt med forskning i så stor utsträck- och mycket av kommunikationen syftar till att stärka lärosä­ ning är en utmaning i dagens medielandskap och kräver tets profl och attraktivitet som studieplats och arbetsplats. Att uppfnningsrikedom och nya angreppssätt. Det gäller även hur sprida kunskap om forskning blir då en metod och inte ett mål kommunikationsinsatserna fljs upp och utvärderas. ” i sig, eftersom bra forskning visar upp lärosätet. Kommunikationschef lärosäte De intervjuade kommunikatrerna poängterar vikten av att avsändaren är tydlig så att det framgår fr mottagaren att det är ”Det är en demokratisk fråga att gra sådana arrangemang – det enskilda lärosätet som har producerat forskningen. det har ett värde i sig att kommunicera med allmänheten, utan att tänka på studentrekrytering.” ”Vi har sett att blivande studenter inte gr kopplingen mellan Kommunikationschef lärosäte den undervisning vi bedriver och den forskning som sker här. Om vi kan få unga människor intresserade av vilken forskning Många poängterar också att forskningskommunikation inte bara vi bedriver här kan intresset fr att studera här ka; det är en av handlar om att sprida resultat utan också om att beskriva hur våra tankar med att sprida forskningen.” forskningen går till; vetenskapens processer och villkor. Kommunikationschef lärosäte MÅLGRUPPER Andra syften med kommunikationen är att ka mjligheterna till Ordet målgrupper är vanligt i intervjuerna liksom behovet av att anslag och fnansiering. De intervjuade poängterar också vikten anpassa budskap och kanaler till olika målgrupper. Vissa vill hell­ av att samhällsaktrer känner till den forskning som bedrivs re tala om intressenter, som då defnieras som till exempel med­ fr att enskilda forskare, centrumbildningar, institutioner och arbetare, studenter, samarbetspartners inom ofentlig sektor, andra organisatoriska enheter ska få strre och bättre chanser näringsliv och den ideella sektorn. Även alumner, forsknings­ till samverkan med andra samhällsaktrer. I intervjuerna fram­ fnansiärer och beslutsfattare kan räknas in som intressenter. kommer också att lärosätet kan ha glädje av att vara en aktiv Allmänheten är svårare att defniera och br brytas upp i mindre samhällsaktr och delta i samhällsdebatten. enheter, menar många. Forskarsamhället nämns som en av de absolut viktigaste mål­ ”Vi har ett ansvar att tala om fr samhället i stort vad vi har grupperna fr forskningskommunikation. Det sägs också att forskat fram och vad vi gr fr skattebetalarnas pengar. Vi vill forskarna ser denna grupp som sin mest prioriterade målgrupp. också att politiker ska frstå att det är viktigt fr Sverige att ha Beslutsfattare är en prioriterad målgrupp fr nästan alla vi riktigt bra universitet och bra forskningsinfrastrukturer, fr att intervjuat. Beslutsfattare och politiker är viktiga på alla nivåer kunna vara en ledande forsknings- och kunskapsnation.” från kommunal, regional och nationell, till EU­ och interna­ Kommunikationschef lärosäte tionell nivå. Att ha lokal frankring är viktigt fr samarbeten och fnansiering, men även internationell status. Vägen att nå ”Vi vill också kommunicera att vi arbetar med lsningar på beslutsfattare ser olika ut. En del skriver rapporter och policy framtidens samhällsutmaningar.” briefs riktade till specifka mottagare, andra menar att de genom Kommunikationschef lärosäte media och rätt valda sociala medier når rätt målgrupper. Att an­

FORSKNING.FRAMSYN 2020 19 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

ordna riktade event, seminarier eller andra sammankomster är ner. Majoriteten av dem vi intervjuat är centralt placerade och också vanligt. Tilläggas kan att även de 3 700 forskare som våren har inte alltid verblick ver hela kommunikationsapparaten. 2019 besvarade en enkät om hur de kommunicerar ansåg att Det är också skillnad på vad man har tillgång till och kan er­ beslutsfattare är den viktigaste målgruppen, se sidan 9. bjuda. Det fnns lärosäten som har enheter fr medieproduk­ Finansiärer är en viktig målgrupp där det också handlar om tion som kan producera flm och poddar, bygga nya webbar och att visa upp lärosätet eller delar av det som en attraktiv forsk­ mycket annat. Vissa av dessa är också tillgängliga fr enskilda ningsmilj. Flera tar upp att trycket på kommunikationsavdel­ forskare. ningarna har kat i och med att många fnansiärer ställer krav På fera lärosäten fnns anställda journalister som producerar på kommunikationsplaner. nyheter som publiceras i egna kanaler. På vissa lärosäten fnns funktioner som ska sttta forskare i De festa säger sig dock ha fr lite resurser fr att hinna gra deras arbete med anslagsanskningar. Flera av de intervjuade allt som efterfrågas. efterlyser fer kanaler fr spridning av resultat fr att kunna nå upp till fnansiärernas krav kring kommunikation. STÖD TILL FORSKARE Media är både en målgrupp och en kanal fr de festa. Man Alla vi talat med är medvetna om vikten av att forskare kan han­ betonar vikten av att nå ut i media men menar också att det inte tera en intervjusituation, tala i radio och tv och frstå medielogi­ alltid är enkelt. Några talar om att det saknas tillräckligt många ken. Många erbjuder också std fr detta i olika omfattning och kompetenta journalister vid traditionella massmedier. Vissa med varierande resurser. En del har det i sitt uppdrag, andra gr hävdar att pressreleasen är dd, medan andra menar att det är det ändå. En del har system fr interndebitering av kommuni­ det bästa arbetsredskapet. På strre lärosäten fnns specialise­ kationstjänster, andra inte. rade presstjänster som skickar ut pressmeddelanden, arbetar med riktade medieinsatser och hjälper journalister att hitta rätt ”Vi lyfter fram forskare som frklarar, inspirerar och engagerar person. kring vetenskapliga metoder och hur de kan frstås i vår samtid.” Kommunikationschef lärosäte ”Via media når vi också spetsgrupperna opinionsbildare, be- slutsfattare, fnansiärer och aktrer i det forskningspolitiska ”En utmaning är ju att de (forskarna reds anm) är frsiktiga. systemet.” De vill ju inte att man ska dra fr stora växlar på deras resultat. Kommunikationschef lärosäte De är oroliga att deras forskning ska bli skandaljournalistik. De menar ofta att den forskning som de bedriver är svår att ”Våra forskare kan också ibland hålla fredrag fr redaktioner, beskriva; att deras ämnen är fr svåra att beskriva i enkla ord. inte fr att de ska skriva om en specifk rapport utan fr att de En annan utmaning är att de skriver på engelska och att många ska lära sig mer och sedan själva kunna skriva om till exempel begrepp inte har någon motsvarighet på svenska. ” klimat.” Kommunikationschef lärosäte Kommunikationschef lärosäte Det blir också allt vanligare att forskare frväntas och själva fr­ Allmänheten är ett svårtytt begrepp. Många av de intervjuade väntar sig att kunna skriva populärvetenskapligt, kanske gra en menar att det är svårdefnierat och talar om de utmaningar som egen podd och egna flmer, utver att kunna hålla fredrag eller fnns i att tala om målgrupper i ett, som man upplever, allt mer redovisa sin forskning muntligt fr grupper utanfr akademien. diversiferat samhälle. Man värjer sig mot uttrycket ”bred all­ Flera lärosäten erbjuder kommunikationskurser som en del mänhet” och vill hellre tala om nischer och riktade insatser mot i doktorandutbildningen men de är inte obligatoriska. till exempel tänkbara framtida studenter. Det fnns bland de intervjuade olika sätt att se på allmänheten ”Vi coachar i presentationsteknik, hjälper till att läsa forsk- som mottagare. Fr några lärosäten är folkbildning en viktig del ningsanskningar och ger råd kring kommunikationsplaner. i uppdraget medan det fr andra främst handlar om att visa upp Vi är med vid kortare kurser fr forskare, forskningsledare och nyttan av den forskning som bedrivs. Samhällsnyttan är något doktorander där kommunikation är en del, och ger forskare std som fera av de intervjuade lyfter som en viktig orsak till varfr vid behov, ibland tillsammans med konsulter.” man ska sprida forskning. Det kan då handla både om att skapa Kommunikationschef lärosäte ett bättre samhälle men också att gra den egna organisatio­ nen mer relevant och betydelsefull som en ”problemlsare” i Några av kommunikationscheferna på lärosätena har utvecklat samhället. en kurs kallad ”Kommunikationsuppdraget i hgskolan” som Skolan och lärarna är sällan en prioriterad målgrupp. Det ges av medlemsorganisationen Sveriges kommunikatrer. är få av de intervjuade som spontant nämner skolan och lärare Vissa lärosäten understryker vikten av att forskarna har bra som en viktig målgrupp, även om det frekommer. Det är främst proflsidor så att de hamnar hgt upp vid googleskningar och de tekniska eller mer naturvetenskapliga lärosätena som ser innehåller relevant information fr framfr allt journalister. behovet av att nå unga människor och som betonar vikten av De lärosäten som prioriterar detta har manualer fr forskare återväxten av naturvetare och ingenjrer och nskan om att få i hur de ska gra. fer kvinnor att ska tekniska utbildningar. På en direkt fråga är På frfrågan kan fera, men långt ifrån alla, lärosäten erbjuda det dock inget av lärosätena som menar att skolan och lärarna coachning kring debattartiklar och lanseringar eller presenta­ inte är en viktig målgrupp. Men målet är sällan att hja den all­ tioner av strre forskningsresultat. männa kunskapsnivån i samhället eller bland unga, utan snarare Flera lärosäten har webbaserade verktyg som erbjuder hjälp att säkra tillgången till framtida studenter. till självhjälp – flmmallar, grafska mallar, skrivguider, check­ listor och kurser. Andra intervjuade uttrycker nskemål om att RESURSER ha resurser att ta fram denna typ av hjälpmedel och menar att Tillgången till resurser, både i form av ekonomi och personal, det är ett område där lärosätena skulle kunna samverka. Strre varierar mycket mellan lärosäten. lärosäten erbjuder också systematiska medieutbildningar och/ På de strre lärosätena är forskningskommunikationen ofta eller medieträning fr forskare i egen regi och med egen perso­ decentraliserad till fakulteter, centrumbildningar och institutio­ nal. Andra kper dessa tjänster vid behov.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 20 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

Strre lärosäten har ofta specialiserade forskningskommuni­ KANALER katrer, ibland centralt placerade och ibland på en decentralise­ Många av de intervjuade nämner vikten av kanalval infr en rad nivå. Vissa strre lärosäten har också material om hur man kommunikationsinsats. Andra betonar i stället att formulera kan agera vid hot och trakasserier, något som mindre lärosäten budskapet frst, sedan välja målgrupp och frst därefter kanal. skulle vilja kunna erbjuda och ser en mjlighet till samverkan Det är svårt att skapa en systematik som tydligt visar vilken kanal kring med andra aktrer. som ska väljas vid varje givet tillfälle, men varje kanal har ändå något slags huvudsyfte. FORSKARES BEHOV Hur mycket forskare vid lärosäten vill och har mjlighet att kom­ EGEN WEBB municera varierar, enligt de intervjuade kommunikationsche­ Alla ser den egna webben som den enskilt viktigaste kanalen ferna. Vissa kommunikationsavdelningar beskriver att de måste fr den samlade kommunikationen. Webbplatsen har enligt de bedriva uppskande verksamhet fr att få forskare att vilja delta festa intervjuade många uppgifter, internt och externt, till stu­ i ofentligheten. Andra upplever i stället att de inte hinner hjälpa denter, forskare, fnansiärer, beslutsfattare och internationella alla som vill nå ut. Många vittnar om att det fnns forskare som kontakter. är ”kommunikationsgenier” som skter sig själva och verkligen Ibland fnns fera webbar – allt beroende på inriktning och når ut, medan andra behver mycket hjälp eller ställer sig kall­ storlek. Något lärosäte har även en extern nyhetssajt. På strre sinniga till kommunikation. lärosäten kan enskilda centrumbildningar, samverkansprojekt, fokusområden och institutioner ha egna webbar. ”Vanligast är att man vill ha hjälp med att gra ett pressmed- delande. Forskare vill också ha hjälp med annonser i sociala NYHETSBREV medier. De som sker EU-projektmedel vill ha hjälp med delen Alla intervjuade lärosäten har minst ett nyhetsbrev och många om hur projektet ska kommuniceras. Av och till kommer frågor institutioner och fakulteter har egna. De festa lärosäten har om att gra så kallade abstract-flmer, som fungerar tillsam- både interna och externa nyhetsbrev där man berättar om sin mans med de vetenskapliga artiklarna. Det är så pass hgt tryck forskning. på kommunikationsavdelningen att hjälpa till med populärve- tenskaplig kommunikation att vi har svårt att räcka till.” MEDIEBEARBETNING Kommunikationsansvarig, lärosäte De festa intervjuade menar att media är en mycket viktig kanal. Att få spridning i nationella medier är prioriterat fr de festa. ”Vi samarbetar med och behver fer forskare som är kommu- Fr mindre lärosäten är också lokala medier viktiga. nikationsprofs. Vi får en hel del frfrågningar om att hjälpa Pressmeddelanden, nyhetsbrev, seminarier och personliga forskare med kommunikationsdelen av deras anskningar och kontakter anges nästan genomgående som viktiga insatser. att frbereda dem infr framfranden. Vi mäktar inte riktigt Lärosätena har olika kanaler fr att publicera och sprida med det och har i grunden inte heller det uppdraget.” pressmeddelanden. Expertsvar används av de festa. Andra Kommunikationschef lärosäte tjänster är MyNewsdesk, Cision, EurekAlert!, AlphaGalileo och Cordis wire. Även vanlig e­post används fr att nå journalister. I stort sett alla intervjuade menar att efterfrågan på utbildning i kommunikation är stor och att resurserna inte räcker till. Detta EXPERTSVAR är ett område där fera lärosäten menar att det vore positivt med De festa lärosäten vi talat med använder Expertsvar där de samverkan och att kunna erbjuda utbildning tillsammans med regelbundet publicerar pressreleaser. Kontaktpersoner på andra lärosäten eller andra intressenter. lärosätena, oftast presskommunikatrer, frsker också att Bristen på tid är den stora sttestenen fr forskarna, vilket svara på journalisters efterlysningar. Läs mer om Expertsvar är en utmaning fr kommunikationsavdelningarna. En annan på sidan 16 är kulturkrocken mellan forskare och kommunikatrer. Hur stor den krocken upplevs vara, varierar mellan de intervjuade, THE CONVERSATION men den fnns där. Två lärosäten, Lunds och Stockholms universitet, är knutna till the Conversation (se sidan 35) där målet är att sprida forskning­ ”Ofta vill de gra mer efter att de får std med exempelvis en, liksom kännedom om enskilda forskare och lärosätet till en uppdatering av sin forskarprofl eller sitt projekt. Det fnns ett stor internationell publik. uppdämt behov. De hr ofta av sig med tips på saker som de vill kommunicera.” SOCIALA MEDIER Kommunikationschef lärosäte Facebook, Twitter och Linkedin är de vanligaste sociala med­ iekanalerna och alla lärosäten vi intervjade använder dem. De festa intervjuade menar att de festa forskare gärna kommu­ Instagram och Snapchat är mindre vanligt och ingen anger att nicerar, men att synen på vad det innebär varierar stort mellan de använder meddelandetjänster som messenger eller Whats­ och inom organisationer. app. Facebook används främst som en kanal fr att nå framtida studenter. I fera fall har lärosätet både en internationell och ”Engagemanget fr samverkansuppdraget och folkbildning är en nationell Facebook­sida. Twitter ses som en kanal fr att nå jättestort och ofta knutet till fera behov – alltifrån att sprida makthavare medan Linkedin är en viktig kanal fr attrahera kunskap om sitt område, nya rn eller en nskan om att locka personal och rekrytera studenter. framtida studenter.” Kommunikationschef lärosäte BLOGGAR Bloggar är på nedgång bland lärosätena även om många fort­ Många av dem vi intervjuat menar att forskarna vill kunna se farande använder dessa. Ingen har i intervjuerna berättat om resultat av sin insats, vilket ibland kan var svårt att mäta. Yngre några nysatsningar. Det är ganska vanligt att lärosätenas rek­ forskare verkar enligt intervjuerna ha en ledigare inställning torer har en blogg. till kommunikation.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 21 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

FILM ”Vi fljer även statistik och räckvidd fr sociala medier, men Många lärosäten har egna YouTubekanaler och publicerar fl­ vi behver bli bättre på utvärdering. Presstjänsten tar fram mer, både om sin forskning och om universitetet. Filmerna fnns en strategisk medierapport fr hela lärosätet (inte bara både på YouTube och på den egna webbplatsen. Vid en genom­ forskningskommunikation i och fr sig) varannan vecka. bläddring är det tydligt att det är viktigt att visa att lärosätet är Presstjänsten gr också en enkel omvärldsbevakningsrapport avsändare. Logotypen är ofta med genom hela flmen. De festa en gång i veckan som fnns tillgänglig fr alla på webben, flmer har få visningar och det är inte vanligt med utvärderingar även externt.” av huruvida det är ”rätt” personer som tagit del av flmerna. Kommunikationsansvarig lärosäte

PODDAR Många lärosäten har egna poddar och det är något som verkli­ gen engagerar i hgskolevärlden just nu. Ibland grs podden FINANSIÄRER av kommunikationsavdelningen, ibland ute på institutioner eller centrumbildningar. Det frekommer också att enskilda VARFÖR KOMMUNICERA OM FORSKNING? forskare har egna poddar. Podden beskrivs som ett populärt Det är stor skillnad i storlek och uppdrag mellan de fnansiärer format bland forskare, bland annat eftersom det tillåter lite som ger anslag till forskning. Vi har ändå valt att redovisa dem längre resonemang men också av den enkla anledningen att det tillsammans eftersom deras kommunikation i mångt och mycket inte spelar någon roll hur man ser ut och vad man har på sig. har samma mål och syfte. Bland dem vi intervjuat fnns myndig­ Några exempel på poddar är Professorspodden vid Hgskolan heter, statliga institut, privata stiftelser och ett frsäkringsbolag. Väst, Snillen stimulerar vid Linnéuniversitetet och Medicin­ Gemensamt fr dem alla är att kommunikationens mål är att vetarna vid KI. sprida kännedom om utlysningar och att berätta om de fors­ kare och den forskning som de fnansierar. Målgrupperna varie­ EVENT OCH ARRANGEMANG rar däremot mellan de olika organisationerna. En del menar att Många lärosäten är engagerade i lokalsamhället och inbjuder forskningen ska nå ut till så många som mjligt; andra är främst till freläsningar och event. Skälen till att de arrangeras fr all­ intresserade av att nå beslutsfattare, professioner, akademi och mänheten varierar från att sprida kunskap till att bidra till fr­ i viss mån media. ändring och frbättring i lokalsamhället. Det frekommer vissa Forskningsrådet Formas är den enda fnansiär som fr närva­ aktiviteter riktade till skolan men de festa vänder sig främst till rande har en särskild utlysning fr att fnansiera kommunika­ vuxna; allmänheten eller lokala/regionala aktrer. tion om forskning. Utlysningen gr det mjligt att ska medel Några exempel på aktiviteter riktade till allmänheten är fr projekt ”som kommunicerar och populariserar forskning Science cafés/fka med forskare, låna en forskare, Vetenskaps­ och forskningsresultat inom Formas ansvarsområden och som festivalen i Gteborg, vetenskapsfestivalen ForskarFredag, bidrar till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030”. Riksban­ seminarier och fredrag samarrangerade med bibliotek eller kens Jubileumsfond hade en kommunikationsutlysning under lokaltidning. tre år, som nu utvärderas. Några av de intervjuade kommunikatrerna vid fnansiärerna EGEN TIDNING anger som prioriterade områden att sprida kunskap och bilda Många har minst en egen tidning fr att sprida forskning, digitalt opinion om just det forskningsområde som man fnansierar. Att och/eller på papper. visa politiker och beslutsfattare att det egna området är viktigt, är framfr allt angeläget fr de tre forskningsfnansierande myn­ ALUMNER digheterna som intervjuats. Någon ger också uttryck fr att det Många anger tidigare studenter, alumner, som en viktig mål­ råder konkurrens om vem som ska få frdela strst del av den grupp men också en kanal fr att sprida kunskap om lärosätet totala forskningsfnansieringen. Fr dessa myndigheter är det och dess forskning. viktigt att marknadsfra sin egen profl och nytta till beslutsfat­ tare men däremot inte till allmänheten. WIKIPEDIA Flera lärosäten gr satsningar på att publicera kunskap och ”Vi har fokus på att lyfta fram forskning inom våra områden så forskning på Wikipedia. SLU är fregångare och inspiratr fr att den blir känd och kommer till användning, och att lyfta hur andra lärosäten. viktiga just våra områden är fr samhället och politiken.” Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet UTVÄRDERING AV KOMMUNIKATIONSINSATSER De festa lärosäten använder sig av mediebevakningstjänster, Ett par av fnansiärerna har också ett uttalat mål att ka intresset som t.ex. Retriever eller Meltwater. Många, men långt ifrån alla, i de bredare lagren fr de områden de fnansierar och ser unga har någon form av systematiserad uppfljning av sina kommu­ som en mycket viktig målgrupp. nikationsinsatser och det varierar stort hur man gr och hur mycket resurser man lägger på detta. ”Vi kommunicerar bland annat fr att få fer unga att vilja stu- dera inom dessa områden. Men också fr att stimulera intresset ”Vi brukar gra en varumärkesunderskning vart tredje år, hos en bred allmänhet.” medan de digitala kanalerna och eventen utvärderas lpande Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet och mer kvantitativt. Utvärdering är ett utvecklingsområde.” Kommunikationschef lärosäte ”Vi har inget krav på oss att kommunicera men vill visa att forskning är viktigt fr Sverige och sprida kunskap om den ”Här är det mer intressant att flja upp den enskilda forskaren forskning som bedrivs i Sverige på ett sätt som intresserad all- än att kolla mediegenomslag – dvs. vad hände honom/henne mänhet kan ta del av. Detta blir mer och mer viktigt med tanke i Almedalen, vad ledde det till i form av vidare kontakter med på hur världen utvecklas med svårbegriplig teknologi, växande viktiga målgrupper fr denna forskare och hens forskargrupp?” faktaresistens med mera.” Kommunikationschef lärosäte Kommunikationsansvarig forskningsfinansierande stiftelse

FORSKNING.FRAMSYN 2020 22 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

I fera av fnansiärernas uppdrag ingår att gra kunskaps­ fnansiärer som har egna tidningar hjälper och handleder de versikter, bland annat fr att identifera områden där samhället forskare som skriver fr dem. har behov av forskning. Det är också en sorts kommunikation En fnansiär berättar att de arbetar hårt fr att få forskare att som fera menar ofta sprids även utanfr den krets som är den berätta om sin forskning. Några anlitar journalister som skriver direkta målgruppen. Vissa gr även mer populärvetenskapliga reportage eller gr flmer till den egna webben med alla forskare sammanställningar av forskningsresultat eller kunskapsläge, som beviljas anslag. En av stiftelserna samarbetar med Utbild­ tänkta att spridas till en bredare målgrupp. ningsradion, science center och museum som visar ett urval av de flmer som stiftelsen producerar. ”Vi sammanställer också rapporter om viktiga områden på ett populärvetenskapligt sätt. De fnns tryckta och kan användas ”Vi ber regelbundet forskare att gra kunskapssamman- av till exempel skolor. Vi distribuerar dem också via Utbudet.se ställningar, medverka på konferenser, bli intervjuade av oss och där lärare kan beställa gratis material till sin undervisning. så vidare. Vi får också frågor från forskare som vill ha kommu- De är mycket populära och beställs i stor omfattning.” nikationsstd. ” Kommunikationschef forskningsfinansierande stiftelse Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet

MÅLGRUPPER ”Det har hänt att vi har erbjudit forskare medieträning och vi En viktig målgrupp fr de statliga forskningsfnansiärerna, ut­ lyfter deras forskning i våra egna kanaler.” ver de som ska ska fnansiering från dem, är de som ska frvalta Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet forskningsresultaten, som beslutsfattare, politiker, praktiker och tjänstemän. Här skiljer sig de olika organisationerna åt. En En utmaning som en av fnansiärerna ger uttryck fr är att det del har ett uttalat mål att bara kommunicera till forskarsamhäl­ är svårt att få forskare att omformulera sig så att de blir begrip­ let och beslutsfattare medan andra uttalar en tydlig vilja och liga och framfr allt intressanta utanfr den egna sfären. Några målsättning att även nå en bredare allmänhet. Ibland fnns också är också kritiska till kommunikationsavdelningar på lärosäten ett uttalat mål att nå yngre målgrupper, skola och lärare. som de menar lite fr ofta går i fällan att ”versälja” resultat och budskap. ”Vi kommunicerar främst om forskningen som vi fnansierar fr att sprida den till andra forskare och till berrda utanfr ”Man får vara noga så att de inte utlovar Lsningen på cancerns akademin.” gåta eller drnare som kan skicka paket hem till dig.” Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet Kommunikationschef forskningsfinansierande stiftelse

”Vi satsar på att nå lärare och har även fortbildning av ”Det är väldigt få som vänder sig till oss och frågar om råd och dem och tar fram praktiska verktyg som de kan använda i std. Däremot frågar de ibland om vi kan sprida deras alster undervisningen.” eller fnansiera konferenser som de arrangerar.” Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet Kommunikationschef forskningsfinansierande myndighet

”Vi ett ansvar gentemot ungdomar, att de ska kunna ta del av FORSKARES BEHOV forskningen, bli intresserade av att bli forskare och lära sig mer Ingen av fnansiärerna har något systematiserat sätt att sttta om vad forskningen vet. Vi kommer inte att ha bra forskare i och handleda forskare i deras kommunikation utan menar att framtiden om inte unga människor kan gras intresserade av det ansvaret vilar på forskarens egen organisation. Man uttalar naturvetenskap och teknik.” inte heller att forskare i någon strre utsträckning frväntar sig Kommunikationschef forskningsfinansierande stiftelse std från fnansiärerna.

