Rapport Arendus 2013:46 IRE 1:33, 1:34, 1:35, 1:73 m fl Särskild arkeologisk undersökning och arkeologisk förundersökning Ire 1:33, 1:34, 1:35, 1:73 m fl Hangvar socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Förundersökningen längs Svarthällsvägen i Ire. Foto: Christian Hoffman Arendus AB Färjeleden 5 621 58 VISBY www.arendus.se [email protected] Tel: 070-597 96 04, 070-311 80 32 ! ! ! ! Särskild arkeologisk undersökning inom fastigheten Hangvar Ire 1:33, 1:34, 1:35, 1:73 m fl, Hangvar sn, Region Gotland Länsstyrelsens diarienummer: 431-3936-13 ! och ! Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning vid RAÄ Hangvar 9:1 och 285:1, Region Gotland Länsstyrelsens diarienummer: 431-3937-13 ! ! ! ! Rapport Arendus 2013:46 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! "2 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Del I ! Särskild arkeologisk undersökning inom fastigheten Hangvar Ire 1:33, !1:34, 1:35, 1:73 m fl, Hangvar socken, Region Gotland ! ! ! ! ! !Sammanfattning Vid den särskilda arkeologiska undersökningen av en knappt 50 meter lång sträcka invid dagens fiskeläge i Ire påträffades 15 anläggningar . Främst rör det sig om mindre stolphål, troligtvis med syfte att hålla upp tork- och nätställningar, men också ett betydligt större stolphål och ett par mörkfärgningar. Fyndmaterialet var relativt litet när det gäller äldre material. En del keramik och en del av en sländtrissa vittnar om verksamhet från åtminstone sen medeltid och framåt. I övrigt dominerades materialet av modernare material som spikar, nitar och andra järnföremål samt fragment av porslin, kritpipor och glas. Sammantaget visar fyndmaterialet att platsen använts kontinuerligt sedan lång tid tillbaka och inte minst under de senaste !seklerna. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! "3 Fig 1. De arkeologiska undersökningarna i Ire har ägt rum på tre platser (se gula markeringar 1-3 på kartan). Den särskilda arkeologiska undersökningen som redovisas i denna del, ägde rum i område 1. ! !Undersökningens syfte Region Gotland planerar ny VA-utbyggnad vid Ireviken. I det aktuella området, beläget i nordvästra delen av Ireviken, finns ett fiskeläge med sannolika rötter ned till vikingatid/medeltid. Den planerade VA-ledningen !kommer att gå tvärs igenom lämningarna efter fiskeläget, med talrika stolphål och med höga fosfatvärden. Syftet har varit att se till att inga fornlämningar kom till skada under utförda schaktningsarbeten, samt att ge Länsstyrelsen underlag för eventuell tillståndsprövning om det skulle bli aktuellt med en särskild !undersökning. Målet har varit att undvika lämningar i största möjliga mån. !Fornlämningar och tidigare undersökningar Genomgången av äldre kartor över Ireviken visar att det finns spår av tämligen omfattande verksamhet under äldre tid i det aktuella området. Bland annat det fiskeläge som ligger på båda sidor av sockengränsen mot Stenkyrka och nedanför klinten, och som nyttjas av Ihre gård och Stenkyrka (Bjärs?) samfällt. Trots att fiskeläget inte finns markerat i de äldsta kartorna från 1600-talet och bör det ha etablerats betydligt tidigare. Till fiskeläget/hamnen skall säkerligen knytas den vikingatida grav som undersökts på den intilliggande tomten Ihre 1:34, och som sannolikt utgör en av flera gravar. Fynd på flera andra platser har visat på en relation mellan vikingatida gravar i anslutning till kusten och äldre fiskelägen/hamnar. Följer man utvecklingen fram till laga skiftet (1917 över Ire och 1894 över Bjärs i Stenkyrka) framträder en bild av en tämligen omfattande verksamhet, förutom fiskeläget finns även övrig bebyggelse på platsen i form av mindre !jordbruksenheter. "4 OMRÅDE 1 Fig 2. Analysen av fosfatkarteringen visar mycket höga värden i anslutning till fiskeläget, där också ett stort antal stolphål påträffades. I övrigt var värdena förhållandevis jämna beroende på att det rör sig om föra detta åkermark. Den blå cirkeln visar ungefärligt läge för den vikingatida grav som påträffades 1947. ! I samband med den arkeologiska utredning som Arendus utförde under september 2013 (se Arendus rapport 2013:48) så gjordes en fosfatkartering vid fiskeläget och dess omgivning i nordväst. Sammanlagt 36 prover togs huvudsak längs två linjer, där den ena följer strandlinjen och fiskeläget, och den andra längs nästa nivå, som huvudsakligen har varit åkermark. Resultatet av karteringen visar mycket höga värden intill och söder !om nuvarande fiskeläge, liksom med en sträckning mot väster längs stranden. Mot väster tunnar fosfathalten ut, även om det finns ett område längre mot väster med höga värden. Att notera härvid är att området här utgörs av ren sand och att det varit åker under 1800-talet. Den inre linjen med prover togs i det som varit åker under äldre