Analys av Superettanklubbarnas ekonomi 2016 Svenska Fotbollförbundet Gabriel Altun 1 (20) Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 3 Inledning ................................................................................................................................... 5 Superettanklubbarnas resultat ............................................................................................... 5 Superettanklubbarnas intäkter ............................................................................................... 7 Superettanklubbarnas kostnader ......................................................................................... 10 Spelartransfers ....................................................................................................................... 14 Elitlicensens regler i korthet .................................................................................................. 15 Superettanklubbarnas egna kapital, redovisade resultat och soliditet 2016 .................... 17 Superettanklubbarnas konsolideringsgrad 2016 ................................................................ 18 Samband mellan klubbarnas kostnader och tabellposition 2016 ...................................... 19 Superettans kostnader för inspelad poäng under 2016 ...................................................... 20 2 (20) Analys av ekonomin i Superettanklubbarna 2016 Sammanfattning Totala intäkter samtliga klubbar 250,0 mkr (2015: 308,5 mkr) Resultat sammantaget superettanklubbarna - 16,1 mkr (2015: +0,8 mkr) Varav spelaromsättningsnetto + 8,9 mkr (2015: +32,1 mkr) Eget kapital + 1,0 mkr (2015: +7,0 mkr) Negativt eget kapital i sju av sexton klubbar. Övriga klubbar redovisade positivt eget Kapital Under 2016 var det sammanlagda resultatet för samtliga superettanklubbar -16,1 mkr (2015:+0,8 mkr), det ekonomiska resultatet var därför sämre 2016 än 2015. Större satsningar som har resulterat i ökade kostnader i en del klubbar samtidigt som intäkter från spelarförsäljningar har minskat, förklarar den ekonomiskt negativa trenden. Likt föregående medverkade sexton klubbar i Superettan säsongen 2016. Att siffrorna skiljer sig så mycket mellan åren beror helt på vilka klubbar som är repre- senterade i Superettan, vilket också får betydelse för underlaget som den ekonomiska analysen bygger på. Det totala driftresultatet för Superettan 2016 uppgick till – 25,7 mkr (2015:- 37,7 mkr). Driftresultatet exkluderar spelaromsättningsnettot, finansnettot samt extraordinära poster, skatter och bokslutsdispositioner. Arbetet att öka intäkterna och minska kost- naderna är en ständig kamp för att få en ekonomi i balans och göra det möjligt att gå runt på sina egna intäkter, trots att driftresultatet för 2016 var bättre än 2015 så kvar- står en hel del jobb med att minska kostnaderna i förhållande till intäkterna Under 2016 redovisade sju klubbar ett överskott och 8 klubbar ett underskott, en klubb redovisade ett nollresultat. Att jämföra med föregående år där 8 klubbar redo- visade ett överskott och lika många ett underskott. Det tyder på att fördelningen mel- lan åren är relativ snarlik. Superettanklubbarnas intäkter (inklusive ränte- och andra finansiella intäkter samt extraordinära intäkter) uppgick år 2016 till 250 mkr (2015: 308,5 mkr), vilket är en minskning med 19 procent jämfört med föregående år. Att intäkterna har sjunkit jämfört med föregående är också hänförligt till att klubbar som IF Brommapojkarna och Östersund FK inte spelade i Superettan 2016, dessa tillsammans omsatte ca 80 mkr varav IF Brommapojkarna omsatte nästintill dubbelt så mycket som Halmstad BK gjort under 2016. De totala kostnaderna för superettanklubbarna inklusive finansiella- och extraordi- nära kostnader och kostnadsförda spelarköp/inhyrning uppgick till 266,1 mkr år 2016 (2015: 360,9 mkr), en minskning med 13 procent jämfört med föregående år. Intäkterna har således minskat mer än kostnaderna vilket även bäddade för de för- sämrade resultatet för 2016. Detta är dock direkt hänförligt till föregående års lyck- ade spelarförsäljningar som inbringade en hel del intäkter. Skulle vi jämföra endast driftintäkter (- 11procent) vs Driftkostnader (-13 procent) så kan vi notera att de totala driftkostnaderna har sjunkit mer än driftsintäkterna och får därmed ses som en posi- tiv utveckling, då posten spelarförsäljningar kan variera väldigt mycket från år till år. 3 (20) Den genomsnittliga spelarlönen antaget 24 spelare per spelartrupp vid en 12 måna- ders anställning uppgick till 23 763 kr/månad under 2016 (2015: 23 445 kr/månad), vilket är en marginell ökning mot föregående år. Under 2016 redovisade Superettan totalt ett samlat eget kapital uppgående till + 1,0 mkr per den sista december 