Ett par av fnansiärerna menar att man inte kan tala om en all­ ”Vi verväger om det ska bli mjligt att ska medel fr kommuni- mänhet utan behver smalna av begreppet. De vill nå ut, men kation om den forskning som man fått fnansiering fr från oss.” efterlyser tydligare sätt att dela in allmänheten och tror inte på Ansvarig forskningsfinansierande stiftelse bred kommunikation. KANALER STÖD TILL FORSKARE Precis som lärosätena väljer fnansiärerna kanaler efter vilka De festa forskningsfnansiärer menar att det är forskarnas egna målgrupper de främst vill nå. De vanligaste kommunikations­ organisationer som har huvudansvaret fr kommunikationen. kanalerna är desamma som lärosätenas, främst webb, nyhets­ Några av fnansiärerna säger att det ingår i kontraktet med de brev och mediebearbetning. Filmer och bloggar frekommer forskare som beviljas anslag att forskningen också ska kommu­ också. niceras. Men det är sällan ett ”skall”­krav. En fnansiär uppger att de tydligt visar att de frväntar sig att forskarnas institutioner EGEN WEBB stttar forskarna och hjälper till att sprida deras forskning. En Den egna webben är viktig, uppger alla intervjuade fnansiärer. annan fnansiär berättar att de inom vissa forskningsprogram Många tror att det de publicerar där blir läst och tittat på, men få har kommunikation som en viktig del och att de då erbjuder gr någon systematisk uppfljning utver att hålla koll på traf­ plattformar fr att forskare ska kunna kommunicera med var­ ken till webbsidorna. Vissa av fnansiärerna använder den egna andra under projekttiden. webben fr att berätta om nyheter inom de forskningsområden De festa fnansiärer har någon form av samarbete och kon­ som de fnansierar. Andra ser det också som sin uppgift att er­ takt med de forskare som har fått fnansiering. Det kan handla bjuda uppdaterade baskunskaper inom sina områden. om att arrangera seminarier och freläsningar, sätta ihop kun­ skapsversikter fr olika målgrupper, gra flmer eller genom­ NYHETSBREV fra intervjuer och temadagar. Nyhetsbrev används framfr allt fr att kommunicera utlys­ Flera av fnansiärerna gr också kommunikationssatsningar ningar och beviljade medel. Många har nyhetsbrev riktade till kring forskningsområden där fera forskningsprojekt ingår. De olika målgrupper.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 23 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

MEDIEBEARBETNING statistik och antal nedladdningar av rapporter. Andra menar att Pressmeddelanden är vanliga, men även seminarier och fredrag det är svårt att värdera utfallet av kommunikationen utifrån an­ frekommer. Media är ofta inte huvudmålgrupp vid dessa sam­ talet klick eller interaktioner eftersom det inte säger så mycket mankomster men de bjuds in fr att kunna rapportera om dem. om vem som agerat. Alla anser att de skulle kunna bli bättre på Ett par av de intervjuade anser att det fnns fr få kanaler att spri­ att flja upp sin kommunikation. da kvalifcerad forskning på ett enkelt sätt i. Flera menar också att kunskaperna generellt är dåliga på massmedieredaktionerna men att man har frtroende fr ett fåtal enskilda journalister. När fnansiärerna lyckas med sin mediebearbetning får deras ÖVRIGA AKTÖRER nyheter dock stort genomslag genom massmedia, menar de. I FORSKNINGSSYSTEMET

”Vi ser ofta att det vi skriver plockas upp i media. Det är inte Hur vriga grupper kommunicerar redovisas i fljande avsnitt. alltid de anger oss som källa. Men när de gr ett eget jobb så ser Det handlar om forskningsintensiva myndigheter och forsk­ vi att de måste ha tagit idén från oss. Då tycker vi också att vi ningsinstitut som bedriver viss forskning eller har till uppgift har nått ut. Forskarna kan ringa och berätta att ”nu ringde de att sprida viss forskning och kunskap till samhället i stort. Här från Ekot” och då har vi ju nått vårt syfte – att sprida viktig och ingår också akademier, lärda sällskap, branschorganisationer, bra forskning. ” fackfrbund och intresseorganisationer. Resurserna fr kom­ Kommunikationschef forskningsfinansierande institut munikation varierar mycket mellan organisationerna, liksom behovet av eller nskan att nå allmänheten. Redovisningen är SOCIALA MEDIER versiktlig med tanke på de olika kategorierna olika frutsätt­ Alla fnansiärer uppger att de använder sociala medier i sin kom­ ningar och mål. munikation. Främst används Facebook och Twitter men några av dem fnns också på LinkedIn. De intervjuade menar att det VARFÖR KOMMUNICERA OM FORSKNING? inte är antalet som är viktigt utan att det är rätt personer och Kommunikation är en viktig del av verksamheten fr en rad or­ organisationer som fljer och sprider deras inlägg. ganisationer i denna grupp, som har i uppdrag att sprida kunskap om och frståelse fr områden som är viktiga fr samhället, till FILM & PODDAR exempel arbetsmilj, folkhälsa, säkerhet och milj. Fr dessa Några av fnansiärerna producerar egna flmer och eller pod­ organisationer handlar det inte om att folkbilda i meningen att dar. Ofta är det då forskare som berättar om sin forskning och ka kunskapen generellt i samhället utan kommunikationen ska flmerna är tänkta att spridas i sociala medier. snarare bidra till att gra samhället säkrare och bättre. Fr andra organisationer handlar det om att sprida informa­ EGEN TIDNING tion och kunskap om den egna verksamheten och synen på den; En myndighet har en egen tryckt tidning med populärvetenskap­ att visa sin relevans. Fr ytterligare andra kan det handla om att liga artiklar inom de områden de fnansierar. Syftet är att visa på skapa opinion fr frågor som organisationen driver. Ett fåtal vikten av den forskning som fnansieras. Andra har webbpubli­ organisationer har också till uppgift att sprida just forskning kationer eller nättidningar som vänder sig till både profession och kunskap till samhället i stort. och allmänhet. Dessa organisationer har kommunikatrer an­ Flera av organisationerna bedriver uppdragsforskning el­ ställda som arbetar journalistiskt. I vissa av tidningarna skriver ler har till uppgift att sammanställa och tillgängliggra forsk­ forskarna själva. ningsresultat till specifka målgrupper. Att stärka bilden av den egna organisationen som relevant, med viktig verksamhet, ingår SAMARBETE MED ANDRA också i kommunikationsuppdraget, liksom i viss mån personal­ Flera av fnansiärerna samarbetar med andra organisationer rekrytering. som sprider kunskap om forskning, som tidningar, ideella orga­ Många uttrycker en vilja att på något sätt nå allmänheten nisationer, stiftelser och museer. Nobelstiftelsen är en populär även om den inte är huvudmålgrupp. Skälet är bland annat att samarbetspartner, bland annat fr projekt riktade till skolan. skapa frtroende och legitimitet fr den egna organisationen. En av myndigheterna har anslagit medel till statliga museer fr utställningar. Flera av fnansiärerna stdjer tidningen Forsk­ ”Att få en spridning i samhället av vetenskapligt grundad ning & Framsteg. Några av dem är eller har tidigare varit med i kunskap är viktigt fr oss, liksom att motarbeta ovetenskap samarbetet kring forskning.se. och skevheter. Det skulle vi behva gra mer strukturerat och det måste gras med avsändare som man kan lita på. Kunde UTVÄRDERING AV KOMMUNIKATIONSINSATSER vi jobba ihop med andra är det nog lättare att motverka dessa Det skiljer en del i hur noga fnansiärerna fljer upp sina kom­ krafter.” munikationsinsatser. Vissa fljer noga upp till exempel besks­ Ansvarig intresseorganisation

MÅLGRUPPER Några av organisationerna i denna grupp har allmänheten som primär målgrupp. Fr många är allmänheten också en väg att nå beslutsfattare och upplevas som relevant. Fr andra är den ”ATT FÅ EN SPRIDNING primära målgruppen andra samhällsaktrer och beslutsfattare. I SAMHÄLLET AV VETENSKAPLIGT Trots det, menar fera av de intervjuade att det kan vara vik­ GRUNDAD KUNSKAP ÄR tigt att sprida kunskap och frståelse bland allmänheten fr att fortsätta att vara relevanta. Det gäller både fr skattefnansierad VIKTIGT FÖR OSS, LIKSOM ATT verksamhet och fr dem som lever på donationer och bidrag. MOTARBETA OVETENSKAP Syns vi i media så fattar ju beslutsfattarna att vi är viktiga. OCH SKEVHETER.” Kommunikationsansvarig statlig forskningsaktr

FORSKNING.FRAMSYN 2020 24 4. DE SVENSKA AKTÖRERNA

Ett fåtal av de intervjuade organisationerna i denna grupp ut­ Några av de strre organisationerna har fera webbplatser talar att de har barn och unga som en specifk och prioriterad som de har ett samverkansansvar fr. Det kan vara webplatser målgrupp. som ska fylla ett visst syfte eller behov, till exempel DinSäker­ het.se, Säkerhetspolitik.se och Krisinformation.se. Många ger ut ”Vi vill att unga och allmänheten ska tycka det är värt att lägga bcker, rapporter och kunskapsversikter, ibland i tryckt form pengar på forskning och själva vilja jobba med det. Att veten- men allt oftare som nedladdnings­ skapen ska få oss att känna hopp, inte nedstämdhet infr att allt bara rapporter. Några har också en är krt. Vi vill visa hur det har varit, var vetenskapen står i dag eller fera tidningar fr spridning av och vad vi tror att vi kan gra i morgon.” kunskap och forskning. ”Vi har precis Ansvarig stiftelse ”Utbudet” är en tjänst där skolor brjat med poddar gratis kan beställa material och där så nu är vi super- STÖD TILL FORSKARE avsändaren betalar fr utskick och intresserade av att På frågan om huruvida man hjälper och stttar forskare i deras administration. Myndigheter och flja hur det går kommunikation varierar svaren. Flera av organisationerna ar­ andra organisationer kan erbjuda fr dem.” betar inte direkt med forskare. De som samarbetar med fors­ trycksaker den vägen och tjänsten kare har ibland, men inte alltid, strategier som liknar dem som används av några av dem vi inter­ lärosätena har. vjuat. Flera av organisationerna har någon form av redaktion där ”Ja, vi lägger mycket tid på att rewrita forskares texter t.ex. egna texter, flmer eller poddar produceras. Det är vanligt och intervjuar forskare. Vi hjälper till med att gra att seminarier och freläsningar direktsänds och/eller flmas presentationsbilder och ibland också med det muntliga så att fer ska kunna ta del av dem. framfrandet.” Kommunikationschef akademi ”Vi har precis brjat med poddar så nu är vi superintresserade av att flja hur det går fr dem. Vi mäter räckvidd och genom- Flera frsker få forskare att vilja ta strre del i det ofentliga slag, undersker vilken frekvens i utgivningen vi ska ha och samtalet eller berätta om sin forskning så att den blir intressant så vidare. Och alla inom organisationen vill vara med på vår fr en strre grupp i samhället. podd.” Ansvarig statlig forskningsaktr ”Vi arrangerar freläsningar och temadagar om aktuella samhällsfrågor och då är ju forskare inbjudna som freläsare. Många har nyhetsbrev i olika format och fr olika syften och Samarbetet fungerar verlag bra. Men det fnns universitetet målgrupper. som vill hålla på sitt eget och inte är ppna fr att även vi kan anordna freläsningar med deras forskare. Ibland kan det TRADITIONELLA MEDIER gnissla lite i samarbetet med de mindre hgskolorna som kan Alla vi talat med menar att traditionella medier är viktiga som uppleva att vi är inne och klampar på deras områden.” kanal. Ofta fnns ett strukturerat arbete fr att bearbeta fre­ Kommunikationschef intresseorganisation trädare fr massmedier.

”Vår forskning är grunden fr det mesta vi kommunicerar. UTVÄRDERING AV KOMMUNIKATIONSINSATSER Forskarna medverkar i konferenser och presenterar sin forsk- Att mäta efekter av kommunikationsinsatser är svårt och något ning inomvetenskapligt. Vi har en kommunikationsavdelning som många intervjuade uttrycker nskemål om att bli bättre på. och på våra strre forskningsenheter fnns också kommunika- Många mäter, med hjälp av externa leverantrer, hur mycket trer. De utvecklar webbplatser, lägger upp kommunikations- organisationen frekommer i media. Webbstatistik och hur planer fr projekt, ordnar med montrar på mässor etc. Både mycket rapporter laddas ner och flmlänkar klickas på fljer dessa kommunikatrer och de på kommunikationsavdelningen många med hjälp av digitala verktyg. De vervakar också tra­ jobbar mycket med att kommunicera med allmänheten genom fken i sociala medier. nyhetsartiklar och pressmeddelanden.” Kommunikationschef statlig forskningsaktr Det är ju viktigare att rätt person delar det vi skriver på Twitter än att många ointressanta utan infytande gr det. Sådant är ”Vi erbjuder kurser i kommunikation som läggs upp i dialog svårt att mäta med bara sifror. med vår upphandlade byrå. Forskare får presentera sina studie- Kommunikationsansvarig statlig forskningsaktr resultat på en minut vid interna mten. Vi var dem också i att kunna svara på svåra frågor infr intervjuer och medverkan i SVAREN FRÅN ENKÄTEN media. Kommunikationsavdelningen kan hjälpa till med hur De vanligaste målgrupperna bland organisationer som besvarat man skriver delen om kommunikation och spridning i en forsk- vår enkät är beslutsfattare, allmänheten generellt, journalister ningsanskan och har tagit fram guider och mallar fr posters.” och forskare. Runt sju av tio nämner samtliga dessa målgrupper. Kommunikationschef statlig forskningsaktr Fem av tio vänder sig till studenter, branschorganisationer och fretag, och fyra av tio till lärare och ideella organisationer. Tre av tio har elever och vårdpersonal som målgrupp och två av tio KANALER patientgrupper. Det är samma kanaler som används fr forskningskommunika­ tion i denna grupp som i de andra grupperna. Alla intervjuade betonar vikten av egen webbplats. Även i denna grupp används Twitter fr att nå politiker och journalister, medan Facebook, i den mån man använder det, är en kanal fr att nå en intresserad allmänhet eller fr arbetsgi­ varmarknadsfring.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 25 5. VETENSKAPSJOURNALISTIKEN I DAG

Den viktigaste redaktionen fr vetenskapsbevakning i dags­ press är därfr nyhetsbyrån TT. Där fnns två reportrar som Vetenskaps- skriver brett om vetenskap. Deras artiklar är det dominerande vetenskapsmaterialet i svenska dagstidningar i dag. Inom public service fnns två stora vetenskapsredaktioner – Sveriges Radios redaktion i Uppsala och Sveriges Televisions journalistik redaktion i Stockholm. SR:s redaktion är strst med ett 20­tal medarbetare medan SVT har ett 10­tal. TV4 har nyligen startat en vetenskapsredaktion men hur stor den blir är inte klart. Inom tidskriftsvärlden fnns fortfarande ett antal veten­ i frändring skapsreportrar anställda. Tidningar som Dagens Medicin, Lä­ kartidningen, Ny Teknik, Allt om Historia, Modern psykologi, Språktidningen med fera har ett antal reportrar knutna till sig som skriver om vetenskap, med fokus på det område som respek­ tive tidning är inriktad på. Den enda breda vetenskapsredaktio­ De strsta massmedierna i Sverige är storstadstidningar (mor­ nen, med uppdrag att rapportera om alla forskningsområden, gon­ och kvällspress), landsortstidningar, lokala gratistidningar, fnns på Forskning & Framsteg. tv­kanaler (public service och privata) och radiokanaler (public Slutligen fnns frilansande journalister som i olika grad beva­ service och privata, som sänder nationellt och regionalt). I un­ kar forskning och vetenskap fr media men sällan har det som derskningen identiferades ett tiotal strre redaktioner. enda inkomstkälla. Många har även kommunikationsuppdrag 17 journalister, som antingen rapporterar om vetenskap som fr till exempel lärosäten och fnansiärer. anställda eller frilansare, eller har en redaktionsledande roll vid dessa redaktioner, intervjuades. Här fljer en sammanställning SYNEN PÅ VETENSKAPSJOURNALISTIK av svaren och en inledande beskrivning av de journalister och Fr att underska intresset och mjligheterna att rapportera redaktioner som arbetar med vetenskapsjournalistik i Sverige. om vetenskap i svenska medier, har vi genomfrt intervjuer på telefon och vid fysiska mten med journalister. Intervjuerna har VETENSKAPSJOURNALISTIKEN I DAG i de festa fall gjorts av mediekonsulten Anders Malmsten. Vi har Antalet journalister inom dagspress och tidskriftsbranschen frågat om enskilda journalisters arbete med att bevaka och rap­ har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Neddrag­ portera om vetenskap och vi har ningarna har lett till att medarbetarna måste täcka allt vidare talat med redaktionsledningar om områden vilket innebär att de mer specialiserade reportrarna mjligheter till kade satsningar har minskat i ännu snabbare takt. Detta drabbar alla områden på vetenskapsjournalistik. men vetenskapsjournalistik, som redan tidigare var en mycket Totalt har vi samtalat med 17 På svenska tidningar - specialiserad inriktning inom journalistkåren, är troligen ett av journalister på radio, tv och dags­ finns det i dag bara en de områden som drabbats hårdast. tidningar. De intervjuade är såväl handfull reportrar som Självklart frekommer forskare och vetenskap också i den tillsvidareanställda som frilansan­ har i uppdrag att skriva dagliga medierapporteringen; till exempel i bevakningen av kli­ de journalister, alla med uppdrag om specifika områden matfrågan. Då kommer forskare till tals och forskning används att på ett eller annat sätt bevaka inom forskning. fr att beskriva verkligheten. Forskare frekommer även som forskning, antingen brett och el­ experter i massmedia och kommenterar ofta nyheter i allmän­ ler specialiserat. het. Sådan medverkan klassifceras dock inte som vetenskaps­ Intervjupersonerna inom dags­ journalistik eftersom det inte är vetenskap och ny forskning som pressen har alla vad som kan be­ är huvudnyheten och inte heller forskningen som står i fokus. skrivas som en ganska luttrad syn på vetenskapsjournalistik. På svenska dagstidningar fnns det i dag bara en handfull re­ De ser att läsarna är väldigt intresserade av det som rapporteras portrar som har i uppdrag att skriva om specifka områden inom om vetenskap men menar att detta väger lätt i jämfrelse med forskning eller om forskning i allmänhet. Ingen dagstidning har de ekonomiska problem som tidningarna har. Det är framfr någon vetenskapsredaktion med egen budget fr inkp. Veten­ allt rapportering om klimat, medicin och hälsa som får utrym­ skapsreportrar är anställda vid de strre redaktionerna, som Da­ me och inte sällan sker rapporteringen som en reaktion på ett gens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet. De pressmeddelande eller någon aktuell händelse. Inom public två vetenskapsreportrarna på DN ingår numera i den allmänna service­bolagen SVT och SR är situationen mycket mer stabil redaktionen. På Upsala Nya Tidning, som varit känd fr sin ve­ och rapporteringen om vetenskap sker mer självständigt. tenskapsbevakning är det osäkert om det fortsatt kommer att Det br dock betonas att frutsättningarna fr dagspressen fnnas en redaktr fr bevakning av vetenskap. kan komma att ändras. Det senaste decenniet har tidningarna präglats av neddragningar, vilket gått ut ver vetenskapsjour­ nalistiken. När fokus nu svänger mot ett kat antal läsarbetalda, digitala abonnemang kommer material som läsarna faktiskt är beredda att betala fr att prioriteras. Vetenskapsjournalistik är populärt bland läsarna, menar NÄR FOKUS NU SVÄNGER MOT de som vi har intervjuat. Det visar också de underskningar av ETT ÖKAT ANTAL LÄSARBETALDA, allmänhetens syn på forskning som refereras på sidan 8. Det kan ge ett uppsving fr denna typ av journalistik inom några år DIGITALA ABONNEMANG KOMMER när läsarnas prioriteringar i allt strre utsträckning avgr var MATERIAL SOM LÄSARNA resurserna läggs. Några nya vetenskapsredaktioner kommer FAKTISKT ÄR BEREDDA ATT dock sannolikt inte att startas. De vi intervjuat frväntar sig i stället att det mesta materialet om forskning kommer att vara BETALA FÖR ATT PRIORITERAS. frilansproducerat.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 26 5. VETENSKAPSJOURNALISTIKEN I DAG

ERBJUDA VETENSKAPSJOURNALISTIK TILL SVENSKA MEDIER Tidningen Chef har sedan ett decennium samarbetat med I vårt uppdrag ingick att underska intresset bland svenska Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter (dock inte samtidigt). massmedier fr att få eller kpa sig kad tillgång till vetenskaps­ Språktidningen har ett samarbete med DN i dag. En vanlig journalistik. I intervjuerna har journalisterna tillfrågats hur de svensk modell är att tidskriften levererar färdigt material till ställer sig till olika lsningar: En nyhetsbyrå liknande ”TT fr dagstidningen och får betalt i form av annonsutrymme. Utom­ vetenskap”, ett ”The Conversation på svenska” (se sidan 35 fr lands fnns modeller där tidskrifter gr färdiga sidor med sin en beskrivning av the Conversation) och någon form av redak­ egen logotyp. Dessa publiceras ofta utan någon ersättning och tionellt samarbete med Forskning & Framsteg. utgr i stället ett sätt att bygga upp och sprida varumärket fr Samtliga journalister vi talat med rapporterar fr en bred all­ den som levererar materialet. mänhet. Fokus fr den egna journalistiken är därfr till stor del Dagstidningarnas tryckta upplagor är framfr allt intres­ folkbildande men gemensamt fr alla är att de också har upp­ serade av att komma ver material så billigt som mjligt, utan draget att kritiskt granska forskarsamhället. Denna dubbelhet att tumma på sin trovärdighet och redaktionella frihet. De di­ i arbetet är normalt fr de festa journalistiska områden, men gitala versionerna kan mjligen i framtiden vara beredda att det är viktigt att poängtera att det gäller även inom vetenskaps­ betala fr material men det kommer att krävas lsningar där journalistiken eftersom det sätter gränser fr vilka samarbeten redaktionerna snabbt kan anpassa innehållet efter vad läsarna mellan forskarsamhället och medierna som är mjliga. verkligen tar del av. Flera av de tillfrågade journalisterna var tveksamma till att ens ställa upp på en intervju eftersom de var oroliga fr att vårt SYNEN PÅ VETENSKAPLIGA KÄLLOR uppdrag främst syftade till att få lärosäten att vässa sin mark­ De reportrar och redaktrer som intervjuats är alla fokuserade nadsfring och kommunikation. Men till slut valde de festa ändå på vetenskap. Det gr att deras kunskap om olika vetenskapliga att tala med oss. källor är god. De som har vetenskapsjournalistik som sitt område Svaren visar tydligt att de stora medierna knappast skulle anger att deras viktigaste källor är vetenskapliga tidskrifter och vara intresserade av att publicera artiklar som är betalda och den årliga AAAS­konferensen i USA (American Association for beställda av forskarsamhället, om inte den journalistiska inte­ the Advancement of Science). griteten kan garanteras på ett mycket tydligt sätt. Att fråga journalister om de är intresserade av att publicera ”Konferensen ger väldigt mycket, de lyfter fram frågor som ligger material från andra källor är komplicerat. Enskilda reportrar i tiden. Men jag får också en del tips från forskare som är bra.” är av naturliga skäl skeptiska eftersom inkp kan utgra ett hot Vetenskapsredaktr strre dagstidning mot den egna arbetsinsatsen. Men även andra faktorer spelar in. Sveriges Television var ett av medierna som var tveksamma Vetenskapsjournalisterna känner också till och använder till att ens låta sig intervjuas eftersom de frst ansåg att detta forskning.se och Expertsvar, främst som inspiration och ingång. kunde skada deras oberoende. De säger sig aldrig vara intres­ Vissa kritiserar Expertsvar fr att tjänsten fungerar dåligt när serade av att publicera färdigt material från ett universitet eller det är ont om tid och därfr inte kan användas vid direkt ny­ en forskningsinstitution. hetsrapportering. Däremot kan Experts­ Material från Forskning & Framsteg var fungera bra när en reporter har längre uppfattas som mindre problematiskt ef­ tid på sig. tersom tidningen räknas som oberoende Nästan ingen av de intervjuade kände även om den via en stiftelse ges ut av forsk­ AAAS till The Conversation och därfr var det ningssamhället. Tidningens material pas­ Den årliga svårt att ställa frågor om en eventuell sar dock inte i SVT av det enkla skälet att konferensen som svensk version. (se sidan 35 fr en be­ det är text, snarare än rrlig bild. The American Association skrivning av The Conversation). De som Fr Sveriges Radio är läget ungefär det­ for the Advancement of känner till nättidningen har blandade in­ samma som fr SVT. Att vara en del av pu­ Science anordnar anges tryck av den och fera påpekade att det är blic service gr samarbeten svåra och SR som en viktig nyhetskälla ett problem att det är forskare som skriver är dessutom i princip bara intresserat av av svenska vetenskaps - själva. Det blir, menar man, säkert korrekt ljudmaterial. Bra material som är tillgäng­ journalister. men också hårt vinklat. ligt på sajter som fof.se eller forskning.se ”En svensk the Conversation vore bra. använder man sig gärna av, men enbart Men jag har blivit lite frsiktigare att an- som underlag och på sina egna villkor. De vända den. Forskare som skriver om sin ses som platser att hämta idéer att själv sedan kunna bygga vi­ egen forskning tenderar att verdriva hur viktig den är. Jag tycker dare på. inte att forskare ska behva vara bra på att popularisera det de gr, Fr dagstidningarna skulle det vara enklare att inleda någon det vore bättre om det fnns fer vetenskapsreportrar.” form av samarbete, och till exempel med en aktr som Forskning De festa reportrar, även de som inte är uttalade vetenskaps­ & Framsteg. Liknande samarbeten fnns redan och kan tjäna journalister på Sveriges redaktioner, använder sig av vetenskap­ som frebilder. liga källor, oavsett om de bevakar exempelvis sport, kriminalitet eller mode. Dessa journalister är självklart många fer , de har en sämre känndeom om vilka källor som fnns och hur de kan komma i kontakt med dem. De är ofta mycket insatta i sitt eget bevakningsområde men forskare och vetenskaliga artiklar ärinte det de vanligtvis använder i sitt arbete. VETENSKAPSJOURNALISTIK ÄR POPULÄRT BLAND LÄSARNA, SÄGER DE JOURNALISTER SOM VI HAR INTERVJUAT.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 27 6. FINANSIERINGSMODELLER

DIGITALA AFFÄRSMODELLER Så kan Än så länge är den tryckta papperstidningen fortfarande den viktigaste intäktskällan fr alla magasin, från skvallertidningar till National Geographic, i Sverige och i världen. Men utveck­ lingen går snabbt framåt och frutsättningarna kan frändras frdjupande från ett år till ett annat. År 2019/2020 fokuserar många mediebolag på att hitta mo­ deller som gr att läsaren/tittaren/användaren betalar fr att vetenskaps- konsumera medieinnehåll i telefonen eller på datorn. l Fr dagstidningarna innebär utvecklingen att man i frsta hand säljer innehållet i form av egna appar som man själv säljer journalistik direkt till konsument. Apple har gjort ett nytt frsk att samla dagspress i en Spotify­liknande modell (Apple News+) men de har inte fått med så många mediefretag. Den enda stora dags­ fnansieras tidningen som gått med fullt ut är LA Times i USA. l Fr musikbranschen innebär utvecklingen att man accep­ terat att tjänster som Spotify och Apple Music säljer månad­ sabonnemang till i princip all musik som fnns. Tjänsterna är väldigt lika. Musikfrlagen får betalt efter tiden som användaren I vårt uppdrag ingick att gra en kartläggning av frutsättningar lyssnar på musiken. fr medier att ta betalt fr digitalt innehåll, främst frdjupande journalistik. I detta kapitel har vi också tittat på hur journalistik l Fr flmindustrin innebär utvecklingen att man frsker kan fnansieras av flantroper och redogr fr det statliga std bygga upp egna tjänster fr att sälja innehållet som prenumera­ som fnns fr kulturtidskrifter. En mer detaljerad genomgång tion till konsumenten. Fokus ligger på egenproducerat material ges i bilaga 6. och två nya giganter leder utvecklingen: Netfix och HBO. Disney och Apple startar egna verksamheter. Till detta kommer lokala/ INGEN HAR HITTAT LÖSNINGEN regionala aktrer som SF Anytime och Viasat. På denna marknad Ända sedan internet blev en distributionsväg fr medieinne­ frsker ingen bygga ett ”Spotify” med alla flmer på ett ställe. håll fr 25 år sedan har frlagen provat olika metoder fr att Apple gr vissa frsk men de starka aktrerna vill inte under­ fnansiera verksamheten. Frenklat kan sägas att pendeln har ordna sig en aktr som får hela kundrelationen. svängt mellan den annonsdrivna modellen, där räckvidden har prioriterats, och den läsardrivna modellen, där betalningen från l Fr bokbranschen innebär utvecklingen att läsplattorna läsare har varit i centrum. kommit i skymundan till frmån fr ljudbcker som säljs via Pendeln har slagit fram och åter fera gånger under dessa år månadsabonnemang. Storytel är den mest framgångsrika ak­ men det som i dag fått den att stanna i det läsardrivna läget är tren men är inte en global spelare. Det är oklart hur många att Google och Facebook lyckats utveckla sina annonsmodeller aktrer det fnns plats fr och om någon global aktr (Amazon) så väl att annonstillväxten fr mediebolagen avtagit eller blivit eller regional/lokal (Bookbeat, Nextory, Bokus och Storytel) negativ. Denna utveckling har inträfat samtidigt som den di­ kommer att dominera. gitala mediekonsumtionen fyttats från datorer till telefoner. Vi har tittat närmare på de modeller fr digitala läsarintäkter l Fr datorspelsindustrin innebär utvecklingen att frlagen som fnns på marknaden. Utgångspunkten har varit att unders­ säljer enstaka spel direkt till konsument via olika plattformar. ka om det fnns frutsättningar att med läsarintäkter fnansiera Det är i princip bara spel som klarar att använda den här afärs­ utgivning av ett digitalt, serist populärvetenskapligt magasin modellen i dag. Apple lanserar en tjänst (Apple Arcade) som i Sverige. Vår slutsats är att svaret i dag är nej. Det kan komma bygger på månadsprenumeration och ger tillgång till 100 unika att frändras eftersom internet och digitalisering är i ständig spel som inte fnns på andra plattformar. rrelse, men vår genomlysning visar inte på att någon tidning eller journalistisk digital produkt har hittills lyckats. l Fr tidskriftsbranschen fnns det tyvärr ännu inget tydligt Vi har inte funnit någon publicist som lyckats fnansiera po­ svar på frågan hur den digitala läsarintäktsmodellen ska se ut. pulärvetenskap som ges ut endast digitalt med läsarintäkter. Inte Det fnns helt enkelt inte en modell som ser ut att fungera fr ens när redaktioner krymper och arbetar endast med en eller många olika tidskrifter i dag. Men det fnns ett antal olika model­ ett par medarbetare och frilansare har någon lyckats fnansiera ler som mjligen fungerar fr vissa typer av tidskrifter. digital journalistik. Frklaringen till att det inte fnns en tydlig intäktsmodell fr tidskrifter är att de har så olika afärsmodeller – en läsardriven skvallertidning har en afärsmodell, en läsardriven populärve­ tenskaplig tidning en helt annan, och en annonsdriven inred­ ningstidning en tredje. Därfr är det mycket svårt att utveckla ÄNDA SEDAN INTERNET BLEV en digital afärsmodell som passar alla. Frågan om hur tidskrif­ ternas modell fr digitala läsarintäkter ska se ut, kanske därfr EN DISTRIBUTIONSVÄG FÖR inte får ett svar, utan fera. De olika afärsmodellerna beskrivs MEDIA HAR FÖRLAGEN PROVAT i bilaga 6. OLIKA METODER FÖR ATT Det fnns inga uppgifter om storlekar på den rent digitala pre­ numerantskaran är som de stora utgivarna har lyckats bygga FINANSIERA VERKSAMHETEN. upp. Det talar fr att de inte har lyckats så pass väl att de vill gå

FORSKNING.FRAMSYN 2020 28 6. FINANSIERINGSMODELLER

ut och berätta om det. Fr Forskning & Framsteg handlar det om en handfull som valt att prenumerera på tidningen i enbart i digital form.

