RKIV •• SAMHALLE OCH \. FORS~NING SVENSM ARKIVSAMFUNDET ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1992:2 Arkiv samhälle och forskning SVENSKA ARKIVSAMFUNDET ARKiv, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet av Svenska Arkivsam­ fundet. Tidskriften utkommer med tre häften om året. Den kan erhållas genom medlemskap i Svenska Arkivsamfundet. Årsavgiften för 1992 är 100 kr för personliga medlemmar. För institu­ tioner (motsv) 200 kr. Svenska Arkivsamfundet som bildades 1952, har till ändamål att väcka och vidmakthålla intres­ set för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens utveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. I redaktionen för tidskriften ingår förste arkivarie Lars Ericson, förste arkivarie Kent Zetterberg och byråchef Lars-Olof Welander (huvudredaktör). Redaktionens adress: Riksarkivet, Box 12541, 10229 Stockholm Tel. 08/73763 50. Telefax 08/737 6474 Anmälan om medlemskap eller adressförändring göres till redaktionen. Manuskript avsedda för publicering i kommande nummer bör vara redaktionen tillhanda senast den 15 januari (nr 1 1993) och 30 maj (nr 2 1993). ISSN 0349-0505 Omslag och grafisk formgivning Sven-Gunnar Lidmar Schmidts Boktryckeri AB, Helsingborg 1992 INNEHÅLL Evabritta Wallberg, Krigsarkivets enskilda arkiv 7 Werner Pursche, Landsarkivet i Vadstena och de enskilda arkiven 27 Peeter Mark, Operation Stockholms Idrottsminnen. Erfaren­ heter från ett insamlingsprojekt 37 Stellan Andersson, Kontorsrationalisering och forskarservice 49 Claes Gränström, Bevarande och gallring av personregister inom enskilda sektorn 61 Ole Kolsrud, På sporet av en flyktning 67 Konferenser Arkivkongressen i Montreal: En habitue summerar (Lars-Olof Skoglund) 75 Sektionen för företagsarkiv (Anna Christina Ulfsparre) 76 Automation Committee (Claes Gränström) 78 ICA:s ad hoc commission on descriptive standards (Jan Dahlin) 80 Det internationella terminologiarbetet (Björn Lindh) 82 Yrkesroll, standards och funktionell ar kivistik (Helmut Backhaus) 84 Erfarenheter från kongressen (Börje Justrell) 85 Rapport från en kongressdebutant (Lars-Olof Welander) 88 Svenska arkivsamfundets årsmöte 1992: CIHM och de militära arkiven (Lars Ericson) 90 FIAT- en ung organisation (Stellan Norrlander) 91 SMA- Section of municipal Archives under ICA (Birgit Arfwidsson Bäck) 93 FIAT:s IX:e generalförsamling (Stel~an Norrlander) 95 Svenska arkivsamfundets temadag arkiv, bibliotek och museer i forskningens tjänst (Lars-Olof Welander) 96 Översikter och recensioner Arkivlagen. Bakgrund och kommentarer (Axel Norberg) 99 Kansliet under 1500-talet (Jan Brunius) 102 släktforskarförbundets Släkten ... l (Lars Ericson) 103 Två nya handböcker från Nordiska museet (jan Per/inge) 104 Arkivfrågor i nyare utländsk litteratur Danmark och Norge (Lars Rumar) 107 Meddelanden Datasaabs historiska arkiv (Sven Malmberg) 110 Medverkande i detta nummer 112 Krigsarkivets enskilda arkiv EVABRITTA WALLBERG Inledning Krigsarkivets enskilda arkiv har presenterats i olika sammanhang. Den förs• ta större översikten gav Bertil Broorne i uppsatsen "Krigsarkivet och de privata arkiven" i Personhistorisk tidskrift 1958. Enbart personarkiven behandlades och tyngdpunkten i framställningen låg på arkiv från 17- och 1800-talen. I Kommissionens för de enskilda arkiven första bulletin 1963 redovisade dess sekreterare Lars O BergKrigsarkivet s bestånd av person- och gårdsarkiv t o m 1962. I Riksarkivets broschyr serie, RA-Nytt har senare accessioner av person-, släkt-, gårds- och föreningsarkiv redovisats 1972 av Alf Åberg och 1981 och 1991 av Evabritta Wallberg. I Krigsarkivets "Interna meddelanden", som utkommer med tre nummer per år (maskinskrift), och distribueras till arkiv, bibliotek, museer och myn­ digheter under försvarsdepartementet rapporteras nytillkomna enskilda arkiv ibland med en kortare beskrivning av innehållet. En samlad bestånds• översikt över Krigsarkivets enskilda arkiv planeras till 1993/94. Rappor­ tering sker till Nationalregistret för de enskilda arkiven. Avsikten med denna uppsats är att beskriva framväxten av Krigsarkivets samling av enskilda arkiv. Hur har insamlingsarbetet gått till under olika tider, vilka resurser har man haft och hur har resultatet blivit? Detta är några frågeställningar som skall besvaras. Tyngdpunkten har lagts på personarki­ ven. Föreningsarkiven behandlas enbart översiktligt. Problematiken med militära handbrev tas upp och avslutningsvis berörs framtiden något. Tiden före 1873 En viktig uppgift för Krigsarkivet har alltid varit att samla in arkiv efter offi­ cerare.1 Redan när det första förslaget att inrätta ett krigsarkiv väcktes på 1770-talet av fortifikationsofficeren Sven Jacob Cronstedt framfördes som 1. Uppgifter om Krigsarkivets äldre insamlingsverksamhet har hämtats ur B Broome, Krigsarki­ vet och de privata arkiven, PHT 1958, s 97-123. En allmän översikt över inventering av enskilda arkiv ges av E Personne, Inventering och insamling av enskilda arkiv, HT 1968, s 58-71. 