I CARL VON LINNÉS FOTSPÅR I Carl von Linnés fotspår Svenska Linnésällskapet 100 år erik hamberg Svenska Linnésällskapet Uppsala 2018 © Erik Hamberg och Svenska Linnésällskapet 2018 Omslaget visar den Linnémedaljong som tillverkades av Wedgwood till Linnéjubileet 1907. I privat ägo. Foto: Magnus Hjalmarsson, UUB. Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet Utformning: Martin Högvall Texten satt med Adobe Garamond Pro ISBN 978-91-85601-43-1 Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2018 Innehåll Förord ...................................................................................................... 7 Linnébilden tar form .............................................................................. 11 Tidiga Linnésällskap i Sverige ................................................................ 13 Linnéjubileer 1807–1907 ........................................................................ 15 Forskare och samlare med Linnéintressen .............................................. 19 Svenska Linnésällskapet bildas ............................................................... 23 Insamling av Linnéminnen .................................................................... 29 Linnémuseet .......................................................................................... 33 Linnéträdgården .................................................................................... 47 Elof Förbergs bibliotek ........................................................................... 63 Linnés Hammarby ................................................................................. 65 Årsskriften och dess redaktörer .............................................................. 71 Markus Hulth – Carl Forsstrand – Arvid Uggla – Carl-Otto von Sydow – Gunnar Broberg Övriga publikationer utgivna av Svenska Linnésällskapet ...................... 89 Serier och monografier – Vägledningar Sällskapets ordförande under årens lopp ................................................. 95 Tycho Tullberg – Erik Müller – Robert Fries – Nils von Hofsten – Birger Strandell – John Axel Nannfeldt – Carl-Johan Clemedson – Magnus Fries – Bengt Jonsell – Carl-Olof Jacobson – Roland Moberg – Eva Willén – Birgitta Johansson-Hedberg – Helene Lundkvist Några betydelsefulla styrelsemedlemmar .............................................. 119 Oscar Juel – Rutger Sernander – Telemak Fredbärj – Gunnar Eriksson Ett urval skribenter i årsskriften ........................................................... 127 Olof Hult – Nils Svedelius – Gustaf Drake – Otto Gertz – Felix Bryk – Sigurd Wallin – Elis Malmeström – Knut Hagberg – Hans Krook – Ingvar Svanberg På resandes och gåendes fot .................................................................. 133 Herbationer .......................................................................................... 141 Jubileer ................................................................................................. 143 1935 – 1957 – 1967 – 1978 – 2007 – 2017 Utgivningen av Linnés brev ................................................................... 153 Andra Linnésällskap .............................................................................. 157 Summary in English ............................................................................. 159 Noter .................................................................................................... 161 Svenska Linnésällskapets funktionärer 1917–2017 ................................ 185 Register till Svenska Linnésällskapets Årsskrift .................................... 189 Källor och litteratur ............................................................................. 233 Bildkällor ............................................................................................. 245 Förkortningar ....................................................................................... 246 Personregister ....................................................................................... 247 Förord arl von Linné (1707–1778) är den svenske vetenskapsman som blivit mest Cuppmärksammad nationellt och internationellt. I mer än tvåhundra år har Linnés minne firats med jämna mellanrum, särskilt i samband med att jämna 100-årsdagar av hans födelse och död infallit. Linnés omfattande vetenskapliga verksamhet och hans banbrytande namngivning och systema- tik av naturen gjorde honom inflytelserik och internationellt ryktbar redan under sin livstid. Detta förklarar att han som ingen annan svensk blivit be- römd över hela världen och känd inte bara i Sverige. Och trots att snart 250 år förflutit sedan Linné avled är han ständigt lika aktuell. Det har nu gått etthundra år sedan Svenska Linnésällskapet instiftades 1917, tio år efter det stora