K Itrlneholms-Kurlren Måndagen den 27 juni 1955 >uccé för världens ende hummelspelman } »a spelmansförbundets stämma i Julita hövdingen citerade skaldens ord "Lyssna till den granens sus- ning, vid vars rot ditt bo är fäs- tat". Spelmännen hjälper oss att höra den susningen, fortsatte landshövdingen, och de hjälper oss att känna de gångna genera- tionernas stråkdrag. Landshöv- dingen önskade förbundet lycka till och utbringade ett fyrfaldigt leve för det. Därefter bjöd spelmännen på ett stycke, som de aldrig tidigare spelat under någon stämma, näm- ligen Nathan Söderbloms som- marpsalm I denna ljuva sommar- tid, i vilken publiken slöt upp i unison sång. Lars Anders- son, Eskilstuna, en broder till I operasångaren Folke Andersson, I sjöng till eget lutackompanje- 1 mang några sommarlåtar. Och så fick man lyssna till världens ende hummel- spelman, Gösta K 1 e in- ni i n g, tillika ordförande i Smålands spelmansförbund trots att han bor i Arboga. Detta cittraliknande instru- ment härstammar från medel- Som en vacker blomma var fru Britt Klemming i sin Herrestadsdräkt från Skåne, en så tiden. Den siste hummelspel- kallad Giftalut. Men så hade hon också plockats av hummelspelmannen Gösta Klemming mannen var Otto Malmberg till höger, som syns med sitt sällsynta instrument. Till vänster står Sörmland spelmans- i Ljungby som dog 1921. Den- förbumls ordförande och allt i allo, folkskollärare Gustaf Wetter, Katrineholm. ne uppträdde 1908 och 1917 på Skansen, och då passade Södermanlands spelmans- bandet. Han dirigerade också de professor Yngve Laurell på 35 fiolspelmännen så att den äk- att spela in några melodier förbund, som bildades mid- på vaxrulle. Det var på des- sommardagen 1925 i Malmkö- ta spelmansglädjen omedelbart sa som Gösta Kieniming ha- ping, firade jubileet på Julita smittade av sig på publiken. de lyssnat och därför kunde skans midsommardagen, dit Det brukar vara tradition att spela upp Malmbergs hum- spelmän inte bara från Sö- börja en spelmansstämma med mellek och den mera kända dermanland utan även från en skänklåt och därför klämde låten Flickornas största nö- Småland, Östergötland, När- samtliga fiolister i med Sköldin- je ... ke, Jämtland och Medelpad ge skänklåt som inledningsnum- Förhållandet till de "utländska strålat samman. Landshöv- mer. Den är för övrigt uppteck- makterna" har alltid varit myc- ding Bo Hammarskjöld hög- nad efter Katrineholmsspelman- ket gott spelmän emellan och där- tidstalade, spelmännen spela- nen Carl Erik Eriksson. för kunde hr Wetter presentera de, och stämman kunde ock- i flera långväga gäster. Där var Blåstes in på näverlur närkingar som spelade polskor, så glädja sig åt att få pre- I och där var också östgötar soir sentera Sörmlands ende spel- Efter att ha spelat en Wid- man på och värl- marksvals, upptecknad efter den bjöd på gånglåtar. Ordföranden i dens ende hummelspelman, legendariske Vingåkersspelman- Östergötlands spelmansförbund Sven Hardahl överlämnade nen August Widmark, kanske den som gjorde stor succé med till hr Wetter ett veteranmärke sitt instrument. störste fiolspelmannen i hela i silver och utnämnde honom till Sörmland, blåstes stämman in Det strålande sommarvädret hedersmedlem i Östergötlands på näverlur av Thure Weri- spelmansförbund. gjorde väl sitt till för-att bad- ta e r g, Katrineholm. Så särskilt En annan långväga gäst var stränderna skulle konkurrera om många melodier på detta instru- 68—årige Nils Olsson från Ii publiken, men i den lika välord- ment, som användes till att Sundsvall som berättade om den nade som imponerande bilparke- skrämma vargar på 1700—talet, originelle och trollkunnige me- ringen kunde man ändå finna så I delpadingen Spel-Jösse, som lev- finns inte upptecknade, men hr gott som alla Sveriges landskap | de för bortåt 100 år sedan. Hr Wédberg hade komponerat tre lå- representerade. Olsson spelade en , som tar till spelmansträffen och des- Med två svenska fanor 1 spet- Spel-Jösse lärt sig spela av näc- sa spelade han nu upp. ken på självaste midsommarnat- j sen, varav den ena var den si-' ten och berättade om gammal | denfana, som Södermanlands spel- Landshövdingen: — Alltid folktro och vidskepelse från bör- mansförbund fick mottaga på fest på en spelmansstämma jan av 1800—talet. I Svenska flaggans dag i år, tåga- Landshövding Bo Hammar- de spelmännen i sina färggranna Sörmlands ende spelman på skjöld höll högtidstalet och ut- nyckelharpa allmogedräkter genom Munktäp- tryckte sin stora glädje över att I pan och tog den provisoriskt upp- få komma till öljarens strand på fick man också lyssna till. Det var Åke Liljeholm från I förda estraden i besittning. Ord- spelmansstämma just i midsom- martid. Vårdinge. För att riktigt lära sig I föranden i Södermanlands spel- i att traktera detta instrument tog — Det är alltid fest på en spel- mansförbund, folkskollärare hr Liljeholm plats som dräng mansstämma, sade landshövdin- Gustaf Wetter, Katrine- hos världens skickligaste nyckel- gen. De gamla låtarna liksom ta- •harpospelare, Erik Sahlström i | holm, skötte