VÄSTERNORRLANDS IDROTTSARV Medlemstidning för Västernorrlands Idrottshistoriska Sällskap Nr 4 - Årgång 2 - Juni 2012 Nio västernorrlänningar med i Stockholms-OS 1912 Två nya styrelseledamöter Notis Årsmötet i mars i år tog beslut om att utöka styrelsen från fem till sju ledamöter. Nya i styrelsen blev Pia Thoresson, “Larsa” och OS-facklan 1952 Timrå, och Kjell Carnbro, Sundsvall. Från en av Sällskapets medlemmar har Pia följande notis inkommit. är 47 år. Hon är född och uppvuxen i Uppsala där hon tidigt Året var 1952. Olympiaden arrangerades av skolades in i idrotten. Efter att ha prövat på flera idrotter Finland. Huvudarenan i Helsingfors var fär- blev det stora intresset bordtennis. Inom den sporten har digbyggd och väntade bara på de tävlande. hon verkat som spelare och ledare på olika nivåer. Bl a har Den olympiska elden hade på sedvanligt sätt hon ingått i Svenska Bordtennisförbundets styrelse. (alltsedan 1928 i Amsterdam) färdats från I Bordtennisförbundet jobbade Pia med utbildningsfrågor Aten, på sluttampen via Danmark och Sverige. och med de olika landslagen. Bland annat var hon ledare Elden tändes på olympiastadion den 23 juli av för herrlandslaget vid en resa till Kina. två ärrade och folkkära långdistanslöpare, Pia är utbildad gymnastiklärare på GIH och arbetar idag Paavo Nurmi och Hannes Kohlemainen. Detta som idrottslärare i Timrå. Där är hon också engagerad i var för övrigt första gången som meriterade projektet ”Friskare ungdom i Timrå” med målet att få så idrottsutövare fick inviga OS. många ungdomar så möjligt att röra på sig minst 2 timmar i De av er som har bra “kom ihåg” minns veckan. Ungdomarna får även skriva att kontrakt om att de möjligen att facklan färdades genom både inte kommer att använda alkohol, narkotika eller tobak. Medelpad och Ångermanland. Verksamma Pia är styrelseledamot i Västernorrlands Idrottsförbund. idrottsklubbar fick utse lämpliga företrädare till det ärofulla uppdraget. Kjell: En som fick detta uppdrag i Sundsvall var den “Journalist i hela livet, mesta tiden på tidningar men också kände idrottsprofilen Lars Erik (Larsa) Ols- en kortare tid på regional-tv. Lämnade Sundsvalls Tidning son. Han representerade då Sundsvalls Ten- hösten 2011 efter drygt tjugo år som chefredaktör och an- nisklubb och sprang med facklan från Köp- svarig utgivare för att bli pensionär. mangatan vid Frimurarhuset till korsningen Som för många andra var sporten ingången i journalistiken. Hagavägen – Västergatan på Haga. Uppväxt med Rekordmagasinet, All Sport och Idrotts- bladet. Under gymnasietiden radskrev jag idrott i först Sö- dermanlands Nyheter (Nyköping) och därefter Västernorr- lands Allehanda. På VA var Sven-Olof "Bubben" Thelberg och Olle Larsson mina mentorer (även om ordet möjligen inte användes lika flitigt då som nu). Min förening har i alla år varit Alnö IF. I den klubben har mina två barn idrottat och själv har jag haft trettio fina år som ungdomsledare och styrelseledamot.” Innehållet i detta nummer: Nya i styrelsen, “Larsa” Olsson och OS-facklan sid 2 Om “Larsa”: Giffarna Sundsvall sid 3 • blir 90 år i slutet av det här året, IFK-rörelsen i Sverige sid 4 • var aktiv i basket (15 landskamper), fotboll OS i Stockholm 1912 sid 5-7 (GIF Sundsvall), handboll (IFK Sundsvall, Radiotjänst - konflikten med Stadiostyrelsen sid 8 slalom och tennis (ett veteran-EM i dubbel) Kontinuitet, hemvävt, känsla för föreningen sid 9 Aktuella sporthändelser i länet under våren sid 9 • spelar fortfarande golf och tennis Notiser sid 10 Sven-Åke Olsson Carl-Albert Ledin - Tipstjänsts förste VD sid 11 Ekonomiskt bidrag från Ånge Kommun Domsjö IF:s mirakelmatch 1967 sid 12-13 Nu har även Ånge Kommun sett värdet av Säll- Golf - ett kåseri hämtat Nordiskt Idrottslif 1904 sid 14 skapets verksamhet och liksom tidigare Härnö- sands Kommun, Kramfors Kommun, Sollefteå Kommun och Örnsköldsviks Kommun lämnat Redationsrutan ett ekonomiskt bidrag. Ansvarig redaktör: Bertil Astby Redaktionskommitté: Bertil Astby, Kjell Carnbro, Ola Eriksson Sällskapets medlemmar Anders Nordin, Jan Nordin, Bo Östman Antalet medlemmar i Sällskapet uppgår nu Produktion: VIHS till 96 st. Tryckning: Kopieringsbyrån, Härnösand 2 av 16 Giffarna - mer än bara fotboll GIF Sundsvall gör i år sin 15:e säsong i fotbollsallsvenskan sedan 1965. Men Giffarna har inte alltid varit bara fotboll. T ex var föreningen med att starta ishockeyn i Medelpad. Lite föreningshistoria Klubben bedriver numera enbart herrlag men hade tidigare även ett damlag Friidrott som spelade i Sveriges högsta serie 1978-1984. 