Linnéjubileet 1907, och det finns därför anledning att skildra hur detta sällskap tillkom för att minnas och hedra Sveriges främste vetenskapsman genom tiderna, samtidigt som vi kan följa hur verksamheten inom Svenska Linnésällskapet har bedrivits fram till våra dagar. Redan från starten var sällskapet mycket aktivt och lyckades värva många medlemmar. Traditionen att arrangera vår- och höstsammankomster med föredrag till- kom redan det första året. Efter ett års verksamhet utgavs den första årsskrif- ten, och man engagerade sig snart i återställandet av den linneanska miljön i Svartbäcken i Uppsala, först den gamla Linneanska trädgården och snart även i Linnés forna tjänstebostad, som inrättades till museum. Samtidigt ville man ta vara på föremål och ägodelar som tillhört familjen Linné när de kom ut till försäljning, för att kunna visa dem för allmänheten. Sedan april 1970 förvaras Svenska Linnésällskapets arkiv på Uppsala uni- versitetsbibliotek. Arkivet innehåller protokoll från årsmöten och styrelse- sammanträden, korrespondens, kassaböcker, verifikationer, manuskript till artiklar som publicerats i årsskriften, en stor samling tidningsurklipp som sträcker sig fram till 1980, samt fotografier från sammankomster under de första trettio-fyrtio åren. Den främsta källan för denna framställning är Svenska Linnésällskapets årsskrift med sitt rika innehåll, såväl när det gäller artiklar som verksam- hetsberättelser vilka speglar sällskapets aktiviteter. Dessutom har styrelse- och årsmötesprotokoll samt olika brevsamlingar som ingår i arkivet varit av 7 8 I Carl von Linnés fotspår – Svenska Linnésällskapet 100 år oskattbart värde för denna historik. Här finns även samlingar av brev efter styrelsemedlemmarna Elof Förberg, Robert Fries, Carl Forsstrand, Nils von Hofsten, Markus Hulth, Arvid Uggla, Sigurd Wallin och Carl-Otto von Sydow. Materialet efter Uggla är mycket omfattande och innefattar även annat än brev, bland annat manuskript och anteckningar från hans besök vid Linnean Society i London. Bevarade räkenskaper har också visat sig be- tydelsefulla, inte minst för den period, 1984–2005, där protokoll inte fun- nits tillgängliga. I arkivet ingår även material angående Linnéträdgårdens återställande under 1920-talet och från renoveringen av Linnéhuset årtiondet därefter, samt ritningar från ombyggnaden av orangeriet under 1950-talet. Dessutom har trycksaker från olika arrangemang bevarats, liksom en serie besöksböcker från Linnémuseet. Stor nytta har jag även haft av det utmärkta registret till årsskriften, som omfattar åren 1918–1985, utarbetat och publicerat 1986 av dåvarande sekrete- raren Roland Moberg i samarbete med årsskriftsredaktören Gunnar Broberg. Detta register har sedan i förenklad form fortsatts av Roland Moberg fram till 2010 och varit tillgängligt på Internet. Det har i denna publikation komplet- terats och utökats med alla ”Smärre meddelanden” fram till nutid. Moberg och Broberg utarbetade även en förteckning över Svenska Linnésällskapets funktionärer som har använts flitigt och i denna historik nu kompletterats. I noterna har ”Svenska Linnésällskapet” förkortats till ”SLS”, medan årsskrif- ten betecknas ”SLÅ”. I samband med Svenska Linnésällskapets femtioårsjubileum skildra- de Carl-Otto von Sydow sällskapets första tid i artikeln ”Svenska Linné- Sällskapets stiftande och första verksamhet: en tillbakablick vid 50-årsmin- net”, vilken publicerades i årsskriften 1967. Som redaktör för årsskriften och med tillgång till företrädaren Arvid Ugglas efterlämnade papper var von Syd- ow väl lämpad för denna uppgift. Hans innehållsrika tillbakablick omfattade dock endast den första tiden, men har likväl varit mycket värdefull, när en historik som sträcker sig fram till nutid nu presenteras. Jag vill här också framföra mitt varma tack till alla som på olika sätt stött och uppmuntrat mig i arbetet. I första hand vill jag tacka Uppsala universi- tetsbibliotek, som på olika sätt bistått mig och möjliggjort mitt arbete. Särskilt vill jag framhålla Maria Berggren, avdelningschef vid Kulturarvs avdelningen, Åsa Henningsson, förste bibliotekarie vid samma avdelning som bistått med urval och anskaffning av bildmaterial, samt fotografen Magnus Hjalmars- son och hans kollegor vid Digital Bild. Inledande diskussioner med professor Förord 9 Gunnar Broberg och docent Carl Frängsmyr har varit inspirerande och till stor nytta. Gunnar Broberg har också läst manuskriptet och kommit med be- tydelsefulla synpunkter under arbetets gång och hela tiden varit ett gott stöd. Professor Bengt Jonsell och docent Roland Moberg har läst hela manuskrip- tet och bidragit med åtskilliga viktiga aspekter och upplysningar. Adjungerad professor Ann-Mari Jönsson och forskningsredaktör Eva Nyström har vid nästan dagliga samtal på universitetsbiblioteket