Internet kommer till skolan Johan Groth och Kenneth Olausson (red.) Ekelunds Förlag AB Box 2050 169 02 Solna Telefon: 08-82 13 20 Fax: 08-83 29 56 E-post: [email protected] Internet: http://www.ekelunds.se ©Författarna och Ekelunds Förlag AB, 1998 Omslag: Christel Niklasson Grafisk form:Roger Johansson Tryck:Fälths Tryckeri, Värnamo 1999 ISBN:91-646-1095-0 Innehåll Förord ......................................................................................................................5 Inledning .................................................................................................................7 Peter Karlberg Ett beslut som blev rätt ............................................................................11 Lára Stefansdóttir Icelandic schools – early on the Internet ..........................................21 Odd Eiken Hellre nordisk vänskap än en ny Compis – strategi och överväganden för skolans IT-politik 1991–1994 ..................28 Stellan Ranebo Det nordiska skoldatanätet – ODIN ....................................................35 Benny Regnér Idén om ett skoldatanät ...........................................................................45 Johan Groth Hårdvara eller innehåll – hur bygger man ett skoldatanät? ...........................................................................................59 Per Unckel IT-kommissionen – stöd på högsta nivå för skolans IT-utveckling ........................................................................72 Hans-Inge Persson Kommunen, skolan och IT ....................................................................80 Britt Broman Sjösten Från pilotskola till kommunomfattande KK-projekt ...................87 Kerstin Nilsson “Fröken, det har kommit brev!“ ..........................................................93 Mats Brunell Några brottstycken från utvecklingen av Internet och IT i Sverige .................................................................103 Hans Wallberg SUNET – först med Internet ...............................................................114 Per Olof Josefsson Den första kommersiella IP-tjänsten och skolan .........................120 Eric Malmström Internet på en avreglerad marknad – Global One och den svenska skolan ............................................128 Sven-Erik Rehnman Utan hårdvara – ingen kommunikation ..........................................134 Bo Siljebrand Kommunikation och informationsutbyte på nytt sätt i skolan .................................................................................143 Eva Jansson-Regnér En ny dörr in i skolan ............................................................................149 Daniel Lundqvist Elever och lärare mitt i verkligheten ...............................................157 Bo Gustafsson Små barn och stora datorer ..................................................................165 Ulf P. Lundgren Pedagogiskt arbete och datorn – en personlig reflektion .......................................................................172 Pär Lannerö Ett smultronställe på Internet .............................................................177 Kajsa Dahlström Den långa resan till IT-arenan ............................................................183 Jörgen Malmberg Skolan måste bli en plats dit man vill gå ........................................192 Mia Winther Bibliotekarier möter Internet: Agenter i skolbiblioteken – informationsspecialister med rätt att fråga ......................................................................................199 Stig Roland Rask Internet – etikens marknadstorg ........................................................210 Kenneth Olausson Musik och skapande som utgångspunkt för lärande ..................218 Greg FitzPatrick Tools of the trade .....................................................................................233 Ladislaus Horatius Allegro furioso e barbaro .....................................................................248 Avslutning .........................................................................................................257 Litteraturlista ....................................................................................................261 Förord För fem år sedan var det inte många svenskar som hade hört ordet “Internet“, än färre visste vad Internet egentligen var. Detta gäller även undertecknade som sammanställt denna bok. Johan hade förvisso redan i slutet på 1980-talet, under sin tid som forskare på Kungliga Tekniska Högskolan, sett hur man skickade datorpost men aldrig provat själv. När Robert Rönngren, god vän och forskarkollega, med stor entusiasm någon gång 1992 visade hur man kunde besöka ett universitet på Hawaii via World Wide Web var det lätt att imponeras av den