INNEHÅLL 2012:4 Välkomsthälsning.......................................................................................................................5 Daniel Möller Vetenskapen i verkligheten..........................................................................................................7 Anna Williams Avhandlingen som kritisk praktik: andra former, andra medier....................................................15 Jesper Olsson Skriva för intrigen? Några tankar om forskaren som författare.....................................................27 Annelie Bränström Öhman Samtal i plenum. Litteraturstudiet och det akademiska språket....................................................39 Johannes Edfelts hand. En motivstudie.......................................................................................51 Tommy Olofsson Rapport från en konferens Sverige och allt det andra. Det svenska 1700-talet i kosmopolitisk belysning, Uppsala, 25–26 oktober 2012..................................................................................................67 Recensioner............................................................................................................................70 Björn Hammarfelt, Following the Footnotes. A Bibliometric Analysis of Citation Patterns in Lite- rary Studies; Pamela Schultz Nybacka, Bookonomy. The Consumption Practice and Value of Book Reading; Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen; Elisabeth Bladh och Christina Kullberg (red.), Litteratur i gränszonen. Transnationella litteraturer i översättning ur ett nordiskt perspektiv; Inger Littberger Caisou-Rousseau, Över alla gränser. Manlighet och kristen (o)tro hos Almqvist, Strindberg och Lagerlöf; Magnus Persson, Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning; Eva Nilsson Nylander, The Mild Boredom of Order. A Study in the History of the Manuscript Collection of Queen Christina of Sweden; Yvonne Blomberg, Att besvärja döden. Död- och återfödelsetematiken i Lars Noréns författarskap 1963–1999; Ann-Sofi Ljung Svensson, Jordens dotter. Selma Lagerlöf och den tyska hembygdslitteraturen; Axel Englund, Still Songs. Music In and Around the Poetry of Paul Celan Medverkande.........................................................................................................................97 FRÅN REDAKTIONEN Detta nummer av TfL, Lundaredaktionens sista för den här gången, innehåller några av före- dragen från årets TfL-dagar, vilka ägde rum 12–13 oktober. Mellan pärmarna finns även panel- debatten från detta symposium, där sammanlagt ett sextiotal personer deltog, en motivstudie över Johannes Edfelts diktning, signerad Tommy Olofsson, en rapport från en nyligen hållen 1700-talskonferens samt en extra stor avdelning med recensioner. Redaktionen i Lund vill rikta ett tack till alla de skribenter som bidragit med artiklar, recen- sioner, översättningar, debatt-texter och konferensrapporter under 2011 och 2012. Vi vill också tacka alla dem som ställt upp som externa referenter under de två åren. Vid årsskiftet lämnas ansvaret för TfL över till Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria vid Stockholms universitet. Vi önskar den tillträdande redaktionen med Maria Andersson och Per Anders Wik- torsson vid rodret varmt lycka till! Daniel Möller • 3 VÄLKOMSTHÄLSNING (12 OKTOBER 2012) Hjärtligt välkomna till Språk- och litteratur- skriva på engelska, för det andra om att vikten centrum och årets TfL-dagar, som kommer att av den så kallade tredje uppgiften inte längre handla om ”Litteraturstudiet och det akade- betonas så starkt som förut – i tjänstetillsätt- miska språket”. ningar och i utvärderingar av forskning och Frågorna om det språkliga uttrycket och därmed tilldelning av forskningsmedel – och om vilket språk man använder ter sig särskilt för det tredje om en expansion av avancerade angelägna för litteraturvetenskapen. Litte- teorier och begreppsapparater. Konferensens raturvetenskapen ska – idealt – vända sig ämne är med andra ord mycket angeläget. till både vetenskapligt skolade läsare och till Det handlar om vår plats i den svenskspråkiga icke-professionella läsare, de som förr kallades offentligheten, om att våra böcker och artiklar ”den bildade allmänheten”. Den ska förmedla kan nå ut, utan att ge avkall på de vetenskapli- något av den litterära textens egenskap av att ga anspråken. Vi får nu äntligen en diskussion vara ett estetiskt fenomen, och detta i ett språk om detta. som samtidigt ska vara exakt, vetenskapligt Fem föredragshållare har inbjudits att och pedagogiskt enkelt. dryfta de olika frågorna utifrån skilda ut- Vi kommer under två konferensdagar att gångspunkter: Anna Williams från Uppsala diskutera det akademiska, i synnerhet det