Malawiciklider

Malawisjöns kambuzis Text och foton: Ad Konings, Översättning: Daniel Lindström

e fyra arter malawicikli- der som den här artikeln Dhandlar om, Protomelas similis, P. labridens, P. kirkii och P. pleurotaenia, kallas alla för kambuzi av Malawisjöns fiskare. De karakteriseras av ett, ibland två, horisontella streck på en silverbeige kropp. Den främsta anledningen att se dem som en grupp är att de alla oftast åter- finns i tätbevuxna områden på grunt vatten.

Protomelas similis är den vanligast före� kommande medlemmen i denna grupp men Grupper med den växtätande Protomelas similis ses ofta beta Vallisneria. Bilden är tagen vid Ikombe, de fyra arterna förväxlas ofta. Protomelas Tanzania. kirkii, P. labridens och P. pleurotaenia dessa skyddade vikar exporteras alla under namnet P. similis. där de förekommer Arterna skiljer sig naturligtvis åt i morfo� i vä xtbä dd a r na s logi och färgteckning men de viktigaste grundare regioner. skillnaderna ligger i deras beteende och i Protomelas labri- vilka habitat de föredrar. Alla fyra arterna dens, å andra sidan, föredrar områden med vattenväxter och återfinns oftare i de uppehåller sig därmed sällan längre ner djupare delarna av de än tio meters djup. Inom dessa bevuxna bevuxna områdena. biotoper uppehåller sig de olika arterna Protomelas similis dock på olika platser. föredrar att simma i Protomelas kirkii föredrar de grun� närheten av klippor, daste delarna och hittas sällan på djup antingen det är några som överstiger tre meter. På utsatta kust� få enstaka större sträckor växer vattenplantorna på större stenar eller i kanten djup än i skyddade vikar och P. kirkii av en klippbiotop. Bild 1: Protomelas pleurotaenia är den enda medlemmen i kambuzi-gruppen tycks vara begränsad i sin utbredning till som blåser bort sediment för att hitta bytesdjur.

Revirhävdande Protomelas pleurotaenia-hane vid Otter Point, Malawi. Trots att den framförallt återfinns bland växter är det vanligt att Protomelas pleurotaenia-hanar bygger sina grunda bon intill en stor sten i närheten av vattenväxter.

22 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se Revirhävdande Protomelas labridens-hane i Chiofu Bay, Malawi. Protomelas labridens-honor särskiljer sig från de hos P. similis och P. kirkii genom att ha en betydligt mindre mun. Båda bilderna är tagna vid Nkhuyu, Likoma Island, Malawi.

Protomelas labridens lekplatser ligger oftast i de djupare delarna av växtbäd- Precis som Protomelas kirkii-honor förekommer de på mycket grunt vatten. darna där de kan ses som uppröjda plättar omgivna av vattenväxter.

Revirhävdande Protomelas kirkii-hane vid Mvunguti, Malawi. De skiljer sig från hanar av P. similis genom sin grönaktiga färgton, högre kropp och längre nos. www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 23 Revirhävdande Protomelas similis-hane. Dessa hanar kan skiljas från andra kambuzis genom den rödaktiga fläcken bakom gällocket. Protomelas pleurotaenia förekommer i Protomelas similis-hanar i lekdräkt är Vallisneria växtbäddarnas djupare delar men vågar ljust blå med en rödaktig fläck bakom Protomelas similis ses ofta simma till� sig också ut över öppen sand och över gällocken. Deras mörka analfena har en sammans med flera andra arter när de klippor. orange kant och är beströdd med ljusa söker efter föda i vallisneriasnår. Grup� prickar. Hanar av P. labridens har en per av ätande P. similis återföljs av små Skillnader ljusare blågrön grundfärg. Övre kropps� grupper av Astatotilapia calliptera samt Morfologiskt skiljer sig P. similis och P. halvan, under ryggfenan, är olivgrön. enstaka Placidochromis johnstonii och kirkii från de andra två arterna genom Analfenan är oftast mycket mörk och P. labridens. Protomelas similis äter av att de har en större mun. Protomelas saknar de ljusa prickar som kan ses hos själva plantorna och är så vitt jag vet den pleurotaenia har den minsta munnen och P. similis och P. kirkii, mörkröda prickar enda regelbundet exporterade arten från karaktäriseras också av en mer långsträckt kan dock ibland ses när ljuset faller genom sjön som äter högre växter (huvudsak� kroppsform. Det längsgående bandet på den. Hanar av P. kirkii är turkosa med en ligen Vallisneria). Den biter av tuggor i sidan av P. pleurotaenia är oftast helt rakt orange-brun analfena med många ljusa ändarna av bladen med sina yttre tänder medan det hos de andra arterna är mer prickar. Hanar av P. pleurotaenia i den vilka är mycket vassa och sitter tätt ihop. kurvformat. Protomelas kirkii har den norra delen av sjön är helt blå. De som De starka bakre tänderna maler sönder högsta kroppsformen av de fyra arterna återfinns längre söderut är mångfärgade, bladbitarna vilket är en förutsättning för och en längre nos än P. similis. Nyfångade det vill säga de har ett blått huvud med en att magsafterna ska kunna tränga igenom honor av den senare arten känns igen på gulaktig kropp samt blå och gula fenor. växtcellernas väggar. sina gula bukfenor. Analfenan hos hanar av P. pleurotaenia liknar den hos P. labridens.

