STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1967 Nr 35 BERÄTTELSE ÖVER STYRELSENS FÖR LILJEVALCHS KONSTHALL VERKSAMHET UNDER ÅR 1966 Styrelsen för Liljevalchs konsthall får härmed avgiva redogörelse för konsthallens förvaltning under år 1966. Styrelsens ordförande t.o.m. den 15 oktober var borgarrådet Artur Nordin och därefter borgarrådet Wilhelm Forsberg. Som vice ordförande har tjänstgjort konstnären Gunnar Pers. Styrelsen har i övrigt bestått av skulptör Yngve Andersson, byrådirektör Olof Andersson, fru Rina Branting, direktör Einar Ebe, konstnär Sixten Lundbohm, direktör Erik Trägårdh, civilingenjör Oskar Åkerman samt suppleanterna skulptör K. G. Bejemark och konstnär Nisse Zetterberg. Styrelsen har under året sammanträtt 3 gånger, varvid antalet behand- lade ärenden utgjort 57 (=§§ i protokollen). Arbetsutskottet inom styrelsen, som bestått av herrar Gunnar Pers, ord- förande, Yngve Andersson och Sixten Lundbohm, har sammanträtt tre gånger. I dessa sammanträden har även överintendenten och styrelsens sekreterare deltagit. De under flera år förda förhandlingarna med Stockholms Allmänna Restaurang Aktiebolag om ett införlivande av Blå Porten-området med konsthallen har så till vida krönts med framgång som att bolaget under året avstått de förhyrda lokalerna om ca 300 m 2 i hallens källarplan. Framställning har därefter ingivits om anvisande av medel för dessa ut- rymmens ombyggnad bland annat för utställnings- och lagerändamål. Bland mer betydande underhållsarbeten kan nämnas, att 28 000 kronor anvisats för renovering av salarna 2 och 3, bland annat innefattande att väggarna kläs med spikbar beklädnad och grov juteväv. Vidare har ommål- ning skett av kontorslokalerna i bottenplanet och dessutom har relativt om- fattande sanitära arbeten kommit till utförande. Slutligen kan nämnas att nya gardiner inköpts till samtliga kontorslokaler och vinstugan. 1- 0412828 2 Bih. nr 35 år 1967 Konsthallens överintendent har i bifogade redogörelse redovisat för ut- ställningsverksamheten. Stockholm den 7 december 1967 På styrelsens för Liljevalchs konsthall vägnar: Wilh. Forsberg / Hans-Åke Öberg Bih. nr 35 år 1967 3 Redogörelse för Liljevalchs konsthalls utställningsverksamhet under år 1966 Under år 1966 anordnades fem utställningar i konsthallen: Stockholms- salongen 1966 (11 februari-13 mars), Mexikansk konst (21 april-15 maj), Keramik (13-30 juni), Nutida svensk skulptur (16 september-- 30 oktober) och 12 separata (11 november-11 december). Stockholmssalongen öppnades den 11 februari och väckte till nytt liv den varje år lika brännande debatten om denna utställningsforms för- och nackdelar. Diskussionen tog fart redan i anslutning till intervjuer i pressen med årets salongskommissarie, konstnären Ronald de Wolfe. Denne karakterise- rade bland annat den urvalsprincip som juryn tillämpat: »Gallringen har varit strängare än någonsin för årets salong. 283 konstnärer och 668 konst- verk valda av drygt 6 000 insända: på så vis blir väl genomsnittet av den svenska nutidskonsten för all del hårt lagt, men vi har velat hålla en linje. Bort från den kommersiella basaren, mot en klassiskt stram redo- visning, som kan räkna med respekt både hos kritiker och publik». De anförda siffrorna — som meddelades, innan den definitiva räkningen var klar — kräver en korrigering: av 5 995 verk, insända av 1 259 konst- närer, utvaldes 551 verk, utförda av 350 i utställningen representerade konstnärer. Som jämförelse kan nämnas att 1965 års siffror var högre: av 6 302 verk, insända av 1 352 konstnärer, utvaldes 788 verk, utförda av 520 i utställningen representerade konstnärer. Komparationen åskådliggör emel- lertid klart den av de Wolfe anmälda åtstramningen vid urvalet. Föregående års salong hade 170 stycken fler konstnärer och inte mindre än 237 verk mer än 1966 års salong. I övrigt hänvisas till följande uppställning över anmälningsfrekvensen under åren 1958-1966. 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 Insändande konstnärer 1 124 1 309 873 867 864 1 162 1 129 1 352 1 259 därav stockholmare 557 669 594 401 403 469 566 812 604 därav icke-stockholmare 567 640 279 466 46.1 693 563 540 655 Insända verk 5 559 5 468 4 012 3 642 3 943 5 075 4 939 6 302 5 995 Antagna verk 938 784 535 509 853 1 029 779 788 551 Antal repr. konstnärer 410 319 198 237 460 600 474 520 350 4 Bih. nr 35 år 1967 Det torde vara svårt att avgöra om det 1966 avsevärt minskade utbudet spelade en roll för besöksantalet. Föregående års salong drog totalt en publik på 16 509 personer. 