UV RAPPORT 2013:132 FÖRDJUPAD ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013 Fosie 162:25 Skåne, Malmö kommun, Fosie socken, fornlämning Fosie 95 Katalin Schmidt Sabo UV RAPPORT 2013:132 FÖRDJUPAD ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013 Fosie 162:25 Skåne, Malmö kommun, Fosie socken, fornlämning Fosie 95 Dnr 3.1.1-02129-2013 Katalin Schmidt Sabo Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 80 00 Fax: 010-480 82 67 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se © 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:132 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Vy över undersökningsområdet vid Kastanjegårdens förskola. Foto: Katalin Schmidt Sabo. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Kort om Fosie by 7 Fornlämningssituation 8 Metod och genomförande 10 Sammanfattning av resultat 10 Vetenskaplig potential och förslag till fortsatta åtgärder 15 Referenser 15 Administrativa uppgifter 16 Svalöv Landskrona Häljarp Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Kävlingeån Bjärred Lund S Sandby Krankesjön Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Sege å Vellinge Börringesjön Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000. 4 Fosie 162:25 Sammanfattning • Med anledning av detaljplaneläggning för planerad bebyggelse inom södra delen av fastighet Fosie 162:25, belägen i södra delen av Fosie bytomt, fornlämning 95, genomförde Riksantik- varieämbetet, UV Syd en fördjupad arkeologisk förundersök- ning mellan den 1−4 oktober 2013. • Det aktuella undersökningsområdet där det förmodades finnas äldre lämningar låg inne på en lekplats med klätterställning, gungor, sandlåda, grusgångar och gräsytor med träd. • Totalt upptogs 9 schakt med maskin på sammanlagt 160 m2. Fynd av yngre rödgods (från trebensgrytor, fat och skålar), porslin, buteljglas, spik, en bit granatglimmerskiffer samt djurben påträffades i olika påförda lager, men eftersom lagren bedömdes som sekundärt påförda, tillvaratogs inte fynden. • Hela området visade sig ha varit utsatt för omfattande markin- grepp. All äldre matjord hade vid någon tidpunkt schaktats bort, varvid olika sorters fyllnadslager, uppgående till mellan 0,50−1,50 meter hade förts på, för att slutligen täckas med ny matjord och/eller grus och bärlager. Endast 7 stolphål och ett lager i undersökningsområdets sydöstra del, samt en nedgräv- ning och ett lager i den sydvästra delen tolkades som intakta. Men dessa lämningar bedömdes vara så pass begränsade att ytterligare antikvariska insatser inte anses motiverade. Allmän bakgrund Malmö kommun detaljplanelägger ett område inom fastigheten Fosie 162:25, i södra delen av Malmö stad där Kastanjegårdens förskola ska byggas ut (figur 1). Området ingick i en översiktlig arkeologisk förundersökning år 2011 då det konstaterades att det inom den nu aktuella ytan kunde finnas intakta lämningar på platsen efter gård nr 21 i Fosie äldre bytomt (Bolander 2012). Det aktuella detaljplaneområdet utbreder sig inom en cirka 36×55 meter stor yta på cirka 2000 m2 som för närvarande används som lekplats med klätterställning, gungor, sandlåda, grusgångar och gräsytor med träd. I norr avgränsas området av Kastanjegårdens förskola och i söder av en cykelbana längs med Kastanjegårdens