Ska tryckas i PMS 7463 tror jag STUDIA ANTHROPONYMICA SCANDINAVICA Studia anthroponymica Scandinavica Tidskrift för nordisk personnamnsforskning STUDIA ANTHROPONYMICA Studia anthroponymica Scandinavica (SAS) är en årligen utkommande nor- disk tidskrift, grundad 1983 av Thorsten Andersson och Lena Peterson och nu SCANDINAVICA redigerad av Eva Brylla, Katharina Leibring och Lennart Ryman. Den utges med stöd av Nordiska publiceringskommittén för humanistiska och samhälls- vetenskapliga tidskrifter. Bidrag till tidskriften och böcker som önskas recenserade sänds till redaktio- Tidskrift för nordisk nen med nedanstående adress. PM för manuskript kan rekvireras från redaktio- personnamnsforskning nen eller hämtas från www.kgaa.nu/tidskrifter.php. Tidskriften utges av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och distribueras av Swedish Science Press, Box 118, SE-751 04 Uppsala, e-post: [email protected]. Telefon: 018-365566. Telefax: 018-365277. Frågor rö- rande abonnemang och distribution ställs till Swedish Science Press. ISSN 0280-8633 32 · STUDIA ANTHROPONYMICA SCANDINAVICA Box 135 2014 SE-751 04 UPPSALA Sweden 32 · 2014 STUDIA ANTHROPONYMICA SCANDINAVICA Tidskrift för nordisk personnamnsforskning UTGIVEN AV Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur REDIGERAD AV † Eva Brylla, Katharina Leibring och Lennart Ryman REDAKTIONSRÅD Eva Villarsen Meldgaard, Guro Reisæter och Minna Saarelma- Paukkala With English summaries Årgång 32 · 2014 Utgiven med stöd av Nordiska publiceringskommittén för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter. För bedömning av manuskript till uppsatser i Studia anthroponymica Scandinavica anlitas även vetenskapliga granskare utanför redaktionen. Redaktionens adress: Box 135 SE-751 04 UPPSALA Redaktörernas (Katharina Leibring och Lennart Ryman) e-post: fö[email protected] Tidskriftens webbplats: www.kgaa.nu/tidskrift.php Redigerad i samarbete med Namnarkivet i Uppsala, Institutet för språk och folkminnen. ISSN 0280-8633 © Respektive författare Uppsala 2015 Textgruppen i Uppsala AB Innehåll Aldrin, Emilia: Förnamnsvalet som resurs för förhandling av könsidentiteter och köns- gränser . 169 Frändén, Märit: »Vi bestämde oss för att skriva namnet på ett svenskt sätt». Förnamns- val i sverigefinska familjer . 75 Haubrichs, Wolfgang: Personennamen sprachlich ostgermanischer Provenienz . 5 † Hellberg, Lars: Inge och Inga – ett omaka kortnamnspar. Med en efterskrift av Thorsten Andersson . 37 Källström, Magnus: Mansnamnet runsv. Gunnvarr – ett bidrag till en gammal tviste- fråga . 59 Löfdahl, Maria & Wenner, Lena: Det mångkulturella Sveriges onomastikon – en kort- fattad projektbeskrivning . 193 Peterson, Lena: Skråmstastenens þorgun – mansnamn eller kvinnonamn? . 67 Piispanen, Peter Sauli: A description of Finnish male hypocoristics – an Optimality Theory approach . 139 Smärre bidrag Leibring, Katharina: Namnet Tindra – från djurnamn till flicknamn . 199 Recensioner Andersson, Jakob: Kingship in the Early Mesopotamian onomasticon 2800–2200 BCE (2012). Rec. av Tryggve N. D. Mettinger . 203 Blomqvist, Marianne: Våra fyrfota vänner har också namn (2011). Rec. av Minna Saarelma-Paukkala . 204 Coleman, Nancy L. & Veka, Olav: A handbook of Scandinavian names (2010). Rec. av Katharina Leibring . 206 Debus, Friedhelm: Namenkunde und Namengeschichte. Eine Einführung (2012). Rec. av Mats Wahlberg . 207 Mikkonen, Pirjo: »Otti oikean sukunimen». Vuosina 1850–1921 otettujen sukunimen tausta [»Ett riktigt släktnamn». Bakgrunden till släktnamn tagna år 1850–1921] (2013). Rec. av Ritva Liisa Pitkänen . 210 Namn på stort och smått. Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012. Red. av Katharina Leibring (huvudred.), Leif Nilsson, Annette C. Torensjö & Mats Wahlberg (2012). Rec. av Rikke Steenholt Olesen . 212 Nøvn i strandamentanini. Navne i kystkulturen. Forelæsninger frå det 41. NORNA- symposium i Tórshavn 2.–4. juni 2011. Redaktion: Tina K. Jakobsen, Kristin Mag- nussen, Anfinnur Johansen & Eivind Weyhe (2013). Rec. av Botolv Helleland . 217 På sporet. Festskrift til Bent Jørgensen på 70-årsdagen den 12. marts 2014. Red. af Birgit Eggert, Peder Gammeltoft & Rikke Steenholt Olesen (2014). Rec. av Agneta Sundström . 220 4 Rajasuu, Riitta: Kuopiossa, Oulussa ja Turussa 1725–1744 ja 1825–1844 syntyneiden kastenimet [Baptismal names of children born in Kuopio, Oulu and Turku in 1725– 1744 and 1825–1844] (2013). Rec. av Sirkka Paikkala . 223 Die Stadt und ihre Namen. 2. Teilband. 2. Tagung. Leipzig 24. und 25. Mai 2013. Akten hrsg. von Dieter Kremer, Dietlind Kremer (2013). Rec. av Bent Jørgensen . 227 Utech, Ute: Rufname und soziale Herkunft. Studien zur schichtenspezifischen Vornamen- vergabe in Deutschland (2011). Rec. av Emilia Aldrin . 