1966 års salong drog endast 12 597 besökare, in- nebärande en minskning med 3 912 personer, vilket onekligen gav en tanke- ställare. Att salongen dock i stort sett behåller ett grepp om publiken visar en översikt över publikfrekvensen vid Stockholmssalongen sedan den första 1958. Här lämnas en tablå. Betalande Fria Totalt Stockholmssalongen 1958 12 196 6 211 18 407 » 1959 8 895 4 607 13 502 » 1960 7 378 4 202 11 580 » 1961 9 043 4 221 13 264 » 1962 13 060 5 176 18 236 » 1963 11 457 5 830 17 287 » 1964 8 579 5 006 13 585 » 1965 11 018 5 491 16 509 » 1966 9 246 3 351 12 597 Om publikintresset onekligen företett en alarmerande minskning från föregående år kan dock inköpsfrekvensen sägas bevara sin höga nivå. En- dast en obetydlig tillbakagång konstateras här : Vid Stockholmssalongen 1965 uppgick försäljningssumman totalt till kr 265 240. År 1966 var Stock- holmssalongens försäljningssiffra kr. 258 630, endast 6 610 kronor lägre än föregående år. En tablå över försäljningen vid Stockholmssalongen sedan dess start har i stort sett uppvisat år från år ökande siffror : Antal försålda Summa kr verk Stockholmssalongen 1958 263 122 265 » 1959 318 121 560 » 1960 193 136 135 » 1961 210 126 810 » 1962 289 153 664 » 1963 411 272 130 » 1964 344 255 805 » 1965 411 265 240 » 1966 367 258 630 Summa 2 806 1 712 239 Fördelningen av inköpen på Stockholmssalongen under de tre sista åren 1964, 1965 och 1966 framgår av följande tablå. Bih. nr 35 år 1967 5 1964 1965 1966 Försäljningssumma, totalt 255 805 265 240 258 630 Statliga inköp Nationalmuseum 1 025 Statens Konstråd 3 000 Kommunala inköp Fastighetsrotelns konstnämnd 18 060 16 660 6 720 Kulturrotelns konstnämnd 62 135 31 625 33 400 Sjukvårdsrotelns konstnämnd 11 200 36 705 35 370 Socialrotelns konstnämnd 11 485 10 900 28 530 Industrirotelns konstnämnd 1 100 2 075 — Solna stads kulturnämnd 16 850 — 10 300 Västerås stad 1 800 5 850 2 905 Linköpings skolstyrelse 5 200 4 750 8 500 Nynäshamns stads konstnämnd 400 — 350 örebro läns landsting 2 350 — 8 000 Västmanlands läns landsting 5 900 475 Oxelösunds stads kulturnämnd 325 — Sollentuna skolstyrelse 5 275 — östergötlands och Linköpings stads museum 1 200 Summa 130 580 120 065 135 750 Sveriges Allmänna Konstförening 17 840 21 640 15 125 Privata inköp (Konstfören. o. enskilda) 103 360 123 535 107 755 E Barbro Bäckström : Plötsliga rörelser i kanten. 6 Bih. nr 35 dr 1967 Man finner av tablån över inköpsfördelningen att de av offentliga institu- tioner gjorda inköpen under 1966 betydligt överstiger siffran för samma års privata inköp. Så var även fallet 1964, medan däremot de privata inköpen på salongen 1965 uppvisade en något högre siffra än institutionsköpen. Un- der alla omständigheter framgår klart att Stockholmsalongen bevarar sin viktiga roll som forum för konstinköp. Presskritiken över årets salong skilde sig ej mycket från den sedvanliga. I Dagens Nyheter skrev Torsten Bergmark bland annat: »Antalet verk är i år mindre än på mycket länge. Hängningen uppvisar nya grepp, framför allt tycks den vara mycket genomtänkt och noggrant avvägd. Salongen ger ett förstaintryck av att vara sober på en hygglig genomsnittsnivå. Intrycket av något estetiskt välavvägt blir bestående och det beror natur- ligtvis på den konst som visas i första hand och inte på arrangemanget. Salongen liknar i år mer än på mycket länge en salong i den gamla fula bemärkelsen med associationer till det slutande 1800-talets franska salonger, hemvisten för den eftersläpande akademiska och romantiska konsten. Den gör det därför att den visar vad som är officiellt accepterat som konst, och den gör det i andra- och tredje- och fjärde-handstappningar. Det är till och med svårt att beskriva den sorts konst som dominerar, därför att den är så grötigt vag och eklektisk. Men i allmänhet är den abstrakt eller camouflerat figurativ på ett till intet förpliktande sätt. Hantverkligt snyggt och prydligt är det mesta. Jag tror inte man kan misstänka att salongens slätstrukenhet beror på juryns fördömande av alltför avvikande eller oppositionella uttryckssätt. Även om en jurys sammansättning alltid måste ge urvalet en viss betonad inriktning, så är det knappast troligt att det refuserade materialet kunde innehålla något som väsentligt förändrade bilden. Jag tror att årets salong ganska bra avspeglar vad de flesta håller på med. Att det finns några få stycken som gör samma saker något bättre, till och med några som gör något annat, det vet vi, men de har inte brytt sig om att vara med.» Lars Erik Åström i Svenska Dagbladet noterade: »Allting för och emot har redan sagts så många gånger att det känns motbjudande att upprepa det. Som genomsnitt av det svenska konstlivet skiljer sig inte årets salong märkbart från de närmast föregående. Kvaliteten ligger på samma medel- nivå, tendenserna är ungefär desamma. Op och pop liksom surrealism förekommer bara sparsamt men lär vara så mycket rikare representerade i källaren bland det refuserade. Skulpturavdelningen är tämligen mager och detta får väl förklaras med att den stora svenska skulptursalongen kommer till sommaren. Däremot är grafikrepresentationen både rik och högklassig. Den kommer också in osökt och naturligt bland de andra konstarterna, den är inte förvisad. • Rolf Swedberg : Huvud Ill. 8 Bih. nr 35 år 1967 Den nye kommissarien Ronald de Wolfe har gjort ett utmärkt arbete. Han har fått överta ett svårbearbetat material och han har arrangerat det med fin förståelse för kollegerna och med känslig artistisk beräkning.