Forskning Framsyn
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
FÖRORD Samarbete en god grund för svensk forskningskommunikation När detta skrivs våren 2020 präglar covid-19 pandemin världen, vetenskapen och allas vardag. Sällan har lättillgänglig och tillförlitlig forskningskommunikation och vetenskaps- journalistik varit mer angelägen. VETENSKAPSRÅDET HAR ETT viktigt uppdrag i att samordna kommunikation om forskning och forskningsresultat i Sverige. I rappor ten Vägval fr framtidens forskningssystem från 2019 lyfter Vetenskaps rådet fram forskningskommunikation som en huvudpunkt. I Vägvalsrapporten beskrivs bland annat mjligheter till synergier: ”Fr att stärka arbetet med forskningskommunikation behvs gemensamma nationella plattformar fr redaktionella samarbeten mellan forskare och kunskapsfrmedlare. Genom att bättre ta tillvara delar av det arbete som aktrer inom forskningssystemet gr fnns det frutsättningar fr att utveckla sådana infrastrukturer fr kunskapsfrmedling till såväl beslutsfattare som en bredare allmänhet.” Fr att underska mjligheterna till kat samarbete kring att tillgängliggra svensk forskning uppdrog Vetenskapsrådet till tidskriften Forskning & Framsteg och freningen Vetenskap & Allmänhet att gra en studie under år 2019. De har kartlagt och intervjuat aktrer som producerar, fnansierar, kommunicerar och/eller använder sig av forskning i Sverige. De har läst andras underskningar och rapporter, gjort studiebesk, kartlagt modeller fr betalning av journalistiska artiklar, genomfrt en opinionsmätning om intresset fr vetenskapsjournalistik och underskt hur Forskning & Framstegs läsare ser på tidningen. Dessutom har de samlat exempel från andra länder på samarbeten fr att kommunicera om forskning. Denna rapport, kallad Forskning.framsyn, redogr fr arbetet som genomfrts och slutsatserna som dragits. Jag vill tacka frfattarna till rapporten Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, och Viveka Ljungstrm, chefredaktr Forskning & Framsteg. Jag vill också tacka alla som medverkat och tagit sig tid till att delta i enkäter och intervjuer. Intresset fr ett samarbete är en god grund fr att gå vidare med en svensk satsning. Det fnns lämpliga plattformar som vi kan utveckla och bygga vidare på. Den pågående pandemin visar tydligt att ppen het, samarbete och tillgång till god forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik är viktigare än någonsin. stockholm i april 2020 mikael jonsson kommunikationschef vetenskapsrådet FORSKNING.FRAMSYN 2020 3 SAMMANFATTNING Baserat på de rapporter vi tagit del av och de samtal vi frt, har vi identiferat fem trender: Så kan Ett nytt medielandskap är fljden av digital teknik, internet och artifciell intelligens. En rad nya format har utvecklats och traditionella massmedier utmanas när alla kan ta del av och själva bidra till kommunikation och debatt i samhället. Nya forskning modeller behvs och håller på att utvecklas fr att fnansiera journalistik. Mer forskningskommunikation – mindre vetenskapsjourna- listik Forskningskommunikation är ett område i tillväxt, som och vetenskap frfyttas från att sprida information genom envägskommu nikation, mot tvåvägskommunikation genom dialog, och sam verkan genom interaktion mellan forskare och andra delar av bli mer samhället. Forskningskommunikationen blir mer strategisk till sin karaktär och syftet kan vara att etablera relationer som leder till gemensamma värden fr de som är involverade. Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som syftar till pp tillgänglig nare, mer transparenta och inkluderande processer i forskning och innovation. Genom EU:s beslut att gå över till ett system för ppen vetenskap kar insynen i forskning och innovation. Men fr att forskningen i praktiken ska bli tillgänglig behver den Denna rapport är resultatet av en kommuniceras på sådana sätt att den går att fnna, ta del av och studie som genomförts under år 2019 frstå fr andra än forskare. Faktaresistens och ifrågasatt forskning. Den digitala utveck i syfte att undersöka hur forskning lingen gr det lättare att sprida alternativa fakta och falska ny och vetenskap kan gras mer tillgänglig heter. Men den innebär också kade mjligheter fr forskare och andra att dela med sig och ta del av forskningsbaserad kunskap, för allmänheten och andra målgrupper kommunicera och agera tillsammans. Genom en mer tillgänglig utanför akademin i Sverige. vetenskap kan demokratin stärkas. Arbetet har genomförts av tidningen Stimulans av intresset fr forskning. Att utveckla ungas ”sci ence literacy” eller ”science capital” är vanliga målsättningar och Forskning & Framsteg och freningen begrepp. Det handlar om att ka kunskapen om vad vetenskap Vetenskap & Allmänhet, på uppdrag är och hur forskning går till, liksom att utveckla sätt att se på världen med vetenskapliga glasgon. av