NR 4 2OO4 Ale Historisk tidskrift FÖR SKÅNE HALLAND OCH BLEKINGE F Ale Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktionskommitté F.d. länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Universitetslektor Gert Jeppsson, Lund, redaktör Stadsarkivarie Göran Larsson, Lund Docent Sten Skansjö, Lund Professor Anna Christina Ulfsparre. Lund Innehåll Sid. Georg Welin: Dalby kyrkas äldsta historia. Ett diskussionsförsök 1 Lars Jönsson: Gladsaxehus - ett projekt riktat mot både forskning och allmänhet 15 Sten Skansjö: Vittskövle - medeltida privatborg i Helgeådalen 28 TRYCKTJÅNST I ESLÖV HB, 2004 Dalby kyrkas äldsta historia Ett diskussionsförsök Av Georg Welin Ämneslärare, Billinge Det följande är närmast en revision och vidareföring av min tidigare studie Dalby kyrkas grundläggning, publicerad i Ale 4, 1991. Arkeologiska vittnesbörd har gene¬ rerat nya frågeställningar och gett underlag för ett reviderat syntesförsök. Denna gång har det därtill snarast kommit att forma sig till ett inlägg i diskussionen kring Skåne- samhällets omdaning i tiden kring förra millennieskiftet. Dalbykomplexet markplanet finner man sålunda markeringar Uppe på krönet av en utlöpare till Romele- efter själva kyrkans äldre, avsevärt längre ut¬ åsen ligger Dalby kyrka, vida synlig utåt sträckning åt öster. Till detta kan bl.a. läggas Lundaslätten. Dess numera rätt knubbiga ge¬ arkeologiska vittnesbörd om betydande, tidig¬ stalt gömmer på ett rikt historiskt förflutet. 1 medeltida anläggningar i direkt förbindelse t -Sv ITfi \ i 'ÿ m m k Dalby kyrka med anslutande klosterlänga från öster. Efter foto av R. Radeby. 1 > i i. _ ■ n r i V 8 I ; fl in i : i i HIt IJ 2 \ i— i I« ?I i i* nC3jt„' 7 I P_ÿ i LJ ! i I •i i 1.® 'i 3_ JO (ÿO r L ri i H ; 'i T"‘ "ÿ; s 53 r I I i g5 r*«— . i— ’ J— ----- i r:.j 1 r — ■ — - — — ■ — « — - • * J LJ Lf1 -1 I 1 i i 5 I i i [ID ! ! ! i a □ H rJ av ““'Wl"« oOo OOoÿo’oo«J r _ I t o j T I i,|i % i •5* i i i i ■ r m — I : (ja i. [*!•J 5 I ,? I i l ~ ÉíS I «g *(--**’“! p-j r i i i ---- ; Den medeltida kungsgården. Planöversikt av byggnadsrester. framgrävda 1965-1966. Efter E. Cinthio 1983. 2 med kyrkans västparti. Man anar även ett i utvidgningar. Rönen redovisades främst i en äldre tid mera storskaligt sammanhang med avhandling 1930 av S. Anjou.4 I samband närmsta grannen. Dalby kungsgård. Bety¬ härmed skulle funktionen som biskop Eginos dande funktioner har också tillskrivits plat¬ domkyrka komma att framhävas. Det gavs sen, såsom kungapalats, biskopssäte och en dock vissa indikationer om att en rätt avse¬ ansenlig klosterstiftelse. Nedan följer ett värd etablering på platsen ägt rum redan diskussionsförsök kring de komplexa läm¬ decennier före tillkomsten av basilikan. ningarnas inbördes relationer och historiska Grävningar 1965-1966 under ledning av E. sammanhang, med sikte på grundläggnings- Cinlhio skulle bekräfta detta. De då på¬ skedenai 1000-talet. träffade lämningarna vittnade visserligen i första hand om en magnifik anläggning av stenlängor kring en atriumgård i direkt an¬ Vad säger skrivna källor slutning till basilikans västparti. Men i den om biskopsätets tillkomst? västra längans golv blottades även rester av 1 sin krönika om de hamburgska ärkebisko¬ tre par stolpstöd. De tolkades som lämningar parnas missionsbedrifter meddelar den sam- efter en äldre hallbyggnad i trä. av ungefär