7 en av de viktigaste uppgifterna för ett krigsarkiv att samla in enskilda arkiv.2 Alltsedan tillkomsten har Krigsarkivet också bedrivit en aktiv insamlings­ verksamhet. Ursprungligen var den en följd av Krigsarkivets huvuduppgift att vara ett forskningsarkiv åt först Fältmätningskåren och sedan fr o m 1873 Generalstabens krigshistoriska avdelning.3 Denna tidiga insamlingsverk­ samhet var huvudsakligen inriktad på tjänstehandlingar. Inom militär stabs­ och förvaltningstjänst var det under äldre tid vanligt att tjänstehandlingar förvarades av befattningshavarna själva. En orsak till detta var enligt krigs­ historiska avdelningens chef 1878-1881, Johan Gustaf Kleen, att det högre befälet i krig utsågs tillfälligt. När kriget var över och befälet frånträddes, fanns ingen att överlämna arkiven till. Handlingarna förstördes eller behölls av befälhavaren och kunde sedan gå i arv. Ä ven i modern tid har traditionen att betrakta vissa tjänstehandlingar som privat egendom hållits levande bland officerare i chefsställning. Traditionen att skriva handbrev i tjänsten kan i viss mån sägas höra hit. De första decenniernas förvärv till Krigsarkivet var huvudsakligen kartor, krigsplaner och stads- och fästningsplaner. 1873-1930-talet Insamlingsarbetet intensifierades efter Generalstabens tillkomst och man kan konstatera en större planmässighet i arbetet. För första gången togs massmedia till hjälp. Avdelningschefen Johan Gustaf Kleen vädjade i sin uppsats, "Anteckningar om svenska krigsarkivet" i Krigsvetenskapsakade­ miens tidskrift 1880 till ägare av privata arkiv att överlämna dessa till Krigs­ arkivet till nytta för forskningen. Uppmaningen inskränkte sig här till såda• na handlingar som rörde de forskningsuppgifter som avdelningen hade, nämligen tjänstehandlingar gällande vissa regementen, 1808-1809-års krig, 30-åriga kriget samt Stora Nordiska kriget.4 I andra årgången av Historisk tidskrift 1882 redovisades under rubriken, "Det svenska krigsarkivet" de senaste årens stora arkivförvärv från myndigheter och enskilda. En orsak till redovisningen, nämligen att väcka intresse bland enskilda för att över• lämna handlingar till krigsarkivet, anar man bakom följande formuleringar: " . .. och det är med tillfredsställelse vi se, huru även enskilda genom över• låtande av familjepapper visat sig ha blicken öppen för vikten av dessas be- 2. Krigsmannasällskapets handlingar 1797, s 172 ff. 3. Om Fältmätningskårens och Generalstabens forskningsverksamhet se B Broome, Krigs­ historiska avdelningens förhistoria och verksamhet t o m 1917, Aktuellt och historiskt 1973, s 173-205. 4. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 1880, s 240 ff. 8 1~,~8Go~.:~.,!~~. 9kr~:i~~,i!~~t . t ~ nin~ för närvarande är sysselsatt med skil­ 1 ' ' dringen af Sveriges krig åren 1808 och • 1809, får jag h!irmed äran anhålla att en- ~ 1\4 l!kilde personer, hvilka möjligen i sin ego "" h:.!.fVa. handlingar, bref eller dylikt, som r-: röra nämnda krig, ville benäget i forsknin­ • "\ ·gena intr.esse lemna krigshistoriska afdel- ~• ningen tillfälle att der:.\f taga. del. Stockholm i December 1895. 'Chefen N Generalstabens krigs­ ~ historiska afdelning. Den 7 december 1895 var denna annons införd i Stockholms dagblad, Svenska dagbladet, Nya dagligt allehanda, Dagens nyheter, Aftonbladet samt Vårt land. varande och tillgänglighet för forskarne." Bland enskilda arkiv som redo­ visas är generalen Adam Horns handlingar från pommerska kriget 1757- 1762, fältmarskalken Augustin Ehrensvärds handlingar från samma krig samt handlingar från generalen G A Siegroths befäl under kriget mot Ryss­ land 1788-1790. Andra enskilda arkiv som nämndes var Sandelska arkivet med handlingar från medlemmar av släkten Sandels, överlämnade av gene­ ralintendenten L G Sandels, Gustaf Wilhelm af Tibells arkiv överlämnat av fröken Wilhelmina af Tibell samt Georg Carl von Döbelns arkiv. För alla arkiven gäller att det är fråga om tjänstearkiv. En hel del av de värdefulla arkiven efter officerare överlämnades från Riksarkivet och Kungliga biblio­ teket som följd av ett kungligt brev den 21 november 1879.5 Som ett led i det stora forskningsarbetet om 1808-1809 års krig infördes i slutet av 1895 ett upprop i Historisk tidskrift och de stora dagstidningarna Stockholms Dagblad, Svenska Dagbladet, Nya Dagliga Allehanda, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Vårt Land samt i Krigsvetenskapsakademiens tid­ skrift. De som hade handlingar rörande kriget uppmanades att sända in dem till krigshistoriska avdelningen. En hel del handlingar kom att överlämnas från privatpersoner. Huvudsakligen