bostadsområde. I väster ligger ”Fosie farm” med omgivande gräsytor och i öster gränsar området till en artificiell jordvall intill en cykelbana (figur 2). Den fördjupade förundersökningen genomfördes av Riksantikvarieäm- betet, UV Syd mellan den 1 och 4 oktober 2013. Katalin Schmidt Sabo var ansvarig projektledare och undersökningen bekostades av Fastighetskontoret på Malmö kommun. Fosie 162:25 5 Fosie 99:1 Gullvik Hermodsdal Fosie 77:1 Fosie 15:1 Gullviksborg MALMÖ Fosie 7:1 Fosie 53:1 Fosie 105:1 Fosie 54:1 Fosie 44:2 Fosie 44:1 Fosie 36:1 Fosie 37:1 Lindängen Fosie Fosie 70:1 Fosie 3:1 Fosie farm Fosie 95:1 Fosie 69:1 Fosie 27:1 Fosie 83:1 Malmö 87 Fosie 29:1 Kastanjegården Fosie 28:1 Fosie 93:1 Fosie 87:1 Fosie 57:1 Fosie 62:1 Lockarp 56:1 Fosie 62:2 Lockarp 37:1 Lockarp 77:1 Bunkeflo 48:1 Lockarp 74:1 Lockarp 13:1 Bunkeflo 76:1 Lockarp 12:1 Lockarp 64:1 Lockarp 73:1 Lockarp 76:1 Lockarp 77:2 Lockarp 33:1 Lockarp 51:1 Bunkeflo 151 Lockarp 36:1 Bunkeflo 148 Bunkeflo 129 Lockarp 72:1 Lockarp 50:1 Lockarp 73:2 Lockarp 75:1 Lockarp 53:1 Lockarp 71:1 Lockarp 50:1 Registrerade fornlämningar, punkt Bunkeflo 145 Lockarp 92 Lockarp 32:1Registrerade fornlämningar, yta Bunkeflo 144 Lockarp 34:1 Undersökningsområde Lockarp 47:1 Lockarp 18:1 Lockarp 30:1 Figur 2. Förundersökningsområde, beläget i stadsdelen Fosie i den södra utkanten av Malmö, markerat på utsnitt ur Fastighetskartan med närliggande fornlämningar. Skala 1:10 000. 6 Fosie 162:25 Kort om Fosie by Fosie äldre bytomt, registrerad som fornlämning 95 i Fosie socken, ligger i de södra delarna av Malmö stad, strax söder om Inre ringvägen, 7,5 km in från kusten (figur 1). Fosie bys ägor hade en långsmal ägofigur som sträckte sig från Öresunds strand i väster och cirka 10 km österut. Bytomten var placerad i östra delen av byns marker. Byn utbredde sig inom en 700 x 760 m stor rundoval formation med gårdarna kring en stor öppen bygata i mit- ten (figur 3). Fosie var under 1570-talet med sina 23 numrerade enheter en av de största byarna i Malmötrakten. Naturjorden dominerades vid denna tid av kronojord med 13 hemman, medan övriga var kyrkohemman. På 1700- talet var ägorna uppdelade i tre åkervångar och en ängsvång. Merparten av åkrarna hade en treårig cirkulation med träda, korn och råg. Trädesvången användes som betesmark. Alla vångar låg i vångalag med de omkringlig- gande byarna Hindby, Oxie, Lockarp, Vintrie, Bunkeflo och Hyllie. Häg- naderna utgjordes av jordvallar och diken. Längst i öster på byns marker fanns en gammal torvmosse och öster om den låg ”Skogsholmens borg”, en medeltida borganläggning, möjligen utflyttad från Fosie by på 1300-talet. Flera marknamn utanför bytomten, bland annat ”Stora toftekärr”, ”Lilla toft- ekärr”, ”Toftstumpen” och ”Ödegårdsåker” indikerar äldre bebyggelselägen som kan ha hört till byn i ett tidigt skede ( Jönsson & Kockum 2004:18ff ). Fosie genomgick storskifte år 1763 och enskiftades år 1804. Det äldsta omnämnandet av Fosie är från år 1299 då byn kallas Fusehöö. Då bevittnar sockenprästen i Fosie Peder Dymagus ett påvligt brev (Ros- born 1984:70). Förleden i bynamnet är oklar men kan vara fös, i betydelsen sankmark. Efterleden –ie syftar på hög/högar. Bynamn som slutar på hög brukar vanligtvis dateras till före