Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Bernhardsson, Katarina 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Bernhardsson, K. (2010). Litterära besvär : skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa. Ellerströms förlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Litterära besvär katarina bernhardsson Litterära besvär Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa Copyright © Katarina Bernhardsson och ellerströms förlag 2010 Grafisk form Klara Rasmussen Omslag Mira Nameth Andra tryckningen Tryck Pozkal, Inowrocław, Polen 2011 isbn 978 91 7247 238 9 Innehållsförteckning Inledning. Skildringar av sjukdom 9 Sjukdomsgestaltningar 11 Sjukdom och hälsa 13 Syfte och urval 16 En tematisk studie: avhandlingens metod 20 Tema 21 Kontextens betydelse 24 Den samtida kontexten 25 Medikalisering och en ”postmodern” sjukdomsupplevelse 26 Den samtida genren patografi 32 Studiens disposition 36 I. Litteratur och medicin. Ett forskningsområde inom Medical Humanities 41 Medical Humanities 42 Svaret på en upplevd brist 42 Indelningar inom Medical Humanities 46 En ömsesidig förbindelse 47 Litteratur och medicin 49 Litteraturens potential 51 Berättelsens centrala position 57 Framväxten av Litteratur och medicin 61 Litterära skildringar av sjukdom 63 II. Sjukdomen som exil 67 Exilen och hemlösheten 68 Maria Fagerberg och Svart dam 70 Carl-Henning Wijkmark och Stundande natten 72 Två moderna Morientes 75 Den goda döden och Ars Moriendi 76 Det autonoma jaget: ”Natthimmelen” 80 Livets kontinuitet och motviljan mot diagnosen 83 Kroppen: berättelsernas (bortträngda) centrum 85 I dialog med patografigenren 87 Sjukrummet som en kronotop 88 Inträdet i kronotopen 91 Persongalleriet 93 Utträdet: Slutet på livet – och slutet på exilen 95 Religionens oförmåga, kulturens tröst 97 Kulturens verktyg 99 Jagets utslocknande 104 Nina – uppgåendet i en mänsklig gemenskap 105 Hasse – uppgåendet i naturen 106 Tröskelvarelser i Stundande natten 109 III. Den sjuka kvinnokroppen som slagfält 113 Per Olov Enquist och Boken om Blanche och Marie 115 Den utforskade hysterin 120 Den hysteriska kvinnan som objekt och subjekt 123 Urbilden: ”Une leçon clinique à la Salpêtrière” 123 Kvinnan som objekt 124 Den tvetydiga berättarpositionen 127 Identifikationen med Blanche 131 Blanche som subjekt 134 En tvivelaktig subjektivitet 137 Den utvidgade hysterin 138 ”Att ställa sig på sina ben och gå” 144 Benen, vetenskapen och leran 149 Bilden av Blanche Wittman 151 IV. Ätstörningen som gränssjukdom 155 Sara Mannheimer och Reglerna 158 Åsa Ericsdotter och Kräklek 160 Anorexi, bulimi och de kulturella uttolkningarna 162 Kvinnan som är för mycket 167 Den öppna kroppen 169 En bulimisk gränslöshet: Kräklek 172 Sexualitet, svek och ätstörning 173 Invasionen av gränserna 175 ”dom rinner igenom mej” 176 Titelns ordlek och ordled 180 Det anorektiska gränssättandet: Reglerna 183 Regelverket 184 Det klaustrofobiska jaget 187 ”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk” 191 Reglerna och The Rules 194 Kvinnoblivandet och reglernas förändring 196 V. Smittan som paradoxal livgivare 203 Torgny Lindgrens romanvärld och tidigare forskning 204 Immunitet och smitta: Pölsan 207 Immunitetens betydelsenivåer 212 Immunitet som negativ avskildhet 215 Den positiva smittan 220 Myter om lungsoten 224 Sjukrollen och sjukdomen som identitet 228 Nyckelgestalten Ellen 231 VI. Sjukdomen som självframställning 239 Anders Paulrud och Fjärilen i min hjärna 239 Självframställning 242 Självbiografi, dubbelkontrakt och autofiktion 243 Patografi och ”metapatografi” 246 Självbiografiskt och fiktivt i Fjärilen i min hjärna 250 Sjukdomen som resa eller exil 253 Kontinuitet och avbrott 255 Kroppens och symptomens berättelse 257 Dialogen med intertexterna 259 En sentimental resa och En kort sentimental resa 260 Tiggaren och snusdosan 263 Laurence Sterne och Italo Svevo 264 Fjärilen som symbol 266 Fjärilen 266 Andningen, rökningen och intertexterna 270 Fjärilen i glaskupan 271 Avslutning 273 Framtiden för Litteratur och medicin och Medical Humanities 278 Ett litteraturvetenskapligt perspektiv på sjukdomsskildringar 283 Tack 287 Summary 289 Noter 295 Litteraturlista 381 Otryckt material 381 Tryckt material 383 Personregister 409 Inledning Skildringar av sjukdom Sjukdom är något som upptar