Notes Chapter 1: The Sixteenth-Century Inheritance 1. Jan Glete, War and the State in Early Modern Europe. Spain, the Dutch Republic, and Sweden as Fiscal-Military States, 1500–1660 (London, 2002), p. 179. 2. Sven-Erik Åström, ‘The Swedish Economy and Sweden’s Role as a Great Power 1632–1697’, in Sweden’s Age of Greatness 1632–1718, ed. Michael Roberts (New York, 1973), p. 67; Eli F. Heckscher, An Economic History of Sweden, trans. Göran Ohlin (Cambridge, Massachusetts, 1963), pp. 70–72, 84–109. 3. Heckscher; Åström, ‘The Swedish Economy’, pp. 58–101. 4. On Sweden’s noble economy, see Jan Samuelson, Aristokrat eller förädlad bonde? Det svenska frälsets ekonomi, politik og sociala förbindelser under tiden 1523–1611 (Lund, 1993), pp. 45–60, 70–75, 255–64; Olle Ferm, De högadliga godsen i Sverige vid 1500-talets mitt. Geografisk uppbyggnad, räntestruktur, godsdrift och hushållning (Stockholm, 1990), pp. 32–42. On the rusttjänst, see Sven A. Nilsson, Krona och frälse i Sverige 1523–94 (Lund, 1947), pp. 18–85. 5. On the role of towns in Swedish domestic and international commerce, see: Åke Sandström, Plöjande borgare och handlande bönder. Mötet mellan den europeiska urbana ekonomin och vasatidens Sverige (Stockholm, 1996). 6. Lars-Olof Larsson, Bönder och gårdar i stormaktspolitikens skugga. Studier kring hemmansklyvning, godsbildning och mantalssättning i Sverige 1625–1750 (Växjö, 1983); Sören Klingnéus, Bönder blir vapensmeder. Protoindustriell tillverkning i Närke under 1600-och 1700-talen (Uppsala, 1997), especially pp. 120–85; Sven A. Nilsson, ‘Landbor och skattebönder. En studie av 153 154 NOTES extraskattens fördelning under 1500-och 1600-talen’, in Historieforsk- ning på nya vägar. Studier tillägnade Sten Carlsson 14.12.1977 (Lund, 1977), pp. 143–68; Janken Myrdal, Jordbruket under feodalismen 1000–1700 (Stockholm, 1999); Eino Jutikkala, Bonden, adelsmannen, kronan. Godspolitik och jordegendomsförhållanden i Norden 1550–1750 (Lund, 1979). 7. Michael Roberts, Swedish Imperial Experience 1560–1718 (Cambridge, 1979), p. 43. On the rural economy, see Johan Söderberg and Janken Myrdal, The Agrarian Economy of Sixteenth-Century Sweden (Stockholm, 2002), especially pp. 91–110. 8. On the dissolution of the Kalmar Union and early ‘national’ sentiment in the Nordic kingdoms, see Harald Gustafsson, Gamla riken, nya stater. Statsbildning, politisk kultur och identiteter under Kalmarunionens upplösningsskede (Stockholm, 2000). Also Michael Roberts, The Early Vasas. A History of Sweden 1523–1611 (Cambridge, 1968), pp. 1–45; Mikael Venge, Christian 2.s fald (Odense, 1972); Lauritz Weibull, Stockholms blodbad (Stockholm, 1965), pp. 120–83. 9. Nilsson, Krona och frälse, pp. 90–107. 10. Herman Schück, ‘Riksdagens framväxt: tiden intill 1611’, in Riksdagen genom tiderna, ed. Herman Schück, Göran Rystad etal. (Stockholm, 1985), pp. 7–44. 11. Nilsson, Krona och frälse, pp. 132–41. 12. The definitive biography of Erik remains Ingvar Andersson, Erik XIV (Stockholm, 1948). On the king’s disputes with his brothers, see Frede P. Jensen, Bidrag til Frederik II’s og Erik XIV’s historie (Copenhagen, 1978), pp. 83–125. 