En by I Östergötland Under 500 År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
HANS SLYCKE En by i Östergötland under 500 år EN BY I ÖSTERGÖTLAND UNDER 500 ÅR Slycke by 1430 – 1930 OMSLAGSBILDEN: Detalj ur Jean de Rogiers karta över Wästanstång 1660 (Original på LMV, Gävle). Här återgiven efter ett ljustryck (1924) på KB IMA Tryckeri AB Linköping 1992 En by i Östergötland under 500 år HANS SLYCKE Bidrag till Rappestad sockens historia © Hans Slycke l992 STÅLGÅRDEN FÖRLAG Askeby, 590 62 Linghem Telefon 013-760 30 ISBN 91-87362-07-4 Förord Slycke by är ingen skansenidyll. Den är inte heller en ort av den sort, som uppväcker antikvariers och museifolks spontana intresse. Den ligger inte pittoreskt samlad längs en bygata och den uppvisar inte ens några riktigt gamla hus. Byn är istället en alldeles vanlig östgötsk slättby, som genom tiderna gjort sitt bästa för att förändra och anpassa sig till växlande förhållanden. En boplats för en handfull jord-brukande människor, som inte alltid vårdat sig om det gamla och omoderna, men vanligen efter kunskap och förstånd beflitat sig om det, som för jorden, djuren och människorna varit till största nytta. Samtidigt är Slycke en gammal by, dokumenterad från 1300-talet och med en spännande ägar- och brukargenealogi. Byn, dess historia och dess människor har hållit mig sysselsatt i mer än tio år. Varje nytt rön har väckt nya frågor, fört mig till nya källor, nya utmaningar. Ännu återstår mycket att utforska. Inte minst gäller detta stugornas och torpens innebyggare, utan vilka bönder-nas by inte kunnat fungera. Jag har helt enkelt inte mäktat, att mer än glimtvis lyfta fram dessa människor och deras liv. Som den intelligente läsaren redan förstått, finns ett samband mellan byn och dess beskrivare. Byn såg mig födas (för mycket länge sedan), vilket om inte annat innebär att den som studieobjekt är i hög grad slumpvis utvald. Till sist några av de tack författaren är skyldig omvärlden. Det första går till Westman- Wernerska fonden i Linköping, som genom ett generöst bidrag möjliggjort bokens tryckning. Ett särskilt varmt tack till min hustru Gun, som med berömvärt tålamod stått ut med sin 'forskare' alla dessa år samt till min syster Ingeborg Bergstedt, vars hem i Askeby varit min fasta replipunkt vid fältarbetet i Östergötland. Ett stort tack också till alla nuvarande innebyggare i Slycke by - fränder och oskylda - samt övriga vänner i Rappestad och Vikingstad, som stått mig bi med värdefull information och med stor gästfrihet tagit emot mig i sina hus. Järfälla den 29 augusti 1992 Hans Slycke 5 Inledning med brasklapp Den by, vars historia vi här skall studera, ägdes en gång i sin helhet av frälset. Pergamentbrev, härrörande bl a från samlingarna i Gustaf Vasas kungliga kammare, antyder att några av dess gårdar under medeltid kan ha varit kloster- eller kyrkohemman. Tre av gårdarna har innehafts av medlemmar av Vasa-ätten. Två tryckta källor får under dessa omständigheter en dominerande ställning, nämligen Joh Ax Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden och Hans Gillingstams Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden. Almquists arbete, som ganska detaljerat redogör för de enskilda gårdarnas possessorer, gav från början det skelett på vilket gårdsgenealogierna kunde byggas. Gillingstam har, när det gäller de tre Vasa-gårdarna, varit en värdefull faktabank, som dessutom bjudit på initierade personuppgifter, must och tidsfärg. När det gäller brukarna d v s frälsets landbor, kronans åbor och senare de självägande skattebönderna, finns ingen litteratur. Deras namn och tillträdesår liksom personliga data för dem och deras familjer har vaskats fram ur jordeböcker, mantalslängder, lagfarts-protokoll, kyrkböcker, husförhörslängder, domböcker etc. Liksom fallet är i Almquists ovan nämnda verk har den numrering av gårdarna (Slycke nr 1-5), som infördes i jordeboken först i början av 1700-talet, använts retroaktivt dvs även för 15- och 1600-talen. Denna anakronism gör det lättare att följa varje enskild gårds öden genom tiderna. Vad notapparaten beträffar har den främst tillkommit för att undvika allt för mycket ståtande med lånta fjädrar, men också för att ge den intresserade möjlighet att finna tråden och eventuellt nysta vidare. Och nu kommer lappen: Almquists ägarlängd under frälsetiden har på ett par viktiga punkter måst revideras och ägarkedjorna har härigenom kommit sanningen betydligt närmare. Det finns emellertid fortfarande tveksamheter. En sådan kan motivera frågor som: Från vem, och hur, hade landshövdingen Erik Lovisin egentligen förvärvat den gård han bytte bort? Och vilken gård ägdes egentligen av Maria Skytte? 