Upplands tidiga prosterier – argument i en kunglig prestigekamp Av Christian Lovén 1. Den äldre medeltidens prostar Upplands tre äldsta städer Sigtuna, Östra Aros (nuva- I den internationella kyrkan användes titeln prost rande Uppsala) och Enköping (fig. 1). En egendom- (præpositus) inom kloster och domkapitel.1 Speciellt lighet är att Attundalandsprostens Sigtuna inte låg i för norra Europa var att den också användes om prä- Attundaland utan på andra sidan gränsen till Tiunda- ster som skötte en del av biskopens administration land, i Håbo hundare. Det är i själva verket osäkert ute i stiftet. Det handlade främst om att uppbära in- om Attundaland låg under prosteriorganisationen komster och att döma i kyrkliga mål. före 1278 (se nedan). När svenska och danska prostar dyker upp i källor- Första belägget är från 1164-67, då ett brev bevitt- na på 1100-talet benämns de ibland efter sitt förvalt- nas av Johannes prepositus de sictonia. Walterus prepositus ningsområde, ibland efter sin kyrka. Det är egentli- de enescopinge. Ricardus prepositus de arusia.3 I början av gen osäkert om varje prosteri hade en särskild kyrka 1190-talet bevittnar »alla prostar i riket« en kungligt som säte för prosten, men inga belägg finns för att gåvobrev.4 En dansk källa från mitten av 1200-talet man växlade. Förvaltningsområdena var stora, och omtalar under 1220 Gaufred, prost vid S:t Per i Sigtu- särskilt de tidiga prostarna framstår som mäktiga. na (prepositi sancti Petri Siktune).5 Prostarna i Aros och På 1200-talet och framåt avvecklades de flesta gam- Sigtuna nämns 1232.6 Tiundalands och Fjädrunda- la prostämbetena, ofta genom att de förenades med lands prosterier är belagda 1244 (se nedan). kanonikat vid domkyrkorna. Istället skapades nya Efter att Uppsala domkyrka fick ett domkapitel prosterier som bara omfattade ett härad eller hund- 1247 förvandlades de tre prostämbetena till kanoni- are i Sverige. Den senare typen av prost hade långt kat. 1244 års Tiundalandsprost, Björn, betecknades mindre makt, och ämbetet var oftast inte knutet till 1247 som domprost.7 På 1270-talet lades Enköpings- någon viss kyrka i prosteriet. prosteriet under dekanatet, och Sigtunaprosteriet blev omkring 1280 archidiakonat.8 2. Upplands tre storprosterier I det skriftliga källmaterialet framträder en tidig 3. Kyrkorna indelning av landskapet Uppland i tre prosterier.2 Bara två av prosterikyrkorna är bevarade. Indelningen övertogs från de tre folklanden Attun- Sigtuna hade minst sju kyrkor under medeltiden, daland, Tiundaland och Fjädrundaland (namnen be- men lyckligtvis anger en av källorna att det var S:t Per tyder »åttahundland« o.s.v.). Prostarna residerade i som var prostkyrka 1220.9 S:t Per är en av Sveriges 71 Hikuin 36.indd 71 23-09-2009 10:23:03 Fig. 1. Upplands folkland och de tre tidiga städerna. Kartunderlag Bonnier 1987. 72 Hikuin 36.indd 72 23-09-2009 10:23:03 mest välkända ruiner. Den består av kor och transept Allt är romanskt, men dateringen av den äldsta de- med absider och ett långhus med två kvarstående pe- len är mycket osäker. Äldre forskning såg S:t Per som larbaser.10 Den har ett högt torn över korsmitten och en av landets första stenkyrkor, kanske byggd redan i rester av ett västtorn (fig. 2). slutet av 1000-talet. En senare datering är dock fullt Koret, transeptet och östra delen av långhuset är möjlig. Västpartiet kan genom dendrodatering av en äldst. Ursprungligen tycks man ha planerat en längre kvarsittande formbräda i valvet dateras till efter 1211, kyrka med ett brett västtorn, men bygget lämnades troligen 1220-talet.12 Valv slogs sist i byggprocessen, oavslutat. En tillfällig västvägg av trä måste ha funnits. och västpartiet kan ha påbörjats decennier tidigare. Senare byggdes det nuvarande västtornet, och valv Kyrkan blev således färdigbyggd under prosteritiden, förbereddes i långhuset. Västtornet har dubbeltrap- men koret och transeptet byggdes troligen före pro- por upp till en kammare. Arrangemanget liknar kon- stens uppdykande i källorna på 1160-talet. S:t Per tinentala västverk och några påkostade västläktare i tycks ha anlagts med annat syfte än att vara prostkyr- skandinaviska kyrkor. Kammaren på andra våningen ka. Att den inte hade samma dedikation som de an- hade dock ingen öppning mot långhuset.11 dra två (se nedan) pekar i samma riktning. Sigtuna Fig. 2. S:t Pers kyrkoruin i Sigtuna. Vy från sydöst och plan. Foto CL, plan omritad efter Redelius 1975. 