1 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 156 2 sid2 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVI Svenska kulturmöten Föredrag från ett symposium i Uppsala 14–15 mars 2016 utgivna av Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Thomas Lindkvist UPPSALA 2019 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 4 Abstract Svenska kulturmöten: Föredrag från ett symposium i Uppsala 14–15 mars 2016 (Swedish cultural encounters: Papers from a symposium in Uppsala, 14–15 March 2016). Edited by Lars-Erik Edlund, Anne-Sofie Gräslund & Thomas Lindkvist. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 156. Uppsala, 2019. 187 pp. ISSN 0065-0897, ISBN 978-91-87403-34-7. Cultural encounters can be described as both events and processes, and can have different mean- ings for different groups. Studies of such encounters attract the interest of scholars from a range of disciplines. This book brings together eleven papers from an academic meeting in 2016, arranged by the Royal Gustavus Adolphus Academy for Swedish Folk Culture. The perspectives applied are longitudinal, and light is shed on both prehistoric and historical conditions and conditions in con- temporary society. The volume includes contributions exploring encounters between ethnic groups that have lived in Scandinavia for a long time, contributions dealing with encounters that have oc- curred and continue to occur when people from other cultures and linguistic areas come to Sweden, and contributions shedding light on what has happened, now and in the past, as Sweden has been integrated into a larger context. Keywords: cultural encounters, Swedish folk culture, Birka, Christianisation of Sweden, cultural encounters between Sami and Scandinavians, cultural encounters between Sami and settlers, Janssonites, musical cultural encounters, Germanic languages, Swedish dialects, French loanwords in Swedish dialects, Swedish multiethnolects, medieval Norwegian letters. Omslagsbild: Kulturmöte över tid mellan den första bosättningen för 4000 år sedan och dagens mångkulturella förort i Bergsjön, nordöstra Göteborg, konkret den delvis för- störda hällkistan (stenkammargraven), som är från stenåldern, och bostadsområdet vid Siriusgatan från 1960-talet. Foto: Thomas Lindkvist. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 2019 ISSN 0065-0897 ISBN 978-91-87403-34-7 Printed in Sweden 2019 Textgruppen i Uppsala AB 5 Innehåll Inledning . 7 Thorsten Andersson†: Det nordiska språkområdets gränser . 13 Anne-Sofie Gräslund: Det mångkulturella Birka . 21 Thomas Lindkvist: Kristnande som kulturmöte . 39 Bertil Nilsson: Västkyrkans möte med inhemsk religionskultur i göta- och svealandskapen under vikingatid och tidig medeltid . 53 Inger Zachrisson: Möten mellan samer och »nordmän» i Mellanskandi- navien under järnålder och tidig medeltid (ca 1–1300 e.Kr.) . 67 Gro-Renée Rambø: Diplomtekster som språkkontaktkilder . 87 Karin Hallén: Importerat och härtappat. Franskt inflytande på svenska dialekter . 111 Rolf Kjellström: Mötet mellan renskötare och nybyggare på 1800-talet i de södra lappmarkerna . 123 Iréne A. Flygare: Skuldsatt men syndfri. Om bondeprotester i Torstuna och utopier i Bishop Hill under 1800-talet . 135 Dan Lundberg: I mötet mellan folkmusik och jazz . 153 Petra Bodén: Uppstår nya dialekter? Svenskt uttal i förändring . 167 Författare och redaktörer . 187 6 Inledning 7 Inledning Kulturmöten leder till förändringar, dessutom till förändringar över tid. Man kan uppleva att historien och dess förlopp sker i olika hastigheter, vilka stu- deras ur skilda tidsperspektiv. Den franske historikern Fernand Braudel är den som framför allt betonat de skilda tidsplan som historiska förändringar rör sig över. Det finns grundläggande strukturer som är näst intill eviga eller som endast mycket långsamt förändras under århundraden eller årtusenden. Vidare finns den historia som rör sig i långa konjunkturvågor eller som pro- cesser. Dessutom finns den snabba, ögonblickliga historien – man skulle kunna tala om händelsernas historia. Historien som beskriver kulturmötet kan vara både händelse och process, antingen något som upplevs som avgörande i sin samtid och uppmärksammas som sådant i det skriftliga källmaterialet eller en lång process med olika kon- junkturer innefattande sociala, ekonomiska och kulturella faktorer, där bör- jan och slut inte klart kan urskiljas. Historia uppfattas ofta som de enskilda händelsernas historia, det förflutna som rekonstrueras genom konkreta be- slut, fältslag eller andra våldsamma konfrontationer. Den historien eller en- skilda händelsen upplevdes som avgörande i samtiden, knuten till en viss tid, plats och ibland även till vissa personer. På det sättet reduceras historien och kulturmötet till ett visst ögonblick. Reformationen exempelvis