FILANTROPI Filantropi betyder människokärlek och är ett begrepp besläktat med välgrenhet och allmännyttighet. Det innebär att personer eller organisationer som har ekonomisk mjlighet utan mot­ prestation stdjer verksamheter inom bland annat forskning, utbildning och kultur. Filantroper kan vara privatpersoner, ide­ ella freningar, stiftelser eller fretag. I fretagssammanhang används ibland begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, och flantropi kan vara en del av CSR. De senaste åren har flantropi blivit vanligare och uppmärk­ sammats alltmer i världen och också i Sverige. I takt med kade ofentliga besparingar inom områden som konst, vetenskap och kultur har flantropi blivit ett alternativt sätt att fnna eller kom­ plettera sin fnansiering. Privatpersoner, fretag och andra med frmgenhet har do­ nerat medel fr att till exempel inrätta professurer, skapa nya museer och fnansiera forskningscenter. Fr att få till stånd f­ nansiering krävs ofta en personlig och långvarig relation mellan flantropen och den mottagande organisationen. Även människor utan mycket pengar kan verka som flantro­ per genom mikrodonationer och crowdfunding, något som blir allt vanligare, framfr allt på Youtube. Exempel på tidningar som i någon mån kan jämfras med Forskning & Framsteg och som i dag drivs och delfnansieras av flantroper i Sverige är Kvartal, Sans (Fri Tanke) och Axess.

STATLIGA STÖD TILL TIDSKRIFTER Statens kulturråd delar varje år ut produktions­ och distribu­ tionsstd till kulturtidskrifter. Under 2019 beviljades drygt 85 kulturtidskrifter bidrag på tillsammans omkring 25 miljoner kronor. Bidraget fnns till fr att många olika sorters kulturtid­ skrifter av hg kvalitet ska kunna ges ut och läsas i Sverige. Mot­ svarande bidrag fr tidskrifter som bevakar vetenskap fnns inte.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 29 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

fnns nyheter om estnisk forskning, liksom information om det estniska forsknings­ och innovationssystemet.

Så samarbetar FINLAND I Finland fnns inte som i Danmark, Norge och Sverige en na­ tionell samarbetssajt om forskning. Forskningsfnansiären andra länder Akademi Finland har dock en sajt med nyheter och informa­ tion om forskning och vetenskap: Tietysti.f (se nedan). Under uppbyggnad är också sajten Research.f som ska samla och dela information om forskning i Finland, främst fr professionella fr att sprida användare. Den kommer att innehålla uppgifter om forskare, publikationer, dataset, projekt, infrastrukturer och resultat av forskning ofentligt och privat fnansierad forskning. Tietysti.fi, aka.fi/fi/tietysti Sajten vill väcka nyfkenhet på och berätta om forskning, och därigenom gra unga mer intresserade av en forskarkarriär. Webbplatsen ger både information om akademifnansierad Vi har underskt vad som grs i andra europeiska länder fr att forskning och länkar till andras nyheter om vetenskap och forsk­ samordna kommunikation och rapportering om forskning. ning i Finland och världen. Ambitionen har varit att fnna nytänkande och inspirerande initiativ som dels kommunicerar om forskning till allmänheten, LUXEMBURG dels frmedlar olika sätt att stdja och genomfra forsknings­ Science.lu kommunikation på. Sajten vill visa vilken forskning som bedrivs i Luxemburg, få Vi har valt att inte beskriva enskilda tidningar, tv­program allmänheten att lära sig om och fascineras av forskning. På saj­ och webbplatser om forskning riktade till allmänheten som fnns ten fnns nyheter om forskning, frklaringar av vetenskapliga i andra europeiska länder. I stället presenterar vi de i vårt tycke fenomen, experiment att testa hemma, pressmeddelanden, ka­ intressantaste samverkansinitiativen med strst genomslag, där lendarium och beskrivningar av de olika aktrerna i Luxemburgs olika aktrer på nationell nivå arbetar tillsammans fr att bättre system fr hgre utbildning och forskning. tillgängliggra forskning och forskningsresultat. Dessa initia­ tiv beskrivs kortfattat avseende ändamål, innehåll, målgrupp, NEDERLÄNDERNA innehåll/arbetssätt, organisation och fnansiering. Gemensamt NEMO Kennislink, https://www.nemokennislink.nl är deras strävan att vara och uppfattas som oberoende och opoli­ Sajten vill visa att forskning och teknik är en del av kärnan i hol­ tiska. Många av dem kämpar dock fr att fnna starkare och mer ländsk kultur genom att erbjuda information om evenemang och långsiktig fnansiering. aktiviteter, nyheter, information Initiativen är sorterade efter i vilket land de fnns. De beskrivs om forsknings­ och innovations­ kortfattat nedan och utfrligare i bilaga 7. politik, forskningskommuni­ kationsprojekt och projekt fr BELGIEN: lärare, liksom länkar till univer­ Daily Science, dailyscience.be NORGE sitet, science centres, museer och har sedan ver 10 år Portalen vill hjälpa läsarna att bättre frstå och uppskatta forsk­ afärspartners. en nationell webbplats ning och ka belgiska forskares synlighet. Daily Science publi­ fr vetenskapsjournalistik, cerar vetenskapsnyheter, främst från Belgien, i olika format: NORGE Forskning.no. Den artiklar, flmer, ljudklipp och infografk. I Norge fnns Forskning.no, en beskrivs närmare på webbplats fr vetenskapsjourna­ sidan 32. Ik heb een vraag, www.ikhebeenvraag.be listik där de festa aktrer inom Ik heb enn vraag är en sajt där allmänheten kan ställa frågor till norsk hgre utbildning och forsk­ forskare som besvarar frågor inom sitt forskningsfält. Forskare ning är medlemmar. Den beskrivs från 36 universitet medverkar. Det fnns ver 17 000 besvarade närmare nedan. Det fnns också en oberoende nationell nättid­ frågor i arkivet (sommaren 2019). Sajten är skbar och indelad ning med nyheter och debatt från och om hgre utbildning och efter ämnen. forskning, kallad Khrono. Forskning.no beskrivs närmare i ett eget avsnitt på sidan 32. Sajten Viden.no frmedlar digitala resurser DANMARK inom naturvetenskap till grund­ och gymnasieskolan. I Danmark fnns Videnskab.dk (beskrivs utfrligare nedan) som erbjuder oberoende nyheter om vetenskap. Videnskab.dk be­ POLEN skrivs närmare i ett eget avsnitt på sidan 33. Science in Poland, scienceinpoland.pap.pl I landet fnns också Astra.dk, en kunskapsnod och ett centrum Webbportalen sprider kunskap om polska forskares arbete och fr undervisning i naturvetenskap, teknik, ingenjrsvetenskap resultaten som de genererar. och matematik (STEM) i grund­ och gymnasieskolan. Många Sajten innehåller information och journalistik om forskning, aktiviteter sker genom fysiska mten men Astra erbjuder även universitet, innovation, bidrag och evenemang, priser och bel­ digitala resurser. ningar, vetenskapliga framsteg, anslag, forskningskommunika­ tion och internationella nyheter. ESTLAND Research in Estonia, researchinestonia.eu SLOVAKIEN Syftet är att presentera Estland internationellt som ett attraktivt Veda na dosah (Science to Reach), vedanadosah.sk land fr forskare och fr forskningssamarbeten. På webbplatsen Syftet med portalen är att popularisera och ka allmänhetens

FORSKNING.FRAMSYN 2020 30 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

intresse fr vetenskap och teknik, liksom att stimulera ungas Wissenschaftskommunikation.de intresse fr att studera naturvetenskap och teknik. Portalens syfte är att frbättra kommunikationen om forskning Sajten innehåller information om projekt och evenemang, ve­ i Tyskland. Den har fem delar: Journal med nyheter om forsk­ tenskapliga artiklar, pressmeddelanden, information om forsk­ ningskommunikation, Forskningsdel med vetenskapliga artik­ ningsfnansiering, konferenser, quiz fr unga, samt länkar till lar, Formatdel med beskrivningar av kommunikationsformat, universitet och forskningsinstitut i Slovakien. Praktikdel med kommunikationsråd och Arbetsvärldsdel om utbildningar och arbetstillfällen. SLOVENIEN Kvarkadabra – Magazine for Interpretation of Science, RifReporter, rifreporter.de kvarkadabra.net RifReporter är ett kooperativ som stdjer, erbjuder och utveck­ Portalen är ett oberoende ideellt projekt som vill gra vetenskap lar tyskspråkig kvalitetsjournalistik. På portalen fnns både fritt tillgänglig fr alla på ett enkelt och roligt sätt. Forskare kan på tillgängliga texter och betalmaterial. Privatpersoner kan stdja sajten publicera artiklar, kommentarer och essäer om sin forsk­ enskilda journalister, ämnen eller underskningar fr att främja ning och om vetenskapens frutsättningar och roll i samhället. rapportering oberoende av nyhetslogiken vid stora redaktioner. Här fnns även information om evenemang, poddar och bcker om forskning och webbpublicering. ÖSTERRIKE APA – Science, science.apa.at SPANIEN The Austria Press Agency (APA) vill tillgängliggra nyheter på SINC, agenciasinc.es ett enkelt språk där svåra termer frklaras. APA – Science är ett SINC är en nyhetsbyrå inriktad på vetenskap och teknik i Spa­ nätverk och en portal fr att spegla Österrikes forskning och nien. Syftet med portalen är att bidra till vetenskaplig frståelse frmedla viktiga internationella forskningsnyheter. Portalen och främja vetenskaplig kultur genom att stdja kvalitetsjour­ innehåller information och nyheter, dels från APA, dels från nalistik. SINC:s artiklar, reportage, intervjuer, analyser och de­ aktrer i vetenskapssamhället. battinlägg kan fritt återpubliceras.

STORBRITANNIEN Storbritannien satsar mycket på forskningskommunikation och public engagement (samverkan). Vi har funnit tre särskilt intressanta initiativ fr att främja kommunikation och dialog om forskning. The Conversationcom beskrivs närmare i ett eget avsnitt på sidan 35. De andra är: National Coordinating Centre for Public Engagement och Science Media Centre

(NCCPE), publicengagement.ac.uk NCCPE vill stdja universiteten i att ka kvaliteten och genom­ slaget av sin samverkan med andra delar av samhället. Centret erbjuder verktyg, utbildningar, resurser och råd, nätverk, erfa­ renhetsutbute och konsultverksamhet. De samordnar också ini­ tiativ fr att främja samverkan och ger ut open access­tidskriften Research for All.

Science Media Centre (SMC), sciencemediacentre.org Centret erbjuder nationella nyhetsmedier och kommunikatrer hjälp och std när de rapporterar om forskning, kontroversiella ämnen och stora nyhetshändelser. Forskare kan få std när de har kontakter med media och vara med i SMC:s databas med experter. Centret anordnar också kurser, briefngar fr media och andra mten.

TJECKIEN VedaVyzkum (ScienceResearch), vedavyzkum.cz Portalen publicerar oberoende information om forskning, ut­ veckling, innovation, hgre utbildning, immateriella rättigheter och kommersialisering i Tjeckien. Sajten riktar sig till alla som är intresserade av vetenskap, men främst till forskare och andra som behver information i tjänsten.

TYSKLAND NaWik GmbH (Nationales Institut fr Wissenschaftskommunikation),nawik.de Fretaget NaWik hjälper forskare att kommunicera och driver portalen wissenschaftskommunikation.de (se nedan) tillsam­ mans med organisationen Wissenschaft im Dialog och Karlsruhe Institute of Technology. NaWik driver också projekt, gr utred­ ningar och anordnar utbildningar i forskningskommunikation och samverkan.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 31 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

På fljande sidor beskrivs de i vårt tycke särskilt intressanta medlemmar har en presentationssida på forskning.no där be­ initiativen i Europa: norska Forskning.no, danska Videnskab. skarna också kan ta del av vad just deras forskare har skrivit. dk och brittiska The Conversation. Vi har beskt dessa redaktioner och intervjuat journalister och ORGANISATION ansvariga chefer. Utfrligare beskrivningar av de andra euro­ Tidningens chefredaktr och ansvariga utgivare är sedan 2007 peiska initiativen fnns i bilaga 7. Nina Kristiansen. Forskning.no har en centralredaktion i Oslo. I dag består redaktionen av 18 personer: journalister, redaktrer, redaktionschef, medlemsdesk och marknadsavdelning. FORSKNING.NO Freningens styrelse väljs av freningens årsmte och har Forskning.no är en norsk sajt som publicerar publicistiskt obe­ ansvar fr de ekonomiska ramarna och strategin. De har däremot roende vetenskapsjournalistik på nätet. Det är Norges strsta inget infytande ver det redaktionella arbetet. Styrelsens ord­ vetenskapliga publikation. På sajten fnns nyheter, bakgrunds­ frande är Jan Brge Tjäder, avdelningsdirektr Universitetet artiklar, frdjupningar, debatt och bloggar. Man rapporterar om i Oslo. Vice ordfrande är Thomas Evensen, Forskningsrådet. alla fält inom forskning och vetenskap, främst norsk forskning. Sedan starten har Forskning.no samarbetat med danska sys­ Sajten är ppen och gratis fr alla. tersajten videnskab.dk. Sajterna utbyter innehåll och etablerade Forskning.no skriver i sin avsiktsfrklaring att de ska ”pu­ 2009 den gemensamma plattformen ScienceNordic.com som blicera nyheter om forskning, vara engagerande och väcka ny­ publicerar texter på engelska till en internationell publik. Man fkenhet samt fungera som en resursbank fr läsarna och bidra ser också gärna samarbete med Sverige och Finland. till nya insikter och kad frståelse.” Forskning.no drivs av Foreningen for drift av forskning.no. TRAFIK OCH BESÖKARE Den bildades 2002 på initiativ av Norges forskningsråd. Efter Antalet beskare har stadigt kat fr varje år. I dag har sajten 1,5 en treårig frsksperiod blev sajten en permanent publikation. miljoner besk per månad och under hela år 2018 noterades 17,9 Freningen ska ka intresset fr och kunskapen om forskning. miljoner beskare och 27 miljoner sidvisningar. 25 procent av Den ska också verka fr att fer människor väljer att studera och läsarna är under 29 år men genomsnittsläsaren är ungefär 35 år. forska genom att unga människor är en viktig målgrupp. 80 procent av läsarna har hgskoleutbildning. Det är lika många Publikationen drivs enligt det som i Norge kallas redaktrs­ män som kvinnor som besker sajten. Läsarna är spridda ver plakaten och andra journalistiska principer. Medlemmarna (mer hela landet. 13,5 procent av alla läsare är forskare och de upp­ om dem nedan) har inget infytande ver journalistiken och re­ skattar framfr allt Forskerzonen där forskare själva skriver om daktionen är fri att både beskriva och granska forskning, forskare sin forskning. Forskning.no blir citerat i andra medier ungefär och de institutioner som bedriver forskning. Under åren har det 360 gånger per månad, exklusive omnämnanden i radio och tv. hänt att forskning.no har kritiserat och avsljat oegentligheter 60 procent av trafken kommer till sajten via skning. 20 pro­ bland medlemmarna men ingen har hittills sagt sig vilja upphra cent kommer från Facebook och 20 procent genom direktlän­ med fnansieringen. Trots sin publicistiska frihet har Forskning. kar från andra, nyhetsbrev samt personer som aktivt skriver in no också ett mycket gott samarbete med landets lärosäten och forskning.no i adressfältet forskningsfnansiärer, som beskrivs närmare nedan. INNEHÅLL FINANSIERING Fr att skapa bredd och ett rikt innehåll publicerar redaktionen Forskning.no ägs av Foreningen for drift av forskning.no och är 16 kortare artiklar per vecka. Det är nyheter om aktuell forsk­ en ideeell frening med 77 norska forsknings­ och utbildnings­ ning, och dessa skrivs av två journalister på ett rullande schema. institutioner som medlemmar. Varje medlem/ägare betalar en Fr att skapa frdjupning får vriga tio journalister jobba med avgift som baseras på antalet anställda i medlemsorganisatio­ två längre reportage per vecka och ska alltså publicera två ny­ nen. Dessa avgifter står fr 64 procent av intäkterna. Avgiftsni­ heter per vecka som gärna får ha en kritisk eller avsljande vin­ våerna går från 50 000 till 500 000 norska kronor. Utver det kel. I undantagsfall jobbar reportrar också, parallellt med andra bidrar Forskningsrådet med omkring 4,5 miljoner norska kronor jobb, med reportage som kan sträcka sig ver två veckor. De tolv (siffror fr 2019). journalisterna skrev under 2018 totalt 1 000 artiklar. Genom Freningen drivs utan vinstsyfte. De som är medlemmar samarbetet med videnskab.dk versattes och publicerades 188 anger att de stttar freingen fr att dels nå ut med sin egen artiklar från danska under 2018. Redaktionen skriver alltid fr forskning men också fr att det ger dem goodwill att bidra till att innehållet ska vara aktuellt i dag men många av artiklarna ett ppet och demokratiskt samhälle. Genom medlemskapet och reportagen har mycket lång livslängd och kommer hgt upp mjliggr medlemmarna att en bred allmänhet har tillgång till i skningar på norska google. kunskap och insikt om forskningens landvinningar. Utver det material som skrivs av tidningens vetenskaps­ Medlemmarna menar också att de får en plattform med stor journalister är ungefär 50 forskare engagerade som bloggare. spridning och många läsare och på så sätt kan se det som en fr­ De skriver mer eller mindre regelbundet. Under 2018 bidrog längning och frstärkning av de egna kanalerna och det egna 59 bloggare – forskare och forskarteam – med 436 blogginlägg. arbetet med att sprida forskningskommunikation. Alla ägare/ I avdelningen Forskerzonen kan forskare och ämneskunniga personer publicera populärvetenskapliga artiklar. Under 2018 publicerades 75 sådana texter, och under 2019 beräknas de bli något fer. På debattsidorna publicerades 173 krnikor och de­ battinlägg. FORSKNING.NO ÄR EN IDEELL Ung.Forskning.no startade under 2019 och är en satsning på att nå unga människor upp till 19 år. FÖRENING MED 77 NORSKA FORSKNINGS­ OCH TEXTER OCH PRESSMEDDELANDEN FRÅN MEDLEMMARNA UTBILDNINGSINSTITUTIONER Medlemmar i freningen har rätt att få publicera texter under rubriken ”Saker fra våre eiere”. Under 2018 publicerade de 77 SOM MEDLEMMAR. medlemsorganisationerna 931 pressmeddelanden.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 32 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

Forskning.no hjälper forskare och kommunikatrer med het av vetenskapsjournalistik på NRK. I dag består redaktionen skrivråd och redigering innan texten publiceras. Artiklarna av 18 personer. som kommer från medlemmarna är tydligt märkta och skiljer sig från det material som skrivs av redaktionen. De som arbetar VIDENSKAB.DK med denna forskningskommunikation gr inget journalistiskt jobb på forskning.no fr att det inte ska uppstå jävsituationer. Videnskab.dk är Danmarks strsta vetenskapsredaktion och den Hur många artiklar som kommer in till forskning.no från ägarna mest lästa publikationen om vetenskap i Danmark. Redaktionen varierar mellan de olika medlemmarna. publicerar varje dag gratis forskningsnyheter och frdjupningar som bygger på vetenskaplig grund och dansk forskning. Texter, SOCIALA MEDIER poddar och flmer ska ge beskarna en aha­upplevelse och gra I dag (2019)har forskning.no ungefär 89 000 fljare på Face­ dem klokare. book, som är det sociala medium som redaktionen satsar mest Redaktionen bevakar allt från teknik, medicin och naturve­ på. Den hga sifran är resultatet av en målmedveten satsning tenskap till kultur, ekonomi och samhälle. med publiceringar fera gånger per dag. Visionen är att gra danskarna klokare och skapa ett växande intresse fr vetenskap och kunskap – i samhället i stort och fram­ fr allt hos unga människor. ANDRA KRINGTJÄNSTER/INKOMSTER FINANSIERING FORSKERZONEN Styrelsen for Uddannelses­ og Forskningsministeriet stttar Med danska videnskab.dk gr Forskning.no under 2019 en strre Videnskab.dk med 5,4 miljoner DKK per år. Det utgr knappt satsning på forskarskrivet material som publiceras i den så kall­ hälften av verksamhetens intäkter. En dryg färdedel av intäk­ lade Forskerzonen. Där kan forskare som är knutna till ägarna/ terna kommer från tjänster och kommunikationsuppdrag åt medlemmarna publicera egna texter och få extrahjälp med att forskningsråd och lärosäten. En dryg färdedel är projektbidrag bearbeta dem så att de når en strre publik. Med inspiration från fr till exempel en YouTube­kanal fr unga människor och fr The Conversation (se nedan) grs en extra satsning på att lyfta Forskerzonen, där forskare skriver populärvetenskapligt. En denna typ av material. En särskild redaktr hjälper forskarna mycket liten andel kommer från bannerannonsering. med skrivråd och redigering. ORGANISATION VIDAREFÖRSÄLJNING AV MATERIAL Videnskab.dk är en självständig och obunden publikation. Alla Forskning.no har ett avtal med ABC nyheter som fr 15 000 publicistiska beslut fattas inom redaktionen som leds av chef­ norska kronor per månad får plocka och publicera vilka nyheter redaktr Vibeke Hjortlund. Juridiskt är organisationen knuten de vill, men de får inte ha dem på sin sajt mer än under en månad. till Danmarks Medie­ och Journalisthgskola. På grund av både danska lagar och EU­regler har det inte varit mjligt att driva KURSER Videnskab.dk som en självständig juridisk enhet, vilket varit en Forskning.no anordnar skrivarkurser, krnikeutbildningar, kur­ utmaning. Sajten startade som ett projekt på Danmarks Tek­ ser fr erfarna kommunikatrer samt en kurs i att skriva bloggar. niska universitet och blev 2013 verfrd till DMJX som fungerar Utver det anordnas varje hst Kommunikasjonsdagene i två som betalningsmottagare och skter administration, ekonomi dagar. Huvudmålgrupp fr både kurser och kommunikations­ och HR. dagarna är forskare och kommunikatrer. Sedan starten har Videnskab.dk samarbetat med norska saj­ ten Forskning.no, som också var en inspiration fr det danska ANNONSER projektet. Sajterna utbyter innehåll och etablerade 2009 den Det fnns platsannonser på alla sidor på sajten, liksom program­ gemensamma plattformen ScienceNordic.com som publicerar matiska annonser (som annonsbolag placerar ut). Forskning. texter på engelska till en internationell publik. Denna sajt ser no har tidigare haft en egen annonsfrsäljare men det har inte gärna även ett samarbete med Sverige och Finland men drivs lnat sig. sedan 2020 endast av forskning.no.

HISTORIA TRAFIK Forskning.no startade 2002 på initiativ av Norges forsknings­ Videnskab.dk är en av Danmarks 20 mest beskta publicistiska råd. 12 forskningsinstitutioner var med som fnansiärer vid sajter enligt Kantar Gallup. 2018 kade trafken till Videnskab.dk etableringen. Idén var att etablera en plats fr forskningskom­ fr tionde året i rad, såväl sett till antalet användare, som unika munikation och att sedan ge ifrån sig kontrollen till en obunden beskare och sidvisningar. redaktion som arbetar enligt reglerna i Redaktrplakaten och sedvanliga journalistiska principer. l Antalet användare kade 2018 med 9,8 procent och var 15,5 Redaktionen startade med tre och kort därefter fem personer. miljoner. En av dem var journalisten Erik Tunstad med mångårig erfaren­ l Antalet unika användare steg med 3,1 procent till 7,1 miljo­ ner mellan 2017 och 2018. l Antalet sidvisningar var under 2018 27 miljoner vilket är en kning med 9,2 procent från året innan.

