Den svenska prostitutionslagstiftningen är ett resultat av närmare trettio års kamp. Hanna Olsson belyser i denna artikel utvecklingslinjen och kartlägger samverkan mellan aktivister, parlamentariker och media. Från manlig rättighet till lagbrott: Prostitutionsfrågan i Sverige under 30 år Hanna Olsson Genom historien har det funnits tre parter i Den i januari 1999 trädde en ny lag i kraft prostitutionsvärlden - säljaren, köparen och i Sverige. Att köpa, eller försöka köpa, sexuel- exploatören. Kvinnan, den säljande parten, la tjänster blev en kriminell handling som har varit synlig och kontrollerad medan köpa- straffas med böter eller högst sex månaders ren/mannen levt sitt "hemliga" liv utan in- fängelse. Den säljande parten i prostitutionen, blandning från samhället. Den som "främjat oftast kvinnan, kan inte straffas. Könsköpar- eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnytt- lagen uttrycker alltså ett klart ställningstagan- jat att någon har sexuell förbindelse mot de till parterna i könshandeln. Lagen speglar ersättning" har gjort sig skyldig till en krimi- en radikalt ny syn på samhällsproblemet pro- nell handling, nämligen koppleri. Antingen stitution och en mångtusenårig könsmaktord- man har hållit bordell, upplåtit lokal eller ning har därmed ifrågasatts. Det är inte längre hjälpt till att förmedla kontakt mellan köpare accepterat att en grupp kvinnor i samhället och säljare. Det finns också en fjärde part som mot betalning skall vara tillgängliga för mäns påverkar prostitutionens omfattning genom sexuella behov. att kriminalisera alternativt legalisera förete- Hur såg då den politiska processen ut i Sve- elsen, nämligen staten. Könshandeln är idag rige från 1970-talets "sexliberala" inställning inte bara en nationell fråga. Den är också i hög fram till 1999 års lag? Det är denna svenska grad ett globalt problem där en ny terminolo- samtidshistoria som jag här vill försöka fånga. gi behövs för att beskriva allt grövre former av Det är främst den heterosexuella prostitutionen, exploatering. Trafficking, "handel med män- det vill säga den tveklöst vanligaste prostitu- niskor för sexuella ändamål" benämns det nya tionsformen med kvinnan som säljare och man- brottet. nen som köpare, som kommer att analyseras. Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution I 53 Det är svårt att fånga linjerna i en historisk Under 70-talet blev kvinnans ställning i utveckling och det blir knappast enklare av att samhället politik.4 Inom så gott som alla sam- själv ha varit delaktig. Mellan åren 1977 och hällsområden började nya tankar formuleras, 1980 var jag huvudsekreterare i den statliga baserade på kvinnors erfarenheter. Den kamp prostitutionsutredningen. Jag försöker i det föl- som kvinnorna drev i början på 1900-talet för jande, både som aktör och engagerad betrakta- att få rösträtt blev i slutet på 1900-talet en re, se tillbaka och urskilja linjerna i förändring- kamp för politiska krav som gagnade kvinno- en. Som före detta byråkrat och utredare försö- kollektivet. Kvinnor hade fått formella politis- ker jag också skildra hur utredningsväsendet ka rättigheter men inga reella förutsättningar spelat en viktig roll i samspelet mellan inom- att förverkliga sina liv på egna villkor. Famil- och utomparlamentariska aktörer. jeidealet med kvinnan och barnen i hemmet Historikern Paulina de los Reyes har i en och mannen som försörjare var inte längre de artikel talat om "tidens makt att skapa skill- unga kvinnornas livsdröm. För att kvinnorna nad."1 Hon beskriver hur "tiden skapar skill- skulle kunna bli ekonomiskt självständiga nad men den etablerar också en ordning om krävdes daghem åt barnen: "Ropen skalla - det naturliga och önskvärda." Hennes formu- daghem åt alla." De orättvisa löneskillnader- leringar ligger nära ordet tidsanda. Från den na ifrågasattes. Slagordet "det personliga är punkt i tiden från vilken jag nu berättar syns politiskt" fick ett verkligt innehåll och många förändringen självklar. Men den kunde verkli- kvinnors "individuella livsproblem" förvand- gen inte förutses på 1970-talet. Just för att lades därmed till politiska krav. synliggöra "skillnaden" spinner jag en tråd Män hade levt sina liv uppdelade i en pri- mellan två riksdagsdebatter som hölls med 20 vat och en offentlig sfär. Men för majoriteten års mellanrum, den 9 maj 1978 och den 2.8 av kvinnorna hade rollen som maka och mor maj 1998.2 varit den väsentliga. När många kvinnor nu gjorde anspråk på att också bli samhällsmed- En historisk brytpunkt borgare på lika villkor med männen blev upp- När 1970-talet bröt in gjorde sig många nya görelsen med begränsningarna i det privata röster hörda. Den politiskt radikala vänster- livet en nödvändighet. Det var i samtal mellan rörelsen dominerade samhällsdebatten. Kol- kvinnor som den manliga