var ett avgö- rande kulturmöte i Europas historia. Den kan bli ihågkommen som ett ögon- blick, möjligt att högtidlighålla: den 31 oktober 1517 spikade Martin Luther upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg – utan tvekan en viktig händelse, men varken orsaken till, resultatet av eller höjdpunkten på det kulturmöte som reformationen utgjorde. Reformationen måste i stället uppfattas som en långvarig process. Kulturmöten kan ha olika innebörd för män och kvinnor. Sådana möten är en del av samhälleliga förändringar som innebär att maktförhållanden för- ändras och hegemonier modifieras och omförhandlas. I en förändringspro- cess har det funnits möjligheter för kvinnor, som varit underordnade en pat- riarkalisk samhällsordning, att anamma nya kulturella element i emancipe- rande syfte och att också visa nyfikenhet för det nya. Sådant finns många ex- empel på, från religionsskiftet till tidigt entreprenörskap. Kulturmöten utgör viktiga forskningsutmaningar som engagerat och enga- gerar forskare från många olika discipliner. I styrelsen för Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur kom möjligheten att anordna en ve- tenskaplig sammankomst om svenska kulturmöten att diskuteras, och den 14–15 mars 2016 inbjöd Akademien till en konferens kring detta tema i våra lokaler i Uppsala. Perspektiven under de båda konferensdagarna var longitu- 8 L.-E. Edlund, A.-S. Gräslund, T. Lindkvist dinella, och både förhistoriska och historiska förhållanden och nutida sam- hällsförhållanden kom att belysas. Här fanns sålunda bidrag som behandlade möten mellan folkgrupper som av gammalt bott i Skandinavien, sådana som tog upp möten som skett och sker när folk från andra kulturer och språk- områden kommit till Sverige och sådana föredrag som behandlade vad som skett och sker, när Sverige integreras i ett större sammanhang. Av sammankomstens föredrag publiceras här elva. Några bidrag har pub- licerats i andra sammanhang, och i andra fall har föreläsarna valt att avstå från publicering. Innehållet i bidragen redovisas här helt kort, och nämns i den ordning de hade vid konferensen och senare fått i volymen. Thorsten Andersson var först ut. Han belyser i sitt bidrag de nordiska språ- kens äldsta historia och etableringen av det nordiska språkområdets gränser. Tre gamla gränser kan urskiljas: en i norr mot de finsk-ugriska språken (sa- miskan och finskan) – en gräns som allteftersom luckrats upp genom norsk och svensk expansion norröver –, en i söder mellan tyskt och danskt språk som vi än idag kan iaktta, och till sist en gräns i sydost mot det forna östger- manska området. Anderssons bidrag uppehåller sig framför allt vid denna sistnämnda gräns. Han konstaterar att gutniskan på Gotland är en viktig in- grediens vid tillkomsten av östgermanskan. Språket på Gotland och östger- manskan på kontinenten glider emellertid så småningom isär, och det antas vara utvecklingen i Oder–Weichsel-området som därvid är av störst betydel- se; området var ett genomgångsland för germansktalande folk på vandring. Hållpunkterna för en rekonstruktion av det ursprungliga nordiska språkom- rådets sydostgräns är förvisso inte många, men man måste – som Andersson också gör – söka foga samman pusselbitarna så gott det går för att skapa sam- manhang och ge förklaringar. Anne-Sofie Gräslunds bidrag om det mångkulturella Birka tar upp den kul- turpluralism som måste ha rått i det vikingatida Birka, med den mångfald av främmande kontakter som kommer till uttryck i det arkeologiska materialet. Birka tillhör en liten grupp på sju handelsplatser i Nordeuropa som utgör nav i ett nätverk av fjärrhandel. En viktig fråga är hur man ser på den egna iden- titeten och närvaron av främmande folkgrupper. Det främmande kunde be- traktas antingen som positivt och stimulerande eller som skrämmande. Natur- vetenskapliga analyser på skelettmaterial från gravarna har visat att den be- gravda befolkningen är heterogen och att olika folkgrupper begraver sina döda på olika gravfältsområden. Thomas Lindkvist behandlar i sin studie kristnandeprocessen som kultur- möte på olika plan. Detta är en långsam och gradvis förändring av trosföre- ställningar och mentaliteter. Men kristnandet kunde också uppfattas som en tydligt avgränsad händelse, där beslut fattas av kollektiv eller enskilda makt- utövare att övergå till den nya religionen. Med exempel från berättelserna om Sigurd Fafnesbane visas hur förkristna ideal och föreställningar omvandlas och integreras i kristna föreställningar. En hednisk hjälte kunde i pedagogiskt Inledning 9 förmedlande syfte ges Kristusliknande egenskaper. Här berörs vidare frågan hur ett kulturmöte som kristnandet kunde ha olika betydelse för män och kvinnor Bertil Nilsson avhandlar kulturmötet mellan kyrklig organisation och det samhälle där kristendomen antogs. Kyrkans