tide Adam av Bremen att danakungen Sven samma utsträckning som det senare sten¬ Estridsen (omkring 1060) delade Lunda- huset, dvs. cirka 27 x 9 m.5 stiftet i två biskopsdömen. Den i Hamburg På basis av Anjous dokumentation på¬ invigde Egino skall i detta sammanhang ha visade därefter förf. 1991 att vissa noterade tilldelats Dalby. Sedan denne kyrkomän efter grundstråk inom basilikan kunde uppfattas några år fått ledningen även av Lund, skall som rester av en föregående, enskeppig dock Dalbys roll som biskopssäte snart ha stenkyrka på platsen, planlagd efter ett när- upphört. Då skall han ha förordnat att det i masi anglosaxiskt planmönster.6 Avståndet Dalby skulle finnas en prost och ett brödra¬ mellan de sparsamma lämningarnas ytter- skap av präster, vilka levde efter kloster¬ ändar indikerade en totallängd för denna regler.1 Enligt Ailnoth skall sedan konung anläggning om cirka 29,6 m. Detta svarade Harald (1076-1080) ha fått sin grav på den mot 100 äldre engelska (romerska) fot å berömda platsen, och enligt Passio skall 0,2957 m. Bredden på skeppets omgivnings- kung Knut (1081-1086) ha ägnat orter som murar syntes ha varit drygt 130 cm, dvs. Roskilde, Lund och Dalby särskilt intresse.2 4 Ui ggr den nämnda måttenheten, altarrum- Lunds domkyrkas kapitelbok, Liber capita- mets väggar däremot knappt 120 cm, dvs. larius, vittnar därtill i en notis från 1 125 att 4 fot. Materialet i murskalen föreföll ha varit nämnde kung Sven såsom den förste upp¬ vald och delvis råhuggen marksten, fyllna- förde Dalby kyrka (ipse primus dalbyensem den skärv och mindre marksten. Ovan en ecclesiam edificauitp bruksavjämnad grundrest låg - utan indrag¬ ning - ännu ett skift, vilket genom sin karak¬ Tidigare tolkningar tär av samtidighet kunde tolkas som en rest av Beläggen har satts i samband med den delvis högmuren. I en förmodad lämning av västra kvarstående pelarbasilikan från 1000-talet. gavelgrunden hade därtill markerats för in¬ Omfattande grävningar 1919-1920 i och blandning av murbruk. Såvitt jag kunde finna kring de kvarstående delarna av detta bygg¬ uppvisade därmed såväl plan som murteknik nadsverk gav betydande underlag för en re¬ nära överensstämmelse med den något konstruktion av dess äldsta plan och senare större, jämväl enskeppiga föregångaren till 3 Lunds domkyrka.7 Jag tolkade nu det hela så värdet 1015 ± 100.10 Osäkerhetsmarginalerna att kung Sven hos lundabröderna framstått är visserligen betydande, men därtill kommer som »primus» genom att redan på 1040-talet ett fynd 1983 i säkert slutet skikt av ett låta bygga en mindre stenkyrka i Dalby Quatrefoilmynt, slaget för Knut den store i under sin kamp med den norske kungen perioden cirka I0I7-IO22.1 1 Till diskussionen Magnus om Danmarks krona. Som en anslu¬ hör även fyndet 1936 av den breda, notför- tande boning skulle den av stolprestema in¬ sedda »stavkyrkoplankan», sekundärt inmu¬ dikerade trähallen i väster kunna ha fungerat. rad i uppgången utifrån till läktaren.12 1 bästa Den i notisen underförstådda andrainsatsen fall låter sig fällningsåret bestämmas för det skulle då i form av basilikan kunna ha utförts träd som en gång fått lämna materialet till av de närmast efterföljande danakungarna, denna byggnadsrest. I varje fall skulle en tidig dvs. Harald och Knut. datering kunna antyda att man inledningsvis låtit resa en stavkyrka på platsen. Sin