conferensierskapet lar till våra sinnen på ett sär- Tobo. Nyckelharpan finns nume-l med den äran och fick gång efter skilt sätt, de berättar om hur vå- annan publiken att dra på smil- ra förfäder hade det både i glada och i vemodiga stunder. Lands- ra nästan enbart i Uppland, men på 1700—talet fanns den även i DAGENS NYHETER i Sörmland. I Erik Sahlströms G?, C » tis T Spelglädje visade hr Liljeholm att Måndagen_den 27 Juni 1955. I j han insupit mycken lärdom av mästaren. Han spelade även en polska efter den berömde Gås- Näverlur och nyckelharpa Anders. i ädel tävlan på Julita Gustaf Wetter Från Oviken Nyckelharpa, näverlur och hummel fick veterantecken i Jämtland kom violinisten Wer- var några av de säregna instrument ner Jönsson och spelade som på midsommardagen trakterades Södermanlands spelmansför- Lapp-Nils polskor så det var ett vid Södermanlands spelmansförbunds bunds ordf. och allt i allo folk- stort elände åt det", som hr Wet- 30-årsjubileum vid Julita skans utan- skolläraren ter uttryckte sig. Men så är ock- för Katrineholm. Näverluren, som ; Gustaf Wetter, så hr Jönsson elev av Charles på 1700-talet bl. a. användes att i Katrineholm, Barkel och med sin eminenta fin- skrämma vargarna med, spelades på blev i samband gerfärdighet, på gränsen till vir- av Thure Wedberg, Katrineholm, me- med förbun- tuositet, tog han publiken med dan nyckelharpan demonstrerades dets 30-årsju- bileum vid storm. och smektes av Ake Liljeholm, Julita skans på Bland dem som spelade solo midsommar- märktes också Ernfrid An- dagen föremål dersson, Katrineholm, som för en lika väl- spelade Julita brudmarsch. Spel- förtjänt som männen förenade sig sedan i Fr. uppskattad Bergströms vackra Tystbergavi- hyllning. Från sa, och Lars Anderson återkom Östergötlands och sjöng prins Wilhelms Där spelmansförbund överlämnades hemma, som hr Andersson själv nämligen genom förbundsordfö- tonsatt. randen Sven Hardahl förbundets Bland de många prominenta gäs- veterantecken i silver. I anslut- ter som deltog i stämman märk- ning till överlämnandet av utmär- tes bl.a. förste ordföranden i kelsen hyllade hr Hardahl hr Sörmlands spelmansförbund, för- Wetter för hans energiska och re Strångsjöbon Seth Carls- högt skattade insats för folkmu- son, som rest upp från sitt siken, samtidigt som han fram- gods i Vinäs nere i Kalmar län. förde ett tack för det alltid goda Det var under åren 1925—1931 samarbetet mellan sörmlands- och som han ledde spelmansförbun- östgötaförbunden. dets öden i Sörmland. Ake Liljeholm, Gnesta. drar en låt "Vacker som en sörmländsk pd nyckelharpa. sommarhage" Gnesta. Hummeln, av vilket det en- Innan Landshövding Hammar- ! dast finns ett par instrument i skjöld avslutade stämman och i hela landet, sköttes av smålänningen tackade spelmännen spelade des-1 Gösta Klemming, vars maka var iförd sa österåkers brudmarsch, en skånsk Herrestadsdräkt med stora melodi "vacker som en sörm- i ländsk sommarhage". Landshöv-j smycken och med sina "änglalika" dingen utbringade så ett fyrfal-1 vingar på axlarna. I prögrammet. digt leve för hembygden och för förekom även hälsningsanförande av Sörmland. Samtliga stämmodelta- Bo Hammarskjöld och sång till luta gare var överens om att man in- av Lasse Andersson varjämte repre-, te kunnat välja en bättre plats än sentanter för Småland, Jämtland,- Julita skans för stämman och Medelpad, Östergötland och Närke de beslöt att i fortsättningen för- harangerade den jubilerande för- söka få till stånd en spelmans- eningen med låtar från sina landa- stämma varje år just på denna mären. plats. Publikinvasionen under helgen Efter stämmans slut blev det var enorm. Över tusentalet bilar dans både för ung och gammal samt 5.000 personer inräknades en- kring midsommarstången i Munk- bart midsommardagen under stäm- täppan, och på kvällen spelade man. Därmed visade sig Julita skans spelmännen upp till vara en svår konkurrens till Sten- 1 Björkhagen. hammar utanför Flen, där man ock- så på midsommaraftonen hade re- Lenson. kordpublik. (DN, Katrineholm.) EXPRESSEN • Söndagen den 26 juni 1955 Spelmansstämma vid Julita skans • fSPELMÄNNEN I SÖRMLAND fi rade sin midsommar vid Julita skans med att inför några tusen personer' trettioårsjubilera och för första gång- en sedan 1700-talet konsertera på det h Ake Liljeholm, Gnesta, är den en- da i lancfet som nu spelar nyckel-. primitiva, men ljuvt klingande zittra- 1 harpa och han fick även applåder | instrumentet hummel. Solist var dis- för sitt framträdande ponenten och spelmannen Gösta Klemming från Arboga, som låtit bygga sitt instrument efter gamla ur- kunder. Han spelade gamla folkvisor och dansmelodier. Instrumentet, som är det enda i sitt slag i världen, skall närmast visas upp vid en internatio- nell spelmansstämma i Oslo den 2 juli. Britt Klemming hittade Expressfo- tografen i vimlet av folk på Sörm- lands Spelmansförbunds SO-års ju- bileum på Julita gård. På sig bar _ hon dagens mest betittade dräkt. L " Den var från Herrestad i Skåne och T var en så kallad "Giftalut" Torsdagen den 23 juni 1955