ÄNDA SEDAN STARTEN HAR Utvecklingen har varit mycket positiv sedan starten och verkar nu ha stabiliserat sig när det gäller tillväxt, vilket kan frväntas VIDENSKAB.DK OCH av en nischad produkt. FORSKNING.NO UTBYTT INNEHÅLL OCH ERFARENHETER MÅNGA ANVÄNDARE ÄR UNGA Ungefär 40 procent av beskarna är under 30 år. Strsta ålders­ MED VARANDRA. gruppen är 20–29 åringar som utgr 21 procent. Många lärare på

FORSKNING.FRAMSYN 2020 33 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

hgstadiet och gymnasiet menar att innehållet ger bra inspira­ Videnskab.dk producerade under 2017 50 poddavsnitt på mellan tion och komplement till undervisningen. Lärare hänvisar ofta 20 och 30 minuter. Fokus ligger på att uppmärksamma veckans elever till att ska på Videnskab.dk. Antalet unga beskare kar bästa artiklar på sajten som en nyhetsverblick och att ta upp under examensperioder i hgstadium och gymnasium. Man ser ett centralt ämne som varit tongivande under veckan. Under också att många unga sker fakta och information inom kropp hsten 2018 laddades varje avsnitt ned mellan 5 000 och 10 000 och psykisk hälsa. gånger och podden hamnade i iTunes topp 50 ver de mest ned­ laddade poddarna. Videnskab.dk har avtal med de festa stora SÅ HITTAR LÄSARNA TILL VIDENSKAB.DK podd­leverantrer och fnns på alla platser där poddar Nästan 59 procent av beskarna kommer från skmotorer. Re­ fnns.Under 2019 producerades också en podd­serie om daktionen jobbar mycket målmedvetet med att rubriksätta och hjärnan som bekostades av Lundbecksfonden. indexera fr att komma hgt upp i skningar. Intressant att notera är att så mycket som 16 procent av tra­ SOCIALA MEDIER fken kommer direkt via att användaren skriver webbadressen. Redaktionen har ett målinriktat arbete fr att nå ut till använ­ 9 procent av trafken kommer från sociala medier, vilket är en darna via sociala medier och visst innehåll väljs ut fr att an­ minskning med 5 procentenheter jämfrt med 2017. 10 procent vändas på dessa plattformar. Målet är att driva trafk till den kommer från mediapartner och 4 procent från redaktionens egna sajten, ka kännedomen och synligheten om den och ha dagliga nyhetsbrev. en dialog med användarna. Den viktigaste plattfor­ INNEHÅLL men är Facebook där sajten Videnskab.dk bevakar och skriver om alla ämnesområden. Även har 67 900 fljare (att jäm­ om merparten av trafken kommer från skmotorer fnns en fra med Forskning & Fram­ tydlig ämnesindelning på startsidan och en funktion som gr steg 10 100 och forskning.se 5 att sidan freslår vidare läsning inom områden som algoritmen 900, år 2019). I snitt visades Varje Facebookinlägg tror kan intressera läsaren. varje uppdatering fr om­ genererade i snitt Redaktionen har en daglig nyhetsbevakning och skriver både kring 15 500 användare under 800 klick. Beskare från om ny forskning och om dagsaktuella frågor där man vänder sig 2018, vilket är en minskning Facebook klickar sig sällan till forskare fr att få svar. från 23 000 och beror på att vidare till andra Fr att nå unga beskare skapar journalisterna redaktionellt Facebook gjorde om sina al­ artiklar. material kring dagsaktuella frågor som många unga sker svar goritmer under 2018. Varje kring. Videnskab.dk har byggt upp ett arkiv som har karaktär av inlägg genererade i snitt 800 uppslagsbok där de bland annat beskriver forskningsmetoder, klick till sajten. Beskare som vetenskapsteori, vetenskapsjournalistik och källkritik. kommer till sajten från Facebook klickar sig sällan vidare till an­ dra artiklar. Några exempel på artiklar som många unga använder på Även Twitter är en prioriterad kanal och ett sätt att proflera videnskab.dk sig mot journalister, forskare, beslutsfattare och andra intres­ l Korrelation eller kausalitet: Hvornår er der en årsagssam­ senter. Under 2018 var fljarna ca 12 400. Kpenhamns univer­ menhæng sitet hade under samma period 7 900 (Forskning & Framsteg l Pas på disse faldgruber, når du læser statistik 4 600 och forskning.se 9 500). Utver videnskab.dk har fera l Sådan undgår du at blive snydt, når du ser dokumentarflm av medarbetarna egna konton där de också delar innehåll från videnskab.dk. 2017 skapades en ingångssida fr skolor där de bland annat kan läsa om hur redaktionen arbetar och ta del av artiklar inom utvalda CITERINGAR OCH MEDIEPARTNER områden. Temana är framtagna tillsammans med en grupp lärare. Videnskab.dk blir ofta citerade av andra medier som använder Populära teman som ständigt uppdateras är ett om vetenskaps­ materialet som underlag till egna artiklar om forskning. I snitt teori och ett om data och matematik. Redaktionen anstränger sig citerades nätpublikationen 14 gånger per dag under år 2018. fr att i text, bild och flm frklara och ka frståelsen fr vilka Till detta ska läggas de citat och hänvisningar som grs av radio slutsatser som kan dras av den presenterade forskningen. och tv, och som redaktionen inte har någon mjlighet att fra Detta har varit särskilt viktigt inom forskning om hälsa där statistik ver. man skt frklara och reda ut infuencers och bloggares ibland Sedan 2016 fnns ett samarbete med Danmarks strsta ny­ vidlyftiga och ovetenskapliga påståenden om att till exempel hetsbyrå Ritzau som får en daglig nyhetsartikel från videnskab. bota autism med en viss diet. Fr att få ut materialet i rätt kana­ dk fr publicering i främst lokalpress. ler samarbetar Videnskab.dk med bland andra Lectio och Astra Dessutom levereras ett längre reportage fr helgbilagorna till som är nätverksorganisationer fr lärare. några av landets dagstidningar, och en lång rad andra medier, Under 2018 publicerade Videnskab.dk totalt 2 116 artiklar på främst dagstidningars webbutgåvor, frses med artiklar varje sajten. Innehållet frdelas ver fyra sektioner samt kategorin vecka. Materialet är kostnadsfritt fr media att publicera och Fråga vetenskapen som skrivs av forskare med hjälp av redigerare. ses som ett sätt fr dem som står bakom sajten att nå ut till än 4–5 artiklar per dag, på vardagar, samt 3 per dag under helger. fer med läsning om dansk forskning. Utver det redovisas i notisform också vad andra medier skriver, Det strsta mediesamarbetet är med Jyllandsposten som refereras till pressmeddelanden och fljs även internationella varje dag får två artiklar från Videnskab.dk. Andra som regel­ sajter. På så sätt får läsarna en bra verblick om vad som rr sig bundet får material fr publicering utan kostnad är Ekstra Bla­ inom forskning och vetenskap. Artiklar som skrivs av forskare det, BT, Kristeligt Dagblad, Avisen.dk, Nordjyske.dk, Fyens. under Sprg Videnskaben samlas sedan 2018 under huvudrub­ dk, Sndagsavisen, Politikens Lokalaviser samt Sermitsiaq og riken ForskerZonen. Grnlandsposten. Forskerzonen­projektet, som under 2017 och 2018 har vuxit Samarbetet med forskning.no gjorde att 292 danska artiklar på Videnskab.dk, kade från 405 till 465 artiklar under 2018. versattes och publicerades i Norge under 2018. Dessa artiklar PODDAR lästes 1,3 miljoner gånger på den norska systersajten.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 34 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

CENTER FOR FAGLIG FORMIDLING YOUKNOW – YOUTUBE­KANALER MED FILM TILL UNGA Fr att kunna fnansiera den journalistiska verksamheten har Under 2018 sjsattes tvååriga projektet YouKnowHow som en Videnskab.dk breddat sitt utbud av tjänster som de antingen fortsättning på projektet YouKnow som startade 2016. Båda pro­ tar betalt eller sker projektbidrag fr. Sedan 2018 fnns många jekten vänder sig till unga användare som inte är bokläsare och av kringaktiviteterna i en egen organisation, framfr allt fr att fnansieras av Nordea Fonden. Projektet stämmer väl verens fortsatt kunna arbeta som fristående publicister. Journalisterna med Videnskab.dk:s målsättning att genom bra berättande nå som skriver på Videnskab.dk arbetar inte med de sponsrade upp­ unga människor med kunskap om forskning. dragen eller med till exempel Forskerzonen. Bakgrunden är att det saknas bra innehåll om forskning och Under namnet Center for faglig formidling arrangerar Vi­ vetenskap fr unga på danska YouTube, samtidigt som You­ denskab.dk kurser fr forskare och journalister, till exempel Tube är en viktig skmotor fr den unga generationen – i vissa inom berättande och kommunikation. Många av kurserna ge­ målgrupper strre än Google. Båda YouKnow­projekten byg­ nomfrs tillsammans med andra aktrer, som till exempel Infor­ ger på ett flmformat med evidensbaserat innehåll, anpassat mations Medieskole, Danmarks teknologiske alliance, Engineer fr YouTube, som tilltalar en ung publik som inte självklart är the Future och Novo Science Ambassadrer. Centret har även intresserade av vetenskap men som ställer frågor som forsk­ hållit utbildningar och workshops på forskande organisationer. ningen kan besvara. Videnskab.dk administrerar och marknadsfr också pro­ YouKnow hade två inriktningar under den frsta projekt­ jektet ”Bestill en forsker”, sluter avtal med andra medier om perioden – gaming och sknhet. Newgame frmedlade forsk­ vidarepublicering och bedriver ForskerZonen. ning och fakta via spel medan Sknhetslaboratoriet frmedlade kunskap via evidensbaserade flmer om sknhet, vård och hälsa. FORSKERZONEN Båda målgrupperna är sådana som ofta exponeras fr personliga Under 2016 mottog Videnskab.dk medel från Lundbeckfonden åsikter eller kommersiella budskap när de sker information. fr att i ett treårigt projekt fokusera på forskares egna texter i 2017 publicerades 92 flmer i YouKnowprojektet. Totalt blev det som på sajten heter ForskerZonen. Frnyat anslag innebär det 446 337 visningar och varje video hade i snitt 3 381 visningar. att fnansieringen är klar fram till halvårsskiftet 2020. Kanalerna har totalt ca 10 000 prenumeranter och i statistiken ForskerZonen är forskarnas egen plattform där de med po­ syns att användarna är unga, men inte barn. Huvudmålgrup­ pulärvetenskapligt skrivna texter, videoflmer, bokutdrag och pen är 18–24 år. debattinlägg, redogr fr resultaten av sin egen forskning. Vi­ I projektet ingår utver videoproduktion också analyser kring denskab.dk bistår forskarna med coachning och redaktrsarbete. YouTube, en YouTube­akademi och freläsningar på produk­ Tack vare plattformen når den enskilda forskaren många läsare. tionsskolor som ska ge eleverna redskap att frhålla sig kritiska Under 2018 bidrog 367 forskare med innehåll som resulterade till information och fakta. i 550 textbaserade artiklar och 64 videoreportage. Varje artikel lästes i snitt 2 775 gånger. Artiklar inom naturvetenskap, hälsa och teknik är bland de mest lästa. THE CONVERSATION Under 2019 har fokus varit på att sprida kännedom om sajten, som relanserats med ett nyhetsbrev som utkommer 15 gånger The Conversation UK är en fristående, engelskspråkig nyhets­ per år. Planen är också att sluta avtal med andra medier som sajt som publicerar nyheter, kommentarer och frdjupningar. fritt ska kunna använda material från ForskerZonen. Analysen Den vänder sig framfr allt till en intresserad allmänhet. av de frsta två åren visar att mottagandet har varit gott, både Det som främst skiljer sajten från andra nyhetsmedier är att från forskare och läsare. Forskarna har upplevt att de fått bra och alla artiklar och reportage är skrivna av verksamma forskare relevant std. Forskerzonen har ett eget utrymme på Videnskab. vid universitet och forskningsinstitut. Innehållet skrivs i nära dk med egen visuell identitet. Den är kvar på sajten eftersom det samarbete med och med std av professionella redaktrer och innebär en rad frdelar fr till exempel googleskningar och journalister. Många texter publiceras som reaktioner eller fr­ teknisk drift. djupningar till dagsaktuella ämnen. Redaktrerna som alla är vetenskapsjournalister arbetar som på en traditionell nyhets­ EVIDENSBAROMETER redaktion med att värdera nyheter och vinklar. Skillnaden är att Med std från Google Digital News Initiative har Videnskab.dk i de sedan ber forskare skriva och inte själva gr ett journalistiskt samarbete med IT­Universitetet utvecklat en så kallad evidens­ jobb. Redaktrerna hjälper forskarna att skriva på ett sätt som barometer. Det är en funktion på hemsidan som ger användaren engagerar och lockar till läsning. en enkel och visuell indikation på vilken forskning som ligger Under det senaste året har cirka 2 000 artiklar från unge­ bakom framfr allt påståenden om hälsa. Evidensbarometern fär lika många forskare publicerats. Texterna är i 700 ord och lanserades under 2019. målsättningen är att språk, tilltal och svårighetsgrad ska vara anpassat så att en 16­åring kan läsa och frstå. TheConversations värdegrundvilar påidén omatt tillgångtill fristående, faktagranskad och begriplig journalistik är en grund­ pelare fr ett demokratiskt samhälle. Sajten vill också bidra till en bättre frståelse och kunskap kring aktuella händelser och kom­ plexa skeenden i samhället och genom detta bidra till en mer fak­ tabaserad och rationell samhällsdebatt och mer initierade samtal UNDER NAMNET ”CENTER mellan människor. FOR FAGLIG FORMIDLING” Sajten vänder sig direkt till allmänheten men merparten av läsningen sker på andra nyhetssajter, i magasin eller i tryckta tid­ ARRANGERAR VIDENSKAB.DK ningar, genom att allt material är fritt att använda och återpubli­ KURSER FÖR FORSKARE, cera under creative commons­licens. TILL EXEMPEL INOM BERÄTTANDE Sajten har också samarbeten med tryckta tidningar som re­ gelbundet publicerar helsidor eller uppslag med material från OCH KOMMUNIKATION. the Conversation.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 35 7. UTBLICKAR UTOMLANDS

Enligt the Conversations stadgar ska de: procent är direktbeskare. Frutom sajterna har The Conversa­ l Frse den ofentliga debatten med kunskapsbaserad tion också ett fertal Facebook­ och Twitterkonton, samt dagliga journalistik/texter som är ansvarstagande, etiska och nyhetsbrev som når cirka 70 000 läsare. Facebook­kontot fr evidensbaserade. den brittiska sajten har 85 000 och det internationella kontot l Sprida kunskap från forskare och akademi och på så drygt 262 000 fljare. Sifror från 2019. sätt bringa klarhet om och insikt i samhällets strsta utmaningar. BAKGRUND l Skapa en ppen sajt fr människor ver hela jorden The Conversation startade 2011 efter att den brittisk­austra­ och på så sätt sprida kunskap och främja samarbete fr liensiska journalisten Andrew Jaspan fått i uppdrag att utreda smarta och hållbara lsningar. hur The University of Melbourne kunde kommunicera med all­ l Tillhandahålla ett faktabaserat och redaktionellt mänheten på nya och engagerande sätt. oberoende forum, fritt från kommersiella mål eller Grundtanken var och är att forskares kunskap och resultat politiska målsättningar. ska presenteras på ett populärvetenskapligt sätt, direkt till all­ l Sttta och uppmuntra akademisk frihet att forska, mänheten utan att gå omvägen via traditionella medier. undervisa, skriva och publicera. Sedan starten i Australien har The Conversation också lan­ l Säkra sajtens integritet genom att bara acceptera bidrag serats i Storbritannien, USA, Sydafrika, Frankrike (på franska), som inte kräver infytande på innehåll och organsiation. Nya Zeeland, Indonesien (på indonesiska), Spanien (på spanska) l Skydda den journalistiska friheten i alla kommersiella och Kanada. verenskommelser. l Arbeta fr att kvalitativt, diversiferat och begripligt ORGANISATION innehåll når så många människor som mjligt genom att Sajten fnns i nio länder och varje land har sin egen organi­ låta erfarna journalister vara redaktrer och redigera allt sation men ägs av The Conversation Trust i England. The som skrivs. Conversation Media Group, som driver sajterna, är en ideell l Vara ppen, transparent och ansvarsfull. organisation som ägs av The Conversation Trust med huvud­ l Omedelbart rätta eventuella felaktigheter. kontor i London. l Tillsammans med akademi, näringsliv och politiska Den brittiska versionen av sajten har 22 anställda journalister beslutsfattare och i samråd med sitt råd frsäkra att de och tre personer som har hand om medlemmar och fnansiärer. alltid arbetar fr det allmännas bästa. Organisationens styrelse består av personer från universitet, media och näringsliv. Det redaktionella rådet består av repre­ TROVÄRDIGHET sentanter från universitet och hgskolor i Storbritannien samt Frfattare får bara skriva om ämnen som de har erkänd kom­ en freträdare fr Lunds universitet. petens inom. Kompetensen ska gras tydlig i samband med publicering. Frfattarnas fnansiering och eventuella intres­ FINANSIERING sekonfikter ska också gras tydliga. The Conversation har en uttalad idé om att ge fri tillgång till Alla forskare/skribenter och redaktrer skriver under ett information och open access till så många som mjligt, mani­ kontrakt och frbinder sig därmed att flja The Conversations festerat som ”we will never go behind a paywall”. Community Standards policy. Sajten fnansieras genom std från universitet och forsk­ ningskluster, samt genom statliga std och bidrag från privatper­ ANDRA MEDIER BIDRAR TILL SPRIDNING soner, näringsliv och fonder. Enligt intervju med Chris Waiting, The Conversation anser sig vara en resurs fr andra medier som Chief Executive Ofcer, i februari 2019 betalar varje universitet kan hitta bra idéer till egna jobb genom att flja The Conversa­ en årlig avgift på 16 000 brittiska pund. tion. De kan också genom sajten hitta experter som är vana vid Utver universitetens medlemsavgifter, som står fr knappt 80 att samarbeta med media. procent av intäkterna, får organisationen bidrag från bland annat Allt material som publiceras är fritt att sprida och eller åter­ Research England, motsvarande cirka 15 procent av intäkterna. publicera under creative commons. Donationer från läsarna utgr cirka 5 procent av intäkterna. Alla frfattande forskare står också till andra journalisters frfogande efter publicering. Kontaktuppgifter fnns lätt till­ LÄROSÄTENAS ROLL OCH NYTTA gängliga vid sidan av artikeln där forskaren också kortfattat The Conversation hade 2019 84 universitet knutna till sig, varav presenteras. 75 i Storbritannien och Irland, två i Sverige (Lunds och Stock­ Det fnns även en databas där journalister och andra kan ska holms universitet) samt ett dussin sammantaget i Australien, efter experter inom alla tänkbara områden. Databasen innehål­ Sydafrika, Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Spanien. Det ut­ ler i dag 30 000 akademiker. The Conversation hjälper också talade målet är att medlemmar (universitet) får hjälp att stärka gärna andra medier att hitta experter inom aktuella områden i sin profl genom att deras forskare får komma till tals som ex­ sitt nätverk av forskare. perter fr en global publik. Sajten är alltså på ett sätt en mark­ nadsfringskanal fr universiteten. MÅLGRUPPER – GENOMSLAG Forskarna vid de aktuella universiteten får tillgång till ett Läsarna kommer från alla delar av samhället och är frhållan­ publiceringssystem med ett publiceringsverktyg som bland an­ devis unga. The Conversation UK uppger (sommaren 2019) att nat hjälper skribenten att kontrollera en texts läsbarhet men de har 4 miljoner unika beskare på sajten per månad och 10 också visar statistik som skribenten kan flja, om var och hur miljoner sidvisningar av material, inklusive de texter som åter­ hens text sprids och läses. publiceras på andra plattformar. Det fnns nio editioner av the Forskare som tillhr universitet som är medlemmar kan själ­ Conversation. Totalt och globalt tar varje månad 38 miljoner va pitcha idéer och blir oftare tillfrågade att skriva än de forskare läsare del av allt material som publiceras på alla olika nationella som inte fnns vid anslutna universitet. Dessutom ingår viss ut­ plattformar på alla aktuella språk inklusive återpubliceringar bildning fr forskare vid medlemsuniversitet, där the Conver­ i andra medier. sations medarbetare lär ut hur man skriver fr att få spridning Hälften av trafken till sajten kommer från skmotorer och 17 inom the Conversation.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 36 8. SYNEN PÅ SAMARBETE

på det”, ”men bara om det är intressant fr den egna organisatio­ nen”, ”om det fnns en tydlig målgrupp” och ”tycker att man i så Många fall ska bygga vidare på forskning.se och Forskning & Framsteg”. Några citat från intervjuerna:

aktrer vill ”Det vore bra att utveckla plattformar som ger en helhetssyn och frmedlar viktig forskning. Det skulle behvas ett forum fr hela spannet, från att svara på allmänhetens frågor om ha ett kat forskning, till att odla forskares frfattarskap. Det är viktigt att ett sådant forum fnns både på svenska och engelska men det br räcka med att man som forskare medverkar på ett av språken.” samarbete Akademifreträdare ”Ja, jag tror att det fnns ett sådant behov i Sverige fr det är brist på journalister och klickjournalistiken växer när redaktio- I detta kapitel redogr vi, på en aggregerad nivå, fr idéer, refek­ nerna bantas. Vad händer när journalistiken blir mer och mer tioner och åsikter som framkommit vid våra kontakter med de kpt? När jag var liten var det som stod i morgontidningen sant svenska aktrerna kring ett mjligt breddat samarbete kring – det fanns mycket mer resurser på redaktionerna då.” forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik i Sverige. Kommunikatr intresseorganisation En stor majoritet är positiva till kad samverkan och bara ett fåtal uttalat negativa. Genom enkätsvar från 81 svenska aktrer ”Ja, men det kräver rätt mycket att sätta igång en sådan sajt. och intervjuer vi genomfrt med freträdare fr 65 aktrer i Vilka ska ta del av den och vilka är konkurrenterna? Det vore in- forskningssystemet (frteckning ver de intervjuade i bilaga tressantare fr oss att vara med i ett sammanhang där det redan 4) har vi fått en bred bild av deras intresse fr, behov av och syn fnns en publik. ” på mjliga sätt att samverka kring forskningskommunikation, Kommunikationschef intresseorganisation populärvetenskap och vetenskapsjournalistik. Det sammanställda materialet presenterades versiktligt och ”Jag tror att det fnns ett behov av det. Det blir annars lätt så att diskuterades vid två workshopar i november 2019; dels med ett journalister kontaktar samma experter om och om igen. Univer- 20­tal kommunikationschefer vid landets lärosäten, dels med ett siteten har också själva svårt att värdera vad som är den mest 40­tal av de aktrer som tidigare medverkat i arbetet via enkät spännande och intressanta forskningen och skickar nog ibland och/eller intervju. Även synpunkter som framkom vid work­ fr många pressmeddelanden.” shoparna redovisas nedan. Kommunikatr branschorganisation

INSTÄLLNINGEN TILL SAMARBETE ”Det fnns ett mervärde i att forskare skriver. Fr det upplever läsarna som viktigt. Trovärdigheten kar om det är forskaren I det fljande redogr vi versiktligt fr de svar och synpunk­ som skriver själv. Och i dagens skepticism mot fakta är det ter vi fått från de olika kategorierna aktrer i Sverige. Frågorna också viktigt.” som ställts gäller frutsättningar fr ett kat samarbete mellan Chef statlig forskningsaktr svenska aktrer i syfte att ge bättre tillgång till forskning fr all­ mänheten och fr andra grupper utanfr akademin. Frågorna Ser du mjligheter till synergier så att svenska utgr samtidigt rubriker fr de olika avsnitten i redogrelsen. ? aktrer tillsammans skulle kunna åstadkomma En sammanställning av hur de svenska aktrerna i forsknings­ mer forskningskommunikation, populärvetenskap och systemet kommunicerar kring forskning i dag fnns i kapitel 4. vetenskapsjournalistik? Majoriteten av lärosätena menar att det vore bra och ser mj­ ? Har din organisation intresse av att ha tillgång till en ligheter till samarbete. Frdelar skulle vara att nå ut bättre med webbplats där forskare kan få populärvetenskapliga den egna forskningen, men hur samarbetet skulle se ut fnns artiklar och debattinlägg publicerade? det olika idéer om. En del menar att det pågående samarbetet 53 av 65 intervjuade organisationer är positiva till idén. De 21 kring forskning.se kan utvecklas vidare, medan andra ser en ny intervjuade freträdarna fr lärosäten är generellt positivt in­ plattform framfr sig. Ett lärosäte tror inte på kat samarbete ställda och menar att det vore extra intressant om forskarskrivna och fera pekar på svårigheter i och med att lärosäten konkur­ texter även kan spridas internationellt. Strsta farhågorna gäl­ rerar om studenter och medel. ler att en sådan webbplats inte skulle få tillräckligt genomslag/ Samtliga intervjuade intresseorganisationer är mycket posi­ räckvidd. Någon menar att det vore bra om std fr forsknings­ tiva till samarbete men två tror att det skulle vara svårt att få till kommunikation kunde ges i samma plattform. stånd. Också branschorganisationer och fackfrbund är positiva. Sex av åtta intervjuade intresseorganisationer är positiva, Även akademierna och de lärda sällskapen är genomgående po­ liksom fem av de sju intervjuade branschorganisationerna och sitiva, en dock med tillägget att det ”inte är någonting fr oss”. fackfrbunden, och fyra av de fem intervjuade akademierna och Samtliga stiftelser och andra privata organisationer som f­ lärda sällskapen. nansierar forskning och forskningskommunikation utom en är Stiftelser och andra privata organisationer som fnansierar positiva till samarbete. En anser att det vore intressantare att forskning och forskningskommunikation är i huvudsak posi­ samarbeta kring att skapa resurser fr en liten redaktion som tiva, två av nio saknar uppfattning och en ser inte direkt ”vilket kan vara fristående och granskande. En annan freslår att Forsk­ problem det skulle lsa”. ning & Framsteg snarare skulle gras digital och en menar att Statliga forskningsfnansiärer, forskningsinstitut och forsk­ samarbetet i så fall br vara på forskarnas initiativ. ningsintensiva myndigheter är också i huvudsak positiva. Några De festa statliga forskningsfnansiärer, forskningsinstitut av de 15 intervjuade lägger till reservationer: ”men jag tror inte och forskningsintensiva myndigheter är positiva till samver­

