Verksamhetsberättelse 2005 med årsredovisningar RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE Idrotten viktig för utvecklingen itt första halvår som ordförande, tern, ett kommunalråd eller besöker en skola. Jag för det är ännu bara ett halvt, har måste säga att det för mig nu är ännu tydligare än varit hektiskt, inspirerande och tidigare att idrotten är ett tvärsnitt av samhället. mycket roligt. Det har varit en tid När jag reser runt i landet slår det mig hur Mmed många möten med företrädare för förbund mycket idrotten betyder för svenskarna. Nästan och föreningar, ideella ledare, aktiva idrottsutö- alla har en relation till idrott på något sätt. Många vare, politiska beslutsfattare, barn, ungdomar och kommer fram och vill prata. En del om de senaste många, många fler. VM-prestationerna de följt på TV, andra om hur Att bli vald till Riksidrottsförbundets ordförande mycket idrotten betyder för orten där de bor. Man är det finaste uppdrag och största förtroende man behöver inte vara engagerad som ideell idrottsle- kan få inom svensk idrottsrörelse. För mig bygger dare eller aktiv inom idrottsrörelsen för att beröras ledarskap på samverkan, dialog och att använda av idrott och tycka att idrott är viktigt. all den kunskap som finns runt omkring oss. Och idrotten är viktig för samhällets utveck- Därför har mitt uppdrag blivit mycket varierande. ling. Det ser vi inte minst i de över 13 000 Ena dagen är jag på besök hos en liten idrotts- Handslagsprojekt som pågår inom alla idrotter, i förening och nästa träffar jag kanske idrottsminis- hela landet. Handslaget som under året gått in i 2 RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE halvtid, har inte bara öppnat dörrarna för fler utan mars 2006 och förhoppningsvis kan jag vid nästa också inneburit en unik chans att skapa nätverk års slut skriva om den förenkling dess förslag har och synergier både inom idrotten och mellan inneburit för idrottsföreningarnas kassörer. idrottsrörelsen och andra delar av samhället. En av de viktigaste uppgifterna jag har är att Det finns nästan hur många exempel som lyssna och skapa dialog både inom idrottsrö- helst på riktigt lyckade föreningsdrivna relsen och som företrädare utåt. Jag vill fort- Handslagsprojekt. Några av dem besökte jag i sätta att intensifiera dialogen under 2006 då det Mölndal i november då jag träffade engagerade dessutom är valår. Alla förbund och föreningar idrottsledare från ett tiotal idrottsföreningar. En är lika betydelsefulla inom idrottsrörelsen. De av dem, Kållereds SK är med i ett omfattande är också de som är närmast verksamheten som projekt i Göteborgsområdet där flera föreningar mest trovärdigt för fram våra budskap utåt. Inför gemensamt startat en bandyserie för tjejer, vilket riksdags- och kommunalval 2006 enades idrotts- ökat intresset för bandy bland tjejer i Göteborg rörelsen i slutet av året att gemensamt föra fram och gjort bandyn till en mer jämställd idrott. vårt huvudsakliga budskap: Vi vill ha en lång- Jämställdhet var också en viktig punkt på siktig stabil finansiering och anläggningar till en Riksidrottstämman i maj då idrottens nya jäm- låg kostnad, så att alla som vill ska kunna idrotta ställdhetsplan beslutades. Det var dags att upp- även i framtiden. datera den gamla planen från 1989 för även om mycket har hänt på området under 16 år, finns det Karin Mattsson en del som återstår att förbättra. Senast 2009 ska Ordförande Riksidrottsförbundet till exempel alla förtroendevalda och anställda på alla nivåer inom idrotten utbildas så att de beaktar jämställdhetsperspektivet i sin dagliga verksam- het. Vi har under året haft en hel del idrottsfram- gångar. För att bara nämna några imponerande Innehåll prestationer vill jag lyfta fram Tony Rickardsson, Anja Pärsson och Kajsa Berggkvist som totalt RF:s ordförande 2 dominerade sina respektive grenar under hela Riksidrottschefen 4 säsongen. Att vi också ser en god tillväxt i barn- och ungdomsidrotten är något som ännu starkare Styrelsens berättelse 6 får mig att tro på vår sammanhållna svenska idrottsmodell där bredd och elitidrotten ger och Styrelsen 23 tar av varandra. Idrottsstjärnorna inspirerar många barn att vilja Idrottens organisation 24 börja idrotta. Samtidigt bildar den breda folkrö- RF:s årsredovisning 25 relseidrotten där alla ska ges möjlighet att vara med, en bred bas där vi plockar våra talanger, Bosöns årsredovisning 34 våra framtida idrottsstjärnor. Under hösten fick vi tyvärr läsa braskande rub- DDKKHH Prins Bertils riker om idrottsföreningar som skapade en bild och Prinsessan Lilians av ett allomfattande idrottsfiffel. Naturligtvis ska Idrottsstiftelses årsredovisning 41 idrottsrörelsen liksom alla andra följa de lagar och regler som finns men bilden av att ”de flesta Idrotten i siffror 44 föreningar fuskar” är inte sann, utan är