"Toner från forna dar ljuda där i skog och dal" Katrineholms-Kurlren Södermanlands Spelmansförbunds 30-årsjubileum

firas på JULITA SKANS midsommardagen kl. 13,00

Tal av landshövding BO HAMMARSKJÖLD. Spelmän från Södermanland, Närke, Värmland, Östergötland, Småland, Jämtland och Medelpad medverkar. Kl. 16 17 Dans kring midsommarstången. Lekledare från Skansen, Stockholm. TOMBOLA. Värdshuset svarar för servering av mat, kaffe, frukt, glass, smör- gåsar, läskedrycker m. m. • Entré till Munktäppan, där stämman hålles, och värdshusets serveringar mel- lan kl. 11—15. Barn och besökare, klädda i socken- dräkt, fri entré. DANS Ä kl. 20—24 Bussturer: från Katrineholm kl. 8.30, 10.10, 11.45, 15.00, 18.35. från Julita Skans kl. 17.15, 19,25, 21.10, 00.15. Torsdagen den 23 juni 1955 Instrumentrariteter på spelmännens jubileum Det torde bli livligt vid Ju- spelman från Gnesta kommer lita skans på midsommarda- nämligen att spela på nyckelhar- g-en, då Sörmlands spelmans- pa. Det är första gången på myc- förbund firar sitt 30-årsjubi- ket, mycket länge, som instru- leum. Kl. 13 talar landshöv- mentet trakteras i Sörmland. ding Bo Hammarskjöld och En ännu större raritet hanterar möjligt är även att prins Gösta Klemming från Småland, Wilhelm kommer att närvara. nämligen en hummel. Det finns Sedan blir det musik och dans bara ett enda exemplar kvar av i mängd. instrumentet i Sverige och herr Spelmän kommer inte bara från Klemming kommer att spela på Södermanland, utan även från det och demonstrera det. Om Närke, Östergötland, Värmland, hummel citerar vi Nordisk famil- Småland, Jämtland och Medelpad jebok: »liggande cittra med någ- Lekledare från Skansen i Stock- ra melodisträngar förda över en holm svarar för att det blir fart indelad trälist (gripbrädet), där- runt midsommarstången och på jämte bassträngar. Hummel torde kvällen spelar spelmännen upp till ha utbildats under slutet av me- dans. deltiden och brukades i Sverige intill 1850.» Sällsyntheter Till sist kan också omtalas att Ett par viktiga sällsyntheter Thure Wedberg kommer att blåsa kommer man att få se på och in spelmansstämman på näverlur. lyssna till under stämman. En STOCKHOLMS-TIDNINGEN Söndagen den 26 Juni 1955