vikingatid (Pamp 1983:39, 92). Från slutet av vikingatiden härstammar en runsten (fornlämning Fosie 3) som troligen stått ute på bymarken, men som idag är ställd väster om Fosie kyrkas väst- portal. Den tolkade texten lyder: Esbern reste denna sten efter sin fælle Dværg, en velbyrdig Dreng (Ljunggren & Ejder 1950:433; Björhem & Dahlström 2007:9). Fosiestenen tillhör gruppen ”efter Jelling” och tros ha rests av en storman för att markera övertagandet av en vasalltitel (dreng) från en fos- terbroder (fælle). Dessa drengar utförde krigstjänst och utrustade skepp i Sven Tveskäggs eller Knut den Stores ledungsflotta. För denna krigstjänst kunde drengen förlänas ett landområde (Randsborg 1980). Det finns indikationer på att det funnits en storgård i byn, vilken skulle kunna kopplas samman med runstenen. Det är gård nr 11 i byns nordöstra del som har tolkats vara kandidaten för denna. Gården omgavs enligt en skildring från år 1765 av vallar och gravar (Reisnert 1981:37). I terrängen kring Fosie boställe, som gården heter numera, kan man fortfarande skymta resterna efter en igenfylld vallgrav som bildar en fyrkant om cirka 100 x 100 m ( Jönsson & Kockum 2004:16). Från år 1367 finns även ett omnämnande av en väpnare i byn och från år 1460 av en sätesgård. Fosie var sockencentrum för Fosie socken som bestod av byarna Fosie och Hindby. Den befintliga kyrkan i byn byggdes år 1896. Dopfunten är Fosie 162:25 7 Undersökningsområde 0 100 200 300 meter Figur 3. Geometrisk avmätning från år 1702 över Fosie by, med undersökningsområdet markerat med röd linje. Skala 1:6000. dock från 1100-talets slut och har troligen tillhört en tidigare medeltida kyrka som stått på samma plats (Anshelm 1947:555). Kyrkan låg på traktens högsta punkt 35 m.ö.h. i byns nordvästra del. Det aktuella detaljplaneom- rådet ligger i byns sydvästra del på nivån cirka 28 m.ö.h. inom platsen för den historiskt kända gården nr 21. Fornlämningssituation Under 1960- och 1970-talen var området i och kring Fosie utsatt för hård exploatering och de boplatslämningar som framkom i samband med de arke- ologiska undersökningarna vittnar om en mycket intensiv bosättning under hela järnåldern, även om bosättningar från bronsåldern och yngre stenåldern också påvisats (Björhem & Säfvestad 1993:350f, Friman 2008:167ff). Från yngre bronsålder härstammar ett stort urnegravfält 700 m sydost om detalj- 8 Fosie 162:25 planeområdet och endast 150 m åt söder finns dokumenterade gravar från både äldre och yngre förromersk järnålder (Friman 2008:167ff). Nordost om byn finns flera boplatser från stenålder, bronsålder och järnålder, ofta inom samma yta (RAÄ 36, 37, 44, 53 och 54). Kring Fosie bytomt har yngre järnålders- och tidigmedeltida lämningar påträffats, exempelvis i kv. Trehögsparken (RAÄ 84) och kv. Dubbelknappen (RAÄ 39) öster om byn, i bostadsområdet Kastanjegården (RAÄ 55–60) och kv. Vårsången (RAÄ 89) sydväst om bytomten, samt i kv. Benkammen (RAÄ 68) och vid Fosie IV-undersökningarna (RAÄ 36 & 45) åt sydost. Sydväst om byn, inom området för den planerade ”Millenniumparken” har omfattande järnåldersbosättningar undersökts, bland annat en samling gårdar från vikingatid som kan tolkas ha varit en by som upplöstes under tidigmedeltid (Bunkeflo RAÄ 76, 77 och 144).