Protomelas similis bygger sina bon genom att ösa Protomelas similis-honor utmärker sig genom sina Protomelas sp. �’oxyrhynchus�������������������������� mix’ vid Mumbo sand över växter tills en liten kulle bildar en lekplats. gula bukfenor. Island. Lägg märke till de kraftiga läpparna.

24 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se Hanar i lektagen röjer ett litet revir i revir känns igen på vallisneriasnår så att sanden där ligger sin distinkt röda kant fri. Dessa runda lekplatser är mellan 20 i ryggfenan. Också och 40 centimeter i diameter. Ibland kan de andra arter na de bygga på lekplatsen med sand från ett nämnda i denna arti� närliggande öppet sandområde så att det kel kan ibland upp� bildas en kulle. visa en tunn smal röd kant i ryggfenan men Minskat bestånd aldrig så framträ� Protomelas kirkii bebor de allra grundaste dande som den hos delarna av lugna vikar och äter framför allt P. pleurotaenia. hårda ryggradslösa djur såsom snäckor. Det hårda fisket i Malawisjön har gjort att En femte art denna art minskat i antal eftersom den ofta Dessa fyra kambu� fastnar i de nät som dras över bottnarna i de zis är spridda över grunda vikarna. Dessutom förstör denna hela sjön, men det fiskemetod deras biotop då de rycker upp finns en Protome- och förstör plantorna. las-art bland växts� När hanar av P. kirkii kommer i lektagen nåren som tycks ha bygger den små kullar av sand. Ett litet ett begränsat utbred� område röjs och sand samlas i en hög för ningsområde. I de att visa på lekplatsen för honorna. Honorna bevuxna områdena söker ofta föda i små grupper över öppen i de grunda vattnen En munfull sand spottas ut efter varje dyk. sand eller ensamma bland växtsnår. runt öarna Maleri, Mumbo och Thumbi Sandblåsare West simmar en mellanstor ciklid som är chus för att finna en plats som passar dem. Invertebratätaren P. labridens är mer ovan� svår att klassificera. Jag tror att den arten Det är inte känt vilken typ av bytesdjur de lig än P. similis och exemplar av den förra hör till Protomelas även om dess längsgå� letar efter men det kan mycket väl vara de följer ofta efter grupper av den senare. ende sidostreck är brutet i tre långsträckta trollsländelarver som ofta återfinns bland Den plockar ryggradslösa djur, ofta sniglar fläckar och antyder ett släktskap med växternas rötter. som den lilla Bulinus succinoides, från Otopharynx. En andra horisontell linje, Läpparna hos P. sp. ’oxyrhynchus mix’ växtblad. Protomelas labridens uppehåller även den uppbruten i fläckar, syns också är tjocka och starka vilket antagligen är en sig huvudsakligen på vattendjup större än på denna art som jag tillfälligt kallar P. sp. nödvändighet för att klara av att köra ner fem meter och nästan alla lekplatser i de ”oxyrhynchus mix”. huvudet i bottenlagret med sådan kraft. djupare delarna av växtbäddarna tillhör Det är en ganska ovanlig ciklid med en När de funnit en intressant plats placerar hanar av denna art. kroppsform som liknar den hos Hemitila- de sig vertikalt med huvudet neråt innan Till utseendet liknar P. pleurotaenia P. pia oxyrhynchus och som intressant nog de attackerar sanden. En intressant detalj labridens men de kan särskiljas på beteen� dessutom söker föda tillsammans med i deras beteende är att P. sp. ’oxyrhynchus det. Protomelas pleurotaenia ”blåser” ner i grupper av den senare. Till skillnad från mix’ avbryter sitt födosökande och sluter sedimentet som täcker sanden, framför allt H. oxyrhynchus som skrapar alger från upp med värdstimmet om gruppen av H. runt växterna. I detta lager av dy hittar den växtblad är P. sp. ’oxyrhynchus mix’ inte oxyrhynchus drar vidare för att beta alger insektslarver och mjuka kräftdjur. Detta herbivor. När enstaka exemplar av P. sp. i en annan del av vallisneriasnåret. sätt att söka föda delar den med klippbioto� ’oxyrhynchus mix’ slutit upp med ett stim Det står inte helt klart för mig vilka pens P. fenestratus. Honor och hanar utan av H. oxyrhynchus är det svårt att skilja de fördelar P. sp. ’oxyrhynchus mix’ vinner på två arterna åt på deras utseende men deras att simma i grupper med H. oxyrhynchus olika sätt att söka förutom att de får ett bättre skydd mot stora föda avslöjar dem. rovdjur som uttrar och skarvar när de är en del av ett större stim. Eftersom det är en O b e s v a r a d e ovanlig ciklid har jag fortfarande aldrig frågor sett två exemplar av P. sp. ’oxyrhynchus Medan den senare mix’ tillsammans eller ens en hane i lek� betar alger dyker P. dräkt. Det är möjligt att de leker i samma sp. ’oxyrhynchus habitat som H. oxyrhynchus och uppvisar mix’ ner med huvu� en liknande lekdräkt som sina värdar i det i sanden för att stimmet. Det är uppenbart att jag inte till� leta efter bytesd� bringat tillräckligt med tid under vattnet jur. De tycks vara för att kunna besvara dessa frågor, men ganska kräsna när vem tackar nej till en anledning att åter det kommer till var dyka i Malawisjön? de ska dyka ner och kan simma f lera Njut av dina ciklider! meter bort från sitt Protomelas sp. �’oxyrhynchus��������������������������������������������������������������� mix’ kör ner sitt huvud i sanden för att leta efter bytesdjur. stim av H. oxyrhyn- www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 25