ATT SKEJTA I UMEÅ Tankar och drömmar om staden Henrik Lindmark Burck Institutionen för Geografi Examensarbete, 15 hp Samhällsplanerarprogrammet 180 hp Vt 2020 Förord Denna uppsats sätter punkt för mina tre år vid Samhällplanerarprogrammet vid Umeå Universitet. Jag vill börja med att tacka min handledare Madeleine Eriksson, framför allt för det stöd och den kunskap som hon har bidragit med under mina studier, men även för att hon inspirerat mig och öppnat upp mina ögon för bredden av vad om som är möjligt inom kulturgeografin. Det är också den kunskapen, insikten och intresset om samhället och alla dess intrikata lager och hur de hör samman som är det som jag kommer ta med mig allra mest från mina år vid Umeå Universitet. Det har gett mig en bättre förståelse för samhället, men också världen i sin helhet, vilket är något som jag värdesätter högt och kommer att ha med mig för resten av livet. Jag vill också tacka de respondenter och skejtare i Umeå som har gjort den här studien möjligt, och skatekulturen i stort för alla lärdomar genom åren. Till mina klasskamrater vid Samhällsplanerarprogrammet vill jag skicka ut ett stort tack och lycka till för alla era framtida åtaganden. Ni är alla kompetenta, smarta och otroliga människor som kommer att lyckas med vad ni än väljer att rikta ert intresse mot. 1 Skateboarding in Umeå – Thoughts and dreams of the city Henrik Lindmark Burck Abstract Skaters occupy spaces around the city, and they navigate their surroundings with an analysing gaze that differs from the average person’s perception of the city. They see possibilities in ordinary objects such as a curb, bike rack or planting pot and give these objects a new purpose and meaning. In this essay I aim to investigate and describe how the skaters of Umeå view their city. What are the places they prefer, and how do they value their surroundings. By interviewing skaters and observing the places they roam their experiences as skateboarders and active utilizers of the city will be put into the perspective of public space and the purpose of it as a whole. Can providing skateboarders with environments they enjoy be used as a tool to activate public spaces in the city and thus create more including spaces? The result shows that skaters are deeply investigated into the urban fabric of their city and that there are several places around Umeå in which they enjoy dwelling. It reveals that beyond the physical design and architecture of skatespots, the social structures and the senses of place are values that skaters highly regard. However, some of Umeå’s more central public spaces doesn’t provide the conditions that skateboarders crave, and they give their opinion on how these public spaces can better suit skateboarding. Keywords: Skateboarding, public space, urban architecture, including design 2 Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................... 5 1.2 Problembeskrivning .............................................................................................. 6 1.3 Syfte och frågeställningar .................................................................................... 6 1.4 Avgränsningar ...................................................................................................... 7 1.5 Begreppsförklaring ............................................................................................... 7 2. Bakgrund ........................................................................... 8 2.1 Skateboardens historia ......................................................................................... 8 2.1.1 Från vatten till asfalt ....................................................................................... 8 2.1.2 Ut på gatan ...................................................................................................... 8 2.2 Umeå ..................................................................................................................... 9 2.3 Skateboard i Umeå ............................................................................................. 10 3. Teori/Tidigare studier ....................................................... 11 3.1 Skateboarden och det offentliga rummet ............................................................ 11 3.2 Skateboard och genus ......................................................................................... 12 3.3 Att teorisera platser för skateboardåkning ....................................................... 13 3.3.1 Det relationella rummet ................................................................................ 13 3.3.2 Produktionen av rum .................................................................................... 13 4. Metod ............................................................................... 14 4.1 Metodologiskt synsätt ......................................................................................... 14 4.2 Kvalitativa forskningsmetoder .......................................................................... 15 4.3 Fallstudie ............................................................................................................. 16 4.4 Materialinsamling .............................................................................................. 16 4.4.1 Observationer ................................................................................................ 16 4.4.2 Intervjuer ...................................................................................................... 17 4.4.3 Etiska överväganden .................................................................................... 18 4.4.4 Urval av intervjupersoner ............................................................................ 19 4.4.5 Reflexivitet och validitet ............................................................................... 19 4.5 Analysmetod ....................................................................................................... 20 4.5.2 Kodning/tematisk analys ............................................................................. 20 5. Analys av resultat ............................................................. 21 5.1 Presentation av intervjupersoner ....................................................................... 21 5.2 Platser för skateboardåkning i Umeå ................................................................ 22 3 5.2.1 Sparken .......................................................................................................... 23 5.2.2 Bildmuseet .................................................................................................... 25 5.2.3 Skatehallen .................................................................................................... 27 5.2.4 Ramper ......................................................................................................... 29 5.2.5 Gammal tennisplan på Haga ........................................................................ 30 5.2.6 Grön Eld ........................................................................................................ 31 5.2.7 Rådhustorget ................................................................................................. 32 5.3 Analys: Rumsliga tankar och drömmar ............................................................ 34 5.3.1 Skillnaden mellan en skatepark och ett skatespot ....................................... 35 5.4 Att planera för skateboardåkning ..................................................................... 35 5.5 Analys: Positiva effekter av skateboardåkning ................................................ 38 6. Slutdiskussion ................................................................. 40 7. Sammanfattning .............................................................. 41 8. Referenser ....................................................................... 43 4 1. Inledning Skateboard är ett globalt fenomen med över 50 miljoner utövare 0ch tusentals skateparker världen runt. Skateboardkulturen lever och frodas från Kaliforniens soliga skolgårdar till Barcelonas marmorbeklädda arkitektur vidare till skateskolor i Kabul, amerikanska ursprungsbefolkningens reservat i South Dakota, Brasiliens skateparker och gatorna i Shenzhen. Det är inte längre enbart en anti-auktoritär subkultur bestående av rebeller som rullar ner för gatorna. Skateboard har blivit något för alla, överallt (Borden 2019). Jag växte själv upp på en plats där förutsättningarna inte var exemplariska för skateboardåkning. Vintrarna var långa och stadens utformning och arkitektur lämnade mycket att önska för en aspirerande skateboardåkare. Trots det fastnade jag för skateboardåkningen. Plötsligt blev gatan och trottoaren utanför vårt radhus format till något helt annat och den gatan ledde vidare till nästa gata, och nästa gata. Överallt fanns möjligheter, cykelställen på Vassaratorget, lastkajen vid vårdcentralen i Malmberget och parkeringsdäcket framför Blå forell med det perfekta släta betongunderlaget. Var vi inte nöjda med stadens utbud så byggde vi egna konstruktioner. Cyklandes med betongsäckar på styret hämtade vi vatten från fontänen på torget och blandade betong för att sedan, som vi tyckte ”förbättra” stadens arkitektur. Skateboardåkningen tog mig ut i staden, lärde mig att titta och upptäcka den och sedan använda mig utav den. Den har också lett till möten och relationer med andra människor som aldrig hade skett utan skateboardåkningen. I det här arbetet kommer jag att undersöka