Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Bakgrund • Banverkets/Scandiakonsults utredning om höghastighetståg pekade på följande problem: • Prognoserna gav mycket osäkra resultat • Utbudet av höghastighetståg var inte optimerat • Ostlänken ingår i jämförelsealternativet men är en del av Europakorridoren • Som följd härav blir samhällsekonomin dålig Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH BV Framtidsplan 2004-2015 • En påbörjan på Europakorridoren fanns med: Norrköping-Linköping och Göteborg-Landvetter • I en långsiktig vision till 2025 finns Götalandsbanan med för 250 km/h • I den senaste versionen har investeringarna minskats men skrivningarna är mer positiva Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Syfte med studien • Att få till stånd säkrare prognoser • Att konstruera ett konkurrenskraftigt utbud enligt Järnvägsgruppen KTH • Att ta fram nya samhällsekonomiska kalkyler • Att belysa effekterna av en etappvis utbyggnad • Att redovisa internationella erfarenheter av och exempel på höghastighetståg Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Metod • Vidareutveckla ”Samvips” prognossystem • Precisera utbud enligt Järnvägsgruppen KTH • Vidareutveckla de samhällsekonomiska kalkylerna • Sammanställa tidigare erfarenheter och andra prognoser • Studera internationella erfarenheter av höghastighetståg, särskilt Spanien Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Prognosproblem med Sampers • För liten överföring flyg->tåg (Cst-G 57->59%, bör bli 90%) • För liten överföring bil->tåg -jmfr Svealandsbanan, TGV, AGV • Nästan all ökning på nygenererade resor och ändrat destinationsval (vart man reser) • Snabba tåg får få resenärer då endast turtätheten spelar roll • Utrikesresorna är inte fullständigt behandlade • Allt detta gör att tågutbudet inta kunde optimeras Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH SAMVIPS-systemet tar hänsyn till •Total marknadstillväxt, regional utveckling, bilinnehav •För långväga inrikes och utrikes samt regionala resor •14 resandekategorier med olika ärenden/tidsvärden/biltillgång •Utbudsförändringar: •Linjenät och uppehållsmönster •Restider •Turtäthet och bytestider •Priser för olika produkter •Fordonskoncept och servicenivå Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Vidareutvecklat prognossystem SAMVIPS • Utgår från Sampers resandeflöden och Vips trafiknätsanalys • Fördelning på färdmedel, linjer och nät är konsistent • Uppdelning av resor både på ändamål och tidsvärden • Realistisk representation av priser för kollektivtrafik • Regionala, Interregionala och internationella resor använder samma utbud • I utrikesmodellen ingår även utlandet • Samhällsekonomisk kalkyl konsistent med prognos Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Prognosalternativ • BV2010, Jämförelsealternativ: Banverkets Framtidsplan utan Ostlänken och med max 250 km/h • EU1: Hela Götalandsbanan (inkl. Ostlänken) • EU2: Hela Götalandsbanan och Europabanan till Helsingborg • EU3: Hela Europakorridoren med Götalandsbanan och Europabanan till Hamburg Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Vad är höghastighetståg? • Helt nya banor som byggs för 300-350 km/h • Kan användas av fjärrtåg, regionaltåg och snabbgodståg • Avlastar stambanorna för ökad godstrafik och regionaltåg • Mycket hög säkerhet och punktlighet • Miljövinster genom minskad flyg- och biltrafik Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Vad är höghastighetståg? Konventionell Höghastighetståg järnväg Maxhastighet 200-250 km/h 250-350 km/h Medelhastighet 120-160 km/h 200-250 km/h (snabbtåg) Tågtyper Snabbtåg, Höghastighetståg, Lokal- och regionaltåg, snabba regionaltåg, Tunga och lätta godståg snabbgodståg Spårgeometri Måttliga kurvradier Stora kurvradier Små lutningar Stora lutningar Plankorsningar Förekommer Inga väg - järnväg Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Höghastighetståg Bastakt 1 timme till Gävle till Sundsvall OSLO S Uppsala Arlanda STOCKHOLM C Stockholm S Södertälje S Halden Nyköping / Skavsta Norrköping C Trollhättan Linköping C Land- Europa- vetter Ulricehamn GÖTEBORG C Jönköping C Korridoren Borås Värnamo Halmstad Hela timmar Fjärrtrafiknät Helsingborg C KØBENHAVN H Høje Taastrup Lund C MALMÖ C Kastrup Halva timmar Lübeck Hbf HAMBURG Hbf Gerhard Troche 2000 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH InterRegio-nät samt vissa regionaltågslinjer Bastakt 1-2 timmar Europa- Korridoren Regionalt nät