Anmirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1991 INGVAR SVENSSON Svensson, I.: Anmdrkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1991. [Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 1991.] - Ent. Tidskr. 113:36-41,. Mora, Sweden 1992. ISSN 0013-886x. The series of annual compilations of remarkable records of Microlepidoptera is continued for the 19th year. Contrary to 1990 the weather was probably not favourable to the early sta- ges of the moths, with a mild winter ending in a cold period continuing all the spring and early summer. In the province of Vdrmland there had never been measured a lower mean temperature of June. As a result collecting was usually unsuccessful until a warm period in July, then again rapidly decreasing. Only two species were found new to Sweden in 1991: Phyllonorycter platani (Staudinger) and Ethmia terminella Fletcher. Three more species were found already in 1990 but determined later: Stigmella sakhalinella Puplesis, Ypono- meuta rorrella (Hiibner) and Cydia amplana (Hiibner), resulting in that year being one of the best ever. Totally 1649 species of Microlepidoptera are now known from Sweden. I. Svensson, Vivedalsviigen 10, Ostersl|v, 5-291 94 Kristianstad, Sweden. Detta iir den 19:e rapporten om anmarkningsvar- ovanligt god flygning, dock att mAnga arter allt- da smlfjiirilsfynd i Sverige. Liksom f<irut behand- jiimt saknades eller visade sig endast enstaka. I las i ett siirskilt avsnitt sadana arter som lir nya for augusti avtog flygningen snabbt och under hdsten landet eller pa annat satt mera intressanta. Ftirut- saknades flera annars vanliga arter eller var fita- om vetenskapliga namn anvdnds hlir iiven sven- liga. Tvi for Sverige nya arter insamlades under ska namn (Svensson & Palmqvist 1990). Berettel- l99l: Phyllonorycter platani (Staudinger) och serna om de olika arterna foljer i stort insamlar- E thmia termine lla Fletcher. Emellertid bestiimdes nas egna forslag. I ett foljande avsnitt fcirtecknas ytterligare tre arter insamlade redan 1990: Sllg- nya landskapsfynd, inklusive sAdana fr6n fdregA- mella sakhalinel/a Puplesis, Yponomeuta rorrella ende avsnitt. Insamlare anges hdr inom parentes (Hiibner) och Cydia amplana (Hiibner), vilket genom forkortningar enligt ZOO-TAX. Insam- g0r att det Aret mAste rdknas som ett av de bAsta lingsAr anges f6r fynd fore 1991. En fcirteckning nAgonsin. Antalet svenska smifjiirilsarter upp96r 6ver insamlare friljer diirefter. nu till 1649. Rapporten bygger pA den senaste fjiirilkatalo- Antalet insamlare har minskat n6got, vilket gen (Svensson et al. 1987), med samma systema- delvis kan fcirklaras av den sdmre insamlingssii- tik och nomenklatur liksom nummer pa arterna i songen men ocksA av en ndstan obefintlig rekry- avsnittet om nya landskapsfynd. tering av unga samlare. Vi kan bara hoppas att Auktorsnamn utelamnas dock hiir. I borjan av 1992 blir ett i alla avseenden bettre er. Tack till 6ret sAg det ut att bli en fortsdttning pi den "viir- alla som frirsett mig med uppgifter. Som vanligt metid" som efter koldAret 1987 inleddes 1988 bcir rapporter siindas till mig omedelbart efter med kulmen 1990. Senvintern och vAren brot trettondagen niista Ar. dock tendensen och kiinnetecknades av stora temperaturvariationer med ovanligt sena, hArda nattfroster. Forsta sommarmAnaden kom med Intressantare arter det verkliga bakslaget. I Viirmland noterades den Stigmella sakhalinella Pupl., l2impligen kallad liigsta medeltemperaturen f<ir juni sedan miit- mdrkfransad bjdrkdviirgmal, anges av Johansson ningarna brirjade 1860, forutom att det regnade et al. (1990) som kAnd frin Centraleuropa och en hel del. I stiillet blev juli och i viss mAn augusti risterover men inte frAn Norden. Leif Aarvik (in flerstiides varmare iin normalt. litt. 1990) har emellertid rapporterat arten frAn Siikerligen som fciljd av viiderleksfcirhillandena Norge, varfcir det fanns anledning att se efter den men iiven av nedgingen sedan 1987 blev det 6ver- siirskilt ocks6 i Sverige. Vid en av mina sista lag magert resultat av insamlingarna under f<irsta bestiimningar under vintern kom det ocksA fram halvan av 1991. I juli kunde diiremot noteras en svensk hane, som jag fitt tillsammans med 36 Ent. Tidskr. 