tid. Värdena låg här på en tämligen jämn nivå, vilket är !typiskt för åkermark. Ett par högre värden kan indikera äldre verksamhet på platsen. ! !Undersökningen Den vetenskapliga frågeställningen för undersökningen har kretsat kring frågan om kontinuiteten på platsen för fiskeläget och om det tidsmässigt kan knytas till den kvinnograv som påträffades på 1940-talet strax öster ut (se fig 2). En förundersökning under hösten 2013 visade såväl på höga fosfatvärden och förekomsten av !talrika stolphål, vilket indikerar en tämligen långvarig verksamhet på platsen. Fältarbetet ägde rum under fem arbetsdagar i november och december 2013, alltså långt innan entreprenaden startade i mars 2014. De bakomliggande skälen till att utföra en särskild undersökning innan entreprenaden var båda förknippade med tidsåtgång och kostnader. Fosfatkarteringen, men i synnerhet förekomsten av stolphål synliga i markytan gav en tydlig fingervisning om att det inte skulle vara möjligt att genomföra !några schaktningsarbeten på platsen utan att en närmare arkeologisk undersökning föregick dessa. ! ! ! ! ! ! "5 Fig 3. Den antikvariskt kontrollerade sträckan i område 1 markerad med rött streck. Dagens fiskeläge syns som gula små fyrkanter ovanför strecket. ! Undersökningen har ägt rum längs en drygt 40 meter lång sträcka i närmast rak Ö-V riktning endast ett tiotal meter söder om det nuvarande fiskeläge som är beläget på platsen (se fig 3). Marken banades av med maskin i ett så tunt lager som möjligt, i ett 2 meter brett och ca 35 meter långt schakt, från parkeringsplatsen till ett större buskage. På andra sidan buskaget återupptogs en förlängning av schaktet, med en längd på ca 10 !meter. Parallellt med att anläggningarna började rensas fram så gjordes ett försök att undersöka schaktet och dumphögarna med metalldetektor. Metallkartering är ofta en enkel och effektiv metod för att kartlägga ett områdes metallförekomster vilket i sin tur ger bidrar till ökad förståelse av tidigare verksamhet på en plats. Ofta är det möjligt att tidssätta människors tidigare verksamhet i ett område genom dateringar av de föremål som hittas. I Ire var dock metoden var omöjlig att genomföra, eftersom marken innehåller ett mycket stort material från sentida verksamheter i området. De sentida materialet skapar ett ”brus” som gör att det i stort !sett är ogörligt att sortera ut det eventuella forntida materialet inom rimliga tidsgränser. Anläggningarna Markbeskaffenheten bestod närmast av strandklapper med bara begränsat inslag av jord, förutom ett ca tre meter långt parti på mitten som hade ett tjockare jordlager samt i den västra delen, närmast buskaget, där man kan tala om ett tydligt jord- eller kulturlager. I övrigt var jordlagret tunt och lagren av klappersten !upplevdes som mer eller mindre sterila. Efter framrensning kunde det konstateras att det fanns mellan femton och tjugo anläggningar jämnt utspridda !i det långa schaktet. Mest små, grunda stolphål skonade med kalksten, men också ett par mörkfärgningar. Främst bestod anläggningarna av mindre stolphål, sannolikt för att hålla upp tork- eller nätställningar. För att skapa ett stolphål verkar man ha först ha grävt en stor grop, sedan ställt en trästolpe i hålet och sedan fyllt hålet med kalkstensflis. I de flesta fall rör det sig om små kvadratiska stolphål ca 7-10 centimeter i diameter, vilket rimmar väl med storleken på tork- och nätställningar. Man kan inte utesluta att de större groparna varit ämnade för andra ändamål än tork- och nätställningar, möjligen för stolpar som ingått i hus eller ! "6 bodkonstruktioner, men det får stå som en hypotes eftersom det inte finns några spår i övrigt efter bebyggelse. Fig 4a. Anläggning 7, med en diameter på ca 100 cm, Fig 4b. Anläggning 15 är representativt för den mindre det största av de stolphål som påträffades. stolphålstypen som påträffades i stort antal och som hade en diameter på ca 30 centimeter. ! Alla anläggningar och föremål dokumenterades, men det fanns inte tid att göra gräva ut alla anläggningar. Vi valde ut två anläggningar som undersöktes extra grundligt, nr 1 och 7 och som var representativa både storleks- och typmässigt. I båda fallen grävdes en profil tvärs igenom anläggningen för att ta reda på deras uppbyggnad och storlek. Anläggning 1 hade karaktäristiska drag av stolphål inledningsvis, men visade sig bli en svårbedömd anläggning. Det hålrum som finns i ett stolphål, saknades här och var snarare en lös fyllning av jord och mindre stenar, innanför den synliga ramen av större kalkstenar. Det rör sig möjligen om en stenfylld grop eller en stensamling som möjligen kan ha naturliga inslag. Det fanns inga fynd i eller !omkring den och ingen tydlig uppbyggnad eller plan. Anläggning 7 var ett stolphål, uppbyggt på det sätt som beskrivits