73 Hikuin 36.indd 73 23-09-2009 10:23:08 är belagt som biskopssäte från 1060-talet till 1134.13 ska kyrkor (fig. 3). Den överträffades av domkyrkan På grund av arkitekturen har man allmänt antagit att i Gamla Uppsala och cisterciensernas klosterkyrkor Sigtunas domkyrka var S:t Per, men belägg saknas och men hade ungefär samma dimensioner som de stör- andra alternativ finns.14 Det är givetvis lockande att sta kungsgårdskyrkorna.15 Man behöver inte förutsät- dra in det oavslutade långhuset i diskussionen: bygget ta att prostkyrkor skulle se ut på ett visst sätt, men den kanske avstannade därför att biskoparna försvann. avvikande storleken och egendomligheter i socken- Tanken att S:t Per var biskopskyrka bör inte avfärdas. strukturen (se nedan) gör att inga tvivel finns om att Då S:t Pers kyrka dyker upp i källorna första gån- det var Vårfrukyrkan som innehades av prosten. gen 1220 är den i prostens hand, och inget motsäger Av den romanska kyrkan återstår långhuset och att den var så redan på 1160-talet. Det skulle betyda stora delar av transeptet.16 Materialet är gråsten, utan att man fick överta ett oavslutat kyrkbygge, och Sigtu- inslag av tegel. Utgrävningar har påvisat murar i kors- naprostens kyrka måste ha varit delvis av trä i kanske mitten, och troligen har kyrkan haft ett centraltorn. ett halvsekel. Att man inte fullbordade kyrkan genast Däremot fanns inget västtorn. Båda transeptarmar kan ha haft ekonomiska orsaker. Även i Enköping fö- har spår efter absider, och ingenting motsäger att kyr- refaller bygget av den stora prostkyrkan ha dröjt. kan hade den vanliga planen med korabsid. Kyrkan Enköping hade tre medeltida kyrkor, S:t Olov, S:t byggdes knappast före 1150, och den kan vara från Ilian och Vårfrukyrkan. S:t Olov är bara dokumenta- 1200-talet. Det verkar stå helt klart att den är byggd riskt belagd, men inget tyder på att den var arkitek- som prosterikyrka redan från början. toniskt märklig. S:t Ilian var en ordinär absidkyrka. Enköpings Vårfrukyrka har en anmärkningsvärd Vårfrukyrkan var däremot en av Sveriges större roman- placering, på änden av en grusås ovanför staden och Fig. 3. Vårfrukyrkan i Enköping. Vy från nordväst och plan. Foto CL, plan omritad efter Bonnier 1984. 74 Hikuin 36.indd 74 23-09-2009 10:23:13 de andra kyrkorna, synlig på långt håll. Knappast nå- hade en jättekyrka. Det är inte troligt att Vårfrukyr- gon av Sveriges medeltidskyrkor har ett lika domine- kan i Östra Aros var lika stor, och i Sigtuna verkar det rande läge. bara ha handlat om att färdigställa en kyrka. Enhet- Östra Aros, nuvarande Uppsala, hade tre sockenkyr- lighet vore väl inte att förvänta, men en bra förklaring kor, Trefaldighetskyrkan, S:t Per och Vårfrukyrkan. till dessa skillnader är svår att finna. Det tycks ha dröjt Tiundalandsprosten hade 1247 förvandlats till dom- innan prostarna kom igång med sina kyrkbyggen, prost, och 1278 betecknas domprosten som kyrko- och kanske hade de hushållat med sina inkomster herde vid Vårfrukyrkan.17 Det är ett starkt indicium på olika sätt. Att Vårfukyrkan i Enköping kunde be- för att Vårfrukyrkan var den gamla prostkyrkan. Även kostas enbart av prosteriets inkomster är inte säkert, uteslutningsmetoden pekar i samma riktning. Trefal- utan fromma gåvor kan ha bidragit till bygget. De tre dighetskyrkan hörde säkerligen till kungsgården.18 prostkyrkorna kanske drog till sig gåvor i olika ut- S:t Per byggdes inte förrän i slutet av 1200-talet.19 sträckning. Vårfrukyrkan revs på 1500-talet, men det ungefär- liga läget framgår av en skriftlig källa. Gravar och ett 4. Prostpenningen murhörn har påträffats vid utgrävningar. Emellertid Prostarna hade en särskild inkomst från varje bonde. finns klara tecken på att kyrkan flyttades under andra 1244 åtog sig Tiundalands och Fjädrundalands me- hälften av 1300-talet och att den tidigare låg nära nigheter en ökning av underhållet till sin prost. Två Gamla Torget.20 Om denna den första kyrkan vet vi penningar årligen skulle erläggas av varje bonde som egentligen bara en sak: av ett dokument från 1231 bodde i Fjädrundaland (quilibet rusticus fyadrundaland framgår att den låg på kungens mark.21 Här kunde inhabitans) och av varje invånare i Tiundaland (sin- anmärkas att detta inte behövde ha gällt då kyrkan gulis decem prouinciarum habitatoribus).25 Skillnaden byggdes, att det kan ha handlat om förbrutet gods. »bonde« – »invånare« betyder knappast att pålagan Emellertid finns flera tecken på att hela staden låg var tyngre i Tiundaland: 1344 anges att även i Tiunda- på ursprungligen kunglig mark.22 För Vårfrukyrkan land togs avgiften upp av varje bonde. Avgiften till finns en tidig godsförteckning. Påven utfärdade 1221 prosten Björn i Östra Aros är även belagd 1247 och ett skyddsbrev där kyrkan har över fyra mark(land) kallas då skatt, censum.26 jord.23 Det kan jämföras med sockenkyrkan Vallentu- Någon motsvarande avgift från Attundaland finns na i Uppland, som i början av 1200-talet hade drygt inte i de tidiga beläggen. 1278 riktar sig kung Mag- ett mark(land) jord.24 nus Ladulås till Attundalands invånare med följande Minst två av prostkyrkorna hade en påkostad arki- formulering: »Eftersom vi låter upprätta ett prosteri tektur. S:t Per i Sigtuna hade säkerligen byggts med hos er, såsom man sedan länge brukat göra i andra annat syfte, men det var under prosteritiden kyrkan (folk)land i vårt rike, beordrar vi med fasthet er alla fick ett västtorn med tornkammare.