113 (1992) A nmtir knings viirda s mdfj iirilsfy nd S.luteella Stt., smalnande bjorkdvergmalen, vid oftast en tydligt vit framkant mot vanligen helt ljusfingst 21.VI.1990 pA toppen av en skogsbacke grA hos den senare. De bAda arterna har klart inne i Djursholm, alltsA strax norr om Stockholm. skilda han-genitalier (Kullberg 1990). Larven Backen iir bevuxen huvudsakligen med 2ildre tall skall leva i juni-juli siillskapligt i viiv pd Salix-arter och bjork, men ocksA smlirre grupper av bj<irk och fcirpuppa sig i viiven utan kokong. uppslag fanns. Sannolikt iir arten bofast pA plat- Ethmia terminella Fletcher, nu kallad grlkan- sen trots alla gatlyktor i niirheten. Det vore <insk- tad sorgmal, iir sedan n6gra 6r kAnd frAn Born- vart om detta kunde bekriiftas genom larvinsam- holm i Danmark och frAn sodra Finland och har ling. De niira nog fyllda minorna skall vara karak- sdkts en hel del hos oss. Bert Pettersson hade teristiska. FjArilen bOr friimst kunna skiljas frAn turen att hitta vardera en nvklAckt hane och hona niirstAende arter genom de mcirkgrA framvinge- pA viiggen av en industribyggnad i Ahus pA efter- fransarna. middagen 21.Y1.1991. Han sAg fler exemplar pA Phyllonorycter platani (Stgr.), lAmpligen kallad viiggen och ocksfl flygande tillsamman med E. platanguldmal, har efterhand letat upp sin viird- bipunctella (F.), bl6eldsorgmalen, som har samma viixt i form av planterade plataner i stiiderna i niiringsviixt fcir larven, alltsi blAeld, Echium. Nordeuropa. I Danmark antriiffades arten i Dagen efter tog han tillsammans med andra sam- Kdpenhamn redan 1978 men i England i London lare ytterligare 7 exemplar och s6g fler. PA platsen fcirst 1990. Magnus Wedelin hittade minor i cen- vaxte endast enstaka blleldplantor mot rikligt pA trala Malmo h0sten 1991 och kliickte fjiirilar efter andra platser i niirheten. Inom en sAdan riklig nAgon dag, medan flertalet puppor sedan gAtt till fdrekomst s6kte Sten Wahlstrcim och jag ftirgAves <ivervintring. Uppenbarligen ar arten nyligen fjiirilen i flera timmar pA eftermiddagen 30.VI. inkommen, eftersom minor var talrika inom en Fcirst pA natten kunde vi slaghiva in vardera ett mindre del av platanraden pA sjukhusomrAdet, exemplar frAn viixten i pannlampssken. Ytterliga- diir de forst hittades, men saknades i strirre delen. re ett exemplar kom till kvicksilverlampan som De stora veckminorna er letta att se och sitter placerats utanfdr gatlyktsomrAdet. Fjiirilen kan gArna pi liigre grenar, b6de i kanten och inne i mdjligen fcirviixlas med smfl exemplar av Myelois bladen. Fcirmodligen visar hdstkliickningen pA att circumvoluta (Fourcroy), tistelmiirgmottet, som arten inte iir riktigt anpassad till vArt klimat. Kan- fcirekom samtidigt pi lokalen. Denna fjliril har ske har den mer iin tvA generationer om 6ret lik- dock betydligt fler svarta prickar i framvingeytan som P. trifasciella (Hw.), kaprifolguldmalen. Den och mycket svagare punktlinje i den mindre ovanligt stora guldmalen (vingbredd uppemot 10 sneda utkanten. I dvrigt hiinvisas till Palm (1989). mm) liknar inte nAgon annan svensk art genom Flygtidsuppgifterna diir stammer emellertid inte sin blygliinsande teckning pA gulrod botten sl bra. Sannolikt flyger fjiirilen i tvA generationer (Fie.1). liksom E. bipunctella. Yponomeuta rorrella (Hb.), pilspinnmalen, Schiffermuelleria stroemella (F.), silverfliick- strciks som svensk i fdregAende Arsrapport praktmalen, iir en siillsynt art som ses mera ensta- (Svensson 1991). Emellertid har det visat sig att ka vid gamla murkna triid. Jan-Olov Bjdrklund den iindA kan vara bofast i Sverige. Vid ljusfAngst har funnit att den har goda fdrekomster pA de pA Klagshamnsudden i sydviistra Sk6ne lokaler vid norra DjurgArden i Stockholm och i 14.VIII.1991 fick jag in 2 hanar, som genom geni- Danderyd, dtir Dafa formosella (D&S), sned- talunderscikning kunde bekriiftas vara denna art. fliickpraktmalen, pAtraffades 1990. Den senare Senare kom deifram att Bengt A. Bengtsson ljus- har hittills endast hittats pA solexponerade gamla fAngat en hona pA samma lokal redan ekar, medan S. stoemella 2iven hAller till godo 14.VII.1990. Arten bor ha goda forutsiittningar med mera skuggigt stAende trAd. Den synes kriiva att leva vidare pA lokalen om inte alltftir stora gamla, helt eller delvis ihlliga ekar, diir de flesta ingrepp gcires. Diir viixer rikligt med siilg och fjdrilarna hittats sittande i eller strax omkring flera inplanterade eller kulturspridda vide- och hAligheterna. Sammanlagt noterades ett tjugotal pilarter, som bdr ge larven goda niiringsval, sam- exemplar 10-20.VII.1991. Biista tiden verkar vara tidigt som udden kan erbjuda ett gynnsamt lokal- frin 15-tiden till nAgra timmar efter mdrkrets klimat. Fjiirilen (Fig. 2) liknar vissa former av Y. inbrott. Endast ett exemplar sAgs friflygande vid padella (L.), foriinderliga spinnmalen, men Ar 20-tiden. - Det sammanhiingande omrAdet av stcirre (vingbrcdd 23-25 mm mot 21-23 mm for mycket gamla ekar runt Stockholm f6r anses som denna) och har alltid mork molnteckning, som lir ytterst vdrdefullt och iir unikt ocksA internatio- mer markerad. PA undersidan har framvingarna nellt sett anser Jan-Olov Bjorklund. Inventering- 37 Ingvar Svensson Ent. Tidskr. 113 (1992) E I :J 3 4 Fig. I-4. - l. Phyllonoryctetplatani (Stgr.) hona. - 2. (Stph.) hane. - 4. Cydia amplana (Hb.) hona. ar och dokumentationer bor goras