dominansen både lektivets intresse gick före individens och tron privat och samhälleligt kunde ifrågasättas. Att att samhället gick att förändra upplevdes inte dela erfarenheter med andra kvinnor blev som en utopi utan en möjlighet. Ett stelt hie- grunden för ett politiskt handlande. Inte minst rarkiskt samhälle ifrågasattes och människor- gällde det de sexualpolitiska frågorna som na blev du med varandra. Inom många sam- börjat debatteras på 1960-talet. hällssektorer - psykiatrin, socialvården, kri- Då gick de unga liberalerna till storms mot minalvården - skedde stora förändringar. Psy- ett i deras tycke föråldrat och inskränkt sam- kiatripatienten, socialvårdsklienten och fång- hälle. Synen på sexualitet skulle vara fri och en kunde för första gången göra sin röst hörd öppen och den kristet färgade syndastämpeln i media.3 De utanförställdas livsberättelser skulle tvättas bort. Krav restes på bättre sexu- blev gnistan i samhällsdebatten. Detta gällde alundervisning och på att unga människor också kvinnorna. skulle ha rätt att leva ut sin sexualitet. I det 1041 Kvinnovetenskaplig tidskrift 54 .06 folkpartistiska sexualpolitiska programmet vånda eller samma glädje. Det var i den "Den tysta nöden" från 1966 krävde man miljön jag för första gången på allvar bör- också forskning, avskaffande av särlagstift- jade reflektera över våldtäkt.9 ning mot homosexuella samt att lagarna mot pornografi, prostitution och koppleri skulle Kvinnorna Boéthius mötte berättade om att bli liberaliseras.5 I debattböcker formulerades våldtagen som barn, som tonåring och som kräv på fria bordeller och en författare ansåg vuxen. Alla hade de haft en känsla av att ha sig att alla slags "perversa böjelser" skulle till- själv att skylla och alla bar de på skam. Ingen fredsställas på statliga inrättningar.6 Men vem hade anmält våldtäkten till polisen eller berät- som skulle tillfredställa vems sexuella behov tat över huvud taget. Alla hade levt i den tyst- problematiserades inte. nadens kultur som medför ett tabu att berätta om det man utsatts för. Detta bröts när andra Sexualbrottsutredningen 1976 kvinnor orkade lyssna till erfarenheter av våld De liberala debattörerna vann gehör för flera och övergrepp. Att som kvinna utsättas för av sina idéer. I början av 1970-talet släpptes våld av en närstående eller främmande man pornografin fri och paragrafen om sårande av sågs inte längre som hennes privata problem. tukt och sedlighet slopades. Genom den änd- Det var att leva i en patriarkal kultur där det rade lagstiftningen blev det också tillåtet med manliga våldet inte fick synliggöras. offentliga pornografiska föreställningar, så Den artikelserie som Maria-Pia Boéthius kallade sexklubbar.7 1971 tillsatte justitiemi- sedan skrev i Expressen blev upptakten till en nister Lennart Geijer Sexualbrottsutredningen intensiv debatt och förgörande kritik av Sexu- med uppdrag att se över brottsbalkens bestäm- albrottsutredningen. Så gott som samtliga melser om sedlighetsbrott.8 1976 kom utred- kvinnoorganisationer gick samman och prote- ningen med sina förslag. Detta blev startpunk- sterade mot utredningen. Inte bara för att leda- ten för ett kvinnopolitiskt arbete kring mäns möterna nästan bara var äldre män, utan våld mot kvinnor som har pågått sedan dess. framförallt för utredningens brist på faktaun- Journalisten och författaren Maria-Pia derlag och dess föråldrade kvinnosyn enligt Boéthius beskriver i boken Skylla sig själv ett vilken kvinnan var delvis ansvarig för det brott möte 1976 med andra kvinnor på Tylösands hon utsattes för. Utredningen föreslog bland havsbad. Hon ger i boken en stark tidsbild: annat ett lindrigare straff baserat på kvinnans handlande före våldtäkten. Sekreteraren i Vi hade så sällan tid att tala om våra kvin- utredningen formulerade sig i debatten: "Till noliv och vi var otränade i att tala om våra den lindrigaste formen av sexuellt tvång hän- känslor. Men dessa nätter i havsbandet för utredningen bland annat fall då den som var som att släppa fram ett vattenfall. Vi blivit föremål för övergrepp mer eller mindre ville aldrig gå och lägga oss. Vi talade och medvetet uppmuntrat till sexuella närman- talade, jämförde upplevelser och reaktio- den."10 Men det var sannolikt genomslags- ner och drog långa, livsbejakande suckar kraften av det unga TV-mediet som gjorde att av lättnad. Vi var inte ensamma om våra prostitution kom att ses som ett socialt pro- problem. Vi var inte galna. Andra kvinnor blem, ett problem som berörde "de unga kvin- hade samma erfarenheter - kände samma norna." Sexuella trakasserier, våld mot kvinnor och prostitution I 55 Prostitutionsfrågan, som sexualbrottsut- en allmän debatt räcker inte. Två omständig- redningen också hade på sitt bord, kom mera heter under 1970-talet bidrog till att en statlig i skymundan.