i Ett par tusen soldyrkare, hem- bygdsvänner och firare 1 största Arbogaingenjör blåste hummel allmänhet var samlade kring den- na strandflik av Hjälmaren när femtiatalet spelemän med Gustaf Wetter som entusiastisk ledare tå- på spelmansjubileum i gade ner mot jublieumstribunen.: Där fanns fullt med gäster från Småland j söder till Jämtland i norr, bl. a. den färgstarke medel-1 padingen Johan Ohlsson, som solo- spelade några av sin hemtrakts vilda polkor. Andra solister fanns också. En av de mest uppskattade' blev civilingenjör Gösta Klem- ming från Arboga, som trakterade det uråldriga hummel och vidare blåstes det i en pip av näverlurar som på 1700-talet användes till att skrämma vargar med1. Innan dess hade landshövding Hammarskjöld högtidstalat och vad vore detta jubileum om man inte i både ord och toner hyllade min- net av August Widmark, bygdens störste spelman som dog i Ving-j åker 1878. i

Åke Liljeholm frän Vårdinge provspelar sin nyckelharpa för vingåkersflickan Inga Flodin och folkskollärare G. Wetter. JULITA 25 juni. — (ST) Hela Katrineholm bodde i tllt ute i Julita under midsommarhelgen och fick fin musikunderhållning av Södermanlands läns spelmansförbund, som på lördagen firade 30-års jubileum på Skansen därute.

fh

' ' V,

tUcVW

Q - T» * HL

'Vt Ctsjjii Södermanlands Nyheter Måndagen den 27 juni 7 Julita skans blir traditionsplats för Sörmlands spelmansstämmor

Mail var egentligen inte alls nöjd och belåten när man lämnade Södermanlands Spelmansför- bunds jubileumsstämma vid Julita skans på midsommardagen. Man skulle velat haft mycket mera av den musik som bjöds, men tiden räckte inte till. Det var nog också den allmänna meningen bland den mångtusende skara med landshövdingen och fru Hammarskjöld i spetsen, som samlats i det strålande solskenet för att höra 30-årsjubilarernas och dess gästers tolkande av folkmusiken. Man fann det hela så trivsamt, att man faktiskt på stående fot beslöt göra stämman till ett årli- gen återkommande evenemang på Julita. Piddeliddelej

Folklåtar i mångfald lät de i allmogedräkter klädda spelmännen publiken höra och spelmansbasen Gustav Wetter (längst ner till hö- ger ) anförde sin stråk- armé föredömligt. Bilden under t. v. visar smålän- ningen Gösta Klemming, som demonstrerar sin hummel (det är ett instru- ment från Småland alltså) för den intresserade lands- hövding Bo Hammarskjöld

Upptakten var pampig. Spel- tade sitt anförande med önskan som ägde en kamera. Dessutom mansbasen Gustaf Wetter, Katri- om lycka i fortsättningen för för- fick man höra Thure Wedberg, neholm, samlade först sina spele- bundets strävanden samt utbrin- Katrineholm, blåsa i näverlur och män till en prydlig och färgglitt- gade ett fyrfaldigt leve för folk- en nyckelharpa fanns även med rande trupp, som med sina nya musiken. bland instrumenten. fanor i spetsen under glada toner Efter landshövdingetalet fort- I övrigt så framträdde de gäs- marscherade ner till Munktäppan satte programmet med presenta- tande länens spelemän och fram- och tog plats i den stora tribunen tion av sörmländska och utländ- förde sina landskaps speciella lå- som uppförts. Därefter hälsade ska (Wetters uttryck för andra- tar och bland annat fanns det en Gustaf Wetter gästande spelemän länningar) spelemäns förmåga att pojke från Oviken i Jämtland, som och publik välkomna, samt lät hantera fiol samt diverse ålder- spelade jämtpolskor så det spratt publiken få ett smakprov till på domliga och trevliga instrument. i vartenda ben. vad 50-talet stråkar gemensamt Först av solisterna var sörmlän- Sedan det mera konsertbetona- kan uträtta i folkmusikväg. ningen Lasse Andersson, känd som de programmet var avklarat sam- Hedersmedlemmen Bo Hammar- bror till Folke med samma efter- lades man vid midsommarstången, skjöld intog därefter Gustaf Wet- namn. Han har sitt instrument i där dansen tråddes till spelmän- ters plats invid miken och höll ett munnlh, tyckte Wetter, och Lasse nens stråklekar. Längre fram på högtidstal, där han poängterade Anderssons framträdande m,ed kvällen blev det dansbanans tur den stora trivsel man kände inför sång till luta vann ovationsartat att ta emot folket och även här träklangens ljuva tecken. De gam- bifall. svarade spelmännen för musiken. la låtarna talar till våra sinnen — Vårt förhållande till andra Det allmänna omdömet var, att det på ett särskilt sätt, menade lands- makter är gott, tyckte Wetter och hela varit en hejdundrande fest i hövdingen. De talar om för oss plockade fram smålänningen Gös- folkmusikens tecken, där skicklig- hur människorna hade det förr i ta Klemming, som kom med ett så het parad med sinne för gammalt världen, och de gamla låtarna ger pass ovanligt instrument som givit spelmännen möjlighet att spelmännen möjlighet, att med Hummel. Detta instrument väckte skapa rätta atmosfären på Julita sina stråkar framkalla gamla ti- givetvis berättigat intresse bland skans urgamla mark. ders glädje. Landshövdingen slu- publiken och inte minst hos alla —unå när tonerna från den stora skaran) Obii.KGOi L t.NiJS L)AGBLAl> MuHuagen 27 juni IMS strömmade ut över ne.iden. Landshövding Hammarskjöld höll högtidstalet och harangerade det äldsta av våra spelmansför- • bund samt frambar ett tack för det 'stora och allmänna intresse som nedläggs genom att låta våra förfäders gamla låtar gä i arv till kommande generationer. Vad vå- ra förfäder tänkt och känt kan tol- kas i dessa toner framhöll lands- hövdingen vidare och höjde ett le- ve för förbundet.. Så klämde alla spelmännen i igen innan det var dags för soloframträdanden av skilda läns representanter. Mänga underliga instrument trakterades. Thure Wedberg, Katrineholm, framträdde först med sin näverlur och trollade fram egna komposi- tioner samt omtalade att instru- mentet härstammar från 1700-ta- let, då man skrämde vargarna med det. Gösta Klemming, små- länning till börden men med ma- ka Britt iförd skånsk Herrestads- dräkt med stora smycken —» en dräkt som väckte uppmärksamhet på grund av sina stora "vingar" . på ryggen — trakterade med sä- kerhet hummel, även detta ett gammalt instrument och sällan an- vänt i spelmanskretsar, medan Åke Liljeholm, Gnesta, demonstrerade nyckelharpan. I programmet in- . gick vidare sång av Lasse An- dersson innan man började dan- sen kring stången och senare på stora dansbanan.

