Tidskriften produceras av Västerbottens museum för Västerbottens läns hembygdsförbund Pris: 75:– 1 • 10 Det röda Umeå URIREN K TTENS- I detta nummer … O Det finns en föreställning om Umeå i allmänhet, och dess universitet i synnerhet, Redigeras vid Västerbottens museum GRAF/VÄSTERB att det ska ha varit särskilt rött här i efterdyningarna av den radikalisering som O i samarbete med Skellefteå museum. T O stora delar av Västvärlden genomgick i slutet av 1960-talet. Bilden av det röda Chefredaktör & ansvarig utgivare universitetet lever kvar här och var fortfarande, trots att det kanske i högre grad Ola Kellgren, 090-17 18 02 OKÄND F I NN E HÅ LL handlar om en forskningsmiljö präglad av chosefrihet, lärare och studenter med Grafisk form icke-akademisk bakgrund och inte minst frånvaron av högstämda akademiska Kikki Lundberg traditioner och hierarkier. Nå, vare som det vill med detta, här gör redaktionen ett Rabaldret i Samhällsvetarhuset 2 Prenumeration och distribution försök att återskapa några stämningar bland dem som var med samt beskriva Receptionen, 090-17 18 01 och MÄRTA HEDVALL några händelser som ännu lever i färskt minne. Lena Bertilsson, 090-17 18 05 Telefax 090-77 90 00 Studenttidningen Vertex 10 Historikern Märta Hedvall skriver om en demonstration i Samhällsvetarhuset 1968 som fick ett rättsligt efterspel. Redaktionens adress PHILIP JOHNSSON Tidskriften Västerbotten Journalisten, landstingspolitikern med mera Philip Johnsson fortsätter med att Västerbottens museum Hyresstrejken i Umeå 13 berätta om sin tid som redaktör för studenttidningen Vertex vid den tiden. Box 3183, 903 04 Umeå BJÖRN ERIK ROSIN Därefter tar Björn Erik Rosin, journalist och fd utrikeskorrespondent på Svenska Telefon 090-17 18 00 Dagbladet vid, och skriver om den på sin tid mycket uppmärksammade hyres strejken Telefax 090-77 90 00 E-post: [email protected] Utan oss hade det sett i Umeå vintern 1972. www.vbm.se annorlunda ut 22 Författaren Göran Burén ger några ögonblicksbilder från samma händelse. Rekvisitioner och prenumeration GÖRAN BURÉN Frilansjournalisten Per Runesson har intervjuat några av dem som var med på Västerbottens läns hembygdsförbund universitetet och i stadslivet vid samma tid. Postgiro 6 26 22-6. Det röda Umeå 26 Leif Larsson, journalist och fd kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren samtalar med Tryck PER RUNESSON Mats Rosin, ledarskribent på Västerbottens Folkblad i början av 1970-talet, om de ra- Wallin & Dalholm boktryckeri AB, Lund 2010. dikala vindar som rådde, till viss del även inom det socialdemokratiska partiet. Tryckeriet är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Socialdemokratin och Leif Larsson har också intervjuat den radikale fackföreningsmannen Erik Idhult, Prenumeration yttervänstern 40 vars engagemang för den nedläggningshotade pappersfabriken i Hörnefors inte Årets nummer 250:– LEIF LARSSON sågs med blida ögon av det fackliga etablissemanget. Årets nummer i en bok 265:– Årets nummer och bok 350:– ”När det gäller, då väljs man Frilansjournalisten Rolf Granstrand, som läste vid Socialhögskolan i Umeå 1972–74 och därefter omskolade sig till svetsare vid AMU-center i Holmsund för att slutligen uppifrån” 48 ISSN 0346-4938 hamna som radioproducent för Utbildningsradion i Västerbotten, bidrar med några LEIF LARSSON Tidskriften utkommer med fyra nummer per år. reflektioner kring universitetets påverkan på det omgivande samhället i regionen. Lösnummerpris 75:– Som ringar på vattnet 54 I artikeln finns också ett bidrag av frilansjournalisten Pia Sjögren som intervjuat fd rektorn i Storuman, Stig Anderback om hans syn på detta. ROLF GRANSTRAND & PIA SJÖGREN OMSLAGE T S F R A M S I dA Lektor Rolf Hugoson slutligen berättar om diskussionerna som Norrlandsoperans En intensiv Vietnam-vecka i Umeå avslutades lördagen 20 april 1968 med att Norrlandsoperan – fisk eller tillkomst gav upphov till i början av 1970-talet. ett hundratal FNL-anhängare tågade under USA-kritiska paroller på gågatan. Foto Inger Harnesk/Västerbottens Folkblad främmande fågel i Umeås I Nära notiser presenterar Laila Eliasson från Vilhelmina museum en aktuell utställning som handlar om fotografiska återbesök till Sune Jonssons marker i kulturliv? 