Eestirootslane 1 Estlandssvensk Eestirootslane Nummer 1 - 2015 Foto: Toivo Tomingas Familjedag på Aibolands museum Perepäev Rannarootsi muuseumis 2 Estlandssvensk Estlandssvensk/Eestirootslane Utgiven av Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning Redaktion/Toimetus Väljaandja Eestirootslaste Kultuuriomavalitsus Ingegerd Lindström, redaktör, Toivo Rüütli 9 Tomingas, Jana Stahl 10130 Tallinn Översättningar: Ivar Rüütli Tel: +372 644 1921 Tryck/Trükikoda: Printon Printing House, E-post: [email protected] Tallinn Ansvarig utgivare/Vastutav väljaandja: Ülo Kalm ISSN 2000-2416 Styrelsen i Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning Eestirootslaste Kultuuriomavalitsuse juhtkond Estlandssvenskarnas Kulturförvaltningens Kulturförvaltnings styrelses ordförande ordförande Ülo Kalm Jana Stahl Eestirootslaste Omavalitsuse juhatuse Kultuuriomavalitsuse esimees Jana Stahl esimees Ülo Kalm Estlandssvenskarnas Ledamot i stiftelsen Kulturförvaltnings vice ordförande Karolina Ullman Ingegerd Lindström Eestirootsi Kultuuri sihtasutuse Eestirootslaste liige Karolina Ullman Kultuuriomavalitsuse aseesimees Ingegerd Lindström Ledamöter Kulturförvaltningen/Kultuuriomavalitsuse liikmed Neeme Kari Elna Siimberg Raul Targamaa Kai Tennisberg Ledamot redaktionen Kontakt med styrelsen/Juhatuse e-posti aadressid Toivo Tomingas fö[email protected]/[email protected] Ajalehe toimetuse liige Kontakt med redaktionen/Toimetuse e-posti aadressid Toivo Tomingas fö[email protected]/[email protected] Eestirootslane 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING/SISUKORD Sid/lk 3 Rapport från Kultuförvaltningen, Ingegerd Lindström Sid/lk 4 Ledaren/Juhtkiri, Ülo Kalm Sid/lk 5 Ledaren/Juhtkiri, Jana Stahl Sid/lk 6 Om två fåtöljer, Sofia Joons Sid/lk 7 Kahest tugitoolist, Sofia Joons Sid/lk 8 Johan Nyman/sv, Göran Hoppe Sid/lk 16 Johan Nyman/est, Göran Hoppe Sid/lk 24 Breven från Sibirien Sid/lk 26 Kirjad Siberist Sid/lk 28 Kulturdagen på Ormsö, Toivo Tomingas Sid/lk 30 Vormsi Kultuuripäev, Toivo Tomingas Sid/lk 32 Kultuuriomavalitsuse tegevusest, Ingegerd Lindström Sid/lk 33 Familjedag med Jüri Tuulik, Toivo Tomingas Sid/lk 34 Perepäev Jüri Tuulikuga, Toivo Tomingas Sid/lk 35 Familjesida/Perekonnateated Sid/lk 36 Program Svenskdagen/Rootsi päeva kava Rapport från Kulturförvaltningen Ingegerd Lindström Kulturförvaltningen hade sitt årsmöte den 28:e mars i år och deltagandet var bra. De flesta leda- möter hade kommit och det blev ett mycket bra möte. Några frågor som togs upp var följande: Svenskdagen Den 25 juli firas Svenskdagen i Birkas. Dagen kommer att innehålla dans, musik, workshop, marknad med lokala hantverkare samt bokbord från alla hembygdsföreningar. Mer detaljerat program finns på sidan 36. Vi hoppas på att det kommer många intresserade besökare och att vädret visar sig från sin bästa sida. Missa inte avslutningskonserten i Nuckö kyrka. Vi får där lyssna på Eesti Filharmoonia kammerkoor, en fantastiskt bra kör som är en av Estlands främsta körer. Sångarfesten Nästa år, 2016, anordnar Kulturförvaltningen en sång- och dansfestival igen. Den är åter igen på gården till Hapsals biskopsborg men pågår denna gång i hela tre dagar. Den startar den 2 juli 2016. Redan nu är arbe- tet igång med att planera dagarna och att ta kontakt med olika körer. Redan i höst skall ett sånghäfte vara klart och kunna skickas ut till de anmälda körerna. Mer information om detta i nästa nummer av tidningen. Budget I år fick Kulturförvaltningen endast en ökning med 500 euro från Kulturministeriet men att man inte sänkt bidraget visar ändå att staten anser att vår verksamhet, att bevara det estlandssvenska arvet, är intressant och viktigt för dem. Kulturbärare Kulturförvaltningen har beslutat att instifta en hedersutmärkelse som kallas ”Estlandssvenskarnas Kulturbä- rare”. Styrelsen beslöt på sitt sista sammanträde, den 24 maj, att utnämna två personer till denna utmärkelse. Personerna har gjort stora insatser för att bevara det estlandssvenska arvet och förtjänar att få uppskattning för detta. Namnet på de två utvalda kommer att meddelas på Svenskdagen då de kommer att få sina utmärkelser. Aibolands museum Nästa år går Ülo Kalms förordnande som chef för Aibolands museum ut. I samband med detta måste man besluta om museets framtid. Ska det bli ett museum med egen stiftelse eller skall mu- seet ingå i en större stiftelse tex Läänemaa museum eller kanske Sjöfatsmuseet i Tallinn? Detta är en fråga som måste diskuteras under sommaren och tas ett beslut om på höstmötet. Ülo lovade att un- der sommaren sammanställa för och nackdelar med egen stiftelse eller ingå i en större stiftelse. 