13. Lennart Hedberg, Företagarfursten och framväxten av den starka staten. Hertig Karls resursexploatering i Närke 1581–1602 (Örebro, 1995); Nilsson, Krona och frälse, pp. 142–347. On Johan’s Catholicism, see Gustaf Ivarsson, Johan III och klosterväsendet (Lund, 1970); Magnus Nyman, Förlorarnas historia. Katolskt liv i Sverige från Gustav Vasa till drottning Kristina (Uppsala, 1997), pp. 135–76; Oskar Garstein, Rome and the Counter-Reformation in Scandinavia, vol. 1: 1539–1583 (Oslo, 1963), pp. 72–260; Vello Helk, Laurentius Nicolai Norvegus S.J. (Copenhagen, 1966), pp. 25–201. 14. There is still no satisfactory recent biography of Johan III in Swedish or English; one must rely on the brief but compelling account of his reign in Roberts, Early Vasas, pp. 242–326. 15. David Norrman, Sigismund Vasa och hans regering i Polen (Stockholm, 1978). NOTES 155 16. Heikki Ylikangas, Klubbekriget. Det blodiga bondekriget i Finland 1596–1597 (Stockholm, 1999). 17. Åke Hermansson, Karl IX och ständerna. Tronfrågan och författnings- utvecklingen i Sverige 1598–1611 (Uppsala, 1962); Sven A. Nilsson, Kampen om de adliga privilegierna 1526–1594 (Lund, 1952), pp. 100–31; Roberts, Early Vasas, pp. 327–461. 18. Ingun Montgomery, Värjostånd och lärostånd. Religion och politik i meningsutbytet mellan kungamakt och prästerskap i Sverige 1593–1608 (Uppsala, 1972). There is a convenient English summary in Mont- gomery, ‘The institutionalisation of Lutheranism in Sweden and Finland’, in The Scandinavian Reformation, ed. Ole Peter Grell (Cambridge, 1995), pp. 144–78. 19. On the debate over the motivating forces behind Sweden’s ‘imperial’ career, see Roberts, Swedish Imperial Experience, pp. 1–42; Klaus- Richard Böhme, ‘Building a Baltic Empire. Aspects of Swedish Expansionism, 1560–1660’, in In Quest of Trade and Security. The Baltic in Power Politics 1500–1990, ed. Göran Rystad (2 vols, Lund, 1994–95), vol. 1, pp. 182–3; Sverker Oredsson, Gustav Adolf, Sverige och Trettioåriga kriget. Historieskrivning och kult (Lund, 1992). 20. Artur Attman, Swedish Aspirations and the Russian Market during the 17th Century (Göteborg, 1985); Jan Peters, Die alten Schweden (Berlin, 1986); Jan Lindegren, Utskrivning och utsugning. Produktion och reproduktion i Bygdeå 1620–1640 (Uppsala, 1980); idem, Maktstatens resurser. Danmark och Sverige under 1600-talet (Uppsala, 2001); idem, ‘ “Med glädje och utan suckan” eller samhällskontrollen i ett lokal- perspektiv’, in Kustbygd och centralmakt 1560–1721. Studier i centrum- periferi under svensk stormaktstid, ed. Nils Erik Villstrand (Helsingfors, 1987), pp. 203–29; S. Troebst, ‘Debating the mercantile background to early modern Swedish empire-building: Michael Roberts versus Artur Attman’, European History Quarterly, 24 (1994), 485–509. 21. Aksel Christensen, Dutch Trade to the Baltic around 1600 (Copenhagen, 1941). 22. Frede P. Jensen, Danmarks konflikt med Sverige 1563–1570 (Copenhagen, 1982); Jason Lavery, Germany’s Northern Challenge. The Holy Roman Empire and the Scandinavian Struggle for the Baltic, 1563–1576 (Leiden, 2002); Sven Ulric Palme, Sverige och Danmark 1596–1611 (Uppsala, 1942). 