HANDLINGAR EU Battle Group – förmåga och framtida utveckling Inträdesanförande i KKrVA avd 1 den 3 april 2013 av Stefan J Andersson den 1 januari 2007 stod för första gång- pågående reformeringen, där personalför- en Europeiska Unionens två första strids- sörjningen var en av de största föränd- grupper, EU BG, i sex månaders bered- ringarna. Värnpliktssystemet lämnades i skap. Kravet var att de efter beslut i EU:s och med sista grundutbildningsomgången Ministerråd inom 10 dygn skulle kunna 2009/10. Den inneliggande värnpliktskul- sättas in inom en radie om 600 mil från len utgjorde en viktig rekryteringsbas för Bryssel. Sedan 2007 har således 24 strids- de förbandsenheter som skulle ingå i NBG grupper stått i beredskap, men ingen har 11. 36 % av de anställda gruppbefälen och ännu satts in i någon operation. soldaterna som tecknade kontrakt i ett för- EU:s medlemsstaters nationella poli- band för att ingå i NBG 11, kom ur den tiska åtagande att inom ramen för EU:s värnpliktiga åldersklassen 2009/10.3 Säkerhets- och försvarspolitik, ESDP, bi- Första halvåret 2015 kommer Sverige dra till EU:s krishanteringsförmåga har att med NBG 15 och tillsammans med för svenskt vidkommande, även varit en Norge, Finland, Irland, Estland, Lettland reformmotor i syfte att utveckla en ökad och Litauen stå i 10 dagars beredskap. flexibilitet med behovssammansatta resur- Försvarsmakten har kommit än längre i ser för militär krishantering. reformen och ”NBG organisation ska be- Sverige tog ansvar för en EU-stridsgrupp, stå av krigsförband med befintlig personal, Nordic Battlegroup 08, NBG 08,1 med be- kontinuerligt och tidvis tjänstgörande, och redskap första halvåret 2008. Stora delar bedöms uppgå till ca 1 600 svenska befatt- av Försvarsmakten berördes och det var ningar. I så stor omfattning som möjligt en stor kraftansträngning för hela organi- ska förband ur IO 144 nyttjas i sin helhet sationen. Balansen och resursfördelningen för att underlätta samträning och att möj- mellan pågående grundutbildning av värn- liggöra att erfarenheter kan tas tillvara.”5 pliktiga, planerade och pågående interna- För tredje gången ska Sverige stå tionella insatser, samt upprättandet av för- som ramnation för en EU stridsgrupp. bandsenheter avsedda för NBG 08, ställde Styrdokumenten är oförändrade, EU:s po- stora krav på organisationen. litiska landskap och komplexa beslutsme- Första halvåret 2011 ställde Sverige åter- kanism är oförändrad. Eurokrisen har na- igen en EU stridsgrupp, Nordic Battlegroup turligtvis påverkat såväl förutsättningarna 11, NBG 11,2 till unionens förfogande. som medlemsstaters vilja till kostnadsdri- Försvarsmakten hade kommit längre i den vande insatser. Många av EU medlemssta- 25 N R 2 APRIL/JUNI 2013 ter har likt Sverige omfattande utmaningar säkerhetspolitik. Vi vill också stärka EU:s i termer av ekonomiska reduceringar, pågå- förmåga att effektivt möta dagens säker- ende internationella insatser och ständiga hetspolitiska hot både regionalt och glo- reformeringar av struktur och organisation. balt. Stärkt EU-förmåga kommer Sverige Relationen och deltagandet inom ramen till del. Därför ligger det i Sveriges, liksom för Natos snabbinsatsstyrkor NRF6 ställs i andra medlemsländers, intresse att öka mot ett engagemang inom EU:s snabbin- EU:s kapacitet för krishantering. Sverige satskoncept. Det finns därför anledning att bör substantiellt kunna bidra till EU:s för- reflektera över det faktum att alla resurser måga att ställa snabbinsatsresurser till för- som läggs på att upprätta, utbilda, öva och fogande vid krishanteringsinsatser.”7 beredskapshålla en EU-stridsgrupp, kostar Regeringen gjorde en klar koppling mel- mycket kraft och resurser. Resurserna in- lan ett deltagande i stridsgruppsutveckling- om ramen för EU:s krishanteringsförmåga en och utvecklingen av insatsorganisatio- finns fortfarande där. Frågan är hur förut- nen. ”Utvecklingen av förband med hög sättningar kan skapas för att öka nyttjan- tillgänglighet är en viktig kvalitativ aspekt det av de stridsgrupper som ständigt står i vid utvecklingen av insatsorganisationens tio dagars beredskap. förmåga till väpnad strid.”8 Med utgångspunkt från detta, och från Regeringen föreslog 2004 att Försvars- det faktum att jag hade förmånen va- makten skulle utveckla ett svenskt bidrag ra styrkechef (Force Commander) för till en multinationell snabbinsatsstyrka un- NBG 11 samt nu i rollen som chef för der svensk ledning som en del i EU:s snabb- Produktionsstabens Arméavdelning med insatsförmåga9 och regeringens förslag an- uppgift att planera för och producera de togs av riksdagen (bet. 2004/05:FöU4 s.89- förbandsenheter som ska ingå i NBG 15, 90, rskr. 2004/05:143). gjorde jag mitt val av tema. Under det svenska ordförandeskapet i EU 2009, var EU:s snabbinsatskoncept