Vetenskapsrådet. I KAPITEL 3 beskriver vi befntliga medier och kanaler där fera I KAPITEL 1 redogr vi fr hur vi har arbetat: Vi har kartlagt svenska aktrer samarbetar fr att frmedla information om och samtalat med svenska aktrer, tagit del av andras under forskning. Dessa är tidskriften Forskning & Framsteg, webb skningar och rapporter, gjort studiebesk, underskt olika platsen forskning.se och tjänsten Expertsvar som frmedlar modeller fr betalning av journalistiska artiklar, genomfrt en kontakt med forskare fr journalister och politiker. Även nät opinionsmätning och underskt hur Forskning & Framstegs tidningen Curie, som ges ut av Vetenskapsrådet, tas upp. och forskning.ses läsare ser på dem. Dessutom har vi samlat och gett exempel på hur olika parter samarbetar i andra europe I KAPITEL 4 beskrivs hur aktrerna kommunicerar om forsk iska länder fr att kommunicera mer och bättre om forskning. ning i dag och hur de tänker kring olika kanaler. Vi har kartlagt och kontaktat 230 nationella aktrer som fnansierar, produ I KAPITEL 2 sammanfattas några nyligen genomfrda studier cerar, kommunicerar om och/eller använder sig av forskning i som visar att svenskar är intresserade av vetenskap och har Sverige. Dessa är: stor tilltro till forskning och frtroende fr forskare. Hur de tar del av nyheter i allmänhet och vetenskap i synnerhet varierar l Akademier och lärda sällskap beroende på ålder och bakgrund. Äldre fredrar traditionella l Branschorganisationer och fackfrbund medier som dagstidningar och tv medan yngre oftare använder l Folkbildnings och kulturorganisationer sig av digitala och sociala medier. l Forskningsintensiva storfretag Sveriges lärosäten ska ”samverka med det omgivande samhäl l Intresseorganisationer med koppling till forskning let och informera om sin verksamhet samt verka fr att forsk l Lärosäten ningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”, enligt l Mediefretag andra paragrafen i Hgskolelagen. Fr att närmare underska i l Myndigheter, forskningsråd och statliga forskningsinstitut vilken omfattning och hur detta sker har en särskild undersk l Stiftelser och andra organisationer som fnansierar forsk ning av forskares syn på kommunikation och ppen vetenskap ning och forskningskommunikation. genomfrts av Vetenskap & Allmänhet år 2019: Nio av tio forskare i Sverige vill kommunicera och samverka. Lärosäten kommunicerar om forskning, bland annat fr att Över hälften vill lägga mer tid på att kommunicera sin forskning positionera sig. Fr många lärosäten är rekrytering av studenter med omvärlden än de gr i dag. Det viktigaste skälet till att kom och internationella forskare den mest prioriterade uppgiften. municera sin forskning är att resultaten ska komma till använd Att sprida kunskap om forskning blir då en metod att stärka lä ning i samhället. Det näst viktigaste är att låta forskningen bidra rosätets profl och attraktivitet. Andra syften med kommunika till ofentlig debatt, fljt av att ka medvetenheten om forskning tionen är att ka möjligheterna till fnansiering, samverkan med i samhället. andra aktrer, medverkan i samhällsdebatten och till legitimi FORSKNING.FRAMSYN 2020 4 SAMMANFATTNING tet. Att mta allmänhetens intresse och behov av nya kunskaper Videnskab.dk, och i Norge: Forskning.no, liksom den interna nämns också, men inte lika ofta. tionella sajten the Conversation, där forskare själva skriver om Lärosätenas vanligaste kommunikationskanaler är den egna sin forskning. webbplatsen, nyhetsbrev, sociala medier och olika sätt att be arbeta medier, till exempel pressmeddelanden och personliga I KAPITEL 8 redogr vi fr idéer, refektioner och åsikter kring ett kontakter. Bloggar, poddar och flmer är också vanligt frekom mjligt breddat samarbete om forskningskommunikation och mande, liksom olika typer av mten och evenemang. Många har vetenskapsjournalistik i Sverige. 53 av 65 aktrer i forsk minst en tidning, digital och/eller på papper. En prioriterad upp ningssystemet säger sig ha intresse av att ha tillgång till en gift fr de festa lärosäten är att på olika sätt utbilda, hjälpa och webbplats där forskare kan få populärvetenskapliga artiklar och stdja forskare i att kommunicera. Många beskriver dock att de debattinlägg publicerade. De allra festa ser också mjligheter inte har tillräckligt med resurser och tid fr det. till synergier så att svenska aktrer tillsammans skulle kunna Forskningsfnansiärer kommunicerar främst fr att sprida åstadkomma mer forskningskommunikation, populärveten kännedom om utlysningar och fr att berätta om de forskare skap och vetenskapsjournalistik. Bland lärosätena menar de och den forskning som de fnansierar. Att visa politiker och be festa att en modell liknande Forskning.no/Videnskab.dk vore slutsfattare att det egna området är viktigt, är angeläget fr dem intressant att prova. Andra typer av aktrer