Västerlånggatan, Bedoirsgränd och Prästgatan gamla stan, stockholm Arkeologisk förundersökning SR 1188 Emmy Kauppinen med bidrag av Anna Bergman och John Wändesjö (text) Anna Bergman, John Hedlund och Emmy Kauppinen (foto) Stadsmuseet rapporterar | 123 Omslagsbild: Omslagsfotografierna visar en källarglugg till fastigheten Ulysses 5, ett björknä- verlager i Bedoirsgränd, murade lämningar i Prästgatan samt en murad konstruktion i grundmuren till Morpheus 1. Fotografer: Anna Bergman, John Hedlund och Emmy Kauppinen. SSM 10020163, 10020159, 10020162 och 10020393. Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Emmy Kauppinen med bidrag av Anna Bergman och John Wändesjö. Foto: Anna Bergman, John Hedlund och Emmy Kauppinen Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: BrandFactory, 2017 Publicering: 2017 ISBN 978-91-87287-84-8 © Stadsmuseet västerlånggatan, bedoirsgränd och prästgatan Innehåll 1 Inledning .......................................................................................4 2 Administrativa uppgifter ..............................................................4 3 Sammanfattning ...........................................................................5 4 Bakgrund ......................................................................................6 5 Tidigare undersökningar ..............................................................9 6 Utförande, metod och syfte ........................................................ 13 7 Undersökningsresultat ............................................................... 14 7.1 Schakt 1 och 2 i Västerlånggatan ..................................................... 14 7.3 Schakt 3 i Bedoirsgränd ..................................................................22 7.4 Schakt 4 och 5 i Solgränd och Prästgatan .........................................28 7.5 Schakt 6 i Prästgatan ......................................................................28 8 Fyndkapitel ................................................................................. 39 9 Slutsatser ..................................................................................... 41 10 Referenser ...................................................................................44 Källor ................................................................................................44 Litteratur ...........................................................................................44 Bilaga I: Fyndlista .............................................................................45 Bilaga II: Kontextlista .......................................................................46 Bilaga III: Termer och dateringskriterier för murverk ........................49 Bilaga IV: C-14-analys ......................................................................50 Bilaga V: Arkeobotanisk analys ......................................................... 51 stadsmuseet | arkeologisk förundersökning 3 västerlånggatan, bedoirsgränd och prästgatan 1 Inledning 2 Administrativa uppgifter Stadsmuseet i Stockholm har enligt beslut från Stadsdel: Gamla stan Länsstyrelsen i Stockholms län övervakat schakt- Kvarter: Ulysses, Pandora, Aesculapius, Echo, ningar i Gamla stan inför nedläggande av fjärrvärme. Morpheus och Iris. Arbetet skedde under våren och hösten 2015. Adresser: Västerlånggatan 32–36, Bedoirsgränd 2, Uppdragsgivare var AB Fortum Värme, schak- Solgränd 2 och Prästgatan 15, 38 och 44. tentreprenaden utfördes av NCC. Intill fastigheten Typ av undersökning: Arkeologisk förunder- Ulysses 5 hade schaktningen påbörjats utan att sökning Stadsmuseet kontaktats. Rapporten har skrivits av Uppdragsgivare: AB Fortum värme Emmy Kauppinen med bidrag av Anna Bergman Länsstyrelsens beslut dnr: 4311-44049-2014, och John Wändesjö. 43111-9265-2015 SSM dnr: 4.4/1257/2015, 4.4/854/2015 Undersökningsperiod: 11–12 mars, 19 mars– 7 april, 14 september–10 oktober 2015. Figur 1. Undersökningsområdet har markerats med en svart ring och schaktens sträckning med blått på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. 