230 Virkkula, Johanna: First name choices in Zagreb and Sofia (2014). Rec. av Terhi Ainiala . 231 Yliopiston nimipäiväalmanakka/Universitetets namnsdagsalmanacka/Universitehta nam- mabeaivealmmenáhkki 2014 (2013). Yliopiston nimipäiväalmanakka/Universitetets namnsdagsalmanacka/Universitehta nammabeaivealmmenáhkki 2015 (2014). Rec. av † Eva Brylla . 233 Meddelanden . 234 Författarna i denna årgång . 235 Insänd litteratur . 237 Förkortningar . 239 Personennamen sprachlich ostgermanischer Provenienz 5 WOLFGANG HAUBRICHS Personennamen sprachlich ostgermanischer Provenienz Nicoletta Francovich Onesti († 2014) zugeeignet Studia anthroponymica Scandinavica 32 (2014), 5–35. Wolfgang Haubrichs, Universität des Saarlandes: Personal names of East Germanic provenance. Abstract Apart from the Gothic translation of the Bible by Wulfila (d. 382–83) and several texts that are mostly sermons of the Gothic-Arian church, few sources exist for the East Germanic languages. This is particularly the case for the languages of the Vandals, Burgundians, Gepids, Ru- gians and other peoples with small populations. However, there is quite a rich record of the personal names of these gentes. Anthroponymy thus becomes one of the most important sources for the reconstruction of East Germanic languages. With the help of numerous recorded names, we can attest specifically East Germanic idiosyncrasies in the fields of morphology, phonology and lexis. East Germanic masculine consonantal stems – just like Gothic appellatives – take the ending -a (as opposed to continental West Germanic -ō), while the feminine gen- der takes the ending -ō (as opposed to West Germanic -a). The names also show East Germanic sound changes, for example short Germanic [e] > [i], late East Germanic [æ] > [ī] and [ō] > [ū], and the preservation of the Germanic voiced [z] instead of West Germanic [r]. In the ono- mastic lexicon there are also elements of personal names, of which the majority occur before 700 among the East Germanic gentes, e.g. *guma- ‘man’, *sunja- ‘truth’, *thrasa- ‘threat’ and *badwa- ‘fighter’. Another discovery of this study is that the differences between the East Germanic languages remained small in spite of centuries of spatial separation. This can only be explained by an assumption of firm core identities among the individual gentes that preserved and passed on the language. Keywords: Germanic philolology, East Germanic, Gothic, personal names, ethnic identity. Will man sprachlich und etymologisch ostgermanische Personennamen (PN) nachweisen, so ist man jenseits arealer und gentiler Plausibilitätskriterien, also 6 Wolfgang Haubrichs der Zuschreibung von PN in den Quellen an bestimmte gentes bzw. an Räume, in denen ostgermanische gentes siedelten, vor allem auf das sprachliche Vergleichsmaterial angewiesen, das die gotischen christlichen Texte des 4. bis 6. Jahrhunderts bereit stellen, allen voran die Bibelübersetzung Wulfilas († 382–83). Dazu kommen dann neben dem Namenmaterial nur noch wenige Wörter oder Sätze, wie burgundische Wörter bei Ammianus Marcellinus († um 395) und im ,Liber constitutionum‘, dem Gesetz der Burgunden (a. 517), wie die wohl burgundische, gewiss aber ostgermanische Runeninschrift des 6. Jahrhunderts aus Charnay (F, Dép. Saône-et-Loire), oder wie der wandalo- gotische Satz aus einem Epigramm der afrikanischen ,Anthologia Latina‘. Dies ist jedoch angesichts der relativ geringen sprachlichen Differenzierung der ostgermanischen gentes zu verschmerzen: Prokop (Bellum Vandalicum I, 2), der byzantinische Geschichtsschreiber, schrieb um 555, dass die Goten, Wandalen, Wisigoten und Gepiden die gleiche Sprache, die „gotische“ näm- lich, sprächen. Diese nahe Verwandtschaft zur lingua gotica gilt auch, wie schon gezeigt wurde, in Namen und Wörtern für Wandalen, Burgunden, Gepi- den und Kleinvölker wie Rugier, Skiren usw. Die Erforschung speziell der PN dieser ostgermanischen gentes wurde am stärksten in den letzten Jahrzehnten vorangetrieben mit zahlreichen Aufsätzen von Norbert Wagner (z.B. 1982; 1984; 1985; 1992; 1994/5; 1996; 1997; 1998; 2002) und Gerd Kampers (z.B. 2002) und durch zwei Monographien von Nicoletta Francovich Onesti zu den Ostrogoti in Italien (2007) und den Vandali in Afrika (2002); vergleiche 2008, 2011. Daneben sind grundlegend gewesen die neueren Sammlungen von Jo- seph M. Piel und Dieter Kremer (Kremer 1972; Piel & Kremer 1976) sowie von Hermann Reichert (1987–90 mit der Angabe älterer Quellen), die jedoch durch manche Neufunde in Inschriften, Münzlegenden und entlegenen Texten ergänzt werden können (Garcia Moreno 1974; Kampers 1979; vgl. Haubrichs 2002; 2006; 2013). Das dem Titel nach vielversprechende Buch von Patrick Amory (1997) „People and Identity in Ostrogothic Italy 489–554“ ist eine mit manchen, nicht nur philologischen Mängeln behaftete