4 Estlandssvensk estniska och svenska nationalfär- talkon som festliga evenemang. gerna. Och vår egen flagga vajade Samma dag invigdes också det stolt i flaggstången. lilla återställda kapellet på Rosleps kyrkogård. Det blev endast ett par för- väntans- och hoppfulla år innan Redan hösten 1989 startades järnridån föll. svenskundervisning på Nuckö skola, och den första läraren var Året 1990 visades det första Manfred Stenberg från Sverige. resultatet av estlandssvenskarnas Början var mycket svår eftersom aktiva verksamhet, varav den vik- läroböcker och studiematerial i tigaste för Ormsös del säkert var ett svenska för estniska skolor sakna- Ülo Kalm besök av ormsösvenskar och deras des, men trots detta hittade läraren ordförande ättlingar till hemön med det vita på smarta lösningar. Om vädret Estlandssvenskarnas Kulturförvaltning skeppet ”Baltic Star”. Tillsammans tillät, hölls lektioner ute i den fria invigdes den nyrenoverade kyrkan luften och som studiematerial Ett kvartssekel på Ormsö. I och med besöket lade fungerade naturen själv. Läraren som har gått man grunden till den vackra tradi- hade ofta en synthesizer med sig, tionen – Olofsdagen - som anordnas otroligt snabbt och använde den när eleverna lärde årligen på Ormsö och som har blivit sig svenska sånger. Estlandsvenskarnas nya väckelse öns viktigaste evenemang. fick sin början under ledning av Hösten 1990 startades det hu- I Tallinn registrerades och åter- Samfundet för Estlandssvensk manitära Nuckö Gymnasium där upptog den svenska S:t Mikaels- Kultur som grundades 1988. ungdomar från hela Estland kan församlingen sin verksamhet vars Den stora önskan och viljan att studera svenska och de skandina- första uppgift blev att i samarbete göra något för estlandssvenskheten viska ländernas kultur. Den första med Samfundet för Estlandssvensk som hade samlats under årtionden, svenskläraren var Virve-Kylliki Kultur få kyrkan återlämnad och resulterade i talkodagar i Estlands Kuula, som kom för ett år men återställa dess verksamhet. historiska svenskbygder, enligt stannade i sex år istället. Den höga den gamla goda talkotraditionen. På Nuckö anordnades den andra nivån i svenskundervisning stöds Kyrkogårdar och kulturhistoriska hembygdsdagen, man återställde av språkpraktik i Finland och Sve- platser som hade fallit i glömska, minnesmärket över dem som föll rige. Gymnasiet visade sig vara så rensades från sly och iordnings- i första världskriget och Estlands pass populärt sedan det grundades ställdes. Frihetskrig. Nuckö kyrka hade att eleverna intas i skolan med Intresset för att studera svenska länge väntat på ommålning. Bän- inträdesprov. kar, altaret och predikstolen som var så stort att det var svårt att hitta Samma år restes en minnessten hade blivit målade med brun golv- lämpliga språkkurser åt alla språk- över Georg Stiernhielm, den svens- färg, gjorde hela kyrkan dyster och intresserade. ka litteraturens och vetenskapens kall. Med medverkan av duktiga Under ledning av Samfundet stora man i hans hemort Vasula. studenter blev kyrkan ommålad började hembygdsdagar anordnas. både i sitt inre och yttre. Kyrkan Åren som fylldes av återupp- År 1988 blev det för första gången i ljusa toner och doftande av färsk vaknande och den kommande möjligt för ett tiotal estlands- färg, förebådade en ny tid för alla friheten, förde vidare och åter- svenskar från Sverige att delta i som steg in där. värderade estlandssvenskarnas hembygdsdagarna i Nuckö. På utbildnings- och kulturliv. Dessa evenemangsplatsen bakom Nuckö Sveriges generalkonsul i Le- år återförenade estlandssvenskar skola byggdes en scen av trä och ningrad, Dag Sebastian Ahlander som bodde här och på andra sidan restes en flaggstång. Tiden var inte invigde minnestenen på Rosleps Östersjön. mogen än för att hissa national- kyrkogård, över den lokala dik- flaggan men samtidigt ville vi inte taren, Mats Ekman, i folkmun Jag önskar att vårt kulturarv heller se den sovjetestniska flag- kallad Ätsve Mats. Hans diktrader som formats under århundraden gan vaja i flaggstången. Så föddes härstammade från livet självt och ska bestå under århundraden och Samfundets egen flagga – en blå- var så fina att så småningom blev att vi alla bidrar med våra ovärder- svart-gul trikolor som förenade de de folksånger som sjöngs såväl på liga insatser. Eestirootslane 5 Nõukogude Eesti lippu. Nii sündis lauldi nii talgutel kui pidulikel seltsi oma lipp sini-must-kollane koosviibimistel. Samal päeval avati trikoloor, kus Eesti ja Rootsi rah- ka väike taastatud kabel Rooslepa vuslippude värvid said ühildatud ja kalmistul. mastis lehvis uhkelt meie oma lipp. Juba 1989. aasta sügisel õn- Raudse eesriide langemiseni oli nestus Noarootsi Koolis käivitada veel jäänud paar ootus- ja lootus- rootsi keele õpetamine ja esimeseks rikast aastat. õpetajaks saabus Manfred Stenberg Rootsist. Algus oli väga raske kuna 1990. aasta näitas juba ees- puudusid rootsi keele õpikud ja tirootslaste aktiivse tegevuse esi- õppematerjalid Eesti koolidele, mesi tulemusi,