18 ”De lärdas elit” – En retorisk studie av Svenska Akademiens ledamotspresentationer Emelie Nilsson Ämne: Retorik Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: HT 2015 Handledare: Janne Lindqvist Examinator: Mika Hietanen Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom retorik Innehållsförteckning 1. Inledning s. 2 2. Tidigare forskning s. 4 2.1 Tidigare forskning – ”de lärda” och ”de intellektuella” s. 4 2.2 Tidigare forskning – Akademien s. 8 3. Syfte och frågeställning s. 10 4. Material s. 11 5. Utgångspunkter s. 12 6. Analys s. 18 6.1 Akademiledamöternas persontopiker s. 18 6.1.1 Framstående yrkesverksamhet s. 18 ​ 6.1.2 Ärebetygelser s. 20 6.1.3 Utbildning s. 21 6.1.4 Den mångfasetterade lärda s. 22 6.1.5 Ovanlighet s. 23 ​ 6.1.6 Relationer s. 24 6.1.7 Kön s. 25 6.2 Kvinnors och mäns persontopiker s. 25 6.3 Forskarens och författarens persontopiker s. 27 6.3.1 Relationer s. 28 ​ 6.3.2 ”Den lärda” s. 30 ​ 7. Diskussion s. 31 8. Sammanfattning s. 32 Referenser s. 34 1 1. Inledning ”Til detta fordras kunskap, vitterhet, lärdom och smak; desse äro oskiljaktige til ändamålets vinnande, fast de sällan äro förenade. Derföre fordras et Samhälle, sammansatt af dem, som brinnande af kärlek för vitterhet, hafva fritt fölgt sin böjelse och endast sysslosatt sig med dessa yrken; af dem, som igenom en vidsträckt lärdom satdgat sine omdömen på grunder, som tider och secler dem förelagt; af dem, som i Rikets högsta värf, eller i allmänna sammanlefnaden, från barndomen stadgat deras smak, genom den noggranhet de stora ämbeten de beklädt altid äska, eller genom det ständiga ombyte af människor deras kall kräft af dem at omgås med, hvilka nödvändigt fordra en aktsamhet i tal, et noggrant val af ord, som utgör den fina känslan, hvilken gifver hvart ord sin rätta mening och föreskrifver den gräns, öfver hvilken de ej kunna föras.” (Gustaf III om vad som kan begäras av ledamöterna i Svenska Akademien som fått i uppgift ”at stifta för språket Lagar”, 5 april 1786.)1 Den 5 april 1786 stiftade Gustaf III Svenska Akademien (i fortsättningen kallat ’Akademien’) med Franska Akademien (Académie Française) som förlaga. Akademiens mål var enligt Gustaf III: ”att arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet” vilket är en del av stadgarna och Akademiens valspråk är ”Snille och smak”. Inom det svenska språkets utveck­ ling är Akademien en betydande aktör i och med att de bland annat ger ut Svenska ​ Akademiens ordbok, Svenska Akademiens ordlista och Svenska Akademiens grammatik. ​ ​ ​ ​ 1 Bo Svensén, De Aderton. Svenska Akademiens ledamöter under 225 år, 2., uppdaterade upplagan, Stockholm: ​ ​ ​ Svenska Akademien 2011, s. 22. ​ Referensförteckningen presenteras i slutet av uppsatsen och anges i bokstavsordning efter författarens efternamn för att underlätta för läsaren att hitta vad som söks efter. Jag har valt att inte ha en uppdelning mellan primär­ och sekundärlitteratur eftersom det framkommer i uppsatsen vad som analyseras och vilka texter som används för att kunna analysera objekten. Det finns inte heller någon uppdelning mellan tryckta och otryckta källor – det framkommer däremot i referensförteckningen vad som är tryckta respektive otryckta källor. Dessa uppdelningar anser jag enbart försvårar för läsaren att hitta i förteckningen. 2 Akademien har även en prestigefylld roll i den litterära världen eftersom de sedan 1901 ger ut Nobelpriset i litteratur och i samband med det öppnades Nobelbiblioteket.2 Utöver Nobelpris­ et delar Akademien ut ett flertal priser som till exempel Stora priset (som Gustaf III inrättade), Bellmanpriset och Nordiska priset.3 I Akademiens stadgar står det i första paragrafen att Akademien består av 18 ledamöter som går under namnet De Aderton och ledamotskapet är ett åtagande till livets slut. I och med deras betydande arbete för det svenska språket och litteraturen kan Akademien säg­ as vara ett slags måttstock för ”den svenska lärda”, och att studera vad som framställs som ideala egenskaper för akademiledamöterna säger oss något om det intellektuella klimatet i det nutida Sverige. För att få en förståelse för vilka dessa idealegenskaper är måste Akademiens egna offentliga kanal betraktas – Akademiens hemsida. På Akademiens hemsida kan besökar­ en läsa en enskild presentation av de sittande ledamöterna och eftersom detta är den bild av ledamöterna som Akademien väljer att presentera är innehållet talande för hur Akademien själv vill framstå. Genom att betrakta vilka persontopiker som förekommer i presentationerna är det en metod för att få en förståelse om hur Akademien framställer sig själv och hur pass väl det lever upp till idealet av en ’lärd’. Analysen i denna uppsats är uppdelad i tre delar där akademiledamöternas persontopi­ ker läggs fram i den första delen: hur