Komik och musik Hjalmar Gullbergsstudier Kjell Å Modéer Böcker på minnets åkrar Om beredskapstidens poesi och dess prosaiska kontexter – i en ny läsning 1. Metod: Clemenstorgsböcker Vi har alla våra fasta rutiner. När jag nära nog dagligen cyklar förbi Clemenstorget i Lund brukar jag stanna till för en närmast rituell spaning efter den tid som flytt. Bland torgförsäljarna, som prång- lar ut allt från frukt och grönt till kuriosa och damkläder, finns också de som säljer böcker i bananlådor. Priset ligger mellan 5 och 10 kronor/styck. Det är vår tids marknadsanpassade antikva- riatsbokhandel, som framträder i denna brutala form, samtidigt som de traditionella antikvariaten successivt slår igen på grund av olönsamhet, bland annat (men inte bara) på grund av för höga lokalkostnader. Den senmoderna second-hand bokmarknaden är ett kapitel för sig och ska inte få något större utrymme i detta sammanhang, men det finns ändå anledning notera att den selektion som tidigare fanns på ett välsorterat antikvariat mellan rare-books och second- hand books har i dag blivit allt tydligare. Ovanliga äldre böcker, rare-books, har fortfarande en kapitalstark marknad, medan det blir allt svårare att identifiera ett traditionellt forum för den be- gagnade boken. En kvantitativt expanderande bokproduktion har alltsedan efterkrigstiden gjort boken till en konsumtionsvara. Det är ett urval av dessa böcker jag ska behandla. Det är up- penbart att de böcker som varje dag saluförs på Clemenstorget 59 kommer från dödsbon, vilka av rationella skäl i ett slag sålt de av- lidnas boksamlingar. De substantiella bibliotek, som i dag på detta sätt sprids för vinden, härrör från bildningshungriga personer som byggt upp sina boksamlingar under 60–70 år. Delar av dessa innehåller säkert också delar som övertagits från äldre bestånd. En stor del av den kohort, som de senaste åren legat i dessa banan- lådor, representerar 1930–40-talens bokutgivning, huvudsakligen härrörande från bokägare med en anti-nazistisk inställning. Den tidens bokproduktion var mycket särpräglad. Liksom tidsandan karakteriserades perioden av såväl utvecklingsoptimism som apo- kalyps, såväl idealism som realism. Jag har blivit alltmer nyfiken på den här perioden, vårt nära förflutna, och särskilt då för beredskapstidens poesi och prosa, vitterhet och vetenskap. Jag är själv ett krigsbarn och har därför ytterst vaga egna minnen från den perioden. Men inte bara böck- erna utan också deras tidigare ägare kommer mig till mötes, när jag börjar bekanta mig med den här periodens litteratur. Dessa kan ofta identifieras med hjälp av en namnteckning eller ett ex- libris, ibland finner man ett visitkort med dedikation, ibland ett kvarglömt notisblad eller vykort. Läsningen förmedlar därigenom inte bara författarens budskap utan ger också en konkret anknyt- ning till den tidigare ägarens tidsbestämda läsning av boken. De här aktuella böckerna har alltmer kommit att framstå som skördar på minnets åkrar, åkrar som väckts till liv efter att i decennier ha legat för fäfot – och som nu får en ny läsning i vår samtid och med våra nutida ögon. Beredskapstidens säregna litteratur ger oss en viktig bild av den till stor del obearbetade period av vår moderna historia, som omfattar tiden 1932–1950. Med denna artikel vill jag måla upp min bild av den tiden, främst med hjälp av de källor jag funnit i Clemenstorgets bananlådor. Jag fokuserar här på motståndslitte- 60 raturen, den protyska positionen har sina egna utforskare; beträf- fande kvinnolitteraturen har den nyligen fått sin hävdatecknare 1. Men först ett par exempel på böcker som ger oss kontexten till de mera vittra litteraturformerna. 2. Beredskapslitteraturens politiska, rättsliga och religiösa kontexter År 1941 utkom Alva och Gunnar Myrdals reportagebok Kontakt med Amerika. Det är ett märkligt tidsdokument. Makarna Myrdal återvände efter ett par forskningsår i USA på försommaren 1940 till Sverige. De var »mittsjöss« i livet och mittsjöss på Atlanten mellan Amerika och Sverige på väg hem »mitt i ett världskrig« »Båten kränger våldsamt och nitrocellulosatunnorna på fördäck bumpar dovt och farligt mot varann. Man avläser sina instrument och studerar korten – och man väntar. Man styr mot det som ännu ingen ser.« Bildspråket är påtagligt konkret. De ger en mycket in- siktsfull skildring av USA under Franklin D. Roosevelts New Deal. En mer uttalad plaidoyer för det moderna Amerika än denna hade inte utkommit sedan Fredrika Bremer publicerade sina intryck från sin USA-resa i Hemmen i den nya världen (1853–54). Ma- karna Myrdals bok är en parallellskildring till den amerikanske journalisten och författaren Marquis Childs bok Sweden – The Middle Way om det kooperativa Sverige efter Stockholmsutställ- ningen 1930 och om folkhemmets tillkomst. Den utkom i första upplagan 1936. De båda jämför USA och Sverige. »Det finns över- huvudtaget något i själva andan av amerikanskt samhällsliv, som även den mest fosterländska svensk endast kan önska att vi bleve mer smittade av: något dynamiskt, djärvt och experimentaliskt i metoderna men konservativt i principerna, något ungdomligt och 1 Bibi Jonsson, Bruna pennor: Kvinnor, nazism och litteratur, Carlsson Bokförlag: Stockholm 2012. 