Kultur-språk-medier Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Läroböcker inom modersmålsundervisning i persiska och konstruktionen av nationell identitet Ferdovs Ahmady Examen och poäng : (Lärarexamen 90 hp) Examinator: Pär Widén Datum för slutseminarium: 2021-06-06 Handledare: Maria Kouns 1 Abstrakt De lärare som undervisar i persiska som modersmål och deras elever kommer ursprungligen från olika områden i den persisktalande världen. Detta leder till en spridd användning av lärobokstitlar i modersmålsundervisning i persiska. Syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka läroböcker som används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige samt identifiera tänkbara följder som härstammar från politiska motsättningar och instabilitet i de persisktalande områdena. Uppsatsen bygger på diskurs som ett teoretiskt ramverk och grundar sig på Foucaults teori om diskursanalys. Metoden är kvalitativ och en läromedelsanalys har använts. Materialet som ska analyseras utifrån den diskursanalytiska metoden består av läroböcker som undervisas till elever som kommit från persisktalande områden i Afghanistan och Iran. En genomgång av de läromedlen som används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige visar att de har en förankring i politik, etnicitet, religion och den nationella diskursen vilket leder till att negativt påverka modersmålsundervisning i persiska i Sverige. Resultatet utifrån skolans värdegrund visar att befintliga läromedel i modersmålsundervisning i persiska är politisk färgade. Det syns tydligt hur språket som verktyg och instrument används av utbildningsväsendet för att skapa kategorier, social verklighet och att konstruera en nationalistisk normativ som ideal diskurs. Nyckelord: Läroböcker, modersmålsundervisningen, diskursanalys, nationalism, persiska språket. 2 Innehållsförteckning ● Inledning 4 ● Syfte och Frågeställning 5 ● Bakgrund 6 ● Teoretiska perspektiv 11 ● Tidigare forskning 15 ● Metod och material 20 ● Resultat 23 ● Diskussion och slutsats 32 ● Vidare forskning 37 Referenslista 3 1. Inledning Elever i skolan ska få utveckla sina språkkunskaper både för att öka sina möjligheter att kommunicera och för att nå så långt som möjligt i skolans olika ämnen. För elever med ett annat modersmål än svenska är det viktigt att få utveckla både modersmålet och svenska språket (Skolverket 2011, s.87). Skolverket skriver att elever som deltar i skolans modersmålsundervisning lämnar grundskolan med ett högre genomsnittligt meritvärde jämfört med elever som inte deltar (Skolverket 2008, s. 19). Det uppskattas att eleverna får möjligheten till att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse av omvärlden. Samtidigt finns det vissa faktorer som utmanar undervisningen i ämnet modersmål. En av de riskfaktorerna är eventuella brister i läromedel som ska förmedla kunskap till eleverna. Det är viktigt att eleverna ska ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel. Läroböcker konkretiserar undervisningens mål bidrar till elevers kunskapsbildning. Läroboken fortfarande har en stark ställning i dagens undervisning. Man sätter läroboken i centrum och är mer benägen att använda läroboken i undervisningen trots förekomsten av nya teknik och olika moderna läromedel (Ammert 2011, s. 27). Läroböcker som förmedlar kunskap ska följa läroplanen, elevers utveckling och lärande samt främja respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Läroböcker är redskap som modersmålslärare använder sig av för att i undervisningen uppnå pedagogiska målen. Men Skolverkets läromedelsundersökning dessvärre tyder på att det i viss mån förekommer avvikelser i läroböckerna från läroplanernas värdegrund och kursplanernas innehåll (Skolverket 2006, rapport 285, s.51). Dessutom är det av stor vikt enligt samma rapport att lärare värderar läroböcker och får tillfälle att utveckla sin förmåga att förhålla sig kritiska till olika källor och läroböcker som är en naturlig del av undervisning i syfte att hantera frågor kring däribland etnicitet, jämställdhet, religiös tro och social bakgrund (Skolverket 2006, rapport 285, s.51). Ett bristperspektiv betonar att elever med annan etnisk bakgrund skall assimileras i den dominerande etniska gruppen. Enligt Elmeroth (2008, s.119) ser det interkulturella förhållningssättet i stället på elevernas bakgrund som en tillgång och en viktig resurs som ska visas hänsyn till. Skolverket uttrycker i det här avseendet att undervisning i modersmål har till ändamål att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål och därigenom ges möjlighet till att 4 utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden. ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar. /.../ Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet.” (Skolverket 2011, s. 87). I anknytning till detta kommer jag att undersöka läroböcker som används i modersmålsundervisning i persiska i Sverige. Studien syftar till att kritiskt utreda ovannämnda läroböcker. Politiska, etniska och religiösa spänningar väcker emellanåt oro och motsättningar i de persisktalande områdena bland annat Iran och Afghanistan vilket leder till att persiska språket reduceras till politiska frågor, etnicitet och religiösa övertygelser. Harrie uttrycker att staten med organisatoriska och ekonomiska ramfaktorer kan styra skolans verksamhet på olika sätt (Harrie 2009, s.223). Det är indirekt statlig styrning av skolans läromedel och undervisningensinnehåll enligt Anna Johnsson-Harrie. I det ljuset framstår läromedlens innehåll och betydelse behöva problematiseras. Därmed är det angeläget att undersöka i vad mån läroböcker i modersmålsundervisning i persiska i Sverige är karaktäriserade av politiska åsikter, etnisk tillhörighet, religion och den nationalistiska diskursen. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med föreliggande studie är att kritiskt utreda i vilken mån och på vilket sätt befintliga läroböcker i persiska i Sverige ger uttryck för politiska åsikter, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Målet är att identifiera eventuella sårbarheter och tänkbara följder i nämnda läroböcker som härstammar från situationen i de persisktalande områdena, Iran och Afghanistan. I anslutning till detta avser jag att besvara följande frågor: 1. I vilken mån ger läroböcker i modersmålsundervisning i persiska uttryck för politiska åsikter, etnisk tillhörighet, religiösa övertygelser och den nationalistiska diskursen? 2. I vilken utsträckning säkerställer läromedel i modersmålsundervisning i persiska att undervisningen överensstämmer med läroplaner och kursplaner? 5 2. Bakgrund 2.1 Modersmålsundervisning i Sverige Hemspråk i Sverige infördes 1977 och regeringen beslutade 1997 att termen skulle ändras till modersmål. Hemspråk ändrades till modersmål istället. Förklaringen var att begreppet hemspråk ledde till uppfattningen att det utländska språket bara kan användas hemma och inte har någon funktion i samhället (Elmeroth 2008, s.86). På så sätt fick elever med ett annat modersmål möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan. Syftet med modersmålsundervisning i olika skolformer är att eleven får möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet enligt Skolverket är av allra största vikt för barns språk, identitet, personlighet och tankeutveckling (Skolverket 11). Skolverket poängterar att ”Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska som andraspråk och andra ämnen (Skolverket 11). 2.2 Läroböcker Lärobokens utveckling i västvärlden skedde i två perioder: i den första (1500 och 1600-talet) utvecklades trycktekniken och undervisningen fann därmed en relativt fast form. I den andra perioden (1800 och 1900-talet) blev läroboken det grundläggande redskapet för undervisningen (Selander 1988, s. 15). “Med uppkomsten av nationella utbildningssystem under 1800-talet infördes läroböcker för den allmänna skolan i olika årskurser och i olika ämnen” (Selander 1988, s.16) .Användning av läromedel kan tyckas som en självklarhet för lärare och elever. I början av 1900-talet engagerades många framstående författare i att producera läromedel, bland annat Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Efter andra världskriget blev läromedelsproduktion vanligare. Med internet vidgades läromedelsbegreppet och gick in en ny fas (Korsell 2007, s.8). Skolverket (2006, rapport 284, s.20), läromedlens roll i undervisningen, som studerar läromedlens roll inom bild, samhällskunskap och engelska i svenska skolor i klasserna 5-9, hävdar att läroböcker/tryckta läromedel fortfarande har en mycket stark ställning i skolundervisningen. Läroböcker spelar en stor roll inte bara för utformning av undervisningen i utan också för att bidra till konkretiseringen av läroplanens mål, innehåll och arbetsprinciper. Läroböcker har dessutom en legitimerande funktion vilket innebär att så länge man följer en lärobok som anses fylla läroplanens krav kan man vara säker på att undervisningen följer läroplanens mål, innehåll och principer (Skolverket: 2006, rapport 284, s.20). Här kommer fem punkter som svar på frågan om varför 6 läroböcker har en stark ställning i undervisningen. Punkterna bygger på ett resultat från Englunds forskning (1999; se Skolverket: 2006, rapport 284, s.26): ● Läroboken har en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll. ● Läroboken har en gemensamhetsskapande och sammanhållande roll, både tanke-mässigt-ideologiskt och praktiskt. ● Läroboken underlättar, genom kombinationen av de två förstnämnda