Gränsfolkets musik Mellan ankdamm och avantgarde Sven-Erik Klinkmann I denna text vill jag, utgående ifrån fyra låtar dandet (det andra är begreppet ras), handlar med någon form av finlandssvensk anknyt- det här om att skapa en språkgemenskap som ning, fundera vidare kring begreppen det är en aktuell gemenskap som samtidigt inger finlandssvenska och det svenska i Finland. känslan av att alltid ha existerat, men som Jag gör detta genom att införa metaforerna/ inte föreskriver något öde åt de generationer positionsbestämningarna gränsfolkets musik, som följer på varandra. Idealiskt kommer ankdamm och avantgarde som ett slags ana- den att assimilera vem som helst och håller lytiska sökmotorer.1 ingen kvar i språkgemenskapen. Begreppet Rubrikens tre begrepp kräver en tilläggs- ”gränsfolket” kan därmed kallas ett i högsta förklaring. Gränsfolkets musik knyter an till grad fiktivt begrepp. Det är också, om man en föreställning om att de svenskspråkiga i tänker på det finlandssvenska och finlands- Finland befinner sig vid en gräns, eller kan- svenskarna, en metafor snarare än en exakt ske hellre vid flera olika gränser, geografiska, beskrivning av finlandssvenskarna. Framför språkliga och mentala; att de utgör ett gräns- allt är gränsfolket i den betydelse som anto- folk. Samtidigt är ju som vi vet begreppet folk login Gränsfolkets barn (2001) använde den något av det mest luddiga som finns och som intressant: ”gränsfolkets barn” som har en analytiskt begrepp knappast hållbart längre, högst blandad historia och kulturell genealogi. annat än vad gäller undersökningar av vad Ser man det så blir frågan om detta gränsfolks man tidigare har lagt in i begreppet vid olika status en fråga om dess historia, dess rötter, tidpunkter.2 om man så vill. Och det gränsstatusen inne- Som filosofen Etienne Balibar har konsta- bär är ju att ett historiskt arv i det här fallet terat är den gemenskap som nationalstaten måste bli blandat, otydligt, rörligt, påverkat upprättar en fiktiv etnicitet, det vill säga ett också av yttre krafter. Gränsfolkets genealogi slags institutionell effekt eller ”fabricering”, handlar om överskridningar och inmutningar, där samhällsformationerna i takt med att de gränskrafter, människor och rörelser som sö- nationaliseras kommer att ”etnifiera” de be- ker sig till gräns- och kontaktzoner. I en sådan folkningar som de innesluter. Det som sker begreppsbildning blir det svenska framför allt enligt Balibar är därmed att befolkningarna en fråga om kontakt, översättning, översätt- framställs i det förflutna eller i framtiden som ningsbarhet, kultur(för)medling, kopierande om de utgjorde en naturlig gemenskap med och nykonstruerande.3 Begreppet gränsfolket en identitet vad gäller ursprung, kultur och kommer därmed också att framstå som me- intressen som överskrider individen och de taforiskt snarare än verklighetsavbildande. sociala förhållandena. Ankdammen som en metafor för finlands- Vad gäller språket, som enligt Balibar är svenskheten har en lång historia (för en ge- det ena av två styrande begrepp i nationsbil- nomgång av den problematiken hänvisar jag Rig-11-1-Art-Klinkmann.indd 1 2011-03-21 08.55 2 Sven-Erik Klinkmann till ett kapitel i ett bokprojekt om det finlands- att fånga in de komplicerade finlandssvenska svenska som jag kommer att publicera år 2011 identitetsbildningarna. med arbetsnamnet I fänrikarnas, martallar- nas och dixietigrarnas land. En resa genom Höstvisa det svenska i Finland). Musikvetaren Johan- Den första låten jag vill fundera över är ”Höst- nes Brusila har i en översiktsartikel, ”Den visa” med sånggruppen Cumulus. Sången finlandssvenska populärmusikens vara eller spelades in på skiva av gruppen 1977. Sången, inte vara. Diskursiva och nymaterialistiska med texten skriven av Tove Jansson och me- utgångspunkter för etnicitetsinriktad musik- lodin av Erna Tauro, kommer, liksom Jansson forskning” (Brusila 2008) lanserat ankdam- och Tauro själva och sånggruppen Cumulus, men som ett analytiskt redskap för en konci- att exemplifiera någonting av gränsfolkser- piering av den finlandssvenska populärmu- farenheten. Jag ska kort nämna några sådana siken. I min diskussion av de fyra låtarna jag viktiga aspekter på gränsfolks- och gräns- valt för en diskussion om det finlandssvenska/ zonsproblematiken. svenska i Finland fungerar Brusilas modell, Sången beskriver ett kulturellt gränsland, med ankdammen sedd som en innersta cirkel ett skärgårdsland, martallens landskap om vi för identitetsbildning, som ett slags teoretiskt så vill, med storm och fyrar, tilltagande kyla, bollplank. Framför allt blir begreppet och mo- alltså också en gränsårstid mellan sommar dellen en kontaktyta för en reflektion av de och vinter och ett musikaliskt gränstillstånd, svårigheter som är förknippade med försöken mentalt, mellan