frekvent de förekommer i antalet presentationer och de exemplifieras även med citat ifrån texterna för att förtydliga persontopikerna. I den andra delen jämförs förekomsten av persontopiker i presentationerna av de kvinnliga respektive manliga ledamöterna. Den tredje delen består av en jämförelse mellan persontopiker för forskare och författare. Efter analysen följer en diskussionsdel som innefattar vilka personto­ piker som utmärker sig och vidare utveckling av dessa. Men innan analysen kan ta vid följer först den tidigare forskning som finns inom området, följt av ett preciserat syfte och uppsatsens frågeställningar, samt en förklaring av materialet som kommer att analyseras och även vilka utgångspunkter som finns för denna uppsats. 2 Bo Svensén, ”Svenska Akademien”, Nationalencyklopedin, ​ ​ http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/svenska­akademien (2015­10­04). 3 ”Akademiens priser”, Svenska Akademien, http://www.svenskaakademien.se/akademiens­priser (2015­10­20). ​ ​ 3 2. Tidigare forskning Redan i Akademiens valspråk finns det uttalat att en ledamot har ”snille och smak”. Gustaf III menade dock att ’snille’ betydde ’talang’, ’begåvning’ och ’smak’ motsvarade ”närmast aktsamhet och måttfullhet med de språkliga uttrycksmedlen”.4 Idag har ordet ’snille’ en nära ​ förbindelse med termen ’intellektuell’. I Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien ​ förklaras exempelvis att ett snille är en ”person med lysande (intellektuell) begåvning på ngt område el. i allmänhet”.5 Den tidigare forskningen som finns om ”de lärda” och ”de intellektuella” presenteras nedan och ger en övergripande bild av begreppen. I denna del ingår även en distinktion mellan dessa två begrepp som ger en förklaring till varför ’lärd’ är ett mer lämpligt begrepp i denna uppsats. För att kunna skriva denna uppsats måste det även tas hänsyn till vad som skrivits om Akademien tidigare och hur det kan ge stöd till denna uppsats frågeställning. Hänsyn måste även tas till hur denna uppsats skiljer sig från tidigare forskning och därför behövs. 2.1 Tidigare forskning – ”de lärda” och ”de intellektuella” En ’lärd’ är enligt Nationalencyklopedin någon ”som har omfattande teoretiska kunskaper på ​ ngt område; särsk. om akademiskt utbildad person”.6 Detta begrepp använder sig den svenske sociologen Donald Broady sig av i samband med beskrivandet av den franske sociologen Pierre Bourdieus bild av den akademiska traditionen i boken Sociologi och epistemologi. ​ Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin.7 Bourdieu själv har gjort en sociologisk analys av den franska akademiska världen i boken Homo Academicus.8 Där ​ ​ beskriver Bourdieu sin egen krets och hur det spända förhållandet mellan ”de intellektuella” och den akademiska världen hamnar i kontrast till de som är födda ’intellektuella’ och därför innehar en rätt att vistas i den kulturella världen. Men en människa förändras när tänkandet i den kulturella världen alstras i vardagen, och det är inte bara personens status som ombildas i förhållande till den akademiska världen utan den personen utvecklas till homo academicus. ​ 4 ”Mer om Akademiens historia”, Svenska Akademien, ​ http://www.svenskaakademien.se/svenska­akademien/historisk­oversikt/mer­om­akademiens­historia (2015­11­12). 5 ”Snille”, Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien / [2], M ­ Ö, Stockholm: Norstedt 2009, s. 2881. ​ ​ 6 ”Lärd”, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/lärd (2015­11­19). ​ ​ ​ ​ 7 Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, 2 ​ ​ korr. uppl., Stockholm: HLS Förlag 1991. ​ ​ 8 Pierre Bourdieu, Homo Academicus, Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion 1996. ​ ​ 4 Bourdieu menar att i varje krets så är det en grupp som dominerar och en som blir dominerad. Den grupp som dominerar är de som i majoritet har högst anseende. Bourdieu visar på detta i Homo Academicus genom att peka på att det inom universitet skapas nya grupper som har en lägre status än den dominerande gruppen av professorer, som till exempel vikarier och adjunkter. Den akademiska världens expansion bygger på uppkomsten av ett slags proletariat, alltså de med sämst villkor inom kretsen. Utöver den franska forskningen inom området finns det även en del svensk forskning om ”de lärda” i den litterära kretsen som är intressant för denna uppsats. Med Bourdieu som utgångspunkt skriver exempelvis Broady & Mikael Palme om det nya litterära klimatet som skapades i Sverige i artikeln ”Inträdet”. De skriver så här: ”Vår hypotes, inspirerad av Bourdieus undersökningar av franska förhållanden, är att de fenomen som brukar kallas för ’68’ (men för Sveriges vidkommande knappast inträffade i större skala före 1970) kan betraktas som uttryck för en demografisk katastrof”.9