FORSKNING.FRAMSYN 2020 37 8. SYNEN PÅ SAMARBETE

kan medan tre är tveksamma och en säger nej. En nämner att Vilka målgrupper vore intressanta att rikta ett gemensamt ”portaler kanske är verspelade” och en annan frväntar sig ”att ? initiativ till? man via våra stora aktrer ska kunna leverera ett riktigt fett sys­ Lärosätena vill nå samma målgrupper som de själva vänder sig tem,” medan en tredje anser att ”det är en god ambition, men vem till: Allmänheten, skolan, professioner som behver forsknings­ ska gra det och fr vem?” De intervjuade har delade meningar baserad kunskap, beslutsfattare och journalister nämns. om huruvida det skulle vara mjligt att få till stånd synergier: Intresseorganisationerna nämner särskilt journalister och ”Ibland innebär det att tempot sänks, om man ska samordna någon tar upp allmänhet/skola. sig. Alla måste ha ut något av samarbetet om det ska fungera”, Branschorganisationerna och fackfrbunden nämner en rad ”Svårt att se hur alla ska samarbeta” och ”Absolut, tycker VR ska målgrupper: Politiker, potentiella framtida medarbetare, jour­ ta ledningen i detta” är några synpunkter. nalister som br få hjälp och std i sin rapportering, besluts­ Vid workshopen med olika aktrer framfrde fera vikten av fattare, sakkunniga, redaktrer på bokfrlag, eventarrangrer, att enas om gemensamma mål och målgrupper. Det fanns också chefer, experter inom kommunal verksamhet, allmänheten och nskemål om fer fysiska mten och kad frståelse mellan kom­ opinionsbildare. munikatrer och forskare, liksom att ka kommunikatrernas Akademierna och de lärda sällskapen nämner allmänheten, status. skolan, journalister och andra som sker efter kunskap. Några synpunkter: Stiftelser och andra privata organisationer som fnansierar forskning och forskningskommunikation nämner främst all­ ”Det fnns i och fr sig mycket prestige och en del konkurrens, mänheten, men någon tar även upp forskare, journalister, nä­ men det fnns ju också en gemensam uppgift i ett strre perspek- ringsliv och beslutsfattare som intressanta målgrupper. tiv – att värna legitimiteten fr forskning och alla satsningar Få statliga forskningsfnansiärer, forskningsinstitut och som vi gr i Sverige på utbildning och forskning. ” forskningsintensiva myndigheter nämner någon specifk mål­ Kommunikationschef intresseorganisation grupp, mer än just att målgrupperna br vara specifka. En be­ tonar vikten av att erbjuda skolan resurser. ”Det låter klockrent, också med tanke på den samhällsdebatt vi har och med tanke på journalisters tidsbrist. Det vore bra att gra det enklare fr dem och fr politiker att ta del av forsk- MÖJLIGA OMRÅDEN ningsbaserad kunskap.” ATT SAMARBETA KRING Kommunikationschef fackfrbund Organisationerna vi talat med har många frslag på områden ”Ja, det vore intressant fr oss. Vi skulle kunna vara med och att samarbeta kring fr att ka tillgången till forskningskom­ sttta ett sådant projekt ekonomiskt, det ligger rätt i tiden.” munikation och vetenskapsjournalistik i Sverige: en gemensam Kommunikationschef fackfrbund podd, en desk fr vetenskapsnyheter, en fristående redaktion, ett svenskt science media centre (se sida 59), en roadshow med ”Jag tror inte på det. Vi måste alla vara duktiga på att nå våra best practice inom forskningskommunikation, gemensamma målgrupper och vara relevanta fr dem. Att fokusera på någon standarder och riktlinjer, en etisk codex fr forskningskommu­ sorts allmän information till en stor mängd människor bara fr nikation (en sådan har tagits fram av Kpenhamns universitet), att vi tillsammans har tillräckligt med pengar blir missriktat.” gemensamma kurser och utbildningar, en digital lärplattform fr Kommunikationschef statlig forskningsaktr forskare och en nationell utbildning i forskningskommunikation fr forskare som bygger på forskning, och som ingår i forskar­ Det är en bra ambition men att gra det allomfattande och stort utbildningen. Fr att bättre nå ut med sin forskning internatio­ skrämmer mig lite. Jag har en bild av att ambitionen i tidigare nellt skulle mindre lärosäten gemensamt kunna hitta ett sätt att projekt inledningsvis har varit fr stor och sedan har projektet fnansiera sin medverkan på The Conversation (se sidan 35). havererat fr att man inte får ihop det. Brja med att bygga Några intresseorganisationer nämner folkbildnings­ och underifrån i stället! samhällsfrågor liksom vikten av att det blir lätt, både att ta till Kommunikationsansvarig stiftelse sig av materialet och att använda sajten. Branschorganisationer och fackfrbund tar bland annat upp ”Ja, man borde gå samman kring forskningskommunikation. att en gemensam plattform skulle kunna fånga upp och behandla Kanske behver det komma från regeringen till forskningsrå- aktuella frågor och koppla dem till forskning. En annan idé är den att de ska gra det här. Det är lite tungrott men viktigt att att reda ut och frklara kunskapsläget när olika forskare har komma verens.” olika uppfattning. En av akademierna och de lärda sällskapen Kommunikationsansvarig, stiftelse ser framfr sig ett ”Forskningens TT”, alltså en tjänst med ny­ heter om forskning som media kan välja bland och publicera. ”Det fnns ett värde med gemensamma plattformar och synteser Stiftelser och andra privata organisationer som fnansierar men det är viktigt att i så fall ha oberoende redaktrer och kva- forskning och forskningskommunikation har få konkreta fr­ litetskontroll så att inte innehållet blir okvalifcerat tyckande. slag. Några nämner att den danska/norska modellen med en Även forskare behver vara mer kvalitetsmedvetna och redogra webbplattform fr vetenskapsjournalistik verkar vara använd­ fr sina v metoder. Det är värdefullt att demokratiskt tillgänglig- bar. En annan skulle hellre vilja att ”man vände sig till en samar­ gra forskning, men däremot inte att marknadsfra den.” betsplattform när man vill ha ett uttalande av någon expert, på Akademifreträdare liknande sätt som Science Media Centre fungerar. Plattformen behver också kunna redogra fr hur olika sidor ser på saken.” ”Det är faktiskt nästan lite beklämmande att ett så stort forsk- Statliga forskningsfnansiärer, forskningsinstitut och forsk­ ningssystem som Sverige ännu inte kan erbjuda denna infra- ningsintensiva myndigheter ger få konkreta frslag. Någon näm­ struktur … Det handlar om en utbildningskultur som måste till. ner vikten av berättelser, en annan att det vore bra att samordna Om vi är många som polar resurser kan vi få mycket spridning befntliga kanaler. och mycket kunskap.” I enkätsvaren freslås en obligatorisk kurs i forskningskom­ Kommunikationsansvarig statlig forskningsaktr munikation i forskarutbildningen, att skapa ett nationellt in­

FORSKNING.FRAMSYN 2020 38 8. SYNEN PÅ SAMARBETE

stitut fr forskningskommunikation, anordna aktiviteter som VIDENSKAB.DK/FORSKNING.NO SOM MODELLER FÖR kopplar samman vetenskap och beslutsfattare, aktivt bemta SVENSK SAMVERKAN ”skeptiker” och pseudovetenskap på sociala medier, ta fram De festa lärosäten är positiva till de norska och danska samar­ forskningsbaserade kunskapsunderlag i aktuella frågor, utbilda betssajterna Forskning.no (se sidan 32) respektive Videnskab. redaktrer och andra ”gate keepers” och att ge ut nyhetsbrev dk (se sidan 33) och tror att dessa modeller skulle kunna vara som skräddarsys utifrån individuella intressen. intressanta att prova i Sverige. Övriga aktrer känner i stor ut­ Vid workshopen med olika kategorier aktrer menade fera sträckning inte till dessa sajter och har därfr svårt att ha en att forskare och kommunikatrer behver rustas genom att de uppfattning om dem. Många uttryckte dock intresse fr model­ erbjuds utbildningar och verktygslådor. Flera betonade vikten lerna när vi beskrev dem vid intervjuerna. av att arbeta fr att det ska fnnas bättre incitament fr forskare Branschorganisationer och fackfrbund liksom intresseor­ att kommunicera. ganisationer, akademier och lärda sällskap känner inte till dessa Konkreta frslag var att arbeta fram lärarhandledningar med sajter särskilt väl men är ändå ofta positiva till modellerna. forskningsresultat, anordna workshops där forskare lär sig att Stiftelser och andra privata organisationer som fnansierar lägga ut info på Wikipedia om sitt forskningsfält och att se till forskning och forskningskommunikation är genomgående po­ att det fnns forskningsbaserad information tillgänglig i aktu­ sitiva till att inspireras av dessa modeller och genomfra något ella frågor. Önskemål om ”Boot camp” inom forskningskom­ liknande i Sverige. munikation fr forskare och gemensam omvärldsbevakning Statliga forskningsfnansiärer, forskningsinstitut och forsk­ framfrdes också. ningsintensiva myndigheter har sällan hrt talas om dessa sajter, Några idéer: men ungefär hälften tycker att det låter intressant och hälften svarar kanske/vet ej. En aktr säger nej. ”Jag freställer mig en sajt som idealt vänder sig till både den intresserade allmänheten och dem som sker specialkunskaper. ”Det är svårt att nå ut och svårt att få genomslag. Då kan en väg Generellt behver man få bort stämpeln att forskning är likty- vara att fra ihop aktrer med hg trovärdighet, men man måste digt med medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning, brja i liten skala.” utan visa att humaniora och samhällsvetenskap är lika viktigt.” Kommunikationschef statlig forskningsaktr Akademifreträdare

”Lsningen är kanske något digitalt som strmmar fram i våra INTRESSE FÖR ATT MEDVERKA I EN elektroniska gadgets. Det skulle kunna vara samtal och händel- PLATTFORM MED NYHETER ser – som är kopplade till något som man redan är intresserad OM FORSKNING av, som musik, sport, samhällsfrågor, politik, funktionsproble- matik, klimat … ” Alla utom ett intervjuat lärosäte säger sig vara intresserade. Ansvarig stiftelse Samtliga intervjuade intresseorganisationer utom en är in­ tresserade men fera påpekar att de inte kan bidra ekonomiskt. ”Det är viktigt att det inte blir ännu mer dubbeljobb utan att Branschorganisationer och fackfrbund är positiva men en or­ man kan använda det man producerar på fera ställen.” ganisation menar att ett sådant samarbete ligger utanfr deras Ansvarig stiftelse arbetsområde. Bland akademierna och de lärda sällskapen är några intresserade och några inte. ”Media har ett jättebehov av att fnna korrekt och lättillgänglig Flera stiftelser och andra privata organisationer som fnan­ kunskap. Unga behver också inspiration, inte bara info, men sierar forskning och forskningskommunikation uttalar intresse det kanske inte är samma plattform? Forskare behver publi- fr att medverka, någon med tillägget ”men inte ekonomiskt”. cera sig och det kostar pengar, så det kan kanske också vara en De festa statliga forskningsfnansiärer, forskningsinstitut och plats fr forskarnas artiklar. ” forskningsintensiva myndigheter är intresserade, någon med Akademifreträdare tillägget ”men kanske inte med pengar” och en annan ”beroende på ekonomi och frväntad arbetsinsats”. Två av de statliga or­ ”Materialet behver vara lättillgängligt på en sajt. Trenden i ganisationerna är inte intresserade. dag är att man googlar efter uppgifter men en sådan sajt kan vara en garant fr att materialet är sant och relevant; att källor och urval är ordentligt kollade.” SAMORDNING AV ETT MÖJLIGT Kommunikationschef intresseorganisation SAMARBETE

”Jag har svårt att se hur alla ska kunna samarbeta och hur det ska Vilken slags organisation som skulle vara bäst lämpad att koor­ resultera i nya kanaler. Snarare tänker jag att det går att åstad- dinera ett mjligt samarbete togs upp av vissa av de intervjuade. komma mer samarbete mellan kluster i olika samhällssfärer.” Frågan ställdes även vid workshopen med olika kategorier akt­ Kommunikationschef statlig forskningsaktr rer. Det fnns dock ingen samsyn om vem som bäst skulle kunna anfrtros att samordna ett gemensamt initiativ utan en rad olika ”Om våra uppdragsgivare på departement och våra fnansiärer aktrer freslås:: i forskningsråden verkligen vill att vi ska kommunicera mer med allmänheten, borde de ge oss tydligare uppdrag att gra l Bygg ut befntliga och inarbetade kanaler som Forskning & just detta. Mycket av vår forskningskommunikation i dag är Framsteg eller forskning.se returinformation till fnansiärer, eller till ”forskarsamhället”, l Vetenskapsrådet och om mycket ska gras där blir det mindre ver l Lärosätena till allmänheten.” l Utbildningsdepartementet Kommunikationschef lärosäte l Oberoende redaktion l Biblioteken l Vetenskap & Allmänhet l En ideell frening på samma sätt som norskaForskning.no

FORSKNING.FRAMSYN 2020 39 8. SYNEN PÅ SAMARBETE

YTTERLIGARE KOMMENTARER, SYNPUNKTER ELLER RÅD INFÖR DET FORTSATTA ARBETET Allra sist tillfrågades de som intervjuades om de hade något mer de ville frmedla. Flera lyfte då fram att flmer och sociala medier är viktiga att tänka på. Någon nämnde att flmade forskarporträtt vore bra att erbjuda. Flera uppmanade till att tänka nytt och innovativt och att inte fastna i de strukturer som redan fnns. Andra uppmanade till att bygga vidare på och samordna existerande kanaler. Några kom med frslag till delar och funktioner i en framtida gemensam plattform: Starta dialoger kring forskning digitalt och fysiskt, inrätta ett kompetenscentrum med kurser och rådgiv­ ning, hjälp journalister och andra att fnna bra forskare, länka till fysiska aktiviteter t.ex. genom ett kalendarium, arbeta med att publicera info om forskning på Wikipedia och länka till veten­ skapliga artiklar från publicerade populärvetenskapliga artiklar. Flera uttryckte uppskattning fr att en underskning grs där de får bidra med sina tankar. Några kritiska rster undrade vem/vilka som är de tilltänkta målgrupperna/mottagarna och understrk att detta behver underskas. Andra synpunkter var att de som kommer att arbeta med ett framtida samarbete inte alla br vara placerade i Stockholm, att det br inrättas en referensgrupp med forskare knuten till samarbetet och att det vore bra om det gick att undvika de upp­ handlingsregler som fljer med ofentlig fnansiering. Flera påpekade vikten av långsiktig fnansiering och av fr­ ankring i ledningarna på de organisationer som ska medverka. Några synpunkter:

”Unga är vetgiriga – men det gäller att frenkla det som forsk- ningen säger, samtidigt som universitetens status och trovär- dighet behålls så att man inte hellre tar till sig av PR-byråers ”forskningsrapporter”. Kommunikatr intresseorganisation

”Prata med yngre personer – vi har själva talat med 15-åringar! Vilka kanaler och vilket material vore intressant fr dem? Tala också med dem som inte tillhr den redan intresserade delen av allmänheten – vilka sätt och vilka kanaler skulle locka dem? Men glm inte att ta vara på alla dem som redan är intresserade och se till att de hittar till materialet som de vill ha! Så att de sedan kan dela vidare och locka andra”. Ansvarig stiftelse

”Vi behver arbeta gemensamt och fnna sätt att mta de ovetenskapliga krafterna som frvränger fakta, bedriver skev opinionsbildning och i frlängningen hotar demokratin. Det be- hvs en kraftsamling – fr att ge std, hjälp och inspiration att stå emot de här krafterna utan att det fr den skull blir politise- rat och polariserat, och det vore en fantastiskt bra sak.” Chef intresseorganisation

”Beakta egen- och särintressena och frsk nyttja dem fr den goda saken. Inse att de intressena fnns där!” Ansvarig stiftelse

FORSKNING.FRAMSYN 2020 40 9. ANALYS, SLUTSATS OCH NÄSTA STEG

Kommunikationen kan också vara en integrerad del i ett forskningsprojekt och används då som ett strategiskt verktyg Stora fr att nå så väl genomslag som samverkan med målgrupper inom och utom akademin. Detta är en aspekt som sällan tas upp i vårt material. Det kan bero på att vi främst frt dialog med kommunikatrer, medan den strategiska kommunikationen mjligheter i ett pågående forskningsprojekt sannolikt skts av forskarna själva utan att lärosätenas kommunikatrer är direkt involve­ rade. Det fnns forskargrupper som bekostar kommunikatrer att sprida i sina forskningsprojekt fr att kunna utveckla och underhålla relationer med relevanta målgrupper. Frutom att tillgängliggra forskningsrn bättre nämner några av dem vi talat med även mjligheten att utveckla are­ svensk nor där forskare, olika intressentgrupper och allmänheten kan mtas.

MEDIEKONSUMTION forskning Som framgår av bakgrundskapitlets citerade underskningar är svenskar intresserade av nyheter som rr forskning. Ungefär varannan svensk tar del av forskningsnyheter på veckobasis, en färdedel gr det på månadsbasis och endast ett fåtal procent Utgångspunkten fr vårt arbete har varit att underska mjlig­ svarar att de aldrig tar del av forskningsnyheter. heterna till kat samarbete mellan svenska aktrer i syfte att De vanligaste kanalerna fr nyheter om forskning är TV och gra forskning och vetenskap mer tillgänglig fr allmänheten dagstidningar, även om digitala medier som flmklipp, podcasts och andra grupper utanfr akademin. och sociala medier blir allt vanligare. Viljan att betala fr att ta Utifrån det vi funnit och redogr fr i denna rapport ser vi del av medierapportering är mycket begränsad, vilket framgår stora mjligheter att gra journalistik och kommunikation om av kapitel 6 och bilaga 6 om fnansieringsmodeller. forskning och dess resultat mer tillgängliga i Sverige. Vi bedmer Ålder är det som främst särskiljer den traditionella mediekon­ också att det fnns goda frutsättningar fr ett utkat samarbete sumtionen från den digitala. Pensionärerna är de strsta konsu­ mellan svenska aktrer, något som också är Vetenskapsrådets menterna av traditionella fysiska medier medan de som är fdda ambition. på 90­ och 00­talet i hg grad väljer bort traditionella medier. I detta avslutande kapitel redogr vi fr de huvudsakliga argu­ Nästan alla (97 procent) svenskar använder internet fr att menten fr och emot ett kat samarbete mellan svenska aktrer ska information. De allra festa använder Google som skmotor och ger frslag till vad som skulle kunna vara nästa steg. och en majoritet använder också Wikipedia.

MÖJLIGHETER TILL SAMARBETE VILKEN KOMMUNIKATION? Oavsett vilka typer av samarbeten de vi varit i kontakt med Inledningsvis vill vi problematisera begreppet ”kommunika­ ser framfr sig, återkommer samma typer av argument fr att tion” som fr olika aktrer kan ha olika betydelse. Det innebär att aktrer i Sverige br samarbeta mer kring att tillgängliggra det i vissa fall kan vara svårt att tolka hur de vi haft kontakt med forskning och forskningsresultat. ser på mjligheterna och utmaningarna kring ett samarbete. De åtta vanligaste argumenten fr att bredda samverkan och Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, samarbeta mer kring att tillgängliggra forskning och forsk­ att ”gra gemensam”. Som nämnts i går utvecklingen från en­ ningsresultat beskrivs närmare nedan. vägskommunikation mot mer inkluderande, interaktiva och relationsskapande kommunikationsformer, det vill säga mer ÖPPNA UPP VETENSKAPEN strategisk kommunikation. Det blir också allt vanligare att all­ Både EU och den svenska regeringen har beslutat om en ver­ mänheten och olika intressenter direkt involveras i forsknings­ gång till ett ppet vetenskapssystem. Det innebär att informa­ och innovationsprocessen; det som på engelska brukar kallas fr tion om forskningsmetoder och ­resultat ska gras tillgängliga Responsible Research and Innovation (RRI) eller Stakeholder/ och att vetenskap ska vara transparent. Men fr att forskningen citizen involvement. i praktiken ska bli tillgänglig behver den kommuniceras på så­ Att kommunicera kunskap kan till exempel innebära att se till dana sätt att den går att fnna, ta del av och frstå fr andra än att den forskning som organisationen bedriver beskrivs på Wiki­ forskare. Därfr behvs en infrastruktur fr att underlätta fr pedia, medan det fr andra snarare handlar om att kommunicera olika avnämare och allmänheten att kunna ta del av populärve­ forskningsnyheter. Ganska få av dem som kommer till tals i un­ tenskap och forskningskommunikation. derskningen tar upp skillnaden mellan de vetenskapsnyheter Några synpunkter: som journalister rapporterar om i media och de nyheter som den ”Öppen vetenskap är något vi alla behver frhålla oss till egna organisationen tar fram. De frstnämnda betraktas san­ – det kan kanske fnnas en ppning kring den utvecklingen, nolikt generellt som mer trovärdiga och intressanta att ta del av, liksom kring diskussionerna om klimatfrändringar och medan de egenproducerade nyheterna snarare är beskrivande faktaresistens?” forskningskommunikation. Vetenskapsjournalistik kan också Kommunikationschef statlig forskningsaktr ha en granskande funktion, något som även Videnskab.dk och Forskning.no gr, men däremot inte forskning.se. ”Vi behver diskutera mer kring forskningsresultatens I intervjuer och enkätsvar talas främst om kommunikation bearbetning och i den diskussionen br forskningsfnansiärerna fr att frmedla resultat från forskning, men några nämner också ta med forskarna utifrån frändringarna kring Öppen veten- vikten av att kommunicera vad vetenskap är och hur forskning skap och Öppna data.” går till. Kommunikationschef lärosäte

FORSKNING.FRAMSYN 2020 41 9. ANALYS, SLUTSATS OCH NÄSTA STEG

”Det är bra att allt fer vetenskapliga publiceringar grs BYGG VIDARE PÅ ETABLERADE SAMARBETEN med ppen tillgång. Även om dessa artiklar frstås inte är Många av dem som vi har varit i kontakt med är också med i sam­ anpassade fr allmänheten är de mjliga att ta del av. Kanske verkan kring Expertsvar och/eller forskning.se, liksom stdjer kan populärvetenskapliga artiklar kopplas till vetenskapliga Forskning & Framsteg och/eller medverkar i nättidningen Curie. publiceringar?” Dessa pågående samarbeten kan utgra grunden fr en utvidgad Kommunikationsansvarig, branschorganisation samverkan, både vad gäller innehåll och medverkande aktrer. Flera påpekar också styrkan i ett varumärke som redan är känt MOTVERKA FAKTARESISTENS OCH GE FORSKARE STÖRRE och har hg trovärdighet. UTRYMME I DEBATTEN Några synpunkter: Misstro mot forskare och vetenskap har på senare år blivit åter­ ”Det fnns redan ett jättestort utbud av info om forskning – tänk kommande inslag i det ofentliga samtalet. Den digitala utveck­ till så att det används och tydliggrs. Kanske är det bättre att lingen innebär strre mjligheter att sprida alternativa fakta bygga på en befntlig sajt? ” och falska nyheter, men ger samtidigt bättre mjligheter fr Kommunikationsansvarig lärosäte forskarsamhället och alla andra att dela med sig av och ta del av forskningsbaserad kunskap. Genom en mer tillgänglig vetenskap ”Kanske kan vi åstadkomma ett utvidgat forskning.se med de- och fer forskare som medverkar i det ofentliga samtalet kan battinlägg, artiklar, flmer, poddar – gärna tematiserat.” medborgare och beslutsfattare fatta mer informerade beslut Kommunikationschef lärosäte och demokratin i frlängningen stärkas. Några synpunkter: ”Finns det behov av en svensk version av ”the Conversation” – är ”Det är en sådan tid att det är viktigt att stärka inte Curie det redan? Kanske kan Curie utvecklas så att den blir kommunikationen om forskning och fakta.” mer i den riktningen.” Chef intresseorganisation Kommunikationschef lärosäte

”Alla goda krafter kan kroka arm. Det behvs transparens om UTVECKLA NÄTVERK OCH UTBILDNINGAR vad som är fakta och vad som är åsikter”. Många organisationer uttrycker behov av kompetensutveckling Kommunikationschef branschorganisation och menar att utbildningar fr forskare och kommunikatrer skulle kunna utvecklas och erbjudas nationellt, snarare än att ”Vi på Sveriges lärosäten skulle kunna vinna på om varje organisation ska utveckla eller upphandla egna kurser. vi koordinerade oss mer fr att vara en part som gr att Mjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverkande mellan olika politiker använder mer forskning som underlag fr aktrer efterfrågas också. beslutsfattande. Att berätta om forskning gemensamt Några synpunkter: fr att skapa frståelsen fr samhällsutmaningar och vad ”Forskarna vill ha std i att kommunicera sin forskning mer ... forskningen där kan erbjuda.” Kanske kan stttning av forskarna ske i en sådan plattform – vi Kommunikationschef lärosäte på Kommunikationsavdelningen mäktar inte riktigt med det.” Kommunikationschef, lärosäte ”Den forskning som vi hjälper till att kommunicera ska vara relevant fr beslutsfattare och fr samhällsutvecklingen. UTNYTTJA RESURSERNA EFFEKTIVARE Därfr är det viktigt att fer forskare är med i samhällsdebatten Många argumenterar fr att ofentliga och privata medel som – i dag fnns ett lager experter och forskare som ”alltid” används fr att forska och fr att kommunicera om forskning tillfrågas om att vara med.” br användas så efektivt som mjligt. Genom samarbete br Kommunikationschef intresseorganisation resurserna kunna komma till kad nytta, forskarnas tidsåtgång minska och det som kommuniceras bli mer tillgängligt. KRAFTSAMLA FÖR SYNLIGHET OCH TROVÄRDIGHET Några synpunkter: En gemensam plattform fr kommunikation om forskning kan ”Jag tror det är bra att visa fr forskarsamhället att vi innebära att den forskning som en organisation producerar eller samarbetar – så att de inte tvingas vara med i en rad fnansierar får strre synlighet. En sådan plattform kan också fnansiärers olika kanaler. Vi behver värna forskarnas tid. uppfattas som mer neutral och trovärdig jämfrt med att kom­ Därfr tror jag på att koppla ihop utvecklingen av en municera via organisationens egna kanaler. Med gemensamma sådan bred kanal med hur forskningsresultaten tas om hand.” krafter och versättningsresurser kar också mjligheten till Kommunikationschef, lärosäte internationellt genomslag. Några synpunkter: ”Den statliga värdegrunden om efektivitet, service, ”Vi behver få bort spretigheten som råder i hgskolesektorn objektivitet mm. kan vara bra att lyfta fram – att det är i dag. Vi borde vara mer samlade och samordnade. Vi är ett så viktigt att utgå från fakta och kunskap och att se till litet land, och ska vi stå oss som forskningsnation så måste vi att skattepengar inte går till spillo.” samordna resurserna i stället fr att konkurrera om dem. Kommunikationschef statlig forskningsfinansiär Lärosätena har inlett ett samarbete kring lärarutbildning- arna nationellt – det kan gras också inom forsknings- ”En sådan [gemensam, reds anm] sajt blir också en bank eller kommunikation.” ett bibliotek av vetande.” Kommunikationschef lärosäte Kommunikationschef lärosäte

”Vi borde kunna samverka mer på en rad olika sätt ARBETA TILLSAMMANS FÖR ATT NÅ HÅLLBARHETSMÅLEN – komma verens om olika initiativ fr olika målgrupper: Några aktrer lyfter fram att de 17 globala hållbarhetsmål som Beslutsfattare behver forskningsbaserad kunskap, FN:s medlemsstater enats om ska genomsyra deras eget arbete t.ex. i form av policy briefs; andra aktiviteter kan bidra och att detta självklart också br gälla ett nationellt samarbete till att få unga intresserade av forskning och så vidare.” kring att kommunicera om forskning. Kommunikationschef statlig forskningsaktr Några synpunkter:

FORSKNING.FRAMSYN 2020 42 9. ANALYS, SLUTSATS OCH NÄSTA STEG

”Fr den enskilda forskaren är det viktigt att resultaten sprids KONKURRENS OCH BEHOV AV ATT PROFILERA SIG och kommer till nytta när hen fått hjälp att popularisera dem. Aktrerna i det svenska forskningssystemet är ofta konkurrenter Utgå t.ex. från de 17 globala målen och vilka kunskapsluckorna om uppmärksamhet och medel. De behver därfr synas med är på lokal nivå. Det behvs också mer av direktkontakter mel- sitt eget namn och bygga sina egna varumärken. Därmed blir lan journalister och forskare.” det svårt att fnna samarbetsområden och att samverka i en ge­ Kommunikationschef lärosäte mensam satsning. Några synpunkter: ”Det vore bra att gra forskares rster mer hrda när det gäller ”Ett problem är varumärkestänket som olika aktrer har, de komplexa samhällsutmaningar som behver lsas.” så att man inte fastnar i att ”frstår man att detta är vår Kommunikationschef statlig forskningsaktr organisation”? Men å andra sidan fungerar ju det nationella samarbetet kring t.ex. Vetenskapsfesten ”Det jag kan sakna är en djupare dialog/diskussion/samtal om ForskarFredag bra.” vad vi ska gra med all kunskap – jag tror att både t.ex SVT och Kommunikationsansvarig lärosäte Forskning & Framsteg behver ta ett steg till – och inte bara tro att intresseväckande och god journalistik gr jobbet, utan också ”Jag tror att det är svårt att få till, i och med att det engagera skribenter, debattrer, forskare som är beredda att råder konkurrens mellan lärosätena.” ta ställning utifrån sin kunskap och som även vågar diskutera Kommunikationschef lärosäte inneboende målkonfikter, som t.ex. behovet av att ändra livsstil ur ett klimatperspektiv.” PORTALER BEHÖVS INTE LÄNGRE Kommunikationschef lärosäte När internet var nytt utvecklades en rad portaler fr att hjälpa människor att fnna kvalitetssäkrad information inom olika om­ ERBJUD MEDIER UPPSLAG OCH MATERIAL råden. Många av dessa portaler existerar inte längre. Skmoto­ Som framgår av avsnittet om vetenskapsjournalistik i Sverige rerna har frfnats och människor har blivit bättre på källkritik. (se sidan 26 ) har antalet journalister inom dagspressen och tid­ Därfr, hävdar en del, behvs ingen gemensam plattform fr skriftsbranschen minskat kraftigt under de senaste decennierna. forskningskommunikation, populärvetenskap och vetenskaps­ Det har också inneburit att de specialiserade reportrarna mins­ journalistik. kat i antal, vilket drabbat vetenskapsjournalistiken. Mediere­ Några synpunkter: daktionerna uttrycker intresse fr att kunna ta del av kvalitativt ”Vi lever i en google-tid. Det är så folk sker info i dag.” material om forskning, både fr inspiration till egen rapporte­ Kommunikationschef lärosäte ring och fr återpublicering. Några synpunkter: ”Jag vill lägga in ett varningens ord när det gäller att bygga ”När antalet vetenskapsjournalister minskar på nyhetsredak- upp nya saker … Det kan vara bättre att kartlägga och frska tionerna vore det ett bra komplement till den rapportering som stärka de kanaler som redan fnns, som Sveriges Radios och fnns i dag i pressen. Det vore väldigt bra om medierna skulle Sveriges Televisions vetenskapsredaktioner och de stora vilja återpublicera sådana vetenskapsnyheter. ” tidningarnas vetenskapsjournalister. Många redaktioner Kommunikationschef lärosäte har ju inte råd att ha egna vetenskapsjournalister och fristående krnikrer längre. Expertsvar låter ju ”Det fnns inte massmedier på samma sätt som tidigare längre; t.ex. toppen.” sådana som alla tar del av. Därfr behvs mer samarbete – fr Kommunikationschef intresseorganisation hur långt räcker kanalerna ensamma? ” Kommunikationschef lärosäte ”Bygg inte stora system eller databaser. Om tio år är det frmodligen nya kanaler som gäller. ” ”Det vore otroligt tilltalande om det fnns material som media Kommunikationsansvarig branschorganisation fritt kunde ladda ner”. Kommunikationschef statlig forskningsaktr SVÅRT ATT FINNA GEMENSAMMA SAMVERKANSOMRÅDEN Även om alla som medverkat i denna underskning vill att forsk­ UTMANINGAR ning ska gras tillgänglig och kommuniceras, fnns det många I vårt material uttrycker en rad aktrer invändningar och far­ olika slags idéer om vad som vore intressant att samverka kring. hågor fr vad ett kat samarbete kring att tillgängliggra forsk­ Det är svårt att fnna en minsta gemensam nämnare när akt­ ning och forskningsresultat kan innebära. De fyra vanligaste rerna är så olika till sin karaktär, storlek och inriktning. argumenten mot en samordning är: Några synpunkter: ”Det fnns en risk med stora samarbeten att det inte går att hitta gemensamma mål, så att det blir fr urvattnat och generellt. Vi är sällan intresserade av all forskning hos oss. Men att samverka med andra aktrer kan ju också bidra till nya och oväntade samarbeten.” MEDIEREDAKTIONERNA Kommunikationschef branschorganisation

UTTRYCKER INTRESSE FÖR ATT ”Det är risk att en sådan satsning blir lite fr bred fr att den KUNNA TA DEL AV KVALITATIVT ska vara intressant fr olika grupper, t.ex. mig själv och andra som skulle ta del av innehållet på arbetstid.” MATERIAL OM FORSKNING, Chef intresseorganisation BÅDE FÖR INSPIRATION TILL EGEN RAPPORTERING OCH UTBUDET AV FORSKNINGSKOMMUNIKATION ÄR TILLRÄCKLIGT Media rapporterar en hel del om vetenskap. Genom Expertsvar FÖR ÅTERPUBLICERING. och forskning.se får journalister också hjälp att fnna uppslag

FORSKNING.FRAMSYN 2020 43 9. ANALYS, SLUTSATS OCH NÄSTA STEG

och material om forskning. De festa strre aktrer i det svenska heten använder väl ofta de stora skmotorerna så det gäller att forskningssystemet har dessutom egna kanaler. Därmed fnns komma hgt upp där.” redan ett relativt stort utbud fr den som är intresserad av forsk­ Kommunikationschef lärosäte ning. Några menar också att det är vanligare att människor är intresserade av ett visst forskningsområde, snarare än av ve­ ”Vi borde samverka kring att kommunicera forskning så att tenskap generellt. den kommer ut utanfr akademin och kommer till användning bland beslutsfattare och allmänheten – så att man värderar SVÅRIGHETER ATT FINNA FINANSIERING forskningens betydelse fr samhällets utveckling. Vi forsk- Alla organisationer vi varit i kontakt med anser att det är viktigt ningsfnansiärer har frhållandevis goda resurser fr kommu- att kommunicera om forskning. Många driver egna kanaler och nikation; det kan vara svårare fr lärosätena att binda sig fr en särskild kommunikationsavdelning. Trots detta beskriver något sådant här.” många en knapphet på resurser och svårigheter att räcka till Kommunikationschef statlig forskningsaktr fr alla de behov av råd, std och konkret kommunikation som fnns i organisationen. Det är därfr osäkert om de i många av ”Skolan vore jättebra att rikta sig mot; inte minst lärarutbild- de intervjuades tycke begränsade budgetarna fr kommunika­ ningen skulle ha användning av vederhäftigt redan granskat tion och samverkan också kan inrymma bidrag till ett nationellt material.” samarbete. Kommunikationsansvarig lärosäte

ORGANISERING MÖJLIG HUVUDMAN OCH ORGANISATIONSFORM Trots ovanstående utmaningar och invändningar fnns en stor När det gäller vem/vilka som skulle stå fr samordningen nämns samsyn bland svenska aktrer om att mer samarbete skulle vara wn rad mjligheter; att regeringen/utbildningsdepartementet av godo, både fr dem som fnansierar/producerar/kommunice­ kan ge uppdrag och avsätta medel fr samarbetet, att detta är nå­ rar om vetenskap och forskningsresultat, och fr dem som vill ta got som lärosätena br gra tillsammans, att det är ett uppdrag del av forskning. När det gäller vilka delar som samarbetet skulle fr Vetenskapsrådet som har ett nationellt uppdrag att sam­ avse, vilka målgrupper som vore angelägna att vända sig till och ordna kommunikation om forskning och dess resultat, att det är hur samarbetet skulle kunna organiseras och fnansieras, fnns något som borde ligga i forskningsfnansiärernas gemensamma det dock en rad skilda åsikter. intresse, att det br sktas av en oberoende och fristående redak­ tion, som att organisationsmodellerna fr Forskning.no (se si­ OMRÅDEN FÖR SAMARBETE dan 32) eller Videnskab.dk (se sidan 33) kan användas i Sverige. De områden som svenska aktrer oftast vill samverka kring är Vetenskapsrådet har tidigare låtit en juristbyrå gå igenom en gemensam plattform/sajt fr nyheter och annan kommu­ olika alternativ till hur forskning.se skulle kunna bli en mer nikation om forskning. Många nskar också gemensamma in­ självständig redaktion, i stället fr som i dag en del av Veten­ satser riktade mot journalister och/eller beslutsfattare, liksom skapsrådets kommunikationsavdelning. Enligt genomgången utbildningar och andra resurser som den egna organisationen fnns tre huvudalternativ som alla har både fr­ och nackdelar: kan använda sig av fr att frbättra sin egen kommunikation Stiftelse, ideell frening eller konsortium. Stiftelse är en mer och sitt std till forskare. rigid organisationsform, ideell frening mer fexibel och kon­ Några synpunkter: sortium den mest fexibla. Juristbyråns promemoria avslutas: ”Nationella kampanjer och samordning behvs fr att skapa ”Ingen av de freslagna organisationsformerna innebär någon frtroende fr forskning, bl.a. #hurvetdudet-kampanjen var strre risk rent ekonomiskt men fr konsortiet, som vilar på av- jättebra. Det är bättre att lärosätena samarbetar än att de täv- tal, kan tvistelsning aktualiseras emedan det fr vriga former lar om uppmärksamhet och att nå ut i mediebruset.” framfrallt kommer att handla om interna lsningar. Vidare sä- Kommunikationsansvarig lärosäte kerställer stiftelseformen och den ideella freningen självständig- het fr forskning.se redan genom att en separat juridisk person ”Det är viktigt att gemensamt arbeta fr att få politiskt besluts- uppstår. Här ska dock märkas att den ideella freningen inte är fattande att baseras på forskning. Policy briefs vore positivt att särskilt vanlig i akademiska sammanhang. Konsortium som är vi gr fer av.” betydligt vanligare innebär istället vissa risker fr forskning.se Kommunikationschef, lärosäte som självständig verksamhet och det är troligt att det kan kräva viss tid fr att på ett mer tydligt sätt etablera verksamheten som ”Jag skulle vilja se ett svenskt Science Media Centre – där man självständig fr denna organisationsform.” hjälper både forskare och journalister och utgår från forskning Några synpunkter: som är på agendan... I ett sådant centrum kan man också driva policyfrågorna kring kommunikation av forskning, t.ex. merite- ”Vetenskapsrådet känns ju som en garant fr kvalitet i ett ringsfrågan.” sådant initiativ. Många av kanalerna vi talat om (Expertsvar, Kommunikationschef lärosäte forskning.se, Curie) fungerar väldigt väl; det är åtminstone min bild. Vi vill hitta samarbeten så att våra forskare når ut bredare MÅLGRUPPER än via våra egna kanaler. Jag skulle vilja kunna erbjuda dem De målgrupper som fest organisationer anser är intressanta fer plattformar.” att vända sig till är: Kommunikationschef, lärosäte

l Allmänheten ”Det fnns absolut en plats fr en digital satsning där l Journalister någon har gjort ett urval, en bearbetning och analys av det de l Beslutsfattare skriver. Viktigt att det är en fristående redaktion. Man skulle l Skolan kunna använda material från både Forskning & Framsteg och forskning.se.” ”Det vore nog bra fr journalister och fr oss i hgskolesektorn Kommunikationschef stiftelse att se vad som händer och vad det skrivs om. Den breda allmän-

FORSKNING.FRAMSYN 2020 44 9. ANALYS, SLUTSATS OCH NÄSTA STEG

”Vi skulle uppskatta om det fanns någon/något som hjälpte oss En sådan sajt skulle samtidigt innebära att skolor får tillgång att sprida vår forskning, att inte alla satt i Stockholm. Att det till kvalitativa resurser om forskning och att svenska massme­ fanns personer som man kunde ta hjälp av i utbildning, skri- dier får fer uppslag fr forskningsnyheter. Vissa medieredaktio­ vande och spridning, som inte var bundna till lärosätena men ner skulle också kunna vara intresserade av att få återpublicera som fanns som stttning fr oss kommunikatrer.” en del av materialet på sajten. Kommunikationschef lärosäte

”Jag tycker att vi har pratat om samverkan och samarbete så NÄSTA STEG länge, nu måste någon brja. Vi måste hitta något gemensamt som vi brjar med. ” Vi ser två vägar fr att komma vidare med att etablera ett sam­ Kommunikationschef lärosäte arbete mellan kanaler och aktrer i Sverige. l Ett grundligt frarbete, vars utvecklingssteg beskrivs närmare ”Jag tror inte alls på dem som säger att vi forskningsprodu- nedan, som leder fram till en ny samarbetsplattform. center genom våra egna webbar eller nättidningar har en l En gradvis utveckling av en befntlig plattform, som till ex­ infrastruktur fr att sprida forskning till allmänheten, besluts- empel forskning.se. Utvecklingen sker genom att successivt fattare eller till exempel skolor. Forskare vill inte synas och genomfra stegen nedan och efterhand addera nya tjänster till lägga ner tid på att fnnas på t.ex. en fnansiärs hemsida, men plattformen. däremot i riktiga medier, om de upplever att de är trovärdiga. Om det är svårt att få forskare att ta sig tid till att berätta om sin UNDERSÖK MÅLGRUPPERNAS BEHOV forskning så är det viktigt att det är platser som de respekterar.” Flera intervjuade har understrukit att de tilltänkta målgrupper­ Kommunikationsansvarig statlig forskningsaktr nas behov behver underskas så att arbetet inte enbart utgår från de intervjuade aktrernas syn och nskemål. Detta kan ske genom opinionsunderskningar, fokusgrupper och workshopar. SLUTSATS UNDERSÖK SAMARBETSPARTERNAS BEHOV Denna underskning har haft som utgångspunkt att: En eller fera typer av sajter kan testas på en grupp forskare och l forskning och vetenskap br gras mer tillgänglig kommunikatrer (från olika kategorier aktrer) i workshopform fr allmänheten och andra grupper utanfr akademin utifrån några olika scenarier. En kan utgå från The Conversation l säkra en långsiktig lsning fr utgivningen av Forskning i svensk tappning, ett annat från frslaget ovan. Varje scenario & Framsteg beskrivs detaljerat vad gäller innehåll, produktion, bemanning, l etablera ett forum fr forskar­initierat berättande styr­ och samarbetsformer, fnansieringsmodell och hur fors­ l erbjuda kvalitativa resurser fr skolan karna involveras. Ett konkret anslag ger mjlighet att på djupet l fnna nya vägar fr kvalitativ vetenskapsjournalistik i diskutera vilka beslut och insatser som krävs fr att ett visst sce­ Sverige nario ska kunna realiseras. l ge svenska massmedier kad tillgång till vetenskapsjournalistik. FÖRDJUPA DIALOGEN MED MEDIA Utveckla ett frslag till samverkan med massmedia i dialog med Vi ser att alla dessa punkter kan komma att uppfyllas genom ett branschen. Involvera branschorganisationer som Journalist­ kat samarbete mellan svenska forskningsaktrer. Två tredje­ frbundet, Mediefretagen, Utgivarna och Tidningsutgivarna, delar av de 65 svenska organisationer som intervjuats i under­ liksom den tidigare Medieutredningen. skningen ser positivt på mjligheterna till samarbete och är intresserade av att vara med i en fortsatt process fr att utrna TA FRAM ETT KONCEPT OCH EN KOSTNADSBERÄKNING vad man kan samarbeta kring och hur samarbetet kan utformas. Efter ovanstående inledande steg utvecklas ett koncept fr saj­ En färdedel uttrycker reservationer och vill avvakta med att ten och en sammanställning av det som behver gras, i dialog ge besked, medan fyra säger nej till att medverka i ett mjligt med de svenska aktrerna. Därefter grs en kostnadsberäkning, framtida samarbete. identiferade och potentiella samarbetsparter och fnansiärer Utifrån det som framkommit i underskningen menar vi att kontaktas och en remissrunda genomfrs. det fnns ett tydligt intresse och goda frutsättningar fr ett vid­ gat samarbete fr att ka tillgången till kommunikation och jour­ FÖRANKRA PÅ HÖGSTA NIVÅ nalistik om forskning i Sverige. Intresset fnns i alla kategorier Fr att ett samarbete ska kunna komma till stånd behver det av aktrer men är extra starkt bland lärosätena. frankras i de medverkande organisationerna. Många aktrer Ett framtida samarbete br utgå från befntliga kanaler, sna­ har påpekat att frankringen behver ske på hgsta nivå. rare än att starta något helt nytt. Samarbetet skulle innebära att mycket innehåll och ekonomiska resurser samlas ihop, vil­ SÄKRA LÅNGSIKTIGA RESURSER ket br ge synergier och kat genomslag. En mjlig modell är Genomgången av mjliga fnansieringsmodeller (se kapitel 6 en sajt som samlar vetenskapsjournalistik från Forskning & och bilaga 6) visar att det sannolikt inte går att fnansiera en Framsteg; nyheter från lärosäten, forskningsinstitut och forsk­ gemensam satsning genom att användarna/beskarna/läsarna ningsfnansiärer via forskning.se; och ett forum fr forskares betalar fr den. Ett antal aktrer har i underskningen uttalat eget berättande i artiklar, flmer och poddar som återpubliceras intresse fr att bidra ekonomiskt men fr att satsningen ska vara från andra kanaler och kan frstärkas genom samarbete med hållbar och långsiktig krävs antingen att många aktrer bidrar the Conversation. Till en sådan sajt kan också knytas ett kom­ ekonomiskt och innehållsmässigt, eller att några parter kan ta petenscentrum som ger std till forskare och kommunikatrer ett strre och långsiktigt ansvar. Att bidra ekonomiskt är frstås i form av digitala och fysiska utbildningar, råd och tips. Den inte enbart en kostnad utan kan generera både ett immateriellt skisserade modellen påminner om Forskning.no och Videns­ värde i form av synlighet och tillgång till kompetens, och ge sy­ kab.dk men kopplar samman och vidareutvecklar befntliga nergier som innebär att en del av de befntliga kommunikations­ svenska kanaler. kostnaderna kan minska.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 45 BILAGA 1

Teknikfretagen Unionen Aktrer FORSKNINGSINTENSIVA FÖRETAG AkzoNobel Assa Abloy AstraZeneca i Sverige Atlas Copco DeLaval Ericsson Essity som tillsänts Perstorp SAAB Group SCA enkäten Scania Sidel Group Skanska SKF Stora Enso Tetra Laval I maj 2019 sändes en enkät ut till nationella aktrer i Sverige som Tetra Pak fnansierar, producerar, kommunicerar om och/eller använder Volvo sig av forskning. Fljande organisationer tillfrågades om hur de själva kommunicerar om forskning och hur de ser på mjlighe­ INTRESSEORGANISATIONER ternaatt ka tillgången till kommunikation och journalistik om SNS, Studiefrbundet Näringsliv & Samhälle forskning i Sverige. Frågorna som ställdes återfnns i bilaga 2. Amnesty Astma och allergifrbundet AKADEMIER OCH LÄRDA SÄLLSKAP BRIS Kungl. Akademien fr de fria konsterna Bräcke diakoni Kungl. Vetenskapsakademien Cancerfonden Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien Erikshjälpen Kungl. Musikaliska Akademien Famna Kungl. Örlogsmannasällskapet Forum Idéburna organisationer med social inriktning Kungl. Krigsvetenskapsakademien Forum Syd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Friluftsfrämjandet Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien Funktionsrätt Sverige Kungl. Gustav Adolfs Akademien fr svensk folkkultur Freningen Norden Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund Gteborgs räddningsmission Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund Hela människan Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala Hemsljden Kungl. Samfundet fr utgivande av handskrifter rrande Hjärt & lungfonden Skandinaviens historia Riksfrbundet hjärtLung Kungl. Skytteanska Samfundet Hyresgästfreningen Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala HRF, Hrselskadades Riksfrbund Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Gteborg, KVVS Idea Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala IOGT-NTO, Independent Order of Good Templars-National Svenska Akademien templarorden Sveriges unga akademi KFUM, Kristliga freningen av unga människor Korpen BRANSCHORGANISATIONER Kvinna till kvinna OCH FACKFÖRBUND Lika unika Akademikerfrbundet SSR LSU, Landsrådet fr Sveriges ungdomsorganisationer IKEM Mag och tarmfrbundet Jernkontoret MHF, Motorfrarnas helnykterhetsfrbund Jusek MÄN, Män fr jämställdhet LIF, Läkemedelsindustrifreningen Naturskyddsfreningen Livsmedelsfretagen Neurofrbundet Lärarfrbundet Nordic finacial unions Naturvetarna Parasport SACO, Sveriges akademikers centralorganisation PRO, Pensionärernas riksfrbund Skogsindustrierna Reumatikerfrbundet Svenska Science Centers RFSL, Riksfrbundet fr homosexuellas, bisexuellas, Sveriges ingenjrer transpersoners och queeras rättigheter Sveriges museer RFSU, Riksfrbundet fr sexuell upplysning SULF, Sveriges universitetslärare och forskare RFS, Riksfrbundet frivilliga samhällsarbetare Svenskt näringsliv Riksidrottsfrbundet TCO, Tjänstemännens centralorganisation Riksteatern

FORSKNING.FRAMSYN 2020 46 BILAGA 1

Rädda barnen Rda korset Hgskolan i Borås Scouterna Hgskolan i Gävle Social missionen Hgskolan i Halmstad SPF seniorerna Hgskolan i Skvde Synskadades riksfrbund Hgskolan Väst Unga musikanter Jnkping University Karlstads universitet KULTUR­ OCH FOLKBILDNINGSORGANISATIONER Karolinska Institutet ABF, Arbetarnas bildningsfrbund Konstfack Bilda KTH, Kungliga tekniska hgskolan Folkbildningsrådet Linkpings universitet Folkuniversitetet Linnéuniversitetet Forskartorget Luleå tekniska universitet Ibn Rushd Lunds universitet Medborgarskolan Malm universitet Sensus Mittuniversitetet Studiefrämjandet Mälardalens hgskola Studiefrbunden i samverkan Sveriges lantbruksuniversitet Svenska Kyrkan Stockholms universitet NBV, Nykterhetsrrelsens bildningsverksamhet Sdertrns hgskola Studiefrbundet vuxenskolan Umeå universitet Uppsala universitet MYNDIGHETER, FORSKNINGSRÅD Örebro universitet OCH STATLIGA FORSKNINGSINSTITUT Arbetsmiljverket Centrum fr idrottsforskning STIFTELSER OCH ANDRA SOM FINANSIERAR Energimyndigheten FORSKNING OCH FORSKNINGSKOMMUNIKATION FOI, Totalfrsvarets forskningsinstitut AFA Frsäkring Formas Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse fr allmännyttiga Forte ändamål IFAU, Institutet fr arbetsmarknads- och utbildningspolitisk Beijerstiftelsen utvärdering Bo Rydins Stiftelse Institutet fr framtidsstudier Hasselbladsstiftelsen IRF, Institutet fr rymdfysik Handelsbankens forskningsstiftelser KB, Kungliga biblioteket Kempestiftelserna Livsmedelsverket KK-Stiftelsen Läkemedelsverket Lars Hiertas minne MSB, Myndigheten fr samhällsskydd och beredskap Lundbecksfonden Naturhistoriska riksmuseet Mistra Naturvårdsverket Natur & Kultur Nordiska afrikainstitutet Nobelstiftelsen Polarforskningssekretariatet Nordforsk Rise O. E. och Edla Johanssons vetenskapliga stiftelse Riksarkivet Erling-Perssons stiftelse Rymdstyrelsen Ragnar Sderbergs stiftelse SEI, Stockholm Environment Institute Riksbankens Jubileumsfond Sida Salénstiftelsen Skolforskningsinstitutet Sten A Olssons stiftelse Skolverket Stiftelsen Alf de Ruvos minnesfond SGU, Sveriges geologiska underskning Strategiska stiftelsen SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Torsten Sderbergs stiftelse Statens institutionsstyrelse Carl Tryggers stiftelse SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt Sven Tyréns stiftelse UHR, Universitets och hgskolerådet Wallenbergstiftelserna UKÄ, Universitetskanslerämbetet ÅF Vetenskapsrådet Vinnova VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut

LÄROSÄTEN BTH, Blekinge tekniska hgskola Chalmers Frsvarshgskolan Gteborgs universitet Hgskolan Dalarna Hgskolan Kristianstad

FORSKNING.FRAMSYN 2020 47 BILAGA 2

l Wikipedia l Nyhetsbrev Enkätfrågor l Annan kanal nämligen: 6. Vilka målgrupper har din organisation fr er kommunikation om forskning? som ställts Flera svarsalternativ kan markeras. l Lärare l Elever l Studenter till svenska l Forskare l Politiker l Journalister aktrer l Vårdpersonal l Patienter/patientfreningar l Fretag 1. Jag är verksam vid l Branschorganisationer l Akademi l Ideella organisationer l Lärosäte l Allmänheten generellt l Forskningsinstitut l Annan målgrupp, nämligen: l Forskningsfinansiär l Myndighet 7. Vilka källor/aktrer ingår i er l Branschorganisation omvärlds/nyhetsbevakning? l Fackfrbund l Tidningar/tidskrifter (vetenskapliga), l Inget av ovanstående till exempel: Ange gärna vilken organisation l Tidningar/tidskrifter (bransch/intresse), till exempel: l Tidningar/tidskrifter (allmänna), 2. Jag arbetar med kommunikation till exempel: l Huvudsakligen l Branschorganisationer, till exempel: l Delvis l Myndigheter, till exempel: l Nej l Bloggar/poddar, till exempel: Ange gärna din titel eller utveckla ditt svar l Sociala medier, till exempel: l TV/Radioprogram, till exempel: 3. Vilket är syftet med din organisations kommunikation? l Webbplatser, till exempel: Flera svarsalternativ kan markeras. l Annat (beskriv kortfattat): l Att sprida kunskap om vår organisation/verksamhet i allmänhet l Att kommunicera resultat av den forskning vi bedriver 8. Känner du till webbplatsen forskning.se? /finansierar Ja/Nej l Att sprida kunskap om forskning i allmänhet 9. Vad tycker du om innehållet på forskning.se? l Att delta i samhällsdebatten Mycket bra/Ganska bra/Varken eller/Ganska dåligt l Att ge underlag fr beslut Utveckla gärna ditt svar: l Att mjliggra att forskningsresultat nyttiggrs l Att uppfylla samverkansuppgiften 10. Känner du till webbplatsen Expertsvar.se? l Annat. Beskriv gärna vad i rutan nedanfr! Ja/Nej

4. Ingår det i din organisations uppgifter 11. Vad tycker du om innehållet på Expertsvar.se? att kommunicera forskning med/ Mycket bra/Ganska bra/Varken eller/ Ganska dåligt till det omgivande samhället? Utveckla gärna ditt svar: l Ja l Nej 12. Känner du till tidningen Forskning & Framsteg? Ja/Nej 5. Vilka kanaler fr att kommunicera forskning använder den avdelning/organisation du arbetar vid? 13. Vad tycker du om innehållet i tidningen Flera svarsalternativ kan markeras. Forskning & Framsteg? l Webbplats Mycket bra/Ganska bra/Varken eller/ Ganska dåligt/ l Pressmeddelande Mycket dåligt/Ingen l Egen tidning/tidskrift (tryckt) Utveckla gärna ditt svar: l Egen tidning/tidskrift (digital) l Blogg 14. Anordnar eller erbjuder ni utbildningar/kurser l Podcast/radioprogram i att kommunicera forskning? l Twitter l Ja, fr kommunikatrer/journalister l Facebook l Ja, fr forskare l Instagram l Ja, fr andra grupper l Youtube l Nej l TV-program l Vet ej (Utveckla gärna ditt svar:)

FORSKNING.FRAMSYN 2020 48 BILAGA 2

15. Vilka andra aktrer samarbetar ni med i syfte att sprida kunskap om forskning? l Bransch/intresseorganisation l Myndighet l Lärosäte l Finansiär l Enskilda individer l Annan aktr: l Vi samarbetar inte med andra aktrer l Vet ej

16. Har du några tankar kring hur svensk forskning skulle kunna komma fler utanfr forskarsamhället till del? Beskriv gärna hur här!