dur och moll – musikvetaren Erna Tauro (t.h.) tillsammans med sångaren Bo Andersson, från omslaget på skivan Höstvisa (1978) som innehåller teatervisor skrivna av Tauro, med texter av bland andra en rad finlandssvenska författare (Bo Carpelan, Johan Bargum, Lars Huldén, Benedict Zilliacus, Bengt Ahlfors och Tove Jansson). Rig-11-1-Art-Klinkmann.indd 2 2011-03-21 08.55 Gränsfolkets musik 3 Niklas Nyqvist beskrev det i ett mejl så här: Cumulus, sånggruppen, har också den en ”Versen går i moll medan refrängen (’Skyn- mycket spännande kulturell genealogi. I grup- da dig älskade ...’) börjar i dur och landar i pen förenas en mängd rottrådar, eller skapas molltonartens dominant, förutom i sista re- ett rhizom om man föredrar Deleuzes och Gu- frängen där sången slutar i en optimistisk dur attaris begrepp. När ”hippiemusicalen” Hair treklang.” Det här är ju, tillade han, något vi – Hår – av Rado, Ragni och MacDermot, hade ofta uppfattar som just det svenska språkele- premiär på Svenska teatern i Helsingfors 1969 mentets uppgift i Finland, att förmedla mellan var det rockgruppen Wigwam, med en stark en mollbetonad finskhet och en durbetonad finlandssvensk och tvåspråkig framtoning, svenskhet. förstärkt med ett antal musiker, bl.a. Eero Koi- Inte minst kompositören och pianisten Erna vistoinen på tenorsax och ”Mike” Koskinen Tauro, det gäller också Tove Jansson, kan be- på trumpet, som stod för den instrumentala skrivas som en gränsöverskridare, en kosmo- inramningen. Bland de centrala aktörerna i polit om vi använder ett äldre ord. Född i ett pjäsen fanns Anki Lindqvist, Cay Karlsson, borgerligt judiskt hem i Viborg på 1910-talet, Sakari ”Oscar” Lehtinen och Hector (Heikki pappan var läkare, uppväxt under en i högsta Harma). När musicalen lades ner våren 1970 grad stormig tid, personifierar Erna Tauro på bildade kvartetten från Hår folkrockgruppen många sätt erfarenheter hos en gränsperson Cumulus, kort senare förstärkt med trubadu- och ett gränsfolk. Hennes kulturella genea- ren Petri Hohenthal. logi är oerhört fascinerande och vore värd Trådar går alltså till det som på finska kallas noggrannare undersökningar: i släkten finns rautalanka och på svenska ståltrådspop, det musikalisk begåvning i övermått. Två farbrö- vill säga en form av tidig instrumental rock, der till Erna, Moses Pergament och Simon och tidig beatmusik i Finland; Cay Karlsson är Parmet, har båda en rik kulturell och musi- ju en av pionjärerna i Finland för tidig rock, i kalisk produktion i sitt bagage. Moses Perga- grupper som The Mad Ones, Scaffolds, Cay & ment, som ju enligt doktorsavhandlingen om Scaffolds osv. En senare medlem i Cumulus, honom skriven av Henrik Rosengren, ville Lasse von Hertzen, kom från 60-talsbandet bli en judarnas Wagner, var verksam framför Roosters. Hector blev en av förgrundsfigu- allt i Stockholm, Parmet i Helsingfors, också rerna för en ny form av rock sjungen på fins- han som både musiker och kritiker liksom ka, Suomirock. Anki Lindqvist, sångerskan i sin bror. Erna Tauro har varit verksam både ”Höstvisa”, var också hon en av pionjärerna i Helsingfors och i Stockholm, även om hon för en mer internationell, anglo-amerikansk under sina år i Sverige ska ha konstaterat, popmusik i Finland. Hon sjöng både på finska ”svensk blir jag aldrig”. Ett gränsöverskri- och svenska, hon var medlem i trion Anki, dande, för att inte säga kosmopolitiskt ideal Bosse och Robert, som är sinnebilden för genomsyrar Tauros visor, framför allt kanske det finska rockhistoriker har kallat ”lämmin- i ”Låt oss flytta samman”, med text av Lars henkinen suomenruotsalainen teekkarilau- Huldén, en visa som är en stark appell till en lelmaperinne” (det vill säga en varmhjärtad värld utan gränser, ”mellan människor ska det finlandssvensk folksångstradition bland tek- inga gränser finnas”, eller ”Måsundring”, med nologer), det man på svenska brukar kalla text av Bengt Ahlfors om en mås tankar under hootenanny och som genremässigt ligger nära en resa mellan Helsingfors och Stockholm i det som kallats de mest finlandssvenska av po- färjtrafikens spår. Båda texterna finns med på pulära genrer, nämligen visan och snapsvisan. Love Records-vinylen Höstvisa (1978) med ”Höstvisa” blev en sång som slog stort i Sve- Erna Tauro och Bo Andersson. rige. Sången sjöngs på tydlig finlandssvens- Rig-11-1-Art-Klinkmann.indd 3 2011-03-21 08.55 4 Sven-Erik Klinkmann ka, eller mumindalska som språkvarieteten hela jazzstilsspektret. skämtsamt har kallats i Sverige. ”Höstvisa” I de södra stadsdelarna av Helsingfors i blev en allnordisk visa. Den har gjorts i ett slutet på 1940- och början av 1950-talen fanns antal versioner, av bland andra gotländska ett utbrett jazzintresse bland skolungdomen, Ainbusk Singers och på norska av sångerskan inte minst den svenskspråkiga. Det