61 idealistiskt. Det finns i Amerika en anspråkslöshet och värma i de personliga relationerna människorna emellan, som stämmer med vår svenska teori men ej i samma grad med vårt dagliga liv. Först och sist är Amerika grundmurat demokratiskt. Den amerikanska demokratin är ett skott på samma gamla stam som vårt nordiska samhällsetos också vuxit från. Och den demokratin kommer att stå. Vi har aldrig råd att inte vara våra vänners vän. Vi har det allraminst nu i Nordens ödestyngda prövningstid. 2« Boken inne- håller en alldeles lysande beskrivning av det amerikanska kultur- livet, som också dragits med i New Deal-andan med dess sociala medvetenhet. »Konst och kultur får alltmer av en social tendens och konsumtionen av konst och kultur demokratiseras. - - - Det kan utan överdrift sägas att all litteratur i Amerika som gör an- språk på litterärt värde har fått även ett socialt värde.« Det gäl- ler bland annat både dramatiker som Eugene O’Neill och Robert Sherwood och romanförfattare som Sinclair Lewis, Pearl Buck och John Steinbeck. 3 Ett exempel på översättningar av periodens amerikanska ro- maner får räcka. I en bananlåda låg John Steinbecks »Månen har gått ned«, som utkom på Bonniers 1943. 4 Romanen handlar om den militära ockupationen av en stad i norra Europa med uppenbara associationer till den tyska ockupa- tionen av Norge. Gustaf Hellström skrev i sin recension att man här fått »en krigsroman av betydande andliga dimensioner«. I mitt exemplar står »Elfte tusendet«. Boken blev också en svensk försälj- ningsframgång. Makarna Myrdals vän och kollega Herbert Tingsten lyfte i sina 2 Alva och Gunnar Myrdal, Kontakt med Amerika, Albert Bonniers Förlag Stockholm 1941, 30. 3 Myrdal, a.a. (1941), 173 f. 4 John Steinbeck, Månen har gått ned, Roman, Albert Bonniers Förlag Stockholm 1943. 62 memoarer fram betydelsen av det nordiska perspektivet. »Det blev under en tid god politisk ton att hålla på Norden och att i mer el- ler mindre allmänna ordalag tala om den gemenskap som skulle komma.«5 I ett avslutande kapitel »Sverige – Norden« tog Myrdals i sin amerikabok bland annat upp rättsfrågorna och konstaterade, att det fanns anledning för den »upplysta och ansvarsmedvetna medborgaren« att noga följa utvecklingen. Beredskapstiden ska- pade en viktig och angelägen diskurs om rättens uppgift i en ex- traordinär situation. »Landets vetenskapsmän på det juridiska området ställs i detta läge inför en ytterligt viktig fosterländsk plikt«, menade de. »De har en insats att göra till stärkande av mot- ståndskraften hos de rättsstatsprinciper, i vilka de är fostrade och på vars grundval hela deras vetenskapliga verksamhet varit och är fotad. De principer som även kan antas vara bejakade av praktiskt taget hela vårt folk.« De fordrade, att juristerna skulle ställa om sin forskning. »Det är vad vårt lands försvarsberedskap kräver av dem.« Juristerna skulle »vända sin uppmärksamhet till de princip- problem på rättssystemets botten, som vi så länge tryggt kunnat försumma.« 6 Det fanns också jurister, som slöt upp under de patriotiska fa- norna. Ett antal professorer vid Stockholms högskolas juridiska fakultet gav exempelvis ut ett arbete 1941, Svensk lag och rätt, på Kooperativa förbundets förlag. I förordet skrev de, att »varje svensk har i denna tid att på sin front efter arten och måttet av sina krafter göra sin insats för Sveriges försvar. Den försvarsfront denna bok avser att tjäna är den svenska rättsordningen.« För- fattarna kände det »som en plikt att söka ge en vidare publik en fördjupad insikt och därmed en ökad förståelse för den svenska 5 Herbert Tingsten, Mitt liv: Mellan trettio och femtio, P.A. Norstedt & Söners Förlag: Stockholm 1961, 337. 6 Myrdal, a.a. (1941), 351. 63 rätten, denna omistliga svenska ägodel, en grundval för hela vår nationella tillvaro.«7 Till denna kategori av tydligt nationalistisk populärvetenskaplig produktion hör också rättshistorieprofessorn och högerriksdagsmannen Henrik Munktells arbete Det svenska rättsarvet 1944. 8 Inskränkningarna i yttrande- och tryckfriheten var ett annat exempel på rättspolitiska åtgärder på grund av det trängda utri- kespolitiska läget. Myrdals skrev: »Nyligen har för första gången på generationer dagsupplagor av en stor daglig tidning med de mest lysande traditioner i vår presshistoria indragits utan rättegång och utan angivande av skäl eller orsak.«9 De syftade