Avgränsningar på den politiska agendan. Ambitionen var Utgångspunkten är den svenska politiska att inleda en diskussion om hela koncep- viljan och dess beslut. EU:s finansierings- tet med ambitionen att uppnå en flexibla- mekanism, ATHENA, kommer inte när- re syn på tillämpningen och därmed öka mare att beröras i denna uppsats. Den po- möjligheterna att utnyttja stridsgrupper- litiska beslutsprocessen inför och vid ett na. Statsrådet Sten Tolgfors framförde in- beslut om en EU insats kommer inte heller för Försvarsutskottet den 9 juni 2009 ”Vi att beröras. kommer därför att ta initiativ till en dis- kussion om hur EU:s stridsgrupper skulle Bakgrund – den politiska kunna bli ett mer användbart instrument för den Europeiska försvars- och säker- viljan hetspolitiken. Vår målsättning är att uppnå Regeringen tog tidigt ställning för ett aktivt en överenskommelse om hur vi på ett bätt- svenskt engagemang inom ramen för EU:s re sätt kan använda stridsgrupperna som krishanteringsförmåga. ”Utvecklingen i den en resurs för EU:s krishantering samt ini- europeiska säkerhets- och försvarspoliti- tiera olika åtgärder för att göra stridsgrup- ken innebär nya förutsättningar för svensk perna mer användbara.”10 26 HANDLINGAR Regeringen tryckte också på att ett mul- även i en engelsk version och delgavs sam- tinationellt samarbete genom upprättande arbetsländerna inom NBG 08.16 av den nordiska stridsgruppen också bi- På initiativ från FINABEL17 utarbeta- drog till att stärka det nordiska samarbe- des ”European union battle group manu- tet.11 al – guidance for operational preparation Regeringen föreslog 2011 att Sverige and tactical use”.18 Denna studie blev en som ramnation, ännu en gång ska leda en viktig utgångspunkt i inledningen till ut- av EU:s stridsgrupper i beredskap under arbetandet av operativa koncept och där- det första halvåret av 2015,12 och den 14 med Standard Operating Procedure (SOP) juni 2012 sa riksdagen ja till lagt förslag.13 avsedda för NBG 11. Genom studiens re- sultat analyserades scenarier beslutade i EU BG Concept nedbrutna i en mängd oli- EU Stridsgrupps koncept – ka typsituationer. Resultaten användes in- beskrivning om såväl styrkehögkvarteret, (F)HQ, som i stridsgruppen ingående förbandsenheter. Ramverket Operativa ramvillkor, generisk förbands- Förbandsstruktur och förväntad sammansättning, riktlinjer och andra stan- operativ effekt dardiseringskrav samt i vilka scenarier en I EU BG Concept framgår en generisk för- EU-stridsgrupp ska kunna verka, är med- bandsstruktur som förväntas bidra med lemsländernas gemensamma ramverk – EU de förmågor som ska svara mot de upp- Battlegroup Concept, EU BG Concept.14 gifter som följer med de fem dimensione- Kopplat till EU BG Concept finns flera rande scenarier som är aktuella för EU. EU dokument som bl a reglerar innebör- En EU stridsgrupp består av en manö- den av att vara ramnationsansvarig, plane- verbataljon (Core battalion) samt taktis- ring på operativ, strategisk och politisk ni- ka understöds- (Combat Support) och lo- vå, styrkegenerering, logistik, strategiska gistikenheter (Combat Service Support). transporter m m. Inom Försvarsmakten och i det inledan- Manöverbataljonen innehåller bataljons- de arbetet inför NBG 08 analyserades det stab, tre manöverkompanier, ett logistik- EU BG Concept som inledningsvis fanns kompani och ett stabs/granatkastarkom- som utkast och utvecklades parallellt med pani. Understödsenheterna kan bland an- den svenska planeringen. Den svenska pla- nat utgöras av granatkastar-, ingenjör-, 19 20 neringen baserades därför mycket på an- luftvärns-, ISTAR-, MEDEVAC-, NBC-, taganden. I syfte att kunna påbörja pla- bevaknings- och skyddsförband samt av nering för utvecklingen av NBG 08 utar- personal för ledning av flygunderstöd, betades operativa ramvillkor för NBG 08. TACP.21 Logistikförbanden består av en- Syftet med de operativa ramvillkoren var heter för förnödenhetsförsörjning, teknisk att utgöra en utgångspunkt för utarbetan- tjänst samt hälso- och sjukvård. Dessutom de av målsättningsdokument för ingåen- kan enheter för stöd med geografisk infor- de enheter samt iståndsättande av perso- mation (GeoInfo), personal för civil-militär nal och materiel.15 Underlaget utarbetades samverkan (CIMIC) och militärpolis ingå. 27 N R 2 APRIL/JUNI 2013 Utöver detta kan föridentifierade ope- Svenskt engagemang rativa och strategiska stödresurser (Pre- identified Operational and Strategic Enab­ NBG 08 – att börja från ruta noll lers) tillkomma. Dessa kan vara svenska Utvecklingen av NBG 08 skedde i princip re surser eller tillföras från annan nation. parallellt med att EU BG Concept utveck- Stöd resurserna ska minst omfatta resurser lades inom EU­familjen. Mycket fick ske för underrättelseverksamhet, strategiska baserat på antaganden och när Försvars-