2016 (2015: 7,0 mkr). Det egna kapitalet har sjunkit jäm- fört med föregående år vilket delvis förklaras i att den klubben (IF Brommapojkarna) med störst eget kapital 2015 inte spelade i Superettan 2016, samt att klubbar som Assyriska FF, Ängelholms FF, Degerfors IF och Syrianska FC som spelade i Supe- rettan både 2015 och 2016 redovisar ett sämre resultat vilket i sin tur påverkar det egna kapitalet. Vilka klubbar som spelar i serien aktuellt år har alltså en stor del i för- ändringen av de egna kapitalet samt resultatet. IK Sirius FK och Athletic FC Eskilstuna som hamnade på första respektive andra plats var väldigt lyckosamma under 2016, då respektive poäng kostade klubbarna endast 284 tkr respektive 208 tkr för deras 61 poäng. I Jämförelse kostade varje in- tjänad poäng för Assyriska FF 582 tkr, vilket visat sig vara väldigt kostsamma poäng då klubben åkte ur Superettan. Svenska Fotbollförbundet Gabriel Altun 4 (20) Inledning Svenska Fotbollförbundet har kartlagt det ekonomiska utfallet för klubbarna i Superettan år 2016. Kartläggningen bygger på uppgifter inrapporterade av klubbarna samt deras årsredovisningar, vilka är reviderade av auktoriserade eller godkända revisorer. I avsnittet om eget kapital ges som tilläggsinformation uppgifter om de egna kapitalet för samtliga klubbar, som medverkar i Superettan säsongen 2017, detta för att koppla ihop rapporten med elitlicenskraven för aktuella klubbar. Superettan, som etablerades år 2000, består av 16 klubbar. Obs! Samtliga belopp i tabeller nedan är redovisade i mkr om ej annat anges. Superettanklubbarnas resultat Resultatets beståndsdelar 2007-2016, mkr 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Driftresultat -25,8 -37,7 2,8 -16,9 -27,3 -22,8 -40,0 -11,0 -34,5 -16,6 Spelaromsättning 8,9 32,1 16,3 1,0 8,8 7,2 11,2 2,3 34,5 2,2 Ränten:o mm fin 0,8 4,2 -7,0 13,6 -5,6 -2,3 5,7 -1,4 1,0 7,2 Extraordinära pos- 0,0 2,2 -0,1 0,9 8,8 0,2 3,7 -0,8 3,0 -1,0 ter/skatter Redovisat resultat -16,1 0,8 12,0 -1,4 -15,3 -17,7 -19,4 -10,9 4,0 -8,2 Tabell 1 Det sammantagna driftresultatet för samtliga klubbar i Superettan uppgår till – 25,8 mkr (2015: -37,7 mkr), vilket är positivt jämfört med föregående år. Föregående års negativa driftresultatet belastades av två klubbar som inte medverkade säsongen 2016. Det redovisade resultatet är däremot betydligt sämre än föregående år, i det redovi- sade resultatet ingår spelaromsättningsnettot (spelarförsäljningar minus såväl direkt kostnadsförda spelarförvärv som avskrivningar balanserade spelarförvärv samt netto av spelarinhyrning och uthyrning). Historiskt sätt var 2015 ett väldigt bra år för Supe- rettan gällande spelarförsäljningar, vilket förbättrade resultatet markant. Noterbart är att de redovisat resultatet exklusive spelaromsättning för 2016 är bättre än 2015 års. Att de redovisade resultatet är negativt under året beror till största delen på en större satsning och ökade kostnader hos bland annat Dalkurd FF, som redovisar de klart största minusresultatet. Superettanklubbarna arbetar hårt år efter år för att öka intäkterna och minska kost- naderna, då man strävar efter en ekonomi i balans, men större målsättningar och visioner i klubbar kan leda till att uppnå ett plusresultat på sista raden är en ännu större utmaning. Att siffrorna skiljer sig mellan åren beror även på vilka klubbar som representerade under respektive säsong. 5 (20) Resultat per klubb 2016, mkr Redovisat Drift- Spelarom- resultat resultat sättning Finansiellt IK Sirius FK 1,6 1,8 -0,1 -0,1 IK Frej Täby 1,5 -2,4 4,0 -0,1 Ljungskile SK 1,4 -1,2 0,8 1,8 IFK Värnamo 1,0 0,1 0,9 0,1 Åtvidabergs FF 0,1 -0,4 0,5 -0,1 Örgryte IS FF 0,1 0,1 0,1 -0,1 Varberg BoIS FC 0,1 0,3 -0,1 -0,1 GAIS 0,0 0,5 -0,4 -0,1 Athletic FC Eskilstuna -0,1 -3,1 3,2 -0,2 Syrianska FC -0,7 -1,2 0,6 -0,1 Ängelholms FF -0,9 -0,9 0,1 -0,1 Degerfors IF -1,5 -1,4 -0,1 0,0 Trelleborgs FF -2,5 -2,6 0,0 0,0 Assyriska FF -3,0 -2,6 -0,2 -0,2 Halmstad BK -3,5 -3,2 -0,3 0,1 Dalkurd FF -9,7 -9,6 -0,1 0,0 * Superettan totalt -16,1 -25,8 8,9 0,8 Tabell 2 Under 2016 redovisade sju klubbar ett överskott och 8 klubbar ett underskott, en klubb redovisade ett noll resultat. Att jämföra med föregående år där 8 klubbar redo- visade ett överskott och lika många ett underskott. Det tyder på att fördelningen mel- lan åren är relativ snarlik. IK Sirius FK redovisar de största överskottet för 2016 på 1,6 mkr, följt av IK Frej Täby på 1,5 mkr, IK Frej Täbys positiva resultat är hänförligt till spelaromsättningsnettot. Skulle endast driftresultatet beaktas så hamnar de längre ner i tabellen. Dalkurd FF redovisar ett negativt resultat med marginal jämfört med övriga klubbar under 2016, det i sin tur beror på att klubben gjorde en större sportslig satsning som innebar