lit- universitet, Jesper Olsson, Linköpings univer- teraturvetenskapliga, språket och dess förhål- sitet, Anna Adeniji, Södertörns högskola (nu lande till andra skriftpraktiker: essäistik, kri- verksam vid Diskrimineringsbyrån Uppsala), tik, filosofi och skönlitteratur samt till andra Annelie Bränström Öhman, Umeå universitet språk. Tanken är att få igång ett meningsutby- och Ole Fogh Kirkeby, Copenhagen Business te om vad akademiskt skrivande innebär, för School. Tyvärr nåddes vi igår av beskedet att vem vi skriver, vad vi skriver, hur vi skriver och Ole Fogh Kirkeby drabbats av sjukdom och vilka gränser (om några) som vi har att förhålla inte kan delta. Morgondagens paneldebatt oss till. kommer därför att genomföras utan honom. Dessa frågor har alltid följt litteraturveten- Inte heller Anna Williams och Jesper Olsson skapen – och för den delen också de andra har möjlighet att medverka i debatten, där estetiska vetenskaperna. Men spörsmålen har Anna Adeniji och Annelie Bränström Öhman blivit särskilt påträngande under senare år, i stället kommer att flankeras av Cristine Sar- främst därför att motsättningen mellan det rimo, Malmö högskola och Paul Tenngart, pedagogiska och det vetenskapliga har skärpts. Lunds universitet; samtalet leds av Rikard Orsakerna till denna skärpning är framför allt Schönström, Lunds universitet. tre. Det handlar för det första om kravet på in- Jag hälsar våra föredragshållare och debat- ternationalisering, det vill säga i praktiken att törer särskilt varmt välkomna! Välkomsthälsning • 5 Konferensen genomförs med stöd från Stif- telsen Olle Engkvist Byggmästare och Svenska Akademien, till vilka redaktionen riktar sitt varmaste tack! Daniel Möller 6 • TfL 2012:4 VETENSKAPEN I VERKLIGHETEN av Anna Williams En konferens om litteraturstudiet och det texten knollrar inte ihop sig på pappret helt akademiska språket ger plats åt en mängd an- plötsligt / kanske bär hon ett passerkort runt gelägna frågor som berör oss alla varje dag i halsen”.2 nästan alla de professionella situationer vi be- Men det finns en annan sida av skrivarverk- finner oss i. Vilken form passar bäst för det här ligheten som ibland oförtjänt kommer i skym- ämnet? Kan jag välja ett annat ord än denna undan av framtidsoron och krissignalernas ogenomträngliga term? Vad händer med mitt varningsljus. Det finns ju en särskild frihet och språk när jag undervisar eller skriver på engel- rymd kring vårt dagliga språk. I jämförelse med ska? Vem vill jag skall läsa det jag skriver? Det- många andra ämnen har litteraturvetenskapen ta bidrag blir några nedslag, reflexioner, som och andra humanistiska discipliner stor frihet förhoppningsvis kan vara till gagn i TfL-da- när det gäller att förmedla forskning och kun- garnas samtal. skap till kolleger i ämnet och till läsare utanför Ofta är diskussionen om språket präglad av vetenskapssamhället. Många utnyttjar detta oro, defensiva attityder och revirtänkande som genom att skriva i ett spektrum av genrer som vill värna om ämnets integritet. ”Konventio- jag föreställer mig färgar av sig på varandra. nerna är en ordningskatekes som disciplinerar Avhandlingen, den vetenskapliga uppsatsen, skrivandet, deras kraft ligger i det försåtliga den populärvetenskapliga boken, recensionen, viskandet om gränser som blir synliga först essän, krönikan, bloggen – som forskare har när de överskrids på fel sätt”, skriver etnolo- vi alla möjligheter att vidga vårt språk, öva oss gen Orvar Löfgren.1 Han beskriver en verk- mot en brokig samling av tänkta läsare eller lighet som många säkert känner igen. Det är åhörare. en inskolningsprocess. Det finns en tradition I sin bok Spelets regler i vetenskapens hant- att hålla sig till, regler att följa. Traditionen verk. Om humanvetenskap och naturvetenskap kan vara en ryggrad som stolt bär upp ämnet (2009) diskuterar agrarhistorikern Janken och dess utövare. Eller en monotont blinkan- Myrdal gränser och frihet i den akademiska de riktningsvisare. Uppsaladoktoranden Ma- verkligheten, dryftar naturvetenskapens och ria Margareta Österholm skriver: ”En Riktig humanvetenskapens skillnader och tänkbara Litteraturvetare håller sig innanför linjerna / samverkan. En viktig skillnad är att naturve- Anna Williams • 7 tare kan forska om en och samma sak var de par år sedan kom en språkvetenskaplig under- än befinner sig i världen. För humanisten är sökning vid Uppsala universitet som handlar det annorlunda. Människan är en kulturell om talat språk i universitetskurser som ges på varelse och kulturer skiljer sig åt i olika delar engelska i tekniska ämnen, datavetenskap och av världen. Det gör också människans språk. företagsekonomi. Studien visar att språkmil- Janken Myrdal nämner humanioras tradi- jön trots engelska som undervisningsspråk