4 stadsmuseet | arkeologisk förundersökning västerlånggatan, bedoirsgränd och prästgatan Dokumentation: Dokumentationen förvaras i Västerlånggatan SSM:s arkiv. I Västerlånggatan inom schakt 1 undersöktes bevarade Projektledare: John Wändesjö kulturlager som utgjorde rester av äldre gatunivå- Arkeologisk personal: Anna Bergman, John er. Lagren har delats in i tre faser. I fas 1 (1500-tal) Hedlund, Emmy Kauppinen och John Wändesjö påträffades ett område med tegel och småsten lagda Foto: Anna Bergman, John Hedlund och i bruk, vilket tolkades som en lagning eller för- Emmy Kauppinen stärkning av en kullerstensgata. Tegelstorlek och Uppmätningsritningar: Emmy Kauppinen och brukets sammansättning tillsammans med kera- Anna Bergman mikfynd har daterat fasen. Till fas 2 (1300-tal och Koordinatsystem: SWEREF 99 1800 1400-tal) har en gatubeläggning av kullersten förts. Höjdsystem: RH2000 Sannolikt är det samma kullerstensgata som obser- verades på 1990-talet i ett schakt som låg parallellt med schakt 1. Fasen har daterats utifrån keramik- 3 Sammanfattning fynden. Fas 3 (sent 1200-tal till tidigt 1300-tal) Den arkeologiska förundersökningen omfattade innehöll rester av en kavelbro samt ett underlig- sex fjärrvärmeschakt vilka grävdes under 2015, se gande kulturlager som C-14-daterades till perioden figur 2. I schakt 1 och 3 plangrävdes kulturlager 1240–1300 med 93,2% sannolikhet. Keramiken från och från dessa registrerades sammanlagt 47 fynd- lagret daterades till sent 1200-tal eller tidigt 1300- poster, huvudsakligen keramik, se fyndkapitel 8 tal. I grundmuren till fastigheten Ulysses 5 doku- och bilaga I. I schakt 1 och 6 dokumenterades menterades tre byggnadsfaser kring en källarglugg, murade lämningar. I schakt 2, 4 och 5 påträffades som idag ligger under marknivån. Ingen av faserna inget av arkeologiskt intresse. innehöll murverk av medeltida typ och det fanns ingen stratigrafisk koppling mellan lagren i gatan och byggnadens grundmur. Figur 2. Schakten har markerats på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. Grönt visar plangrävda ytor, rött områden där murverksdokumentation har gjorts och blått områden där inget av arkeologiskt intresse påträffades. stadsmuseet | arkeologisk förundersökning 5 västerlånggatan, bedoirsgränd och prästgatan Bedoirsgränd 4 Bakgrund I gränden påträffades dels rester av äldre gatunivå- Stockholm omnämndes för första gången 1252 i er, dels kontexter som kan kopplas till de källare samband med att Birger Jarl undertecknade två som sträcker sig ut under gatumark från fastighe- brev (SDHK, nr 664, 665). Att staden omgärdades ten Pandora 5. Lämningarna har indelats i två faser. av en stadsmur omnämndes i ett brev från 1288, där Till fas 1 hörde ett lager sand, tolkat som sättsand det står att de som bosatte sig på Klara klosters till en gatunivå där kullerstenarna hade plockats område skulle få samma privilegier som de som bort. Ovanpå hade ett kulturlager avsatts. bodde innanför muren (SDHK, nr 1424). I ett Keramikfynden daterade fasen till 1500-tal eller dokument från 1289 anges att Stockholm på några tidigt 1600-tal. I fas två (1400-tal) hade ett näverla- få år blivit den folkrikaste staden i riket (SDHK, nr ger placerats i en grund nedgrävning, sannolikt för 1448). Kvarteren innanför den äldsta muren, det att åtgärda fuktproblem i den källare som skjuter vill säga innanför Prästgatan, Baggensgatan och ut under gatumark i detta läge. Nedgrävningen Bollhusgränd, är stora och oregelbundna. Utanför hade skurit en äldre kullerstensgata. Under kuller- muren var kvarteren nedanför långgatorna smala stenarna påträffades ett kulturlager som innehöll och långsträckta med mellanliggande gränder som keramik från 1400-talet, vilken har daterat fasen. I sträckte sig ned till vattnet och bryggorna. schaktbotten skymtade ett kompakt lerlager. Leran Den äldsta formen av gatubeläggning som doku- utgör sannolikt en fuktisolerande täckning ovanför menterats i Gamla Stan är kavelbroar byggda av de två källare som sträcker sig ut under gränden. kluvna stockar och plank. De har påträffats både i allmänningsgator som Västerlånggatan och i sma- Prästgatan och Solgränd lare gränder. Under 1300-talets senare del skedde I Solgränd och Prästgatan var inga kulturlager en övergång till stenlagda gator (Söderlund 2004, s. bevarade, däremot påträffades flera murade läm- 122). I ett burspråk från 1463 sägs att varje husägare ningar i Prästgatan. Strax under dagens gatunivå, ska ”bygge sina gatu” det vill säga han eller hon intill Echo 4:s grundmur, dokumenterades rester- skulle underhålla stenläggningen utan för sitt hus. na av två välvda källarrum. Dessa hade sträckt sig Husägarna var också skyldiga att hålla gatan fram- från fastigheten Iris 16 på andra sidan Prästgatan för huset ren och se till att där fanns en tunna med fram till Echo 4:s grundmur. Tegelstorlek och för- vatten om elden bröt ut (Dahlbäck 1987, s. 109ff ). band talar för en datering till medeltid eller 1500- Vid slutet av 1500-talet var Stockholms invånaran- tal. Iris 16 har idag två källarrum som ligger ytter- tal sannolikt ca 8000–9000 personer (Råberg 1979, ligare en våning under gatan, direkt under de nu s. 13). Landhöjningen, medvetna utfyllnader samt dokumenterade källarrummen. sophanteringen gjorde att stränderna succesivt I Prästgatans fortsättning på andra sidan fylldes ut och ny landmassa erövrades (Hasselmo Kåkbrinken blottades grundmuren till fastigheten 1981, s. 10, se även figur 3). Morpheus 1. Här dokumenterades en sluttande tegelyta