IR-linje med exempel på uppehåll* Regionaltåglinje med exempel på uppehåll* Större knutpunkt * = av utrymmesskäl visas inte alla uppehåll på kartan! OBS: I Mälardalen och Öresundsregionen visas endast utvalda linjer Gerhard Troche, 2001 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Europakorridoren – restider längs linjen Kortaste restid till I dag som bäst Med Europa- Förändrig i Stockholm banan procent Nyköping 0:59 0:36 -39% Norrköping 1:13 0:51 -30% Linköping 1:38 1:03 -36% Jönköping 3:02 1:21 -55% Göteborg 2:59 2:00 -33% Värnamo 4:10 1:54 -54% Helsingborg 4:40 2:11 -57% Malmö 4:11 2:41 -29% Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Europakorridoren – restider utanför linjen Kortaste restid I dag som Med Förändrig i till bäst Europa- procent Stockholm banan Nässjö 2:34 2:01 -21% Växjö 3:26 2:39 -23% Kalmar 4:36 3:39 -21% Karlskrona 4:51 3:42 -24% Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Exempel på utbud Stockholm-Malmö Relation Prognos/ Tågtyp Restid Turer/ Antal Medelhast alternativ vardag uppehåll km/h Stockholm-Malmö 2002 Direkt 04:03 1 2 148 Uppehåll 04:25 12 9 136 Stockholm-Malmö BV2010 Direkt 03:45 3 2 160 Uppehåll 04:05 15 9 147 Stockholm-Malmö EU1 Direkt 03:30 3 2 171 Uppehåll 03:45 15 10 160 Stockholm-Malmö EU2 Direkt 02:49 8 3 213 Uppehåll 03:15 15 10 185 Stockholm-Malmö EU3 Direkt 02:49 8 3 213 Uppehåll 03:15 15 10 185 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Exempel på restider med EU1 längs Götalandsbanan EU1 Götalandsbanan I dag Med Europakorridoren utbyggd Relation på nätet Restid Restid Turer/ Tågtyp Genomsn Avstånd *)buss 2003 vardag hast km/h km Ulricehamn-Göteborg 1:20* 00:42 16 InterCity 140 98 Nyköping-Stockholm 01:00 00:45 16 InterCity 135 101 Jönköping-Göteborg 01:54 00:40 16 X3000 225 150 Linköping-Stockholm 01:42 01:01 16 X3000 195 198 Norrköping-Borås 03:10 01:13 15 X3000 205 249 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Exempel på restider med EU2 delvis på Europabanan EU2 Europabanan till I dag Med Europakorridoren utbyggd Helsingborg *)buss delvis Restid Restid Turer/ Tågtyp Genomsn Avstånd Relation delvis på nätet 2003 vardag hast km/h km Ulricehamn-Nässjö 1:43* 00:45 8 InterCity 127 95 Alvesta-Jönköping 01:08 00:55 8 InterCity 132 121 Forserum-Landvetter 3:06* 01:02 8 InterCity 149 154 Älmhult-Borås 02:11 01:47 8 InterCity 147 263 Tranås-Helsingborg 03:13 02:37 8 InterCity 128 335 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Prognoser för EU3 Europabanan till Hamburg jämfört med BV Framtidsplan 2010 Miljarder BV Götalandsbanan+ Föränd- Föränd Person- Framtidsplan Europabanan till ring -ring kilometer BV2010 Hamburg EU3 +- pkm % Tåg 14,5 22,2 +7,7 +53% Flyg 9,2 7,1 -2,1 -24% Buss 3,0 2,8 -0,2 -4% Bil 87,7 82,6 -5,1 -6% Summa 114,4 114,7 +0,3 +0% Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Jämförelse prognoser för Europakorridoren och BV Framtidsplan 20,0 Ökning pga Europa- 15,0 korridoren Ökning pga BV Framtids- 10,0 plan Ökning 1970-2002 5,0 Miljarder personkilometer Miljarder Transport- arbete 1970 0,0 1970 2002 2010BV 2010EU Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Långväga resor - tågets marknadsandel 1970-2002 samt prognos till 2020 30% Europa- korridoren, 25% etappvis Banverkets utbyggnad Framtidsplan 20% 15% 10% 5% Andel % % av personkilometer Andel 0% 1970 1980 1990 2000 2010 2020 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Investeringskostnader för Europakorridoren Investeringar Miljarder i infrastruktur SEK Götalandsbanan EU1 Järna-Jönköping-Göteborg 32 Europabanan EU2 Jönköping-Helsingborg 15 Summa 47 Europabanan EU3 Svensk del av H-H 2 Summa i Sverige 49 Helsingborg-Hamburg 45 Totalt 94 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Samhällsekonomisk kalkyl för Europakorridoren EU3 Europakorridoren EU3 med SIKAs EU3 med högre till Helsingborg tidsvärden tidsvärden Sanhällsekonomisk anläggningskostnad -71 484 -71 484 Effekter för infrastrukturhållaren -4 500 -4 500 Reinvesteringar -1 800 -1 800 Drift och underhåll -2 700 -2 700 Effekter för persontrafik 192 698 471 260 Konsumentöverskott 132 799 411 361 Producentöverskott 35 020 35 020 Övriga effekter 19 879 19 879 Regionförstoring 5 000 5 000 Effekter för godstrafik 1 500 1 500 Godskunders tidsvinster 1 500 1 500 Summa Nyttor 189 698 468 260 Nettonuvärde 118 214 396 776 Nettonuvärdeskvot 1,7 5,6 Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik • Järnvägsgruppen KTH Resultat av samhällsekonomisk