SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV Svenska landsmål och svenskt folkliv 2015 Svenska landsmål Swedish Dialects and Folk Traditions Svenska landsmål och svenskt folkliv grundades 1878 av J. A. Lundell. och svenskt folkliv 2015 Den utkommer årligen. Följande artiklar ingår i detta nummer: Gunnstein Akselberg, Korleis vinna innsyn og kunnskap om overgangen frå padling til roing i Norden? 7 Maj Reinhammar, För-studier. Mer om rektionen i svenska och norska kasusböjande dialekter 25 Agneta Lilja, »Det synes mig vara en viktig angelägenhet …» Några reflektioner över en samtidsdokumentation i Lappland sommaren 1945 51 Ingvar Svanberg, Tommy Kuusela & Stanislaw Cios, ‘Sometimes it is Tamed to Bring Home Fish for the Kitchen’. Otter Fishing in Northern Europe and Beyond 79 Agneta Lilja, Åsa Nyman 1921–2015 99 Lars-Erik Edlund et al., Aktuell litteratur om svenska dialekter 103 Litteratur. Av Jan-Henrik Fallgren, Mats Hellspong, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Bo Lönnqvist, Annika Nordström, Niklas Nyqvist, Håkan Rydving, Fredrik Skott, Ingvar Svanberg och Lars-Göran Tedebrand. 115 2015 Bidrag till tidskriften och skrifter som önskas recenserade kan sändas till Redaktionen för Svenska landmål och svenskt folkliv (341) Klostergatan 2 753 21 Uppsala Frågor rörande abonnemang och distribution ställs till Swedish Science Press, Box 118, 751 04 Uppsala, tfn 018-36 55 66, fax 018-36 52 77, e-post [email protected] Kungl. Gustav Adolfs Akademien ISSN 0347-1837 för svensk folkkultur Titel 1 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2015 2 Förfnamn SWEDISH DIALECTS AND FOLK TRADITIONS 2015 Periodical founded 1878 by J. A. Lundell Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY FOR SWEDISH FOLK CULTURE, UPPSALA Editor: MAJ REINHAMMAR Editorial assistent: GERD EKLUND Editorial board: LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, ANN-MARIE IVARS, BENGT AF KLINTBERG, LARS-GUNNAR LARSSON, BIRGITTA SKARIN FRYK- MAN and MATS THELANDER Kungl. Gustav Adolfs Akademien/Swedish Science Press Titel 3 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2015 Tidskrift grundad 1878 av J. A. Lundell Utgiven av KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR, UPPSALA Redaktör: MAJ REINHAMMAR Redaktionssekreterare: GERD EKLUND Redaktionsråd: LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, ANN-MARIE IVARS, BENGT AF KLINTBERG, LARS-GUNNAR LARSSON, BIRGITTA SKARIN FRYK- MAN och MATS THELANDER Kungl. Gustav Adolfs Akademien/Swedish Science Press 4 Förfnamn Årgång 138. H. 341 © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur Omslagsbild: Utter som assisterar vid fiske. (Olaus Magnus, Carta Marina 1539.) ISSN 0347-1837 Printed in Sweden by Textgruppen i Uppsala AB 2016 Titel 5 Innehåll Contents AKSELBERG, GUNNSTEIN, Korleis vinna innsyn og kunnskap om over- gangen frå padling til roing i Norden? Åke Sandströms doktor- avhandling sedd i eit vitskapleg sjangerperspektiv. 7 — Summary: Understanding the transition from paddling to rowing . 23 LILJA, AGNETA, »Det synes mig vara en viktig angelägenhet …» Några reflektioner över en samtidsdokumentation i Lappland sommaren 1945 . 51 — Summary: ‘It appears to me to be an important matter…’ Fieldwork in Swedish Lapland in summer 1945 . 77 LILJA, AGNETA, Åsa Nyman 1921–2015 . 99 EDLUND, LARS-ERIK et al., Aktuell litteratur om svenska dialekter . 103 REINHAMMAR, MAJ, För-studier. Mer om rektionen i svenska och norska kasusböjande dialekter . 25 — Summary: Studies on för. A further look at government in case- inflecting dialects of Swedish and Norwegian . 50 SVANBERG, INGVAR, KUUSELA, TOMMY & CIOS, STANISLAW, ‘Some- times it is Tamed to Bring Home Fish for the Kitchen’. Otter Fishing in Northern Europe and Beyond . 79 Litteratur Reviews Aspekter på ordspråk. Föredrag vid ett symposium i Uppsala 27–28 april 2011. Utg. av Lars-Erik Edlund & Bengt af Klintberg. Uppsala 2014. Anm. av Alf Arvidsson . 115 BALZAMO, ELENA, Den osynlige ärkebiskopen. Essäer om Olaus Magnus. Stockholm 2015. Anm. av Bo Lönnqvist . 128 BEI DER WIEDEN, BRAGE, Mensch und Schwan. Kulturhistorische Perspektiven zur Wahrnehmung von Tieren. Bielefeld 2014. Anm. av Ingvar Svanberg . 141 CHRISTIANSEN, PALLE O., Tang Kristensen og tidlig feltforskning i Danmark. National etnografi og folklore 1850–1920. København 2013. Anm. av Bengt af Klintberg . 122 Från renhållningshjon till modeaccessoar. 10 000 år av relationer människa–hund i Sverige. Föredrag vid ett symposium i Uppsala 15 februari 2013. Utg. av Anne-Sofie Gräslund & Ingvar Svanberg. Uppsala 2014. Anm. av Lars-Gunnar Larsson . 124 För den värmländska lanthushållningens väl. Landshövdingar, aka- demiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter. Red. Olof Kåhrström. Stockholm 2015. Anm. av Ingvar Svanberg . 