Arkeologins socialisering och de första föreläsningarna vid Stockholms högskola Baudou, Evert Fornvännen 2010(105):1, s. [30]-42 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2010_030 Ingår i: samla.raa.se Art. Baudou s.30-42:Layout 1 10-03-22 11.26 Sida 30 Arkeologins socialisering och de första föreläsningarna vid Stockholms högskola Av Evert Baudou Baudou, E., 2010. Arkeologins socialisering och de första föreläsningarna vid Stockholms högskola. (The socialization of archaeology and the first academic lectures in Scandinavian Archaeology at the University of Stock- holm). Fornvännen 105. Stockholm. In the autumn of 1888 Hans Hildebrand lectured on comparative archaeo - logy at the University of Stockholm for the first time. Oscar Montelius continued the course until 1893. The university had been founded in 1878, during a period of political and cultural liberalism, initially to concentrate on natural sciences. This paper discusses how Montelius and Hildebrand, aided by the cultural liberal movement in the middle class they belonged to, made archaeology a matter of public interest. Public scientific lectures, popular courses and popular science articles in newspapers and journals made the new archaeology a well-known discipline. Hildebrand’s and Montelius’ concentration on cultural history also made archaeology a matter of general interest outside the traditional university disciplines. Evert Baudou, Lingonvägen 11, SE – 903 39 Umeå, Sweden [email protected] Höstterminen 1888 inledde riksantikvarien Hans versitet med Oscar Almgren som den första lära - Hildebrand den första akademiska kursen i jäm- ren (Gräslund 2006). Förspelet vid Stockholms förande fornforskning vid Stockholms högskola. högskola och arkeologins socialisering genom den Han föreläste om arkeologi som vetenskap och borgerliga bildningsrörelsen har inte diskuterats om den äldsta stenåldern. Oscar Montelius fort- tidigre. satte året därpå och fram till våren 1893 med ett Hildebrand och Montelius hade doktorerat uppehåll för läsåret 1891–92. Han talade om de med arkeologiska avhandlingar som lagts fram tre forntidsperioderna och långväga kulturför - och fått högt betyg inom ämnet historia vid Upp- bindelser. Under varje termin fram till våren 1893 sala universitet 1866 respektive 1869. Undervis- föreläste Hildebrand om Sveriges medeltidshis- ning i arkeologi förekom inte. När Hildebrand toria. Båda verkade som tillförordnade lärare. höll sina första föreläsningar hade Stockholms Det dröjde länge innan arkeologin togs upp igen högskola funnits i tio år. Ekonomin var svag, äm - vid högskolan. Däremot började undervisningen nena och lärarna få. Viktor Rydberg var profes- i jämförande fornforskning 1897 vid Uppsala uni- sor i kulturhistoria, de andra lärarna hösten 1888 Fornvännen 105 (2010) Art. Baudou s.30-42:Layout 1 10-03-22 11.26 Sida 31 Arkeologins socialisering 31 tillhörde matematik, mekanik, fysik, kemi och Lika arvsrätt för män och kvinnor infördes 1845 mineralogi med geologi. Mot den bakgrunden och kvinnor fick rätt att avlägga studentexa men kan man ställa flera frågor. Varför infördes det 1870. Den nya folkskolestadgan från 1842 stärk- nya forskningsfältet jämförande fornforskning tes på 1860-talet och skolorna frigjordes från kyr - vid den huvudsakligen naturvetenskapliga hög - kan. Liberalismen innebar en revolution som för- skolan i Stockholm? Kom denna tidiga undervis- ändrade sektor efter sektor i samhället. ning att betyda något för den senare akademiska Från det arkeologiska området kan man näm- arkeologin i Sverige? na att Svenska Fornminnesföreningen bildades Bland förändringarna i det svenska samhället 1869 i opposition mot statens konservativa cent - från 1840- till 70-talet urskiljer man minst tre som ralism (Welinder 1994, s. 219, ff). Bakom rörelsen skapade förutsättningar för arkeologins utveck - låg regionala och ibland personliga motiv men ling utanför centralmuseet i Stockholm. Främst också liberalen August Sohl mans insats. Han var stod den nya politiska liberalismen som bröt ner redaktör för Aftonbladet och arbetade efter fransk de traditionella ramarna i samhället. Den andra förebild för en samverkan mellan kulturellt själv - låg i att också den akademiska världen påverka - ständiga regioner och centrala institutioner (Ner- des av liberala idéer. Disciplinen historia i Upp- man 1970, s.13, 18 ff). Ett annat arkeologiskt sala leddes av framsynta professorer som föränd - exempel från ett liberalt kulturliv i tillväxt är rade utbildningen och lät Hildebrand och Mon- fördelningen mellan män och kvinnor vid den telius gå sina egna vägar. Den tredje förutsätt - arkeologisk-antropologiska kongressen i Stock- ningen låg i en ny borgerlig mentalitet som strä- holm 1874. Av de ca 1600 deltagarna var omkring vade efter