6 Del 1 - Byhistoria Slycke by är en av sju byar i Rappestad socken, vilken numera som många andra Ortnamnet jordbrukssocknar är sammanlagd med Lin- Slycke by i Rappestad sn, Valkebo hd är köpings kommun. Men i denna byhistoria, som tidigast nämnd i ett pantbrev av år 1348 (DS6:1). börjar någonstans i slutet av medel-tiden och gör Det bör dock framhållas, att namnet inte är unikt. halt omkring 1930, har så-dana nya påfund ingen I Västra Eneby sn i Kinda hd finns en gård som relevans. Här gäl-ler ännu den gamla geografin. heter Slycke. Den är t o m belagd ännu tidigare i perga-ment från år 1279 och 1298, som nämner Rappestad socken är alltså en självständig 1 socken, belägen västanstångs en dryg svensk mil en man vid namn "Martin de Slyckio" . från köp- och lärostaden Lin-köping. Socknen är I Hycklinge sn ligger på Julebo ägor ett torp, på alla sidor omgiven av andra bondesocknar, som bär namnet Slycke. Ytterligare ett torp med nämligen i norr Björkeberg och Ledberg, i öster samma namn finns i Horns sn på Måla ägor - Kärna, i söder Vikingstad och Sjögestad samt i samtliga alltså i Kinda härad. Den förstnämnda väster Västerlösa sn. Förutom sina sju byar har gården, Slycke i V Eneby, är också socknen fyra s k enstakade gårdar samt därtill dokumenterad genom ett pergamentbrev i prästgård och komminister-boställe. Sist men Lagerlunda säteris arkiv. icke minst skall nämnas socknens två säterier, Namnet Slyckes ursprung och betydelse har nämligen Forssa, som under den katolska tiden ägnats intresse vid flera tillfällen. I en artikel i låg till biskopsbordet, samt Härestad eller Ek- Östgöta Correspondenten 1916 1/2 skriver Gösta strömmen. Under såväl bondgårdarna som Langenfelt, sedermera lektor vid Bromma säterierna lyder ett stort antal torp och stugor, läroverk: "Ordets förklaring är mycket svår. Här som mot slutet av 1800-talet för hela socknen torde man dock återfinna ett 'sluk', som betyder kan uppskattas till vid pass 250, soldat- och gap, svacka, sank mark och som i den be- ryttartorp inräknade. tydelsen ingår i några af Kungliga Ort- Ända fram till 1895 var socknen upp-delad på namnskommitténs tillgängliga samlingar enligt två häraden. Under det att huvuddelen tillhörde vad docenten J Sahlgren meddelat mig. Valkebo härad, räknades Härestad by Naturförhållandena passa ju mycket bra in, om (Herrestad) med Ekströmmens säteri till Vifolka. man betänker att Slyckebyn utbreder sig på den I början av 1600-talet styrdes Östergötland en sänka, som går mellan landryggen vid kort tid som ett självständigt hertigdöme under Rappestads kyrka och höjningen vid Slycke Hertig Johan, son till Johan III och Drottning Öfvergård. Gårdarnas nuvarande läge behöfver Gunilla. Men alltsedan dess löper de ej tolkas som motskäl, ty husen utflyttades ju till administrativa trådarna samman hos Konungens lämpliga ställen, då storskiftet gick välsignelsebringande fram och byalagen befallningshavande, herr Landshövdingen i 2 Linköping. upphäfdes." Rappestad församling är sedan refor-mationen moderförsamling i ett pastorat, som också "En stoor hoo" omfattar "annexan" Sjögestad. Därmed har de Från annan utgångspunkt har problemet senare båda kyrksocknarna Rappe-stad och Sjögestad behandlats av den kände ortnamns-forskaren, en lång gemensam tra-dition och många professor Gösta Franzén. I en uppsats i personhistoriska berö-ringspunkter. Från 1931 tidskriften Namn och Bygd (Årg 1951, s 87 ff) utökades pasto-ratet med Vikingstad, som då förknippar han namnet med substantivet 'slycka' blev moder-församling. - ett numera helt utdött dialektord känt endast Högsta kyrkliga överhuvud är nu liksom genom en ordförteckning av en språkintresserad tillförne den högvördige herr Biskopen i präst på 1700-talet. Listan finns bevarad i en Linköpings stift. avskrift med titeln "ÖstGötha Ord på Wikbolandet, upsatte af Comministro i Östra Husby, hr Wållin 1736"3. En slycka anges av 7 upptecknaren vara "en stoor hoo, som et baketrog, af stora trä utkarad, att salta fläsk, boo leer eller kalka hudar uti." Trots att inga svenskar idag använder ordet slycka och mycket få känner till det, finns belägg för att såväl själva ordet som begreppet existerat i vårt språk. Franzén anför bl a formen 'slikkja' från Delsbo i Hälsingland med betydelsen "en ho gjord av en ihålig trädstam". I Kalls sn i Jämtland är naturnamnet 'Slökan' namnet på en sankmark. Ett med slycka besläktat substantiv 'slock' eller 'slok' (tråg, kar, baktråg) är känt från större delen av det nordiska språkområdet, vilket Franzén vi-sar med talrika exempel. Norskans 'sloka' beskrivs som "en lang Fordybning, en Huulning som ligner en Rende". Jylländska 'sloge' kan betyda bl a "en lille lavning, dalklöft". På Färöarna betyder 'sloka' "en langagtig Fordybning, rendeformet Hul-ning" och förekommer även som ortnamn. I vissa Norska dialekter finns ett av-ljudande 'slökja', med ungefär samma betydelse, även i sammansättningen 'dal-slökja'. Franzén hyser inget tvivel om, att Slycke- namnen i Östergötland kan härledas från ordet slycka. Han noterar i sin uppsats att åtminstone några av dessa avser platser, som är belägna vid en å eller dalsänka. Om vi överför professor Franzéns teori på Slycke i Rappestad, är det närmast Lillåns slingrande dalgång, som 1. SD 1, s 556 och SD 2, s 276. kommer i åtanke. Möjligen var denna idag lätt 2. Här synes Langenfelt ha varit mindre väl underrättad. förbisedda naturformation både mer Byn hade sin karakteristiska, utspridda struktur dominerande och mer betydelsefull vid tiden för århundraden före storskiftet. Ytterligare flyttning av de första bosättarnas ankomst till trakten.