17. Skulle vi kunna få intervjua dig fr att frdjupa svaren på den här enkäten? Intervjun tar max en timme och sker under juni el- ler augusti månad per telefon eller vid ett mte. Ja/Nej

18. Frivilligt: Ange kontaktuppgifter. Genom att fylla i person- uppgifter godkänner du samtidigt att uppgifterna behandlas av Vetenskap & Allmänhet. Ta del av vår integritetspolicy Namn, Organisation, E-postadress, Telefon

19. Har du ytterligare kommentarer, synpunkter eller råd infr vårt fortsatta arbete med att underska mjligheter att få till stånd mer vetenskapsjournalistik, kommunikation om forskning och populärvetenskap fr allmänheten och andra aktrer utan- fr akademin? Resultatet kommer att presenteras i en rapport och vid en workshop i november månad i Stockholm.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 49 BILAGA 3

till exempel allmänheten?

19. Vi undersker mjligheter till synergier så att svenska Intervjufrågor aktrer tillsammans skulle kunna åstadkomma mer forskningskommunikation, populärvetenskap och vetenskapsjournalistik fr allmänheten och grupper utanfr som ställts akademin. Vad tänker du om det? 20. Ser du mjligheter till sådant samarbete i Sverige? till svenska 21. Hur skulle det i så fall kunna se ut och vilka skulle målgrupperna vara?

22. Känner du till och har du i så fall någon uppfattning om aktrer forskning.no och videnskab.dk?

23. Skulle en sådan modell kunna vara intressant att prova i Sverige?

1. Vilka syften har ni med kommunikation på 24. Skulle din organisation vara intresserad av att medverka till den organisation du freträder? en mjlig framtida webbplattform med nyheter och frdjupande reportage om forskning? 2. Ingår det att kommunicera specifikt om forskning? 25. Har du ytterligare kommentarer, synpunkter eller råd infr 3. Till vilka målgrupper kommunicerar ni om forskning? vårt fortsatta arbete?

4. Hur kommunicerar ni om forskning?

5. Lista alla kanaler ni använder!

6. Utvärderar ni hur kommunikationen om forskning fungerar, i så fall hur, och vad visar utvärderingarna?

7. Vilka kanaler använder ni fr omvärldsbevakning om forskning och forskningskommunikation?

8. Samarbetar ni med forskare fr att hjälpa dem att nå ut med sin forskning till allmänheten/olika intressenter?

9. Är det något som forskare knutna till er efterlyser /skulle vilja gra mer av?

10. Känner du till och är ni engagerade i webbplatsen forskning.se?

11. Vilken är din uppfattning om forskning.se och dess innehåll?

12. Känner du till och är ni engagerade i Expertsvar?

13. Vilken är din uppfattning om Expertsvar.se och dess innehåll?

14. Känner du till och är ni engagerade i Forskning & Framsteg?

15. Vilken är din uppfattning om tidningen och dess innehåll?

16. Känner du till Curie och vilken uppfattning har du om den webbtidningen?

17. Känner du till the Conversation och vilken uppfattning har du i så fall om den?

18. Skulle det vara intressant fr er att ha tillgång till en webbplats där forskare på svenska/engelska skulle kunna få populärvetenskapliga artiklar och debattinlägg publicerade fr att nå målgrupper utanfr akademien,

FORSKNING.FRAMSYN 2020 50 BILAGA 4

l Nobelstiftelsen, Anna Sjstrm Douagi l PRO, Anna Lfdahl Freträdare l Ragnar Sderbergs stiftelse, Kjell Blckert l Riksarkivet, Cecilia Notini l Riksbankens Jubileumsfond, Jenny Bjrkman l Rymdstyrelsen, Johan Marcopoulos fr svenska l Saco, Emma Nilsson l SEI – Stockholm Environment Institute, Robert Watt l Skogsindustrierna, Jenny Spets Wojarski aktrer som l Skolforskningsinstitutet, Eva Grnlund l Skolverket, Helena Bergmark l Skolverket, Thomas Ernald l SMHI, Jessica Forsgard intervjuats l SMHI, Helén Andersson l SNS – Studiefrbundet näringsliv och samhälle, Iliona Benson l Stiftelsen fr Strategisk Forskning, Eva Regårdh l Stockholms universitet, Linda Carlsson l Svenskt Näringsliv, Tobias Krantz l Sveriges lantbruksuniversitet, Sara Arons l Sveriges unga akademi, Anna Wetterbom ORGANISATION/FÖRNAMN/EFTERNAMN l Sveriges unga akademi, Katarina MacLeod l ABF, Olof Sand l Sveriges unga akademi, Philippe Tassin l AFA Frsäkring, Susanne Stymne Airey l TCO, Lisa Wärn l Blekinge Tekniska Hgskola, Margareta Ahlstrm l Umeå universitet, Gunilla Stendahl l Centrum fr idrottsforskning, Christine Dartsch l Uppsala universitet, Pernilla Bjrk l Chalmers, Ulla-Karin Drakeskär l Vinnova, Karin Sevedag Tell l Energimyndigheten, Eva Lindhe l Wallenbergstiftelserna, Carina Dahlberg l FOI – Totalfrsvarets forskningsinstitut, l Örebro universitet, Sara Arvidson Maria Hugosson Bygge l Folkuniversitetet, Gabriella Eriksson Dessutom har intervjuer genomfrts med redaktionerna fr l Formas, Elisabet Blomberg Curie, Expertsvar och forskning.se vid Vetenskapsrådet, l Forskartorget, Mona Holmfors liksom med 17 freträdare fr svenska massmedier, som lovats l Frsvarshgskolan, Camilla Magnusson anonymitet. l Forte, Kruna Madunic l Gteborgs universitet, Anette Norberg l Hgskolan i Borås, Annie Andréasson l Hgskolan i Gävle, Tommy Lfgren l Hgskolan i Halmstad, Selma Sedelius l Hgskolan Väst, Maria Derner l IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Ulla Nyman l IOGT-NTO, Laura Luna l Jernkontoret, Maja Bostrm l Karolinska Institutet, Katarina Sternudd l KK-stiftelsen, Ulf Hall l Korpen, Magnus Dahlberg l KTH, Åsa Ankarcrona l Kungl. Ingenjrsvetenskapsakademien, Camilla Koebe l Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Eva Pettersson l Kungl. Vetenskapsakademien, Fredrik All l Kungliga biblioteket, Peter Axelsson l Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Gteborg, Gunhild Vidén l LIF – de forskande läkemedelsfretagen, Annakarin Svenningsson l Linnéuniversitetet, Josefin Fägerås l Luleå tekniska universitet, Anita Bystrm l Lunds universitet, Caroline Runéus l Malm universitet, Ingrid Persson l Mistra, Malin Lindgren l Mittuniversitetet, Kicki Strandh l MSB – Myndigheten fr samhällsskydd och beredskap, Morgan Olofsson l Natur & Kultur, Karin Tengby l Naturskyddsfreningen, Hanna Berheim Brudin l Naturvårdsverket, Berit Oscarsson

FORSKNING.FRAMSYN 2020 51 BILAGA 5

Can you briefly describe one or more of these collaboration/s? Please mention name, type of activities performed, target Enkätfrågor groups and involved partners. Are you aware of other initiatives in your country or internationally, which could inspire our work? som ställts l Yes l No Can you briefly describe those initiatives? (Activities, target groups, partners involved, approximate reach) till utländska Would you or a colleague of yours be available for a phone inter- view regarding your answers to the survey? The interview will last a maximum of 20 minutes and will be conducted in Septem- ber 2019. aktrer l Yes l No

Non-compulsory contact form below. By sharing contact details, I allow my personal data to be processed by VA Fr att underska vad som grs i andra länder fr att samordna (Public & Science) according to VA’s privacy policy kommunikation om forskning kontaktade vi europeiska länders l Name ambassader i Sverige. Vi bad dem att svara på en kort enkät men l Organisation fck bara något enstaka svar. l Country Därfr identiferade vi i stället centrala aktrer som kom­ l Email municerar om forskning och/eller fnansierar forskningskom­ l Phone munikation i respektive land och uppmanade dem att svara på samma enkät. Would you like to provide any additional comments, views or advice? Which channels are being used in your country for communicating science and research outside the scientific community? Please mark all the channels that are used. l Radio programmes l TV programmes l Science sections in newspapers l Popular science magazines l Webzines l Websites l Blogs l Podcasts l Newsletters l Other (please state)

In your opinion, which are the 1-3 main channels that are used for communicating and reporting about science and research outside the research community in your country? Please provide a title for each of them. l Newspaper (digital/print) l Magazine (digital/print) l Website l TV programme l Radio programme l Blog l Podcast l Social media account l Other

Are there any interesting examples of collaborations whereby actors work together to communicate science/research in your country? l Yes l No l Don’t know

FORSKNING.FRAMSYN 2020 52 BILAGA 6

dagstidning och har ett så starkt varumärke att många är beredda att ladda ner en specifk app och registrera sig med lsenord. The Economist har också många läsare som får tidningen betald av Finansierings- en arbetsgivare, vilket är något som frenar de specialtidningar som lyckas digitalt. The Economists innehåll passar mycket bra modeller fr i digitalt format (mest text) och fungerar även bra i mobilen. READLY Readly är i dag den mest framgångsrika plattformen i världen där magasin kan samlas i en lsning som, åtminstone sett till hur media abonnemanget är upplagt, kan jämfras med Spotify. De festa svenska magasin fnns att läsa där. Flera hundra magasin fnns tillgängliga i en app där konsumenten betalar en fast och ganska I uppdraget ingick att gra en kartläggning av frutsättningar låg avgift (99 kr per mån) och får fri tillgång till alla tidningar. fr medier att ta betalt fr digitalt innehåll, främst frdjupande ”Framgång” innebär i detta sammanhang att Readly investe­ journalistik. Detta redovisas versiktligt i kapitel 6. Nedan re­ rat hundratals miljoner kronor fr att nå en global frsäljning dogrs mer utfrligt fr olika digitala afärsmodeller. på 200 Mkr och en frlust på 107 Mkr (helår 2018). Den svenska frsäljningen – efter mer än 5 års mycket ofensiv marknadsf­ OLIKA MODELLER FÖR OLIKA TIDSKRIFTER ring – uppgick endast till 43 Mkr. Den internationella tidskriftsorganisationen FIPP ger fyra gång­ Få tror att Readly kommer att kunna fnansiera god journa­ er per år ut en rapport ver digitala prenumerationsintäkter, listik och kvalifcerade redaktioners arbete. kallad Global Subscription Snapshot. Trots att det är FIPP som sammanställer rapporten är det nästan enbart dagstidningar på TIDSKRIFTER SOM STÅR UTANFÖR READLY topplistan ver fest prenumeranter. Det fnns en rad svenska tidningar som valt att inte fnnas med I november 2019 låg New York Times verst, fljt av The In­ i Readly – Fokus, Illustrerad Vetenskap, Skna Hem och Tek­ fromer och Wall Street Journal, alla tre med en digital upplaga nikens Värld, fr att nämna några. Orsaken till att dessa valt att på mellan 1,8 och 3,8 miljoner prenumeranter. stå utanfr Readly är bedmningen att de skulle frlora mer på den egna afären än vad de vinner på samarbetet med Readly. Längre ner på listan kommer några tidskrifter: Dessa tidningar fnns att läsa digitalt i frlagens egna appar. l På 12:e plats – The Economist, det frsta magasinet med Det går inte att prenumerera enbart på den digitala appen eller 318 000 abonnenter på innehåll bakom brandvägg. Fokus har en helt egen app och l På 13:e plats – The Times/Sunday Times 304 000 abonnenter fljer i viss mån the Economists modell. Det går inte att teckna l På 26:a plats – The New Yorker 167 000 abonnenter enbart en digital prenumeration. l På 30:e plats – National Geographic 123 000 abonnenter Bonniers titlar fnns tillgängliga i Wype, Bonniers egen app l På 35:e plats – Der Spiegel (den frsta icke-engelskspråkiga där man kan läsa frlagens samtliga titlar. tidskriften) 102 000 abonnenter l På 60: e plats – Cosmopolitan, Sydafrika, 1 998 abonnenter BLENDLE – LÖSNINGEN FÖR LÖSNUMMER? I Nederländerna blev Blendle en stor framgång ganska snart Totalt fnns bara fem tidskrifter på listan ver de 50 mest fram­ efter starten 2014. Idén med Blendle är att enkelt kunna läsa gångsrika ”publishers which were succeeding in growing their artiklar från alla dagstidningar och en hel del magasin på en och digital subscription into a substantial revenue stream”, som samma webbplats, något som lockat hundratusentals holländare FIPP uttrycker det. Listan rymmer dock bara frlag som har att teckna ett abonnemang. direktfrsäljning av abonnemang och det är en modell som bara Artiklarna såldes styckvis (med mikrobetalning) och kun­ ett fåtal magasin anammat. derna kunde läsa artiklarna med en knapptryckning. Pengarna Vi tittar i det fljande närmare på de modeller som används togs från ett konto där kunderna satt in en summa i frväg. och eller testas av frlag i dag. 2015 kpte Springer in sig i bolaget och lanserade tjänsten i Tyskland. Men där gick det inte alls lika bra. Lansering skedde i DAGSTIDNINGSMODELLEN USA (där New York Times är delägare) 2016 och verkar stå och Dagspressen i Sverige och Norge har kommit längst i världen i stampa. Kritiken från anslutna frlag är att folk läser och kper utvecklingen mot att ta betalt fr olika former av prenumeratio­ i fr liten utsträckning och att det därfr är en dålig afär. ner fr digital leverans av innehåll. Alla de stora dagstidningarna I Holland har Blendle nu lanserat en prenumerationstjänst i Sverige, Norge och Finland fnns med på FIPPS topp 50­lista. som kostar 10 euro per månad och som ger tillgång till en rad Sedan några år tillbaka använder många dagstidningar en modell utvalda artiklar varje dag. Det är svårt att bedma huruvida detta som bygger på att konsumenten kan välja på att kombinera en kommer att lyckas. tryckt tidning med en digital prenumeration, eller har digital prenumeration på den tryckta tidningen samt full access till saj­ MEDLEMSKAP MED KLUBBKÄNSLA ten. Kritik som har framfrts mot denna växande modell är att ELLER DONATIONER det frmodligen främst är tidigare papperstidningsabonnenter Flera tidningar som står fr trovärdighet, fakta och seris jour­ som konverterat och att tidningarna därfr inte vunnit så många nalistik har valt att prova olika typer av donationer. Brittiska the nya läsare. Men bland andra New York Times menar att de nu Guardian är det mest kända exemplet som frsker få läsarna även ser unga människor teckna sig fr prenumerationer. att se sig själva som medlemmar i en klubb och därmed få dem Bland magasinen fnns också ofta ett erbjudande där om att få att frivilligt betala. Andra tillvägagångssätt kan vara att hja tillgång till både papperstidning och digital utgåva som prenu­ priset från tidigare nivå eftersom medlemskapet upplevs som merant. Få har anammat rena digitala modeller. The Economist något mer värdefullt, eller att betala extra fr tjänster utver är det magasin som har lyckats bäst. De fljer i princip dagstid­ ett basutbud. ningsspåret eftersom de i mångt och mycket fungerar som en HufPost, BuzzFeed News och Vox Media är amerikanska

FORSKNING.FRAMSYN 2020 53 BILAGA 6

initiativ som sedan 2018 testar olika medlemsmodeller. Det är svårt att få fram hur framgångsrika dessa tillvägagångssätt är; inga sifror har gått att fnna. The Guardian var frst av de stora mediehusen med att lansera en modell som bygger på ”läs hur mycket du vill – betala om du vill att vi ska fortsätta att gra bra journalistik”. Tidningen har provat många olika modeller fr intäkter. Numera är mikrobetalningar från allmänheten tillsam­ mans med donationer från stora organisationer och flantroper en betydande del av inkomsterna. The Guardian har dock en världsmarknad och stora annonsintäkter att luta sig emot. Det är svårt att se att denna modell skulle kunna få stor betydelse fr mediefretag i Sverige. Även The Guardian kommunicerar numera allt mer frdelarna med sina prenumerationsmodeller. I Sverige har tidningen Vi under 2019 lanserat ett medlem­ skap där läsaren betalar 49 kronor i månaden fr ett digitalt innehåll som marknadsfrs som exklusivt. Bakom betalväggen fnns inga annonser. Enligt uppgift från chefredaktren i tid­ ningen Resumé hade 300 personer anmält sig under den frsta veckan, men då var det gratis att prova en månad. Målet är att satsningen ska betala sig inom tre år. Även tidningarna Filter ochOfside har betalväggar som pp­ nas genom att läsaren blir prenumerant på papperstidningen. Det går inte att läsa dessa enbart digitalt. Sedan något år kan man även sttta tidningarna med gåvor. Ofside och Filter ägs av privatpersoner vilket säkert underlättar när de ber om pengar av sina läsare. Blankspot project är ytterligare ett svenskt exempel på media­ verksamhet som fnansieras via frivilliga bidrag. Projektet har varit mycket framgångsrikt på så sätt att alla intäkter kommer från bidrag. Omsättningen är dock bara ungefär 3 Mkr per år, trots mycket kända journalister som Martin Schibbye och Brit Stakston och trots stor exponering i medierna. Sedan starten har fokus fyttats från enstaka bidrag till en ”prenumerations­ modell” där bidragen blir återkommande. Blankspot Project har också blivit bättre på att engagera bidragsgivarna lpande i diskussioner om reportageidéer och verksamhetens utveckling.

ANDRA INTRESSANTA EXEMPEL National Geographic och Forskning & Framsteg har valt samma modell fr sina prenumerationer. National Geografc är en av få titlar i USA som till stor del lever på läsarintäkter. Det går att kpa och prenumerera på tidningarnas apputgåvor via App store och Google Play. Priserna är lägre än fr papperstidningen. Den som kper en pappersprenumeration får den digitala utgåvan på kpet. En helt digital prenumeration av National Geographic kostar 175 kronor fr ett år, vilket är hälften av priset fr en årsprenumeration på papperstidningen. På kpet ges då även tillgång till den digitala tidningen. National Geographic fnns också i Apple News+; medan Forskning & Framsteg fnns i Readly och Ztory. I Tyskland står frlaget Gruner + Jahr bakom den stora ut­ givningen av populärvetenskap, via ett dussin titlar under va­ rumärkena P.M. och GEO. G+J fljer i stor utsträckning samma modell som National Geographic fr sina titlar. Det fnns appar i de olika digitala butikerna och där erbjuds både lsnummer och prenumerationer till betydligt lägre priser än i den fysiska handeln. Pappersprenumeranter får tillgång till den digitala versionen utan kostnad. Det fnns inga uppgifter om storlekar på den rent digitala pre­ numerantskaran är som de stora utgivarna har lyckats bygga upp. Det talar fr att de inte har lyckats så pass väl att de vill gå ut och berätta om det. Fr Forskning & Framsteg handlar det om en handfull som valt att prenumerera på tidningen i enbart digital form.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 54 BILAGA 7

Målgrupp Målgruppen är allmänheten i vid mening. Enligt den forskare vi ta- lat med kommer merparten av frågorna från unga människor och Samverkans- barn under 18 år samt från personer ver 50. Organisation Ik heb een fraag samordnas av Royal Belgian Institute of Natural initivativ Sciences/Koninklijk Belgisch Instituut voor Natuurwetenschap- pen. Finansiering i andra länder Sajten finansieras av en rad lärosäten och forskningsfinansiärer. DANMARK I Danmark finns sedan 2008 webbplatsen Videnskab.dk som erbjuder oberoende nyheter om vetenskap. Sajten beskrivs när- mare i kapitel 7. I Danmark finns också ett brett samarbete kring Astra, en kunskapsnod och ett centrum fr undervisning i natur- Vi har underskt vad som grs i andra europeiska länder fr att vetenskap, teknik, ingenjrsvetenskap och matematik (STEM) samordna kommunikation och rapportering om forskning. 3 i grund- och gymnasieskolan. Astra vill stärka barn och ungas initiativ beskrivs utfrligt och ytterligare 20 beskrivs kortfattat vetenskapliga kompetens och inspirera fler unga att ska hgre i kapitel 7. Nedan fljer en utfrligare beskrivning av de 20 ini­ utbildning inom STEM. Många av deras aktiviteter sker genom tiativen avseende deras ändamål, innehåll, målgrupp, innehåll/ fysiska aktiviteter och mten men de tillhandahåller också digitala arbetssätt, organisation och fnansiering. resurser fr lärare och elever.

ESTLAND BELGIEN Research in Estonia, www.researchinestonia.eu Daily Science, dailyscience.be Ändamål Ändamål Syftet med Research in Estonia projekt är att presentera Estland Daily Science är en portal som vill hjälpa läsarna att bättre frstå internationellt som ett attraktivt land fr forskare och fr forsk- och uppskatta forskning och ka belgiska forskares synlighet. ningssamarbeten. Sajten vill erbjuda lättillgänglig och lättfattlig tillgång till kunskap, Innehåll väcka intresse fr forskning och innovation i Belgien och inspirera På webbplatsen finns nyheter om estnisk forskning, ofta versatta till hgre studier och karriärer inom kunskapsyrken. artiklar från estnisk public service, liksom information om det Innehåll estniska forsknings- och innovationssystemet och olika typer av Daily Science publicerar vetenskapsnyheter på franska varje dag, forskningsfinansiering. främst från Belgien men också från andra delar av världen. Nyhe- Målgrupp terna har flera format: artiklar, filmer, ljudklipp och infografik. Nationella och internationella forskare, utländska journalister, en- Målgrupp treprenrer, studenter och allmänheten. Alla i Belgien som är nyfikna på den forskning och innovation som Bakgrund bedrivs i den franskspråkiga delen av Belgien, liksom alla som är Kommunikationsavdelningen vid Estonian Research Council är intresserade av vad som sker vid universitet, hgskolor och forsk- central nod fr att stdja forskningskommunikation i Estland. Re- ningsinstitut i Vallonien och Bryssel. search in Estonia skapades som en del av strategin fr internatio- Bakgrund nell marknadsfring av estnisk forskning 2016–2022. Daily Science tillkom eftersom det saknades en digital kanal med Organisation fritt tillgängliga nyheter om forskning i Belgien. Det fanns inte hel- Två anställda på ERC:s kommunikationsavdelning skter Research ler mycket oberoende belgisk vetenskapsjournalistik på franska. in Estonia. Sajten har nära samarbete med andra centrala aktrer Portalen grundades och drivs av journalisten Christian Du Brulle. i Estland, som universiteten, utrikesdepartementet, Enterprise Organisation Estonia, Estonian Academy of Sciences och Estonian Public Bro- Portalen drivs av grundaren. Till den självständiga redaktionen är adcasting. fem frilansjournalister knutna, liksom en webbansvarig, en ansva- Finansiering rig fr sociala medier och en redaktr. Finansiering kommer via Estonian Research Council (som är finan- Finansiering sierad med ofentliga medel) och programmet Mobilitas+ inom Finansieringen kommer från strre organisationer i ofentlig och the European Regional Development Fund. privat sektor i Belgien. FINLAND Ik heb een fraag, www.ikhebeenvraag.be I Finland finns ingen sajt liknande forskning.no och videnskab.dk. Ändamål Den strsta forskningsfinansiären har dock en sajt med nyheter Ik heb enn frag är en belgisk sajt där allmänheten kan ställa frågor och information om forskning och vetenskap, som beskrivs när- till forskare som besvarar frågor inom sitt forskningsfält. Vem som mare nedan. Sajten Research.fi är under utveckling och ska med helst kan ställa en fråga om naturvetenskap, humaniora, samhälls- start år 2020 samla och dela information om forskning i Finland. kunskap och teknik. Forskare från 36 universitet medverkar som Sajten riktar sig till professionella användare och kommer att inne- svarare. hålla uppgifter om forskare, publikationer, dataset, projekt, infra- Innehåll strukturer och resultat av både ofentligt och privat finansierad Det finns ver 17 000 besvarade frågor i arkivet (sommaren 2019). forskning. Research.fi är en del av Finnish Research Information Sajten är skbar och även indelad efter ämnesområden. Totalt har Hub projektet vid Ministry of Education and Culture och sajten beskarna ställt 41 000 frågor sedan starten 2008, vilket innebär byggs av CSC – IT Center for Science Ltd. i samarbete med lärosä- en svarsfrekvens på 42 procent. ten, andra forskande organisationer och forskningsfinansiärer.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 55 BILAGA 7

