ATT FÖRHANDLA SANNING En kulturanalytisk studie av sanningsstriderna i klimatdebatten Författare: Emelie Svanström Handledare: Helena Pettersson Masteruppsats i kulturanalys, 30 hp Institutionen för kultur- och medievetenskaper Vt 2020 2 Abstract The essay To negotiate truth is a cultural analytical study of the boundary work that takes place in the comment sections, more specifically in relations to the climate change debate and Greta Thunberg’s climate activism. This paper deals with empirical material in the form of comments obtained from the Swedish newspapers Aftonbladet’s and Expressen’s comment field on Facebook. The data-gathering method used for this paper is digital ethnography. This study aims to create an understanding of how argumentation is presented in open social arenas such as Expressen and Aftonbladet's comments field. The purpose of the study has been to show how the contested claims and facts are legitimized and negotiated in the comment fields. The theoretical framework has consisted of discourse theory and Boundary objects theory. The questions to be answered in the study is: In what way is truth constructed in the debate? How are the various claims of truth legitimized? In what way are facts and science used in the legitimization of the different claims of truths? The analysis shows that truth is constructed in many different ways, partly through what i choose to call denial and distrust discourse. The analysis also showed how climate research and the climate can be seen as a boundary object and be used to stabilize the denial discourse further. The result also showed that scientific evidence can be used in a variety of ways in the legitimization of the different claims of truth. On the one hand, there is a demand for more nuanced research to be presented in the media, this creates an image that there are two sides of climate science that are of equal importance. The analysis also showed how mistrust and doubt against established media, political processes and science in general can be used in the legitimization of various statements of truth. I also claim that Greta can be seen as a boundary object in the ongoing negotiation. The use of religious metaphors also proves to be of great importance in trying to undermine the climate issue and climate research in general. Keywords: Post-truth, boundary objects, boundary work, Facebook, discourse, climate change, Greta Thunberg, comment section, Climate change denial 3 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ..........................................................................................7 1.1 Syfte och frågeställningar ............................................................................................8 1.2 En kulturanalys av gränsarbetet .................................................................................8 1.2.1 Post-truth ............................................................................................................9 1.3 Teoretiskt perspektiv ..................................................................................................11 1.3.1 Diskurs ................................................................................................................11 1.3.2 Gränsobjekt och gränsarbete ...........................................................................12 1.4 Metod och material ....................................................................................................13 1.4.1 Urval och avgränsning .....................................................................................13 1.4.2 Digital etnografi ................................................................................................15 1.4.3 Tillämpning och tillvägagångssätt ..................................................................15 1.4.4 Etiska aspekter ..................................................................................................17 1.4.5 Det nya mediala landskapet .............................................................................18 1.4.6 Reflexivitet .........................................................................................................19 1.5 Tidigare forskning .....................................................................................................20 1.5.1 Mitt bidrag till forskningsfältet ........................................................................21 1.6 Disposition .................................................................................................................22 2. Striderna om vetenskapliga fakta ..................................................23 2.1 Tankekollektiv och paradigmskiften .........................................................................23 2.2 Vad är vetenskap? .....................................................................................................25 3. ”Lyssna inte på mig, lyssna på forskarna” .....................................28 3.1 Skeptisk eller förnekande? ........................................................................................28 3.1.1 Ett brådskande ärende eller onödigt alarmistisk ...........................................32 3.2 En nyansering ............................................................................................................35 3.2.1 Klimatförnekare — ett helhetspaket ................................................................38 3.3 Sammanfattning .......................................................................................................40 4. Den stora bluffen ...........................................................................42 4.1 En produkt av media .................................................................................................42 4.2 Vem betalar Greta? ....................................................................................................47 4.3 Klimatsekten .............................................................................................................50 4.4 Sammanfattning ........................................................................................................54 5. Några avslutande reflektioner .......................................................55 5 Sammanfattning ................................................................................58 Käll- och litteraturförteckning ..........................................................59 Tryckta källor ..................................................................................................................59 Elektroniska källor ..........................................................................................................61 Bilagor ..............................................................................................65 6 1. Inledning "To say of what is that it is not, or of what is not that it is, is false, while to say of what is that it is, and of what is not that it is not, is true” - Aristoteles Frågan vad som är sanning har sedan länge tillbaka varit en av de största filosofiska frågorna. En av de tidigare definitionerna av sanning kan spåras tillbaka till Aristoteles, en av antika Greklands stora filosofer. Aristoteles citat här ovanför kan kopplas samman med korrespondensteori för sanningar, och detta antyder då att ett uttalande är sant om saker och ting i världen är som uttalandet säger att det är. Ett uttalande är alltså sant om det överrensstämmer med fakta, och falskt om det inte gör det (Schantz 2002:1). Påståendet att gräset är grönt är alltså sant, eftersom att gräset faktiskt är grönt. Det är en tillsynes grundläggande och kanske även banal definition av vad som är sant och falskt, men det överrensstämmer till stor del med hur gemene man ser på konceptet sanning - överrensstämmer påståendet med hur världen faktiskt ser ut så är det per definition sant. Men vad händer egentligen när den här gemensamma uppfattningen av sanningar inte längre går att förlita sig på? Om sanningar är baserade på huruvida de passar in i verkligheten, hur förhåller vi då oss till sanningar när var och en har olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut? Sociala medier spelar idag en stor roll i att göra det möjligt för fler att ta del av olika debatter, göra sin åsikt hörd, höra andras åsikter och sätta sig in i aktuella händelser och nyheter. Under det senaste året har den debatt som kanske fått störst räckvidd varit den om klimatförändringar i allmänhet och Greta Thunberg i synnerhet, vilket även har satt igång en diskussion om klimatförändringarnas fakticitet. Den 20e augusti 2018 satte sig den svenska klimataktivisten och dåvarande högstadieeleven Greta Thunberg utanför Riksdagen i Stockholm med den nu mera ikoniska skylten med texten ”Skolstrejk för klimatet”. Där blev hon sittandes i tre veckor fram till valdagen den 9e september samma år, detta i hopp om att rikta politikernas uppmärksamhet mot den brådskande klimatkrisen. Den, till en början, blygsamma sittstrejken blev startskottet för en högljudd aktion som kom att engagera miljontals människor världen över. Men samma sittstrejk blev även en katalysator i debatten kring huruvida klimatkrisen är en kris överhuvudtaget. 7 Samtidigt som Gretas klimataktivism når nya framgångar i allt från att ha lyckats inspirera över 170 länder att delta i klimatstrejken för #fridaysforfuture1 till att bli nominerad till Nobels Fredspris, så väcks även ett stort misstycke men kanske framförallt en misstro. Inte bara bland gemene man men även hos stora världsledare så som Donald Trump och Vladimir Putin. Det är tydligt att