62 OMSLAGE T S B A K S I D A ROLF HUGOSON inlandet. Västerbottens läns hembygdsförbund vill framföra ett varmt tack till En händelse som lever kvar i färskt minne är demonstrationerna Västerbottens läns landsting som genom att prenumerera till sina kliniker och mot- mot avverkningen av en skogsdunge på Ålidhem i mitten av april 1977. Nära notiser 68 tagningar ger ett välkommet stöd till tidskriften Västerbotten. Okänd fotograf/Västerbottens Folkblad S-KURIREN en TT O B er S/VÄST or DF an L er P Huruvida ugglan som brakade in i fönsterrutan på Teg klarade sig med Krasch med osäker utgång livet i behåll förtäljer inte historien. Förrförra hösten upptäckte våra kolleger på Dialekt, ortnamns- och folkminnesarkivet, DAUM, på Teg detta besynnerliga avtryck på en av de vanligen välputsade fönsterru- torna. Det visade sig vara en bild av en uggla som flugit in i rutan med sådan fart att fett, dun och annat i fjäderdräkten gett en i det närmaste perfekt spegelbild. Bilden var bara synlig i särskilda ljusförhållanden, så ingen kunde med säkerhet säga när händel- sen inträffat. Och inga spår fanns heller av ugglan på marken nedanför fönstret. Enligt ornitologen Christer Olsson är sådana här händelser inte ovanliga. Fåglarna klarar sig för det mesta, såvida inte nån katt hinner fram förstås, när de ligger omtöcknade på backen. bildtexten OLA KELLGREN 1 2 1968. 28februari iSamhällsvetarhuset Boddes föredrag William sekreteraren denamerikanske inför hadesamlats stortEtt ambassad- demonstranter antal RolanD Berggren/VÄSTerBOTTenS-Kuriren Rabaldret i Samhällsvetarhuset MÄ R T A H E D vall Den 28 februari 1968 protesterade vänsterorienterade studenter ur FNL-grupperna mot ett planerat föredrag av den amerikanske ambassadsekreteraren William Bodde i Samhällsvetarhuset vid Umeå universitet. Händelsen väckte stor uppståndelse och polisingripande som slutade med åtal, rättegång och böter för en handfull studenter. Åren runt 1968 var lite av en kokande kittel, domar drabbade samman med polis och där Västvärlden befann sig i en brytningstid genomförde attacker med amerikanska diplo- präglad av reformer men också av revolter. mater som pricktavlor för ägg och tomater. Den USA:s krigföring i Vietnam genererade en stark socialdemokratiska regeringen balanserade på opinion. I Europa pågick dessutom en rad stu- en fin linje mellan kritik mot USA:s krig fö ring dentrevolter, bland annat mot utbildningsbyrå- och samarbete. De illegala demonstrationerna kratin. Studenterna kämpade för ökat inflytande ansågs underminera försöken till en för bätt rad och ett upphävande av de auktoritära institu- relation nationerna emellan. Demon strationer tionerna. Universitetsvärlden skulle demokrati- och politiska uttalanden resulterade i uttalan- seras och moderniseras. Kampen för ökat stu- den i den amerikanska kongressen om Stock- dentinflytande och Vietnamdemonstrationer holm som ”[…] den enda stad i världen med un- drog även in över Sverige och kritiken var stark dantag för Peking och Hanoi där en amerikan mot USA. Sverige, som visserligen dammat av inte kunde röra sig fritt”. och återiklätt sig den gamla neutrala manteln, Vågen av demonstration, revolution och ung- kritiserades av USA för ett motsägelsefullt age- domlig kämpaglöd drog också in över Umeå. rande i just Vietnamfrågan. Kritiken grundade En händelse som slutade i ett stort rabalder var sig bland annat i den socialdemokratiske minis- demonstrationen mot ambassadsekreteraren tern Olof Palmes berömda tal i Gävle 1965. William Boddes planerade föredrag vid univer- Kritiken riktades även mot de olagliga demon- sitetet 28 februari 1968. Tilldragelsen fick stor strationer som bland annat ägde rum i Stock- uppmärksamhet i Västerbottens-Kuriren och holm. Vänsterorienterade studenter och ung- Västerbottens Folkblad där upprörda umebor 3 rubricerade händelsen med ord som ”gorilla- lem i både FNL-grupperna och Clarté. Han manifestion” utförd av ”Pop-maoister” och var med vid demonstrationen men drogs ald- bråkstakar iklädda ”John Lennon-uniformer”. rig inför rätta. Umeå var vid den här tiden en småstad, vis- Universitetet i storskogen serligen med ett ungt universitet, men ändå Två personer som på ett eller annat vis berör- en småstad. Universitetet lockade till sig unga des av demonstrationen och dess efterskalv är studenter från samhällsgrupper som tidigare sociologen Lars Göran ”Basso” Karlsson (f. Pet- inte sett sina barn som akademiker, främst tersson) och antikvariatsägaren Jan Danielsson. från norr men också från övriga landet; stu- Lars Göran deltog inte vid själva demonstratio- denter med visionen om att förändra världen. nen, men var aktiv i Clarté och DFFG (De för- Vänsterorien terade grupper som Clarté, FNL- enade FNL-grupperna) men även i SDS (Stu- KFML med flera lockade många. Var man aktiv denter för ett demokratiskt samhälle), KFML medlem i flera av grupperna innebar det ofta (Kommunistiska förbundet marxist-leninister- sena kvällar med möten veckans alla dagar. na) och Hyreskampfronten (HKF). Som en På plats i ett sammanträdesrum längst upp följd av detta var han nära involverad i och be- i Beteendevetarhuset beskriver Lars Göran rördes av händelsen. Jan Danielsson var med- Karlsson de olika organisationerna som ”små kinesiska askar där den ena var placerad i den andra”. Organisationerna gick på ett eller an- nat sätt in i varandra. – Vi var unga och oerfarna och vi upplevde att allt