Kultur & Medier Kulturvetenskap K3, Konst, kultur och kommunikation Malmö högskola Vt 11 Om jag hade en röst skulle jag sjunga Relationen mellan skogen och identiteten i musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami If I had a voice I’d sing The relation between the forest and the identity in music videos by Fever Ray and Iamamiwhoami Oskar Johansson Handledare Linda Fagerström Om jag hade en röst skulle jag sjunga. Examensuppsats Vt 11 Kulturvetenskap Oskar Johansson Abstract Om jag hade en röst skulle jag sjunga: relationen mellan skogen och identiteten i musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Oskar Johansson. Kultur & Medier. Examensarbete i Kulturvetenskap. Konst kultur och kommunikation. Området för kultur och samhälle. Malmö högskola. Vt 11. Handledare Linda Fagerström. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild av identiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami. Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ett mer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserar musikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer. Teoretiker som används är bland annat Jean Baudrillard, Timothy Morton och Judith Butler. Från deras teorier undersöks vilka värderingar och antaganden som kan sägas ligga till grund för representationen av identiteten och skogen. Resultatet är bilden av en värld som är splittrad och ovillig att komma till konkreta ståndpunkter. Å ena sidan visar musikvideorna individer som arbetar med kulturellt betingade bilder av genus och skogen och försöker göra dem till sina egna. Å andra sidan syns en vilja att röra sig bort från dem. Likaså porträtterar gestaltningen personer som kämpar för att komma tillrätta med sin plats i den givna ordningen men aldrig riktigt lyckas. Keywords: genus, skogen, identitet, musikvideor, Fever Ray, Iamamiwhoami, ekologi, Timothy Morton, Jean Baudrillard, electro, pop, postmodernism If I had a voice I’d sing: the relation between the forest and the identity in music videos by Fever Ray and Iamamiwhoami. Oskar Johansson. Honours dissertation and final examproject in Cultural Science.School of Arts and Communication (K3). Faculty of Culture and Society.Malmö University. Supervisor Linda Fagerström. Spring of 2011. The purpose of this essay is to investigate how the forest can be used to mirror the identity. In doing so, music videos by Fever Ray and Iamamiwhoami are being analyzed. The portrayal consists of two short stories. In these, the relation to the forest is investigated on a more individual level. The method is more searching than theorizing. The essay analyzes music videos, with a gender perspective, as images and metaphors. Theorists used are among others Jean Baudrillard, Timothy Morton and Judith Butler. From their theories the thesis investigates the values and assumptions that can be said to constitute the representation of the forest and the identity in the videos. The result is the image of a fragmented world, unwilling to come to concrete conclusions. On one hand the music videos show individuals who works with the overtaking of given cultural images of the forest and gender. On the other hand a will to reject the same images can be seen. Likewise, the portrayal shows individuals who struggle to come to terms with their place in the given order but never really succeeds. Keywords: gender, the forest, identity, music videos, Fever Ray, Iamamiwhoami, ecology, Timothy Morton, Jean Baudrillard, electro, pop, postmodernism. 2 Om jag hade en röst skulle jag sjunga. Examensuppsats Vt 11 Kulturvetenskap Oskar Johansson Innehållsförteckning Inledning och presentation av ämne s.4 Presentation av artisterna s.5 Specifikation av problemområdet, syfte och frågeställningar s.6 Frågeställningar och syfte s.5 Specifikation av problemområdet s.6 Kontextualisering och tidigare forskning s.7 Grundläggande begrepp: kvinnan och naturen s.9 Begreppet ”kvinnan” s.9 Begreppet ”naturen” s.9 Metod s.10 Metod för uppsatsen s.10 Metod för gestaltningen s.11 Teori s.12 Om teorin s.12 Om kön och performativitet s.12 Om relationen natur och kultur s.13 Om kulturella föreställningar s.16 Analys s.18 Att inte leva i naturen s.18 Att leta efter det okända i det bekanta s.23 Att annektera ett område s.26 Att låta makten brinna s.29 Att skilja mellan natur och natur s.32 Att konstruera skogen och sig själv s.36 Att tvingas till ett val s.39 Att analysera gestaltningen s.42 Sammanfattning s.44 Källförteckning s.46 3 Om jag hade en röst skulle jag sjunga. Examensuppsats Vt 11 Kulturvetenskap Oskar Johansson Inledning och presentation av ämne Denna uppsats behandlar relationen mellan genus och skogen. För att specificera mig kommer mina exempel vara svenska och hämtade från musikvideor. De artister jag fokuserar på är Fever Ray och Iamamiwhoami. De senare åren har intresset för skogen ökat explosionsartat i populärkulturen, inom de flesta områden; från modets flanellskjortor till musikens folkrock. Dock har de flesta av aktörerna varit män, med en särskild romantisk hållning till skogen (personifierad