23. By far the best account of the conflicts between Sweden, Russia, Poland, and Denmark is Robert I. Frost’s phenomenally clear analysis: The Northern Wars 1558–1721 (London, 2000). See also Kari Tarkiainen, 156 NOTES ‘Vår Gamble Arffiende Ryssen’. Synen på Ryssland i Sverige 1595–1621 (Stockholm, 1974). 24. Karl Hildebrand, Johan III och Europas katolska makter (Uppsala, 1898). 25. Nilsson, Kampen om de adliga privilegierna; idem, Krona och frälse. 26. At Stettin, the Danish and Swedish negotiators agreed that, in the future, all conflicts between their kingdoms would first be mediated by means of ‘border-meetings’ (gränsemöte), in which members of both Councils would attempt to resolve the conflict before allowing their sovereigns to declare war. 27. Bernt Douhan, Arbete, kapital och migration. Valloninvandringen till Sverige under 1600-talet (Uppsala, 1985), pp. 22–28; Klingnéus, Bönder blir våpensmeder; Hedberg, Företagarfursten. 28. Ylikangas, Klubbekriget. 29. Nils Erik Villstrand, Anpassning eller protest. Lokalsamhället inför utskrivningarna av fotfolk till den svenska krigsmakten 1620–1679 (Åbo, 1992), pp. 39–48; Sven A. Nilsson, På väg mot militärstaten. Krigsbefälets etabliring i den äldre vasatidens Sverige (Uppsala, 1989). 30. Jan W. Wijn, ‘Johann der Mittlere von Nassau-Siegen’, Klassiker der Kriegskunst, ed. Werner Hahlweg (Darmstadt, 1960), pp. 119–33; On the growth of ‘professionalism’ in the officer corps, see Gunnar Artéus, Till militärstatens förhistoria. Krig, professionalisering och social förändring under Vasasönernas regering (Stockholm, 1986); Sven A. Nilsson, De stora krigens tid. Om Sverige som militärstat och bondesamhälle (Uppsala, 1990), pp. 107–16; idem, På väg mot militärstaten. Chapter 2: The Reign of Gustav II Adolf 1. The best brief biography of Gustav Adolf is the more recent one by Michael Roberts: Gustavus Adolphus (2nd edition, London, 1992). See also idem, Gustavus Adolphus. A History of Sweden 1611–1632 (2 vols, London, 1953–58); Nils Ahnlund, Gustav Adolf den Store (2nd edition, Stockholm, 1932); Johannes Paul, Gustaf Adolf (3 vols, Leipzig, 1927–32); Günter Barudio, Gustav Adolf–der Große. Eine politische Biographie (Frankfurt am Main, 1982). 2. Nils Runeby, Monarchia Mixta. Maktfördelningsdebatt i Sverige under den tidigare stormaktstiden (Stockholm, 1962), pp. 45–78; Carl Arvid Hessler, ‘Gustav II Adolfs konungaförsäkran’, Scandia, 5 (1932), 167–204. 3. Tor Berg, Johan Skytte. Hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering (Stockholm, 1920). NOTES 157 4. A biography of Oxenstierna, especially one covering his early years in office, is sorely needed. One must rely on a number of older works: Nils Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (Stock- holm, 1940); Wilhelm Tham, Axel Oxenstierna, hand ungdom och verk- samhet intill år 1612 (Stockholm, 1935). On Oxenstierna’s patronage activities within the central administration, see Svante Norrhem, Uppkomlingarna. Kanslitjänstemännen i 1600-talets Sverige och Europa (Stockholm, 1993). 5. This was a sensitive issue of long standing. The ‘Three Crowns’ rep- resented the old Kalmar Union of Denmark, Norway, and Sweden; disagreement over this symbolism, which hinted at Danish preten- sions to sovereignty over Sweden, had also contributed to