1985 överfördes damlaget Allmän idrott fanns också med i före- till Sundsvalls DFF. ningen från starten med stor aktivitet Föreningens bildande och krav på medlemmarna under föreningens första år. På det “Godtemplarnas Idrotts Förening (G. I. F.)” bildades den 25 augusti 1903. här området anses de största fram- Medlemmarna i föreningen skulle vara helnykterister och tillhöra IOGT. gångarna ha nåtts under 1906. Men snart nog jämkades detta och alla som var organiserade nykterister Bandy kunde vara med. 1916 gick man ännu längre så även ickeorganiserade nyk- Bandy fanns tidigt i föreningens terister kunde söka och på vissa villkor bli medlemmar. Den 22 februari verksamhet men satsningen på denna 1920 tog man det stora steget och ändrade föreningens namn till ”Gymnas- sport var inte så stor. Redan 1907 tik och Idrotts Föreningen Sundsvall”. Nykterhetskravet lättades upp och fanns det ett stort intresse för bandyn fick effekten att antalet medlemmar tydligt ökade. i länet. De dåliga kommunikationerna då var ett stort hinder för matchutby- tet. För att ta sig från Sundsvall till Härnösand eller Örnsköldsvik fanns endast häst och släde att ta till. En bortamatch i grannlandskapet var ett helt företag. Först 1913 kunde den första DM-täv- lingen förverkligas. Fyra lag deltog och bland dem fanns Sundsvalls Fot- bollsförening. Giffarna ställde upp i DM från och med 1921 och blev di- striktsmästare det året. Cykel Cykel kom tidigt med i föreningens verksamhet. Vid Sundsvalls Cykel- klubbs 25-årsjubileumstävlingar 1912 på sträckan Sundsvall - Fränsta vann R. Lindberg, Giffarna före klubbkam- raten H. Bergström Stående fr v: Lennart Karlsson, Sven “Sälen” Nilsson, Lennart “Foppa” Ishockey Forsberg, Gösta “Göken” Cederholm, Arne “Trusse” Andersson, S. Nils- Klubben bedrev ishockey från 1938 son, lagledaren Paul Öhman. Knästående fr v: Kurt Johansson, Sigge till 1967. Ishockeyn i Medelpad in- Alsterberg, Torsten Runsvik, Lennart “Kulo” Enlund, L-E “Larsa” Olsson. leddes i januari 1938 med två histo- Fotboll riska matcher: Wivstavarvs IK – GIF Sundsvall och Östrands IF – Heffners Fotboll fanns i föreningen redan Att vinna DM var klart svårare. Fot- IF. Medelpadsserien det året innehöll från dess start. I början var det bollsdistriktet omfattade då hela länet. dessa lag: Fagerviks GF, GIF Sunds- mest träning utan matcher mot 1908 anordnades första DM-tävlingen. vall, Heffners IF, Kubikenborgs IF, andra lag. Först 1920 kom första DM-segern, då Matfors IF, Wivstavarvs IK och 1905 tog Ivar Pettersson hand om Giffarna i finalen slog Friska Viljor Östrands IF. fotbollslaget och träningen blev med 3-1. Matchen gick i Örnskölds- mer rationell. Ett resultat av detta vik. Sundsvall hade dock inte varit Boxning kom året efter då GIF vann den utan framgångar i tidigare DM-täv- Åren 1919-1925 fanns boxning på endagsturnering som anordnades i lingar. IFK Sundsvall vann 1909, 1911 programmet. I mars 1922 anordnade Härnösand av hemmaföreningen och 1912 och Sundsvalls Fotbollföre- föreningen den första uppvisningen i IF Sleipner. ning 1914 och 1916. Sundsvall. Föreningen stod även för de första Norrlandsmästerskapen i Giffarna var redan från början ett boxning 1924. 1925 överfördes box- av de bästa fotbollslagen i länet. ningsverksamheten till nybildade Man vann många av sina matcher. Sundsvalls Boxningsklubb. 3 av 16 IF Kamraterna - en viktig idrottsrörelse vid förra sekelskiftet Idrottsföreningen Kamraternas mars 1895 hölls i Stockholm ett var självbestämmande dock att vagga stod i Norra Reals läroverk i möte som samlade ett 20-tal läro- gemensamma frågor skulle Stockholm, där de flesta av IFK:s verksungdomar, de flesta från Nor- hanteras av en på central- första medlemmar tillbringade sin ra Real, och beslut togs då att bilda föreningens årsmöte vald cent- skoltid. Idén till att bilda en före- Idrottsföreningen Kamraterna med ralstyrelse. De olika kretsarna ning för idrott föddes i december Louis Zettersten som dess förste fick nummer, varvid Stockholm 1894 hos den 16-årige gymnasisten ordförande. fick nr 1, Köping 2, Falun 3 etc, Louis Zettersten. Han fick snart Det blev en snabb utveckling av och dessa nummer användas på stöd för sina tankar av den ett år föreningen. Redan i mitten av mars sina håll ännu 1941 av kretsarna. äldre Pehr Ehnemark från Öster- fanns kretsar i sju städer på lands- IFK-rörelsen omfattade 1941 malms läroverk. orten: Luleå, Härnösand, Uppsala, 132 klubbar med cirka 16 000 I februarinumret 1895 infördes på Jönköping, Göteborg och Västerås. medlemmar. Idag finns i Sverige de bägge ynglingarnas initiativ en Många nya kretsar bildades under 162 grundföreningar som med- annons i den illustrerade ungdoms- de närmaste åren och vid 1901 års lemmar och totalt 253 förening- tidningen Kamraten. “Upprop till slut bestod IFK av 26 klubbar med ar om sektionsföreningarna alla Kamratens sportälskande gos- omkring 1 500 medlemmar. År ingår. sar och flickor” att bilda en idrotts- 1910 fanns 83 kretsar med Kamratmästerskap (IFK- förening. Tanken var att bilda en omkring 8 900 medlemmar.