143 6 Förfnamn GARBERDING, PETRA, Vetenskap mellan diktatur och demokrati. Svensk och tysk folklivsforskning i skuggan av nazismen och det kalla kriget. Malmö 2015. Anm. av Mats Hellspong . 119 HINSON, JOY, Goat. London 2015. Anm. av Ingvar Svanberg . 140 KJELLSTRÖM, ROLF, Nybyggarliv i Vilhelmina. 5. Från vaggan till graven. Uppsala 2015. Anm. av Håkan Rydving . 134 MARCUS PORCIUS CATO, Om jordbruket och MARCUS TERENTIUS VARRO, Samtal om lantbruket. Översatta från latinet av Sten Hedberg. Samt Liv, lantbruk och livsmedel i Catos och Varros värld. Tolv artiklar av nutida svenska forskare. Red. Örjan Wikander & Sten Hedberg. Stockholm 2015. Anm. av Ingvar Svanberg . 139 Maske og forklædning i Danmark. Udg. af Inge Adriansen & Carsten Bregenhøj. Aarhus 2014. Anm. av Fredrik Skott . 138 Medeltida storgårdar. 15 uppsatser om ett tvärvetenskapligt forsk- ningsproblem. Utg. av Olof Karsvall & Kristoffer Jupiter. Uppsala 2014. Anm. av Jan-Henrik Fallgren . 117 Pehr Stenbergs levernesbeskrivning. Av honom själv författad på dess lediga stunder. Del 1. 1758–1784. Del 2. 1784–1789. Utg. av Fredrik Elgh, Göran Stenberg & Ola Wennstedt. Umeå 2014 och 2015. Anm. av Lars-Göran Tedebrand . 144 RYDÉN, MATS, Johannes Franckenius och den svenska floran. En studie i växt- och namnkunskap i 1600-talets Sverige. Uppsala 2015. Anm. av Jan Nilsson . 130 Svenska fornsånger. En samling af Kämpavisor, Folk-Visor, Lekar och Dansar, samt Barn- och Vall-sånger. Utgifne av Adolf Iwar Arwids- son. Tredje Delen. Stockholm, 1842. Med inledningar av Märta Ram- sten och Ann-Mari Häggman. Uppsala & Helsingfors 2015. Anm. av Niklas Nyqvist . 133 Tryckta visor. Perspektiv på skillingtryck som källmaterial. Red. Märta Ramsten, Karin Strand & Gunnar Ternhag. Uppsala 2015. Anm. av Annika Nordström . 131 Författare . 149 Overgangen frå padling til roing i Norden 7 Korleis vinna innsyn og kunnskap om overgangen frå padling til roing i Norden? Åke Sandströms doktoravhandling sedd i eit vitskapleg sjangerperspektiv1 Av Gunnstein Akselberg 1. Innleiing Åke Sandström har i fleire år arbeidd med å etablera eit bilete av den mari- tim-historiske overgangen frå padling til roing i Norden. Med doktorav- handlinga si, ein monografi, frå 2015 har han nådd målet. Sandström skriv innom det vi kunne kalla eit tradisjonelt historisk-filo- logisk paradigme med omsyn til for eksempel avhandlingsform, metode, dataetablering og analyse. Denne typen avhandlingsprosjekt er no på veg ut av humaniora, der den har stått sterkt i generasjonar. Vi har no fått andre avhandlingstypar og nye krav til teorigrunnlag, me- todeval, korpusetablering, analyseformer og generaliseringar enn dei som særkjenner den tradisjonelle historisk-filologiske forskinga. Dei nye forsk- ingskrava i humaniora er hovudsakleg knytte til phd-prosjekt og utviklinga av forskarutdanning, forskarutdanningsprogram og forskarskular, der av- handlingar skal produserast innom avgrensa definerte tidsrom. I denne artikkelen vil eg jamføra nokre særtrekk ved den tradisjonelle his- torisk-filologiske avhandlingsjangeren – med utgangspunkt i Sandström si avhandling – med nokre sentrale krav til moderne phd-avhandlingar, for å setja i fokus desse to forskingstradisjonane innom humaniora sitt potensiale til å framskaffa kunnskapar og innsikter om mennesket som kulturskapar og kulturberar. Eg byggjer nok mykje på stoda innom språkvitskapen, men mange av problemstillingane er allmenne for tilhøva innom humanioraforskinga som heilskap. 1 Åke Sandström, 2015: Hå och hamna. Ordhistoriska och ordgeografiska studier av paddling- ens och roddens äldsta terminologi i Norden. Uppsala. (Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 135. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas 8.) – Artikelförfattaren fungerade som fakultetsopponent vid disputationen. 8 Gunnstein Akselberg Ei avhandling i form av ein monografi reflekterer viktige kjenneteikn ved dei tradisjonelle disiplinane i humaniora. Kandidaten må ha ei omfat- tande oversikt for å kunna sjå dei store samanhengane og dei lange linene i faget. Kandidaten må også sjå sitt eige vitskaplege arbeid i eit overordna historisk perspektiv. Dette er eit særtrekk ved den humanistiske tradisjo- nen og det har bidrege til at monografisjangeren har vore den mest nytta innom humaniora. Den tradisjonelle avhandlinga er no på veg ut av humaniora av di den høver verken i omfang, metode eller tid med dei krava som vert sette til eit skolert phd-studium. Dette vil kunna føra til tap av viktige kunnskapar og innsikter av di dei nye phd-prosjekta ikkje fangar opp den typen forskings- spørsmål som den tradisjonelle humanioraforskinga har tatt seg av. Humaniora er på mange område inne i ei omstilling, også når det gjeld forsking og vitskapleg arbeid. Forskingsideal og forskingstradisjonar frå til dømes naturvitskapen og medisinen får større