Tietysti.fi, aka.fi/fi/tietysti Organisation Ändamål I dag arbetar sammantaget motsvarande två heltidsanställda med Sajten vill väcka nyfikenhet på och berätta om forskning, och däri- sajten, som skts av forskningsrådet FNR. Det finns en chefre- genom gra unga mer intresserade av en forskarkarriär. daktr, en forskningskommunikatr och en journalist. Dessutom Innehåll hämtas material från frilansjournalister och från en byrå fr veten- Tietysti.fi är en webbplats från Finlands Akademi som ger både skapsjournalistik. Två lärare är knutna till sajten på deltid. information om akademifinansierad forskning och länkar till an- Finansiering dras nyheter om vetenskap och forskning i Finland och världen. Sajten finansieras helt av forskningsrådet FNR. Dessutom satsar Sidorna innehåller nyheter, forskarintervjuer, forskningsbakgrun- FNR på partnerskap med tidningar som kan återpublicera Sci- der, svar på allmänhetens frågor om forskning, bloggar och ett ence.lus artiklar. Sajten får också publicera vetenskapsnyheter kalendarium. Ungefär en ny artikel i veckan publiceras. Materialet från Mr Science som spelas in av tv-kanalen RTL. är enbart tillgängligt på finska. Målgrupp NEDERLÄNDERNA Allmänheten, särskilt unga. NEMO Kennislink, nemokennislink.nl Bakgrund Ändamål Webbplatsen har funnits sedan 2014 och startades fr att synlig- NEMO Kennislink vill visa att forskning och teknik är en del av gra den forskning som Finlands Akademi finansierar. kärnan i holländsk kultur. Syftet är att vetenskap och teknik ska Organisation komma närmare allmänheten på ett interaktivt och tillgängligt En chefredaktr anställd vid Finlands Akademi, som är Finlands sätt. Det sker både i NEMO Science museum, i skolor online och strsta statliga forskningsfinansiär, samordnar innehållet på vid evenemang av olika slag. sajten. Frilansande vetenskapsjournalister anlitas fr att skriva Innehåll artiklar och gra filmer. Även gymnasieelever medverkar med ma- Portalen erbjuder information om evenemang och aktiviteter i terial: introduktioner till populärvetenskapliga bcker och referat Nederländerna och Flandern, nyheter från organisationer, artiklar från besk av forskare på deras skola. från media, information om forsknings- och innovationspolitik, Finansiering forskningskommunikationsprojekt och projekt fr lärare, länkar Sajten finansieras och är en del av Finlands Akademi. till universitet, science centres, museer och afärspartners genom en innovationsplattform. NEMO samarbetar med universitet kring LUXEMBURG utställningar och events, och med skolor genom att tillhandahålla Science.lu undervisningsmaterial. Ändamål Målgrupp Sajten vill visa alla vilken forskning som bedrivs i Luxemburg, Allmänheten, lärare och forskare få allmänheten att lära sig om och fascineras av forskning och Bakgrund uppleva att vetenskap kan vara roligt. ”Vetenskap fr alla” är Portalen startade 2002 fr att skapa en plats på nätet fr ny- mottot. heter och information om forskning. Från brjan var portalen Innehåll ett uppdrag från Ministry of Education, Culture and Science till På sajten finns nyheter om forskning, frklaringar av vetenskap- freningen NCWT (Nationaal Centrum voor Wetenschaps- en liga fenomen, experiment att testa hemma, pressmeddelanden, Technologiecommunicatie). Namnet var inledningsvis Kennislink kalendarium och beskrivningar av de olika aktrerna i Luxemburgs och plattformen drevs av en oberoende journalistisk redaktion system fr hgre utbildning och forskning. och fokuserade på naturvetenskap och teknik. Numera är all slags Ungefär en nyhetsartikel per vardag publiceras. De flesta forskning med på sajten. 2012 gick Kennislink samman med NEMO beskare tar del av sajten via mobilen och artiklarna lyfts fram Science Museum i Amsterdam. via Facebook. Det finns en särskild del av sajten fr fräldrar Organisation och lärare med barnanpassat material. Science.lu har också Nemo Kennislink är en självständig journalistisk del av NEMO, som ett nyhetsbrev och en Youtube-kanal. Sajten finns på tyska och i sin tur är en del av NCWT. Det finns också partnerorganisationer franska, och en hel del av nyheterna är på luxemburgska. från vetenskap och media. NEMO Kennislink har sex anställda och Målgrupp ett nätverk av 20 frilansande vetenskapsjournalister. Allmänheten. Fräldrar och lärare är en särskilt viktig målgrupp. Finansiering Bakgrund NEMO Kennislink är delfinansierat av NEMO och partners som Idén till sajten kom 2010. Det statliga forskningsrådet Fonds forskningsinstitut och universitet. Alla aktrer arbetar tillsammans National de la Recherche (FNR), som också har i uppgift att med kommunikationsprojekt. NEMO Kennislink har utvecklat kommunicera forskning, samarbetade med andra aktrer i metoder fr att involvera medborgare vilket de gr med std från Luxemburg i projektet ”Go for Science”. Aktrerna menade att Amsterdams stad. NEMO finansieras av intäkter från biljetter, det vore bra om det fanns en gemensam webbplats – en ”one stop museishop, konferenser och catering. Regeringen ger ekono- shop for science information” i Luxemburg. Anledningarna var miskt std via Ministry of Education, Culture and Science och flera: Vetenskapsjournalistik saknades i stort sett helt i de vanliga även EU-projekt ger intäkter. En rad andra organisationer bidrar massmedierna, de olika forskningsaktrerna ville visa upp vad de med medel, som European Space Agency och Netherlands Space gr och alla ville gemensamt inspirera unga att bli intresserade av Ofice, liksom fretag som Bankgiro Loterij och Google. hgre utbildning och i frlängningen av en forskarkarriär. Fr att utforma sajten på bästa sätt undersktes allmänhe- NORGE tens behov och anordnades workshops fr att ta reda på vilka I Norge finns sedan 2002 en webbplats fr vetenskapsjournalis- frväntningar som fanns på en sådan webbplats. Eftersom olika tik där de flesta aktrer inom hgre utbildning och forskning är grupper hade olika behov fick sajten olika ingångar fr unga, medlemmar, kallad Forskning.no. Den beskrivs närmare på sid 32. vuxna och lärare. Sajten nylanserades 2018 och då togs de olika Sedan 2013 finns också en oberoende nationell nättidning med ingångarna bort. Innan sajten blev publik 2013 arbetades det i nyheter och debatt från och om hgre utbildning och forskning, ungefär ett år på att skapa material och samla ihop artiklar, filmer kallad Khrono. Nättidningen ägs av OsloMet – storbyuniversite- och radioreportage som skulle finnas på sajten från brjan. tet. Ytterligare nio norska lärosäten har år 2019 anslutit sig och

FORSKNING.FRAMSYN 2020 56 BILAGA 7

gett medel till Khrono fr att vidareutveckla nättidningen, som Sport och EU stdde tillsammans sajten initialt. När det nationella också ska bli självständig från OsloMet. Även sajten Viden.no är PopVaT projektet upphrde 2016 stddes portalen i stället av CVTI intressant att nämna. Alltsedan 1999 frmedlar Viden.no digitala SR (Slovak Centre of Scientific and Technical Information) som nu lärresurser om naturvetenskap till grund- och gymnasieskolan. planerar att utvidga portalen genom ett nytt PopVaT II projekt. Tjänsten drivs av Nasjonalt senter for naturfag i opplæringa. SLOVENIEN POLEN Kvarkadabra – Magazine for Interpretation of Science, Science in Poland, scienceinpoland.pap.pl kvarkadabra.net Ändamål Ändamål Science in Poland är en webportal som sprider kunskap om polska Kvarkadabra är ett oberoende ideellt projekt som vill gra ve- forskares arbete och resultaten som de genererar. tenskap tillgänglig fr alla på ett enkelt och roligt sätt. Det är en Innehåll nationell portal där forskare kan publicera artiklar, kommentarer Science in Poland ger information om forskning, universitet och och essäer om sin forskning och om vetenskapens frutsättningar deras forskning, innovation, bidrag och evenemang, priser och och roll i samhället. Den har också en del på engelska kallad Sci- belningar, vetenskapliga framsteg, anslag, forskningskommuni- highs.com kation och internationella nyheter. Ungefär 15 artiklar publiceras Innehåll varje dag skrivna av journalister från Polish Press Agency (PAP) På portalen finns artiklar, kommentarer och essäer liksom informa- och i samverkan med the Polish Press Agency Foundation. tion om evenemang, poddar och bcker om forskning. Varje år organiserar Science in Poland och Ministry of Science Målgrupp and Higher Education tävlingen Science Promoter. Målet är att be- Allmänheten och forskare lna människor och institutioner vars aktiviteter bidrar till att lyfta Bakgrund fram hur forskningen utvecklar det polska samhället. Portalen startades av studenter som ville beskriva forskning fr Målgrupper allmänheten. De samlade också essäer och publicerade så små- Allmänheten, universitet och fretag ningom också några bcker. Bakgrund Organisation Polish Press Agency (PAP) är en oberoende kommersiell nyhets- Portalen har en redaktr men alla som är engagerade i Kvarkada- byrå som länge har publicerat nyheter om forskning och framsteg. bra and Sci-highs arbetar frivilligt. En del av dem som startade PAP har utvecklat ett kommunikationsforum fr forskare där de portalen är nu forskare runt om i världen och rapporterar därifrån kan publicera sina artiklar och annan info om forskning. Sajten till portalen. startade 2004 som ett sätt att bättre uppmärksamma vetenskap, Finansiering mta forskares behov av att få publicera sig och säkra finansie- Portalen är finansierad av ett bidrag från regeringen och av sup- ring. portrar. Medlen används fr redigering och webbpublicering. Organisation Science in Poland är en av avdelningarna vid PAP. Konceptet är ett resultat av samarbete mellan Departementet fr forskning och SPANIEN hgre utbildning och PAP. I dag arbetar två redaktrer och 2–3 re- SINC (Servicio de Informacin y Noticias Científicas), portrar plus andra journalister som är knutna till PAP med sajten. agenciasinc.es Finansiering Ändamål Science in Poland får bidrag från Ministry of Science and Higher SINC är en nyhetsbyrå inriktad på vetenskap och teknik i Spa- Education fr att popularisera forskning i samhället. nien. Syftet är att främja vetenskaplig kultur genom att stdja kvalitetsjournalistik. SINC:s artiklar är producerade med creative SLOVAKIEN commons licens, vilket innebär att andra fritt kan använda och Veda na dosah (Science to Reach), publicera materialet så länge licensvillkoren respekteras. vedanadosah.sk Innehåll Ändamål Portalen innehåller artiklar om strre spanska och internationella Huvudsyftet med portalen är att popularisera och ka allmänhe- nyheter, reportage, intervjuer, analyser och debattinlägg. tens intresse fr vetenskap och teknik, liksom att stimulera ungas Målgrupp intresse fr att studera naturvetenskap och teknik. Journalister, forskare och allmänheten Innehåll Bakgrund Portalen innehåller information om projekt och evenemang, ve- SINC startades år 2008 av FECYT (Spanish Foundation for Science tenskapliga artiklar, pressmeddelanden, information om forsk- and Technology) till fljd av att underskningar visat att den ningsfinansiering - konferenser och -resultat, quiz fr unga, länkar spanska allmänheten inte visste så mycket om vetenskap eller till universitet och forskningsinstitut i Slovakien. hur forskning går till. SINC skapades fr att bidra till vetenskaplig Målgrupp frståelse genom journalistik. Numera är SINC den huvudsakliga Allmänheten och unga, liksom forskarsamhället. nyhetstjänsten om vetenskap i Spanien. Bakgrund Organisation Portalen startade 2007 fr att underlätta kommunikation om SINC drivs av Department of Scientific and Innovation Culture vid forskning och innovation I Slovakien. Portalen är en del av projek- FECYT. Redaktionen består av en chefredaktr, fem reportrar och tet ´ ”Popularization of Science and Technology in Slovakia” som två praktikanter. Dessutom bidrar frilansande vetenskapsjournalis- drivs av National Centre for the Popularization of Science and ter, illustratrer och fotografer verksamma runt om i landet. Technology, PopVaT (www.ncpvat.sk) Finansiering Organisation SINC finansieras av FECYT. Portalen har fem anställda som arbetar vid the National Centre for the Popularization of Science and Technology. STORBRITANNIEN Finansiering Storbritannien satsar mycket på forskningskommunikation och Det slovakiska Ministry of Education, Science, Research and public engagement (samverkan). Vid brittiska universitet brukar

FORSKNING.FRAMSYN 2020 57 BILAGA 7

finnas avdelningar såväl fr kommunikation som fr engagement, Science Media Centre, som mer handlar om dialog och samverkan med andra sektorer sciencemediacentre.org i samhället. I Storbritannien redovisar också universiteten vilket Ändamål genomslag i samhället den forskning de bedriver har. Frdelning- Science Media Centre, SMC, vill ge nationella nyhetsmedier i en av statliga forskningsmedel påverkas av utfallet av denna re- Storbritannien hjälp och std när de rapporterar om forskning, dovisning i REF, Research Excellence Framework, där genomslag kontroversiella ämnen och stora nyhetshändelser. i samhället är en av tre kriterier som bedms. År 2020 genomfrs Innehåll fr frsta gången också en Knowledge Exchange Framework där SMCs webbplats ger journalister, pressekreterare och forskare universiteten ska rapportera in hur de arbetar med public enga- olika typer av råd och std: gement och på andra sätt utbyter kunskap med det omgivande Journalister ges hjälp vid stora nyhetshändelser, till exempel samhället. uttalanden av experter, analyser av vetenskapliga studier och Vi har funnit tre särskilt intressanta initiativ fr att främja kom- faktablad. Ibland anordnas genomgångar av aktuella ämnen fr munikation och dialog om forskning i Storbritannien. Ett av dem är journalister. SMC ger också ut publikationer, som ”Briefing Notes” sajten the Conversation som många svenska aktrer har uttryckt i kontroversiella frågor och riktlinjer fr rapportering om veten- intresse fr och som två svenska universitet under 2019 också har skap och hälsa. Centret har en databas med experter inom olika anslutit sig till. Denna beskrivs utfriigt på sid 35. De andra två är ämnesområden som är villiga att medverka i massmedia. National Coordinating Centre for Public Engagement och Science Pressekreterare kan få hjälp i samband med kontroversiella Media Centre som presenteras nedan. eller komplexa forskningsnyheter med betydande konsekvenser. Experter vid pressekreterarens organisation kan uttala sig och National Coordinating Centre for Public Engagement (NCCPE), mta journalister via SMC. Centret samarbetar också med Stem- publicengagement.ac.uk pra, the Science, Technology, Engineering and Medicine Public Ändamål Relations Association. NCCPE vill frändra kulturen i det brittiska hgskolesystemet Forskare kan få std när de har kontakter med media och vara genom att stdja universiteten att ka kvaliteten och genomslaget med i SMCs databas med experter. Centret anordnar också mten av sin samverkan med andra delar av samhället. där forskarsamhället kan diskutera hur de bäst kan kommunicera Innehåll om kontroversiella vetenskapliga rn. Fr forskare med liten erfa- NCCPE arbetar på en rad sätt fr att stärka public engagement renhet av att medverka i massmedia anordnar SMC den kostnads- (samverkan) mellan akademi och samhället i stort: fria kortkursen ”Introduction to the News Media”. l Frser akademin med verktyg, utbildningar, resurser och Målgrupp råd, samlar och sprider erfarenheter, och erbjuder nätverks- Journalister, pressansvariga och forskare i Storbritannien. mjligheter. Bakgrund l Frbättrar villkoren fr public engagement genom Det brittiska Science Media Centre har sina rtter i en rapport om konsultverksamhet, genomfr initiativ fr att främja frändring relationerna mellan forskning och samhälle: House of Lords Sci- som Manifesto for Public Engagement och Engage Watermark, ence and Technology Select Committee third report on Science och utvecklar och sprider god praxis i publikationer och open and Society, som ville frnya och frbättra allmänhetens frtro- access-tidskriften Research for All. ende fr vetenskap och som kom år 2000. Bakgrunden var en rad l Uppmuntrar till samarbeten och partnerskap fr att stärka problematiska händelser kring bland annat galna kosjukan och public engagement och utmanar hgskolesektorn att lära från mässlingsvaccin som väckte stor debatt och misstroende mot andra delar av samhället, t.ex. via UK Community Partner vetenskapen i det brittiska samhället. Centret startade 2002 som Network. en del av Royal Institution of Great Britain, och är en självständig Målgrupp organisation sedan 2011. Numera finns självständiga SMC i ytter- Forskare, de som arbetar med och stdjer public engagement, ligare fem länder: Australien, Kanada, Nya Zeeland, Tyskland och och forskningsfinansiärer. USA. Bakgrund Organisation NCCPE bildades år 2008. Året fre inleddes ett fyraårigt SMC finns i sex länder i världen. Det ursprungliga SMC i Storbri- projekt initierat av Higher Education Funding Council for tannien har åtta anställda. Verksamheten leds av en director. Det England (HEFCE) fr att bilda sex Beacons for Public Engagement finns också en styrelse och en rådgivande grupp. vid sex universitet liksom ett koordinerande centrum. Samman- Finansiering taget satsades 9,2 miljoner pund av de statliga forskningsråden SMC är mån om att vara en oberoende organisation som inte har och Wellcome Trust fr att gemensamt uppmärksamma, belna band till några särintressen. Centret sker därfr bidrag från en och skapa frutsättningar fr public engagement. Som en del av stor bredd av organisationer som alla har ett intresse av att veten- initiativet fick University of Bristol och University of the West of skap rapporteras på ett korrekt sätt i massmedia. Bland bidragsgi- England i uppdrag att gemensamt vara värd fr NCCPE i Bristol. varna finns forskande organisationer, forskningsintensiva fretag, Sedan projektet tog slut har NCCPE fått fortsatt basfinansie- forskningsfinansiärer, medier och regeringen. ring från samma finansiärer fr att konsolidera resultaten från Fr att skydda centret mot påverkan från olika håll får ingen en- Beacons-projektet och få dem att spridas i sektorn. skild organisation bidra med mer än max fem procent av centrets Organisation totala årliga intäkter. Undantag ges fr statlig finansiering och fr NCCPE har två chefer fr centret och sammantaget sju några stora forskningsfinansiärer, som Wellcome trust. En viss del anställda. av intäkterna kommer från projektmedel. Finansiering NCCPEs basfinansiering kommer från UK Research and TJECKIEN Innovation, stiftelsen Wellcome Trust, Research England, VedaVyzkum (ScienceResearch), vedavyzkum.cz Department for Employment and Learning, Northern Ireland, Ändamål Higher Education Funding Council for Wales, Scottish Funding VedaVyzkum är en oberoende privat portal som publicerar aktuell Council och Arts Council England. Dessutom har NCCPE projekt- information om forskning, utveckling, innovation, hgre utbild- medel och får intäkter fr olika tjänster och konsultuppdrag. ning, immateriella rättigheter och kommersialisering.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 58 BILAGA 7

Innehåll format-delen beskrivs och erbjuds utbildning i olika kommunika- Information om projekt, seminarier och andra arrangemang som tionsformat. Praktikdelen ger forskare råd om hur de kan kom- rr vetenskap, liksom information om hur man sker forsknings- municera om sin forskning inklusive praktiska tips om skrivande medel och startar innovationsprojekt. Pressmeddelanden, debatt- och mediemedverkan. Arbetsvärldsdelen innehåller information inlägg, intervjuer, bloggar och jobbannonser finns också. om utbildningar och arbetstillfällen, liksom projekt, priser och Målgrupp tävlingar inom forskningskommunikation. Alla som är intresserade av vetenskap, men främst forskare, Målgrupp doktorander, annan personal vid universitet, journalister och Kommunikatrer, forskare, vetenskapsjournalister och andra som andra som behver information i tjänsten. är intresserade av att kommunicera om forskning. Bakgrund Organisation Portalen startades 2016 fr att ge tillgång till oberoende informa- Webbplatsen är ett samarbetsprojekt mellan Science in Dialogue tion om forskning, innovation och forsknings- och innovations- (Wissenschaft im Dialog), the National Institute of Science Com- politik. Grundaren arbetade på utbildningsdepartementet där munication (Nationales Institut fr Wissenschaftskommunikation) han såg behovet av att samordna information om forskning. Han och Annette Leßmllmanns professur vid the Karlsruhe Institute startade sajten privat. Enligt portalen besker ungefär hälften av of Technology (Karlsruher Institut fr Technologie). Redaktionen Tjeckiens forskare den varje år. består av fyra anställda (motsvarande tre heltider) vid Wissen- Organisation schaft im Dialog, fyra anställda vid NaWik and två anställda vid KIT. Redaktionen finns i Prag. Frutom grundaren arbetar fyra Projektet startade 2016 och har sin nuvarande finansiering till och personer deltid fr portalen. med år 2020. Finansiering Finansiering Intäkterna kommer från sponsorer, reklam och jobbannonser från Webbplatsen stdjs av the Federal Ministry of Education and Re- både ofentlig och privat sektor. search (Bundesministerium fr Bildung und Forschung) och the Klaus Tschira Foundation (Klaus Tschira Stiftung). TYSKLAND NaWik GmbH (Nationales Institut fr RifReporter, rifreporter.de Wissenschaftskommunikation), nawik.de Ändamål Ändamål RifReporter är ett kooperativ som stdjer, erbjuder och utvecklar NaWiks vision är att forskning ska vara en integrerad del av det kvalitetsjournalistik genom innovativa afärsmodeller och samver- tyska samhället. Målet är att hjälpa så många forskare som mjligt kan. att kommunicera om sin forskning till olika delar av samhället och Innehåll att främja dialog. RifReporter arbetar med journalister från Tyskland, Schweiz och Innehåll Österrike och publicerar på tyska i samverkan med supportrar från NaWik är ett fretag som driver portalen wissenschaftskommu- dessa länder. Arbetet sker på flera sätt: nikation.de (se nedan) tillsammans med organisationen Wissen- l Portalen rifreporter.de, med både fritt tillgängliga texter och schaft im Dialog och avdelningen fr forskningskommunikation material man betalar fr. Här kan privatpersoner också välja att vid Karlsruhe Institute of Technology (KIT). NaWik driver också stdja enskilda journalister, ämnen eller underskningar. ”Repor- projekt, gr utredningar och anordnar utbildningar, distanskurser, ter magazines” erbjuder kontinuerlig rapportering om till exempel workshops och coachning i praktisk forskningskommunikation klimat och biodiversitet oberoende av nyhetslogiken vid stora re- och samverkan fr forskare, studenter och kommunikatrer. daktioner. Allmänheten kan stdja ett visst område och på så sätt Målgrupp se till att den oberoende journalisten håller sig uppdaterad och Främst doktorander och yngre forskare, men även mastersstuden- lpande bevakar det. ter och mer seniora forskare. l Artiklar i andra massmedier Bakgrund l Evenemang, bland annat i samarbete med bibliotek, där allmän- NaWik bildades 2012 och är ett oberoende och icke vinstdrivande heten, givare, välgranhetsorganisationer och journalister kan fretag. mtas. Andra aktiviteter är debattklubbar och att journalister flyt- Organisation tar in på ett bibliotek och arbetar därifrån i en vecka. NaWik har en chef och tre anställda, ansvariga fr forskning, inne- Målgrupp håll respektive afärsverksamhet. Verksamheten har tolv anställda De som är intresserade av frdjupning inom olika ämnen eller av i Karlsruhe och 16 frilansmedarbetare runt om i Tyskland. att få lpande bevakning av ett visst ämne, liksom frilansjourna- Finansiering lister. Bakom NaWik står Klaus Tschira Foundation (KTS) och Karlsruhe Bakgrund Institute of Technology (KIT) som båda ger ekonomiskt std. In- Namnet RifReporter kommer från det tyska ordet fr korallrev. täkter kommer också från arvoden, deltagaravgifter och medel fr Kollektivet vill frknippas med mångfald, samarbete och djup, forskning och olika projekt. något som ju även kännetecknar korallrev. Eftersom många frilansjournalister fått allt svårare att frsrja sig på att gra kva- Wissenschaftskommunikation.de litetsjournalistik inom komplexa ämnen som vetenskap, milj, Ändamål teknik, kultur mm trots att de ofta har specialistkompetens, är idén Syftet med portalen är att frbättra kommunikationen om forsk- att skapa nya inkomstkällor genom att synas i plattformen och ning i Tyskland. kunna sälja material till flera medier parallellt. Innehåll Organisation Wissenschaftskommunikation.de är en webbplats om forsknings- RifReporter är ett kooperativ. Målet är att främja de cirka 100 kommunikation med fem delar: Journal, Forschung, Formate, medlemsjournalisternas ekonomiska, sociala och kulturella intres- Praxis och Arbeitswelt. Nyheterna i Journal handlar om trender sen. Investerande supporters är medlemmar utan rsträtt. Tre och aktualiteter inom forskningskommunikation. Forskningsdelen anställda skter verksamheten. Dessutom finns en styrelse, en år- innehåller vetenskapliga artiklar och diskussioner om forsk- lig stämma där medlemmarna fattar beslut och ett etiskt råd som ningskommunikation och allmänhetens attityder till forskning. I säkerställer att alla medlemmar fljer en uppfljandekod.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 59 BILAGA 7

Finansiering RifReporter finansieras genom enskilda supportrar och stiftelser (Swiss Democracy Foundation, Schpflin Foundation, GLS Treu- hand e.V.), projektmedel och ersättningar från medlemmarna som bidrar med en liten andel av de intäkter de får via RifReporter. I stället fr att ska sponsorer eller ta in annonser hoppas RifRe- porter på filantroper och välgrenhetsorganisationer. Målet är att i allt hgre grad kunna finansiera verksamheten genom ersätt- ningar från medlemmarnas intäkter.

ÖSTERRIKE APA – Science, science.apa.at Ändamål The Austria Press Agency (APA) vill tillgängliggra de viktigaste nyheterna på ett enkelt språk där svåra termer frklaras. APA – Science är ett nätverk fr utbildning, vetenskap och innovation. Syftet med portalen är att spegla Österrikes forskning liksom att frmedla viktiga internationella forskningsnyheter. Målsättningen är att sterrikisk forskning ska bli synligare både nationellt och internationellt och att väcka allmänhetens nyfikenhet på forskning och frklara komplicerade ämnen. Innehåll Portalen innehåller information och nyheter om sterrikisk utbild- ning, forskning och forskningsresultat, liksom om de ledande aktrerna inom forskning. Materialet är dels alla vetenskapsrelate- rade nyheter och frdjupningar som APA producerar, dels texter från aktrer i vetenskapssamhället. Dessa olika typer av texter är märkta med ”APA” respektive ”Partnermeldung”. Partners bidrar även med debattinlägg, kommentarer, evenemang, pressmedde- landen och mjligheter till nätverkande mellan aktrer och mellan media och allmänheten. APA samarbetar med nyhetsbyråer i Tysk- land och Schweiz och utbyter artiklar mellan byråerna. Målgrupp Både den intresserade allmänheten och forskarsamhället. Bakgrund APA-Science startade 2012 som en del av Austria Press Agency. Målet var att ersätta och vidareutveckla APA-ZukunftWissen fr att nå en strre publik och skapa fler mjligheter fr partners att kom- municera via plattformen. Organisation APA-Science är en del av APA-Multimedia. APA-Science har 3,5 anställda. Finansiering APA-Science finansieras av ett antal partners, alltifrån departe- ment och forskningsfinansiärer, till universitet, forskningsinstitut och fretag. Även samarbeten med media frekommer.

FORSKNING.FRAMSYN 2020 60 BILAGA 8. KÄLLFÖRTECKNING

l Bakom rubrikerna models continue to shape the – Intervjuer med 12 journalis- industry, FIPP 2019 ter om att bevaka forskning (VA-rapport 2019:3) l VA-barometern 2019/20 (VA-rapport 2019:9) l Bauer, M. W., & Bucchi, M. (2007). l Vetenskapen i Samhäl- Journalism. Science let – resultat från SOM- and Society: Science underskningen 2018 Communication between (VA-rapport 2019:6) News and Public Relations. New York: Routledge. l Vägval fr framtidens forskningssystem l Forskning i svensk press (Vetenskapsrådet 2019) 1995–2015 – en innehålls- analys (VA-rapport 2019:7)

l Frtroendebarometern 2019. (Kantar Sifo & Medieakademin, 2019)

l Global Digital Subscription Snapshot, FIPP 2019

l Jag vill, men hinner inte! – forskares syn på kommunikation och ppen vetenskap (VA-rapport 2019:8)

l Kunskap i samverkan – fr samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Prop. 2016/17:50

l Nordicom – Sveriges Mediebarometer 2018, Gteborgs universitet

l Om jobb och bostäder och hur det ligger till i andra länder – det är ju det man vill veta mer om – En studie om ungas behov av nyheter och samhällsinformation i den digitala medieekologin, 2018, Maria Jervelycke Belfrage, Institutionen fr journalistik, medier och kommunikation, Gteborgs universitet

l Strategier fr prissättning på läsarmarknaden, Stefan Melesko, Medievärlden 2016

l Strategier fr prissätt- ning vid digitala abon- nemang, Stefan Melesko, Medievärlden 2018

l Svenskarna och Internet 2019, Internetstiftelsen

l The future of media: How digital-to-print revenue

FORSKNING.FRAMSYN 2020 61