Titel 1 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2015 2 Förfnamn SWEDISH DIALECTS AND FOLK TRADITIONS 2015 Periodical founded 1878 by J. A. Lundell Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY FOR SWEDISH FOLK CULTURE, UPPSALA Editor: MAJ REINHAMMAR Editorial assistent: GERD EKLUND Editorial board: LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, ANN-MARIE IVARS, BENGT AF KLINTBERG, LARS-GUNNAR LARSSON, BIRGITTA SKARIN FRYK- MAN and MATS THELANDER Kungl. Gustav Adolfs Akademien/Swedish Science Press Titel 3 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2015 Tidskrift grundad 1878 av J. A. Lundell Utgiven av KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR, UPPSALA Redaktör: MAJ REINHAMMAR Redaktionssekreterare: GERD EKLUND Redaktionsråd: LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, ANN-MARIE IVARS, BENGT AF KLINTBERG, LARS-GUNNAR LARSSON, BIRGITTA SKARIN FRYK- MAN och MATS THELANDER Kungl. Gustav Adolfs Akademien/Swedish Science Press 4 Förfnamn Årgång 138. H. 341 © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Omslagsbild: Utter som assisterar vid fiske. (Olaus Magnus, Carta Marina 1539.) ISSN 0347-1837 Printed in Sweden by Textgruppen i Uppsala AB 2016 Titel 5 Innehåll Contents AKSELBERG, GUNNSTEIN, Korleis vinna innsyn og kunnskap om over- gangen frå padling til roing i Norden? Åke Sandströms doktor- avhandling sedd i eit vitskapleg sjangerperspektiv. 7 — Summary: Understanding the transition from paddling to rowing . 23 LILJA, AGNETA, »Det synes mig vara en viktig angelägenhet …» Några reflektioner över en samtidsdokumentation i Lappland sommaren 1945 . 51 — Summary: ‘It appears to me to be an important matter…’ Fieldwork in Swedish Lapland in summer 1945 . 77 LILJA, AGNETA, Åsa Nyman 1921–2015 . 99 EDLUND, LARS-ERIK et al., Aktuell litteratur om svenska dialekter . 103 REINHAMMAR, MAJ, För-studier. Mer om rektionen i svenska och norska kasusböjande dialekter . 25 — Summary: Studies on för. A further look at government in case- inflecting dialects of Swedish and Norwegian . 50 SVANBERG, INGVAR, KUUSELA, TOMMY & CIOS, STANISLAW, ‘Some- times it is Tamed to Bring Home Fish for the Kitchen’. Otter Fishing in Northern Europe and Beyond . 79 Litteratur Reviews Aspekter på ordspråk. Föredrag vid ett symposium i Uppsala 27–28 april 2011. Utg. av Lars-Erik Edlund & Bengt af Klintberg. Uppsala 2014. Anm. av Alf Arvidsson . 115 BALZAMO, ELENA, Den osynlige ärkebiskopen. Essäer om Olaus Magnus. Stockholm 2015. Anm. av Bo Lönnqvist . 128 BEI DER WIEDEN, BRAGE, Mensch und Schwan. Kulturhistorische Perspektiven zur Wahrnehmung von Tieren. Bielefeld 2014. Anm. av Ingvar Svanberg . 141 CHRISTIANSEN, PALLE O., Tang Kristensen og tidlig feltforskning i Danmark. National etnografi og folklore 1850–1920. København 2013. Anm. av Bengt af Klintberg . 122 Från renhållningshjon till modeaccessoar. 10 000 år av relationer människa–hund i Sverige. Föredrag vid ett symposium i Uppsala 15 februari 2013. Utg. av Anne-Sofie Gräslund & Ingvar Svanberg. Uppsala 2014. Anm. av Lars-Gunnar Larsson . 124 För den värmländska lanthushållningens väl. Landshövdingar, aka- demiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter. Red. Olof Kåhrström. Stockholm 2015. Anm. av Ingvar Svanberg . 143 6 Förfnamn GARBERDING, PETRA, Vetenskap mellan diktatur och demokrati. Svensk och tysk folklivsforskning i skuggan av nazismen och det kalla kriget. Malmö 2015. Anm. av Mats Hellspong . 119 HINSON, JOY, Goat. London 2015. Anm. av Ingvar Svanberg . 140 KJELLSTRÖM, ROLF, Nybyggarliv i Vilhelmina. 5. Från vaggan till graven. Uppsala 2015. Anm. av Håkan Rydving . 134 MARCUS PORCIUS CATO, Om jordbruket och MARCUS TERENTIUS VARRO, Samtal om lantbruket. Översatta från latinet av Sten Hedberg. Samt Liv, lantbruk och livsmedel i Catos och Varros värld. Tolv artiklar av nutida svenska forskare. Red. Örjan Wikander & Sten Hedberg. Stockholm 2015. Anm. av Ingvar Svanberg . 139 Maske og forklædning i Danmark. Udg. af Inge Adriansen & Carsten Bregenhøj. Aarhus 2014. Anm. av Fredrik Skott . 138 Medeltida storgårdar. 15 uppsatser om ett tvärvetenskapligt forsk- ningsproblem. Utg. av Olof Karsvall & Kristoffer Jupiter. Uppsala 2014. Anm. av Jan-Henrik Fallgren . 117 Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Av honom själv författad på dess lediga stunder. Del 1. 1758–1784. Del 2. 1784–1789. Utg. av Fredrik Elgh, Göran Stenberg & Ola Wennstedt. Umeå 2014 och 2015. Anm. av Lars-Göran Tedebrand . 144 RYDÉN, MATS, Johannes Franckenius och den svenska floran. En studie i växt- och namnkunskap i 1600-talets Sverige. Uppsala 2015. Anm. av Jan Nilsson . 130 Svenska fornsånger. En samling af Kämpavisor, Folk-Visor, Lekar och Dansar, samt Barn- och Vall-sånger. Utgifne av Adolf Iwar Arwids- son. Tredje Delen. Stockholm, 1842. Med inledningar av Märta Ram- sten och Ann-Mari Häggman. Uppsala & Helsingfors 2015. Anm. av Niklas Nyqvist . 