Qui

, , Trevlig utflykt med minnes- högtid på Flöda kyrko- gård I går hade spelmännen an- ordnat en trevlig utflykt med många intressanta inslag. Efter frukost vid Julita värdshus reste man i bilar och bussar till Flöda kyrkogård, där en minneshögtid hölls vid stiftaren av spelmans- förbundet Ernst Granhammars grav. Förutom musik av spelmän- nen nedlade hr Wetter en krans vid graven. Spelmännen bevista- de därefter högmässan i Flöda kyrka, där en trio också medver- kade med musik, och sedan man I den gassande solen trivdes den tusenhövdade publiken väl, nar besett kyrkan och Kaggs grav- spelemännen gav sin konsert, överst har östagötainslaget Nils kor, gick resan vidare till gods- Pettersson, Krokek, Norling, Getå, Sven Hardal och Bengt Karls- ägare Ivar Hultström och hans son, Norrköping, en liten övningspaus före sitt uppträdande me- maka 'på Fors, där spelmännen dan Thure Wedberg, Katrineholm, genom näveluren lockar Skan- bjöds på kyrkkaffe och samkväm senkullan Maj-Britt Kihlander att lyssna på visan. i gillesstugan. Som avslutning på dagen samlades spelmännen vid Flenmo i Mellösa, där disponent Spelmansstämman blir årlig Nils Eriksson bjöd på både mat och dryck och där det givetvis bl. a. också förekom rikligt med mu- tradition vid Julita skans sik. Till festligheten hade dispo- nent Eriksson även inbjudit Hör- säcken och hade det hur trevligt Det var strålande sol och åt- selfrämjandet i Eskilstuna, och följande publikinvasion till Julita som helst i värmen, samtidigt som glass- och läskedrycksförsäljare det var sammanlagt omkring 150 I skans under midsommarhelgen och personer, som gästade Flenmo. speciellt då på midsommardagen, gnuggade händerna av förtjusning. ! då Södermanlands spelmansför- Själva stämman, som ej upptog bund firade sitt 30-årsjubileum några förhandlingar, inleddes med ji samtidigt som man bjöd på låtar att de många nationalklädda spel- ; av skilda slag även på så pass sär- männen med förbundsfanan och 1 egna instrument som nyckelharpa, den på Svenska flaggans dag er- ! hummel och näverlur. När någon hållna sidenfanan i täten tågade bland den talrika publiken under ned mot ängen intill allén, där ett programmet uttryckte önskemål podium uppsatts för musikerna. om en årlig stämma på Skansen ' Här hälsade förbundsordföranden var förbundsordföranden Gustaf I Gustaf Wetter bl. a. hedersleda- Wetter inte sen att anamma den moten landshövding Bo Hammar- tanken och lovade helt spontant 1 skjöld med maka välkomna och att så skulle det bli. konstaterade att hörsamheten från Minst 1 000-talet bilar kunde in- angränsande län var mycket god. räknas, vilket betyder att allra! Han saknade dock ett par av de minst 5—6 000 personer under allra äldsta, 87-årige Robert Nord- ; midsommardagen besökte orten i ström, Lerbo, och 84-årige N. Man slog sig ned i gröngräset i Björklund, Oxelösund, Småland. med hela familjen, tog fram mat>J= Jämtland, Medelpad, Östergötland t och Närke var representerade 1 KatrlnehoIms-KurlreiT Måndagen den 27 juni 1955 "Ej med klagan" mottot för spelmansstund vid Flodagrav