eleganta layouten och av hur lättanvänd webbläsaren var, men fantasin räckte inte till för att förutse hur Internet och “webben“ snart och på kort tid skulle skapa nya förutsättningar för kommunikation och informationsutbyte inom skola, näringsliv, offentlig förvaltning etc. Kenneth, som arbetat med datorn som hjälpmedel för musikskapande sedan andra hälften av 1980-talet, kom även han relativt sent i kontakt med Internet. Det var först 1993–1994 som han försiktigt började använda sig av nätet. Numera sköts den dagliga kommunikations- och informationshanteringen i projekt och arbetsgrupper nästan helt över nätet. Sedan 1994 har vi bägge mer eller mindre dagligen använt Internet i våra olika uppdrag och arbeten inom det svenska utbildningssystemet. Ofta har vi förvånats över hur snabbt användningen av Internet spridit sig, inte minst i skolan. Vintern 1998 kände vi att det vore intressant och viktigt att låta några av dem som spelat, och i många fall fortfarande spelar, avgörande roller i arbetet med att införa Internet i det svenska utbildningssystemet få samla sina tankar och erfarenheter i bokens form. Vi ville att de dels skulle ge en historisk beskrivning, skriven av dem som var med, över vilka överväganden och prioriteringar som gjordes, dels utifrån sina kunskaper och erfarenheter ge en vision av vad som kan komma härnäst. Vi är glada och tacksamma över det stora gensvar vi fått bland de tillfrågade. Tillsammans representerar de lärare, skolledare, beslutsfattare, politiker, näringslivet, myndigheter, föreningar, bibliotek och, icke minst, det fria, intellektuella ifrågasättandet. Bokens kapitel är fristående från varandra och kan läsas i valfri ordning. Läser man boken från början till slut kommer man dock att finna en övergripande kronologi i framställningen. Vissa förkortningar och begrepp har ensats i boken, men förutom detta har målet varit att bevara varje författares egen ton och språk. Två av kapitlen är skrivna på engelska. I förvissningen om att detta inte utgör något hinder för läsarna har vi valt att inte översätta dem. Bokens inledning och avslutning har skrivits av undertecknade, i övrigt framgår vid varje kapitel vem som är författare. Djursholm den 10 augusti 1998 Johan Groth och Kenneth Olausson Inledning Mellan 1994 och 1998 har användningen av informationsteknik (IT), och i synnerhet Internet, skjutit i höjden i den svenska skolan. Vissa av orsakerna till detta förefaller uppenbara, t.ex. bättre teknisk infrastruktur, fler lättanvända program, lägre kostnader för användning och ökade tekniska kunskaper. Lyckligtvis, får man säga, är det dock inte dessa orsaker som har det högsta förklaringsvärdet utan det faktum att IT och Internet låter elever och lärare arbeta på nya och, kanske, bättre sätt. Detta beror i sin tur på att elever och lärare via Internet kan nå allt fler andra elever och lärare liksom forskare, experter, författare, musiker, konstnärer och andra personer som kan bidra till elevernas kunskapsinhämtning och utveckling. Det beror också på att eleverna och lärarna kan nå alltmer värdefull information via Internet, information som fordom kanske var svåråtkomlig, dyr, svårhanterlig eller inte ens fanns. I en mening beror det på att många elever och lärare funnit att Internet har ett innehåll som är av värde för arbetet i skolan. Vad är det då som har hänt? Vill man i två ord sammanfatta det som skett är orden “digitalt“ och “globalt“ passande. Möjligheten att beskriva information som en sekvens av “ettor och nollor“, dvs. i digital form har förändrat människans förutsättningar att hantera information. Den digitala informationen är lätt att lagra, lätt att återskapa och återge, lätt att mångfaldiga (dessutom helt utan kvalitetsförluster), lätt att bearbeta och förändra samt lätt att “märka“ (jämför bilradion som själv byter kanal när det kommer trafikinformation). Genom att den digitala informationen kan hanteras av datorer kan vi dra nytta av datorns obegränsade “minne“ och förmåga att extremt snabbt utföra olika uppgifter (t.ex. sortera, rita upp och räkna om). När de informationshanterande datorerna kopplas samman via de världsomspännande telefon-, radio- och TV-näten får vi en teknisk infrastruktur som är helt global. En sådan infrastruktur är Internet. Det fascinerande med Internet är att betydelsen av fysiska avstånd minskar. Liksom människan tidigare, genom bild- och skrivkonsten, övervunnit avstånd i tiden (vi kan läsa Shakespeare med behållning och genom målningarna i Roms katakomber få insikt i den tidens liv) har vi med hjälp av IT övervunnit avstånd i rummet. Andra grundläggande förändringar är att den nya tekniken gör det lätt för den som vill att presentera information (detta var förut förbehållet den som ägde en tryckpress och förfogade över en distributionsapparat)