intellektuell frigörelse och obunden 100 kvinnor (Congrès 1874, s. 094 ff). Det bety- bildning. Den borgerliga bildningsrörelsen blev der inte att en mängd kvinnor blev aktiva delta- ett stöd för ny vetenskap genom krav på offentliga gare på kongressen, men de accepterades i ett vetenskapliga föredrag, kurser och nya tidskrifter vetenskapligt sammanhang. På kongressen i Kö - med vidare spridning och informerande veten- penhamn 1869 hade bara sju av ca 340 deltagare skapligt innehåll. Till det nya hörde arkeologin varit kvinnor (Congrès 1869, s. XLV ff). Ingen med företrädare som Montelius och Hildebrand var danska. Egentligen fick kvinnor inte delta i som kunde levandegöra sina upptäckter. I ett euro- kongressen. De sju damerna var hustrur till främ- peiskt sammanhang har Johan Callmer (2006) mande ledamöter plus den aktade Johanna Mes - visat att liberalismen var en förutsättning för den torf vid museet i Kiel, som inte gärna kunde av - akademiska arkeologins genombrott i slutet av visas. Av de 50 danska deltagarna i Stockholm 1800-talet och början av 1900-talet. För Sveriges 1874 var nio kvinnor. del leder frågorna om den tidiga undervisningen i arkeologi vid Stockholms högskola till en dis - Uppsala universitet kussion av hur arkeologins socialisering skedde Liberalismen ledde också till kritik av undervis- och hur ämnet etablerades vid högskolan 1888. ningen och traditionerna vid landets två univer- Med »arkeologins socialisering» menar jag den sitet. Hildebrands brev till sin far och Montelius process som ledde till att arkeologins forskning dagböcker från tiden i Uppsala ger dock en delvis och tolkningar blev allmänt kända i samhället, så ljusare bild. I disciplinen historia får man ett starkt att de ingick i den sociala verkligheten. intryck av professorerna F.F. Carlsons och C.G. Malmströms förutseende och beredvillighet att Den politiska liberalismen släppa fram en annorlunda forskning. Fler talet av Den politiska liberalismens gång i Sverige kan Hildebrands och Montelius inlägg i Historiska schematiskt anges med några årtal. När Carl XIV föreningen (Torstendahl 1962) och deras dok - Johan gick bort 1844 släpptes fram en ström av torsavhandlingar hör egentligen inte hemma i förändringar som förberetts under många år. Skrå - disciplinen historia. Hans Hildebrand (1842– väsendet avskaffades 1846, kommunal rösträtt 1913) kom till Uppsala 1860 med stora humanis- infördes 1862, representationsreformen kom 1865 tiska och arkeologiska förkunskaper som han fått och den nya riksdagens första möte följde 1866. genom sin far, riksantikvarien Bror Emil Hilde- Fornvännen 105 (2010) Art. Baudou s.30-42:Layout 1 10-03-22 11.26 Sida 32 32 Evert Baudou brand. Montelius (1843–1921) kom med bota - större symbolisk innebörd. Bildning och fria stu - niska och matematiska kunskaper och intresse dier kunde bli en styrka för alla medborgare som för naturvetenskap och historia. Fadern, som efter inte längre stängdes ute av gamla regler. Som ex - kortvariga juridiska studier i Uppsala med tiden empel nämner Frängsmyr (2000, s. 92 ff) Stock - blev hovrättsråd, saknade förankring i den aka - holms bildningscirkel, skapad 1845 av hant verkare demiska världen. Därmed gällde detsamma för i staden, och Stockholms arbetarförening från 1850. sonen. Eller med andra ord, Hildebrand började Den nya bildningsrörelsen öppnade vägar ut med ett gott socialt och vetenskapligt kapital, i samhället för arkeologin. Stockholm saknade Montelius saknade vid den tiden båda. universitet men där fanns flera institutioner för Studierna i historia blev avgörande. F.F. Carl - naturvetenskap och medicin som krävde en star - son, som var deras huvudlärare en kort tid, star- kare forskningsinriktning än universiteten (Ljung- tade Historiska föreningen våren 1862. Det var ström 2004, s. 44 ff). Särskilt Karolinska institu - en sammanslutning av yngre akademiker som tets medicinare trädde fram för en fri vetenskap skulle hålla föredrag, recensera och diskutera. och upplysning utanför universiteten. De batten Det blev ett fritt seminarium före ämnessemina - tog en vändning som Montelius ansåg så viktig riernas tid. Hildebrand var med från början och att han nämner några händelser i det offentliga blev en av de mest aktiva. Han talade bland annat livet i sin dagbok, som annars ägnas det privata. om »Några beröringspunkter mellan Historien Vid riksdagen 1862/63 motionerade hovrätts- och Fornforskningen» 1864, ett ledmotiv i hans rådet J.Å. Lemchen från Jönköping i borgarstån- senare forskning. Våren 1865 höll han föredraget det om att offentliga vetenskapliga föredrag »Folk och land uti Sverige före 1250», som redan skulle få hållas fritt i huvudstaden. Vetenskaper- i titeln förebådar det långt senare utkomna stor - na skulle förbättra allt när »de trängt ned