•Ej med klagan skall ditt minne firas, ej likt den, som går och snart skall glömmas". Ordföranden i Södermanlands spelmansförbund, folkskol- lärare Gustaf Wetter, Katri- neholm, citerade dessa Rune- bergs ord då spelmän inte bara från Sörmland utan från flera andra landskap i går bringade stiftaren av det sörmländska spelmansför- bundet, Ernst Granhammar, en hyllning vid hans grav på Flöda kyrkogård. En min- neskrans i form av en lyra placerades på graven av herr Wetter. Sen spelmansstämman på Ju- lita skans var avslutad gjorde spelmännen med damer och an- höriga en utflykt i går med Flöda kyrka som första anhalt. Med spelmansförbundets guldgula fa- na och den svenska flaggan i tä- ten marscherade man över kyrk- backen ner till graven, där den enkla minnesstunden inleddes med psalmen Härlig är jorden. Kring den bortgångne folkmusik- kämpens vård stod spelmännen samlade, tysta, tankfulla, kanske erinrande sig hur kort steget är mellan dansbanan och kyrkogår- den, mellan livet och döden. Nyss förut hade de spelat glada låtar i den ljummaste av midsommar- nätter på länge; nu glödde deras vackra dräkter i flödande solljus bland allvarsamma gravvårdar en dag när livet kändes som skönast att leva. — Varje år som vi samlas till stämma går tankarna till stifta- Sörmländska spelmän bringar stiftaren av spelniansförbun- ren av förbundet, sade hr Wetter det Ernst Granhammar, sin hyllning vid hans grav på Flöda vid graven. Spelmansstämmor kyrkogård l och intresset för folkmusiken I Flöda kyrka inklusive Kaggs- Kyrkkaffe i Fors' gillestuga fanns väl tidigare, men det var' ka gravkoret visades därefter för Efter högmässans slut blev ingen här i länet som före Ernst gästerna innan det var dags för det avfärd till Fors' säteri, där Granhammar kunde samla spel- högmässan, i vilken hrr Wetter, makarna Ingeborg och Ivar Hult- männen till ett förbund. Tillika Thure. Wedberg, Katrineholm, och ström bjöd på kyrkkaffe i gille- bildade han Sveriges fiolbyggare- musikkonsulent W. Jönsson, Es- stugan. Till detta ber vi att få förbund. Vi är tacksamma över kilstuna, medverkade med fiolmu- återkomma i morgondagens tid- att Ernst Granhammar föddes 1 sik frän orgelläktaren. De fram-j ning med ett reportage i ord och Sörmland. förde Kyrklig visa av hr Wetter, bild. Efter lekamlig och andlig tillägnad fru Beda-Malin Eriks- undfägnad vid Fors blev det färd Sedan hr Wetter citerat Ru- till Flenmo, där det var utlovat nebergs inledningsvis nämn- son på Flenmo, ocli som post- både mat och dryck, spel och da dikt ställde han lyran mot ludium Kyrkmarsch fyånSundom, stenen, fanorna sänktes till sång. Och så förstås den obliga- • hälsning över graven och Österbotten i Finland. • Från läk- toriska vattningen av vårdträdet. Ernst Granhammars minne taren bidrog också hr Lars An- ägnades en tyst minut. dersson med solosång. Komminister Sven Dahlgren läste några ord och tjänsteman Gerhard Engman, Flen, bror till fru Wivan Grenhammar — maka till den bortgångne — framförde sin systers tack och hälsning till spelmännen. Fru Granhammar själv var förhindrad att komma till ceremonin FOLKET Måndagen den 27 juni 1955_ Gamla instrument åter i brak vid spelmansstämman i Julita 1 mn > ill ii iB IM i "friT! • éi ' *f ^MMBIIJ f

— Midsommar, Julita och spelmän bildar en harmonisk treklang, sade landshövding Bo Hammarskjöld vid Sörm- lands spelmansförbunds stäm- ma på Julita skans på mid- sommardagen. Det är 1 år trettio år sedan förbundet bildades och jag tackar för vad dess medlemmar gett av- fest och glädje under denna tid. De gamla allmogelåtar- na illustrerar på ett särskilt »ätt folkets liv 1 tider som flytt. Spelmännen håller det gamla vid liv och binder Ihop generationerna, slutade lands- hövdingen och utbringade ett leve för det jubilerande för- j bundet.