133 Tryckta visor. Perspektiv på skillingtryck som källmaterial. Red. Märta Ramsten, Karin Strand & Gunnar Ternhag. Uppsala 2015. Anm. av Annika Nordström . 131 Författare . 149 Overgangen frå padling til roing i Norden 7 Korleis vinna innsyn og kunnskap om overgangen frå padling til roing i Norden? Åke Sandströms doktoravhandling sedd i eit vitskapleg sjangerperspektiv1 Av Gunnstein Akselberg 1. Innleiing Åke Sandström har i fleire år arbeidd med å etablera eit bilete av den mari- tim-historiske overgangen frå padling til roing i Norden. Med doktorav- handlinga si, ein monografi, frå 2015 har han nådd målet. Sandström skriv innom det vi kunne kalla eit tradisjonelt historisk-filo- logisk paradigme med omsyn til for eksempel avhandlingsform, metode, dataetablering og analyse. Denne typen avhandlingsprosjekt er no på veg ut av humaniora, der den har stått sterkt i generasjonar. Vi har no fått andre avhandlingstypar og nye krav til teorigrunnlag, me- todeval, korpusetablering, analyseformer og generaliseringar enn dei som særkjenner den tradisjonelle historisk-filologiske forskinga. Dei nye forsk- ingskrava i humaniora er hovudsakleg knytte til phd-prosjekt og utviklinga av forskarutdanning, forskarutdanningsprogram og forskarskular, der av- handlingar skal produserast innom avgrensa definerte tidsrom. I denne artikkelen vil eg jamføra nokre særtrekk ved den tradisjonelle his- torisk-filologiske avhandlingsjangeren – med utgangspunkt i Sandström si avhandling – med nokre sentrale krav til moderne phd-avhandlingar, for å setja i fokus desse to forskingstradisjonane innom humaniora sitt potensiale til å framskaffa kunnskapar og innsikter om mennesket som kulturskapar og kulturberar. Eg byggjer nok mykje på stoda innom språkvitskapen, men mange av problemstillingane er allmenne for tilhøva innom humanioraforskinga som heilskap. 1 Åke Sandström, 2015: Hå och hamna. Ordhistoriska och ordgeografiska studier av paddling- ens och roddens äldsta terminologi i Norden. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 135. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas 8.) – Artikelförfattaren fungerade som fakultetsopponent vid disputationen. 8 Gunnstein Akselberg Ei avhandling i form av ein monografi reflekterer viktige kjenneteikn ved dei tradisjonelle disiplinane i humaniora. Kandidaten må ha ei omfat- tande oversikt for å kunna sjå dei store samanhengane og dei lange linene i faget. Kandidaten må også sjå sitt eige vitskaplege arbeid i eit overordna historisk perspektiv. Dette er eit særtrekk ved den humanistiske tradisjo- nen og det har bidrege til at monografisjangeren har vore den mest nytta innom humaniora. Den tradisjonelle avhandlinga er no på veg ut av humaniora av di den høver verken i omfang, metode eller tid med dei krava som vert sette til eit skolert phd-studium. Dette vil kunna føra til tap av viktige kunnskapar og innsikter av di dei nye phd-prosjekta ikkje fangar opp den typen forskings- spørsmål som den tradisjonelle humanioraforskinga har tatt seg av. Humaniora er på mange område inne i ei omstilling, også når det gjeld forsking og vitskapleg arbeid. Forskingsideal og forskingstradisjonar frå til dømes naturvitskapen og medisinen får større og større innpass i humaniora, både med omsyn til avhandlingssjanger, vitskapleg tilnærming, val av me- tode og dataanalyse. Dei fysiske phd-rammene, sjangerkrava til pdh-av- handlinga og phd-utdanninga – som forskarutdanning og forskarskular – har ein viktig funksjon i denne vitskaplege sosialiseringsprosessen som fører med seg ei omstilling bort frå den tradisjonelle forskingspraksisen til den nye phd-praksisen i humaniora. Konklusjonen min er at dei to avhandlingstradisjonane – altså den tradi- sjonelle historisk-filologiske avhandlinga og den nye phd-avhandlinga – har ulike eigenskapar som medfører ulike forskingsspørsmål og studieobjekt, og som såleis også vil resultera i ulike forskingsresultat og kunnskapar. Forskingsspørsmåla til Sandström ville her ha vore altfor omfattande til å løysast ved eit phd-prosjekt. Berre gjennom ei tradisjonell historisk-filolo- gisk avhandling vil dét vera mogleg. Pdh-avhandlinga høver nok i dei fleste tilfella betre til å forska på mindre og avgrensa forskingstema. Dei to tradi- sjonane har viktige eigenskapar som skil dei frå kvarandre, men med dei forskingsoppgåvene som finst i humaniora, hadde vi hatt trong for dei begge. 2. Nokre særtrekk ved Sandström si avhandling Avhandlinga Hå och hamna. Ordhistoriska och ordgeografiska studier av paddlingens och roddens äldsta terminologi i Norden er svært omfattande – med omsyn til problemstilling, empiri, kjeldemateriale, kronologi, og med omsyn til arbeidsinnsats og arbeidsperiode. Grunnlaget