sekun¬ Ny tolkning dära funktion torde emellertid plankresten ha Jag har nu funnit att vissa rön problcmatise- fått först vid en radikal ombyggnad av väst- rar detta tolkningsförsök åtskilligt. Först partiets sidoväggar. Det får väl därför tills¬ själva minnesnotisen. Vid uppläggningen av vidare anses mera sannolikt att lämningen en ny dödbok hos lundabröderna 1123 har primärt tillhört de huskonstruktioner i trä man inledningsvis synbarligen lämnat ett som otvivelaktigt bör ha uppförts norr om tomt utrymme för Sven Estridsen. Med om¬ basilikan på 1060-talet. Härifrån kan de av sorg och pregnans har därefter dennes Adam omtalade, reguljära klosterbröderna minnesruna införts av den kompletterande ha haft tillträde till själva kyrkan via den ar¬ »rubricator». Jämfört med skrivningen i ett keologiskt påvisade, ursprungliga ingången i äldre »memoriale fratrum» (det hypotetiska korets nordvägg.12 s.k. Ricwal-nekrologiet) har den därför anta¬ gits ha blivit föremål för en omredigering.8 Arkeologiska lämningar om Man kan därmed förmoda att den haft aktuell syftning, dvs. den däri omnämnda byggnads- tidpunkten bedriften av kung Sven bör ha avsett den Keramik fram på 1120-talet stående kyrkan i Dalby, Kan ytterligare arkeologiska lämningar på dvs. basilikan. Insatserna av Harald och Knut platsen vittna om tidpunkten för etabler¬ skulle dä kunna ha bestått i en fullföljning av ingen? Vid grävningarna 1965-1966 kunde detta projekt. Därmed skulle även skriv¬ man konstatera att nivån på markytan i om¬ ningen bli mera analog med notisen om rådet väster om kyrkan i stort sett var den¬ sonen Knuts bedrifter vid Lunds domkyrka. samma som den ursprungliga.14 Såsom vid När han där anges som den förste vid »denna den tidigare undersökningen 1920 påträffa¬ kyrka» (hane ecclesiam), är forskningen nu¬ des dock även nu ett stort antal skärvor från mera enig om att lundabröderna avsett en det förnäma hushållets lerkärl. År 1971 pre¬ första insats vid det ännu stående byggnads¬ senterade så K. Andersson sin avhandling verket.9 »Den vendiska keramiken frän Dalby».15 Min tidigare tolkning skulle dessutom ha Hon framhöll där inledningsvis betydelsen inneburit att Sven vore den förste vid Dalby av intensiva lokalundersökningar som vägen kyrka över huvud taget. C 14-dateringar av till en fullständigare bild av keramikens mor¬ de ovan nämnda stolprestema gav emellertid fologi och kronologi. Hur många distinkt be- 4 skrivna varianter fanns på platsen och i vilka frekvenser? Förenklat kan sägas att resultatet visade på dominans för kärl med inåtböjda mynningar och med skuldran högt placerad på kärlkroppen. Tydliga paralleller med ma¬ terial från Mecklenburg påvisades. Jämförel¬ ser gav även vid handen att skärvorna från Thulegrävningen i Lund, som ingick i under¬ sökningen, fördelade sig på ett liknande sätt i huvudformerna som dalbymaterialet. För vårt vidkommande må då särskilt noteras att de cirka 8.000 skärvorna från denna lunda- grävning hämtats upp ur stadens äldsta kul¬ / / turlager, från 1000-talets förra hälft. Jäm¬ \ förelser med ett tidsmässigt väl avgränsat material från S:t Ib i Roskilde gav ett lik¬ nande resultat. Under våren 1983 följde en undersökning invid resterna av östra klosterlängan, på plat¬ sen för tillbyggnaden av församlingshemmet Mynningsprofiler och dekor hos fyra Dalbykärl ur »Wipperowgruppen».