Det är ett stort kulturarv för- bundet har att förvalta. Förbun- dets förste ordförande, handlan- den Seth Carlsson, då bosatt i Strångsjö, fick vid stämman en särskilt varm hälsning och ett Åke Liljeholm, Vårdinge med sin nyckelharpa tillsammans med taok för sina pionjärinsatser. Gustaf Wetter, Katrineholm och Nils Olsson, Sundsvall vid mid- Stämman inleddes med att spel- j sommardegens spelmaanstämma på Julita skans. männen tågade in på Munktäppan Ytterligare ett sällsynt instru- Kanske klingade dock Julitas till tonerna av en gånglåt. Dagens ment demonstrerades — en nyc- brudmarsch högtidligast, och det värd, folkskollärare Gustaf Wet- I kelharpa — av Ake Liljeholm. De blir säkert tradition att denna ter, hälsade välkommen. En gamla vallonerna använde mycket spelas på stämman när den hålls skänklåt från Sköldinge blev för- denna och det är förklaringen till i Julita. sta numret. Skänklåtar användes att nyckelharpans hemland blivit Det finaste instrumentet, den vid bröllop när brudgåvorna skul- Uppland, de gamla brukens land- mänskliga rösten saknades inte le läggas i en skål. Genom att skap. Liljeholm har lärt sig han- heller. Lasse Andersson, bror till lyssna på musiken kunde gäster- tera nyckelharpan av nyckelharp- Folke, sjöng till luta glada som- na avgöra hur långt festligheter- specialisten Erik Sahlström. En marvisor och en sjuttonstrofig na hunnit och när skänklåten spe- vals av mästaren Sahlström och folkvisa från 1500-talet om lades upp visste de vad som vän- en polska av den legendariske ett misslyckat frieri. tades av dem. Gås-Anders framfördes. På kvällen spelade fiolerna upp En hel del gamla instrument Från Medelpad kom spelman- till dans kring midsommarstån- fick den mångtusenhövdade publi- nen Nils Olsson, även kallad Må- gen. En lekledarinna från Skan- ken lyssna till. Thure Wedberg lar-Olle. Han berättade hur i hans hemtrakt en fiolspelare, sen svarade för att det blev rik- spelade en egen vallåt på näver- tig fart på det hela. lur. Det berättas att näverlur an- Spel-Jösse, lärde sig hantera fio- Stämman fortsatte på söndagen vändes på 1700-talet i Sörmland len av Näcken själv en midsom- med bussutflykt till Flöda kyrka för att skrämma vargen på flyk- marnatt. Den polska som Näcken där en minneshögtid hölls vid ten. Smålandsspelmännens ord- lärde honom .var inte harmoniskt Ernst Granhammars grav. Efter förande Gösta Klemming trakte- skön utan lät djävulskt skärande högmässan besågs kyrkan och det rade något så sällsynt som en i öronen. Målar-Olle var för öv- rigt ett av de mera färgstarka in- berömda Kaggska gravkoret. In- hummel. slagen där han gick omkring i sin geborg och Ivar Hultström på En av de sista hummelspelar- sockendräkt och bredskyggiga na dog 1 Ljungby år 1921 och 1 hatt, precis som en genuin gam- 'sniu våra dagar är detta förnämliga mal speleman skall se ut. Jämt- -aqy ubhv 3pJ3i{0>iaXJt jba a-re^ija Instrument nästan helt glömt land representerades av Verner -jojiasSiA 'SuidoijjaoM 'uossifua både till användningssätt och Jönsson, född i Oviken men nu- trans '^qy 'uaiupMoq >PTa utseende. Humineln har använts mera eskilstunabo. Jönsson, som 5apBa;;qjaSBi uaäBpuos ijd sapStA 1 Sverige från senmedeltiden är något av en virtuos på pols- wia/C^uasuBJts b } 11 n p j — och långt ln på förra seklet. kor lät publiken lyssna till ett par sådana från sin hembygd, öster- En grammofoninspelning har götland hyllade de sörmländska faktiskt gjorts, i början på 1900- spelmännen och i synnerhet deras talet på en vaxrulle, och med Gustaf Wetter genom att utnäm- hjälp av denna har Klemming lyc- na honom till hedersledamot i öst- kats lära sig behärska instrumen- j t götaförbundet, och tilldela honom tet. Det var en upplevelse för åhö- j, ett veteranmärke i silver. Den rarna att njuta av de klara och j högtidliga akten inramades med melodiösa toner han lockade fram. i musik från Östergötland. Gäster- Klangen var inte så olik en cem-! na från Närke visade prov på sin balos eller en cittras. folkmusik. Hummel, harpa och 50 fioler spelmansstämman i Julita Midsommar — Spelmän — Ju- lita gård. Den treklangen ger ' väl om något en bild av sörm- ländsk sommar och mycket rik- tigt tog landshövding Bo Ham- marskjöld detta till utgångs- punkt när han gratulerade Sö- A. dermanlands spelmansförbund till de gångna 30 åren. Vem kan förresten ge en bättre bild av sommaren än den som gavs 1 upptakten på Julita gård ? Läst- ringe gånglåt spelad av 50-talet bygdedräktsklädda spelmän, som med fanor i täten tågade genom björkallén fram till Munktäppan. Allt i strålande sol — en sol som skrämde bort den riktigt stora publiken till sval- kande bad. Vilket inte hindrade att Julita gård hade en av sina stora dagar — en dag som även gav god på- fyllning i spelmansförbundets kas- sa. Bilparken svällde under ett par Thure Wedberg, Katrineholm, t. h. blåste näverlur, medan timmar ut så att polisman Holger Gösta Klemming från Småland spelade på hummel. På bilden Rydebring och hans trafikordnan- ses musikanterna i samspråk med Sörmlands spelbas Gustaf de kolleger knappast fick tid ens Wetter, som ägnar största intresset åt fru Britt Klemming, för en behövlig sockerdricka. Allt iförd skånsk herrestadsdräkt. klaffade dock och mellan varven med musikanterna vandrades det runt 1 den omstridda trädgårds- anläggningen. Maskrosorna finns där, fastän nu med flygfärdiga frön i topp, och nog kan man få I se ett och annat som inte är direkt j den vackraste sidan av f. d. Bäck-1 ! strömska mönsteranläggningen, j Men i gengäld har man satt till så mycket mer tid på andra delar av 1 trädgården. Nog är Julita gård värd ett besök. Och det alldeles särskilt en dag som denna då spelmansbasen Gus-' taf Wetter låtit budkavlen gå med t kallelse till jnbileumsstämma. Ar! 1925 bildades förbundet vid en stämma på Malma hed och sällan , har väl folk i allmänhet haft så mycken glädje av ett skott på för- j eningsträdet. I sitt 1 värmen välgörande kor- ta anförande erinrade landshöv- dingen om att Sörmlands spelmän var de första att bilda förbund l landet. Han framhöll ridare hur låtarna tagits 1 arv från våra för- fäder och poängterade hur musi- Vacker musik på nyckelharpa bjöds av Åke Liljeholm från ken kan berätta mycket om gläd- Gnesta. je och sorg 1 gångna tider. Direkt på landshöVdttt£éftS'tal kom en förstlingssak: I denna lju- va sommartid. Spelad för första gången på spelmansst&mma av 50 stråkar i den rätta miljön gjorde Nathan Söderbloms ljusa sommar- psalm ett betagande intryck. I ett par omgångar fortsatte sedan mu- sikanterna att framföra alla de gamla kära låtarna — kära inte bara för musikanterna utan även för åhörarna. För första gången på mycket länge tonade också en nyckelhar- pa 1 Sörmland. Det är Gnestas unga musikbegåvning Ake Lilje- holm, som trakterar det numera sällsynta Instrumentet. Det fanns dock flera ovanliga instrument med plats denna dag när fiolen satt i högsätet. Redan i upptakten blåste Thure Wedberg in jubiléet på en egenhändigt till- verkad halvannan meter lång nä- verlur. Förr användes sådana lu- rar för att skrämma vargen vid vargskall — nu fick den trolla fram kärliga locktoner om det eviga spelet mellan två unga i i sommartid.

Hummel — märkvärdigt Instrument. Ett 15-tal spelmansgäster utom- läns ifrån välkomnades av alltid gemytlige Wetter och största in- tresset samlades kring Gösta Klemming, ordförande i Smålands spelmansförbund. Med sig hade han också ett instrument som inte många nu levande sett maken till — en hummel. Detta mellanting mellan en cittra och en luta finns nu i ett enda exemplar i Sverige , och publiken fick alltså vara med 'om något rätt unikt. Det lär ha varit till instrument av detta slag i ;om Bellman föredrog sina visor. Ett inslag i programmet svara- le vidare hela länets Lars Anders- son för med några sånger, som helt föll in i allt det övriga. Och innan det frampå kvällen blev rik- tig gammaldans med lövad bana och svettiga spelmän hann också de yngsta få sig en sväng kring den lövade midsommarstången. Så det var ett alldeles riktigt jubi- leum med allt det som hör till tre- klangen: midsommar — spelmans- 1 stämma — Julita gård. Ico.