en medi- amyt som vi reagerar mot. De allra flesta idrotts- Stipendier och belöningar 54 ledare arbetar helt ideellt och får alltså ingen ersättning alls. Svenska världsmästare 56 Vad som dock är positivt är att idrottens skat- Representanter i råd och teregler under året har granskats av den så kallade arbetsgrupper 58 idrottsskattekommittén. Deras utredning blir klar i 3 RIKSIDROTTSCHEFEN Alla framgångsrika stjärnor har sina rötter i en idrottsförening, vare sig de kommer från ett stort eller litet förbund. Vi måste vara otåliga och uthålliga en 9 maj i år slogs de båda nationella oss till ro, utan sammanslagningen kräver ett stän- kanslierna för Riksidrottsförbundet digt utvecklingstänkande. och SISU Idrottsutbildarna ihop till Syftet med ett gemensamt kansli var att skapa ett. Det har varit en utmaning som bättre arbetsresultat och högre effektivitet. Redan Dpräglat en stor del av årets verksamhet men det efter ett drygt halvår kan vi se klara förbättringar har också varit en mycket spännande resa att pla- till exempel inom kurs- och konferensverksamhe- nera, förbereda och till slut genomföra i praktiken. ten, kommunikation, ekonomihantering och det Och resan är långt ifrån slut. juridiska området. SISU Idrottsutbildarna har fått Vi har nått en fördjupad samverkan mellan RF egen juridisk kompetens och RF har fått kompe- och SISU Idrottsutbildarna, vi har närmat oss var- tens vad gäller lärandeprocesser. Vi har hittat nya andra och två kulturer håller på att bli en tredje. arbetssätt som ska komma idrotten till gagn och Men att slå ihop två personalstyrkor och skapa 2006 kommer att ge ännu mer. närmare relationer innebär också friktion. Denna Jag upplever också att vi har ett gott arbetskli- friktion har i de flesta fall lett till kreativitet med mat mycket på grund av vår flexibla och ambi- goda lösningar som resultat men vi kan inte slå tiösa personal som stått pall och arbetat hårt även 4 RIKSIDROTTSCHEFEN under förändringstiden. Vi är på god väg men det resultat, samtidigt som vi måste ha tålamod att kommer att ta tid innan allt är på plats. lyssna in och låta den demokratiska processen ha Det statliga stödet till idrotten har ökat väsent- sin gång. Det är för att idrotten finns som RF och ligt de senaste åren men det allra mesta är öron- SISU Idrottsutbildarna finns. Vi har under året märkt, främst till barn- och ungdomsidrotten. åstadkommit en intensifierad dialog mellan RF Självklart ska idrottsföreningarna ha den största och förbunden. Vi anstränger oss för att lyssna på delen av kakan eftersom det är vår bas och det förbundens behov och genom detta företräda den är där den breda idrotten utövas. Alla våra fram- samlade idrottsrörelsen på bästa sätt. gångsrika stjärnor har sina rötter i en idrottsför- Ett samlat och gemensamt kansli har gjort det ening. Bredd och elit är beroende av varandra och lättare för oss att vara ett effektivt och bra stöd i vår svenska idrottsmodell behöver förbund och till den svenska idrottsrörelsen. föreningar varandra. Specialidrottsförbunden har ansvaret för att utveckla sin idrott. För att kunna blir duktiga på att utveckla, förädla och förbättra Mikael Santoft idrotten behövs resurser till förbunden. Riksidrottschef Vi upplever alltså en skev fördelning av resur- serna inom idrottsrörelsen, där många förbund känner svårigheter att tillfredställa föreningarnas krav på stöd och utveckling. RF:s stöd till spe- cialidrottsförbunden har i stort legat still sedan 2001 medan föreningarnas statliga stöd till barn- och ungdomsidrotten nästan fördubblats genom ökat lokalt aktivitetsstöd och genom Handslaget. Av totalt nästan 1,5 miljarder kan riksidrotts- styrelsen (RS) fritt ta beslut om endast 70 mil- joner kronor. Genom ett betydande tapp från BingoLotto och lägre ränteinkomster har SF- bidraget hållits uppe genom att statsanslaget i ökad utsträckning kunnat användas till SF-nivån. Men det har inte varit i tillräcklig utsträckning. För att åstadkomma en mer balanserad fördel- ning av pengarna, uttalade RF-stämman i maj sitt stöd till riksidrottstyrelsens strävan att öka möjligheterna att självständigt bestämma om för- delning av det statliga stödet. Under hösten har vi med detta uttalande i ryggen fört diskussioner med regeringen om problemet. Vi tror nämligen att de bästa besluten tas av dem som känner till verksamheten bäst. Lika vik- tigt som det är att den enskilda idrottsföreningen får fatta sina egna beslut på demokratisk väg, lika viktig är det för varje specialidrottsförbund att fatta sina. I vår sammanhållna idrottsfamilj blir det då i förlängningen också avgörande att låta idrottsrörelsens högsta organ, RF-stämman, där alla förbund samlas, få ta sitt ansvar. Det handlar också om att ansvar ger engagemang och det är av engagemang hos aktiva och ideella ledare som idrottsrörelsen drivs framåt.