av singer/songwritern Bon Iver som 2007 låste in sig i en stuga och högg ved några vintermånader i Wisconsin för att skriva debuten For Emma, Forever Ago). Jag blev nyfiken på om det inte fanns några kvinnor som i sin musik relaterar till skogen, och hur de då förhåller sig till skogsromantikens manliga konnotationer. Män har alltid projicerat liknande föreställningar på skogen och kvinnan menar ekofeministen och vetenskapshistorikern Carolyn Merchant i boken Naturens död. Detta som uttrycken ”moder natur” eller ”i naturens sköte” indikerar. Kvinnan och naturen kan ses som det naturliga, ursprungliga och fruktbara. Dock är autenticitet och trygghet bara är en sida av myntet; som Merchant visat kan naturen och kvinnan också stå för det okontrollerbara, mystiska och farliga, som det ”civiliserade” samhällets mörka skugga. (Merchant 24) Det är med detta i åtanke som jag har valt att titta på Fever Ray och Iamamiwhoami, två svenska kvinnliga artister som både i surrealistiska och konkreta skogslandskap har byggt upp förvrängda identiteter i sina musikvideor. Längs med mörka vattendrag, folieinslagna träd och surrealistiska gestalter tar de sig fram iklädda shamandräkter, svart kroppsfärg eller skogsråets långa hår. De verkar båda finna en koppling mellan kroppen och skogen, mellan sitt genus och sin omgivning, men med olika utgångspunkter. Genom att analysera dessa videor hoppas jag kunna ge en bild av hur man kan förhålla sig till ett område skapat efter en någon annans världsbild. Ska man helt förkasta patriarkatets givna bilder eller kan man använda sig av dem, göra dem produktiva istället för repressiva? 4 Om jag hade en röst skulle jag sjunga. Examensuppsats Vt 11 Kulturvetenskap Oskar Johansson Presentation av artisterna Fever Ray De artister som analyseras här är hämtade från den svenska pop/elektronikascenen. De har båda utmärkt sig genom uttänkta, ambitiösa musikvideor och användandet av olika sorters persona. Den ena artisten är Fever Ray. Karin Dreijer Andersson blev Fever Ray 2009 efter att länge varit ena halvan av The Knife och innan dess vokalist i Honey is Cool. Hennes musik präglas av en mörk stämning och släpiga sångmelodier mot hypnotiskt långsam synthpop. Texterna är oftast kryptiska och kretsar mycket kring moderskap och djur, med liknande kopplingar mellan genus och naturen som man kan finna i videorna. Som i nedanstående citat, som kan sägas vara skrivet ur ett djurs perspektiv men också ur en människas som transformeras till någonting annat: Jag lärde mig att inte äta snön Min päls är varm, min tunga är kall På en bädd av spindelväv Tänker jag på hur jag kan förändra mig själv (Keep the Streets Empty For Me, 2009, min översättning) 2010 vann Fever Ray pris för ”Årets dans” på P3 Guld-galan. (SR 2010) Iamamiwhoami Den hemliga gruppen (som man får anta att det är) Iamamiwhoami började lägga upp videos på Youtube 2009 som ackompanjemang till drömska elektrolåtar. Videorna skildrar ofta en blond kvinna (identifierad som sångerskan Jonna Lee), använder sig av rebusar och anspelar bland annat på myten om Alruna, en mytomspunnen växt inom häxkonsten. En central tematik är identitet och genus, personifierad framför allt i videorna och gåtorna. Låttexterna är mer poetiskt abstrakta och skildrar framför allt längtan efter sammanhang och flykt från världen. Kom hem, kom och besök vår plats Vår labyrint för att fortsätta gömma oss Vi tänjer på gränserna Så att reglerna böjs … Min största rädsla är det verkliga livet Säg mig hur historien slutar nu (Iamamiwhoami – n, 2010, min översättning) Förutom Lee har i skrivande stund inga medverkande identifierats. Gruppen har förblivit hemlig och stoff för mytbildning. 2011 vann Iamamiwhoami en Grammis för ”Årets innovatör”. (Expressen 2011) 5 Om jag hade en röst skulle jag sjunga. Examensuppsats Vt 11 Kulturvetenskap Oskar Johansson Specifikation av problemområdet, syfte och frågeställningar Frågeställningar och syfte Frågeställningarna kommer att kretsa kring vilken funktion skogen har i artisternas framställning av sig själva. Min övergripande frågeställning kommer att bli: vilka kopplingar finns mellan genus och skogen? Med en analys av nämnda artister (hur framställer de sig själva, vad ger de för bilder av identiteten?) vill jag ge en bild av ett förhållningssätt till naturen i allmänhet och skogen i synnerhet. Specifikation av problemområdet Vi rör oss i ett samhälle där vi i allt större utsträckning gör oss själva transparenta och tillgängliga, med personligheter och ståndpunkter som kan sammanfattas i en statusrad. Man kan säga att denna uppsats undersöker ideologin bakom de antirörelser (om man nu kan säga att de är det) som bildas mot detta krav på begriplighet. Vad döljer sig i den sorts jagupplösning som de bägge artisterna kan sägas arbeta med? Att bli någon annan i kontakt med naturen är ett vanligt förekommande tema i postmodern populärkultur, förkroppsligat i till exempel tv-serien Twin Peaks (David Lynch och Mark Frost, 90-91). I grund och botten handlar det om essens eller konstruktion och om det gamla motsatsparet natur och kultur.