ett stort intresse i vår samtida kultur. Möjligen skulle man våga påstå att det intresserar oss mer än någonsin. Sjukdom är ett hot mot sådant som vi lätt uppfattar som givet: god hälsa och ett långt välmående liv. Trots att informationsflödet om både sjukdomsfall och epide- mier är stort, och trots en ökande mängd människor som lever med kroniska sjukdomar, så uppfattas avvikelser från hälsan ofta som inte bara oväntade, utan också osannolika. Det oväntade och osannolika syns till exempel i en medierapportering som känner sig tvungen att betona att ”det kan hända dig”, och som tagit som sin uppgift att påminna om att olika symptom kan vara tecken på allvarliga och dolda sjukdomar. Sjukdom – i det här sammanhanget syftar jag framför allt på kroppslig sjukdom – är naturligtvis något som förr eller senare är en faktisk realitet för oss alla, men vi lever i stor utsträckning som om det inte vore så. Den i vår tankevärld oväntade, osannolika och hotfulla sjukdomen blir till och med uppfattad som något onaturligt, vilket är paradoxalt eftersom sjukdom i ett människoliv snarare är bland det mest naturliga. Sjukdomen har, som historikern Philippe Ariès en gång påpekade om döden, kommit att gömmas undan, bli osynlig, undanstoppad på institutioner och något det inte talas om i det vanliga livet.1 Susan Sontag skriver att för den som inte lever med en känsla för döden som något naturligt eller med religiös tröst är ”döden det obscena mysteriet, den yttersta skymfen, det som inte kan kontrolleras. Den kan bara förnekas”.2 Det är ett påpekande som liksom Ariès kan appliceras också på sjukdomen. Samtidigt med en sådan utveckling, som många vittnar om, har något förändrats i vår hantering av sjukdom och död. Man skulle, med ett uttryck lånat från Freud, kunna tala om ”det bortträngdas återkomst” – sjukdomen och döden är på samma gång undangömda på institution och något som har återkommit, i form av berättelser som påminner oss om deras ofrånkomliga verklighet. I takt med att sjukdomen har fått en mindre naturlig plats i vår syn på livets flöde, och har kommit att betecknas som avvikande, onaturlig och osannolik, blir den till något som kan och måste berättas, för att återta sin plats i det kollektiva medvetandet. Detta kan ses som en av anledningarna till det stora intresse för berät- telser om sjukdom som vi har sett under de senaste decennierna. Böcker i genren patografi – alltså självbiografiska eller biografiska berättelser om 9 sjukdomsupplevelser – förekom inte i Sverige för fyrtio år sedan, men utges nu regelbundet av förlagen. Ett annat exempel på denna utveckling är tv- serien Himlen kan vänta, som sändes i Sveriges television hösten 2008 och vann pris som det årets bästa dokumentär. Serien berättar om fem tidigare okända människor som blivit diagnosticerade med en dödlig sjukdom, och genom serien får tittaren följa dem genom förtvivlan, hopp och behandling.3 Också dokumentärserier som Kvartersdoktorn, Barnmorskorna och Sluten av­ delning, liksom enskilda dokumentärer och intervjuer med människor som överskridit sjukdomens begränsningar, är en del av en sådan återkomst.4 Vi verkar ha en stark fascination för hur det är att vara en annan för- kroppsligad person, det som filosofen Martyn Evans lite bryskt benämner som att vi är ”meat with a point of view”, alltså kött med ett specifikt per- spektiv.5 Denna fascination blir särskilt stark just i mötet med ett kroppsligt förankrat perspektiv som är begränsat, till exempel genom sjukdom, och som just genom sin begränsning kan lära oss något om livets villkor. Detta skapar både ett kunskapsmässigt intresse och ett känslomässigt engagemang – båda dessa aspekter ryms i engelskans experience, som i ett enda ord inkluderar både det vi kallar upplevelse och erfarenhet. Men framför allt tror jag att vi drabbas av vad Martyn Evans kallar förundran, ”sense of wonder”. En förundran inför människans bräcklighet och inför att människor trots allt lyckas leva vidare, och en förundran och beundran över att en person genom alla motgångar kan behålla och hävda sitt perspektiv. Samtidigt pågår en utveckling som brukar kallas en medikalisering av samhället, vilket innebär att ”allt större delar av människolivet definieras utifrån medicinska ramar, där varje symtom kan behandlas medicinskt”.6 Nyhetsprogrammen