{/) (l)< ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ::s 135 (il PEDAGOGISK ö'..., 3 Föreningen .för svensk undervisningshistoria < REFORMVERKsAMHET ...,Cl> ;;>;­ Box 2023. 750 02 Uppsala 2 Vl P> Ett bidrag till den svenska 3 :r (l) skolpolitikens historia 1810-1825 ~ av Sven Askeberg 135 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVJSNINGSHISTORIA UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Em- c: k IIIIIIIII 11111111111111111111111 (p) 111111111111111111111~16000 l~ l~ l 001165101 UPPSALA UNIVERSITET PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN BIBLIOTEKET PEDAGOGISK REFORMVERKSAMHET Ett bidrag till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 PEDAGOGICAL REFORMs: A Contributian to the History of Swedish EducationaJ Politics, 1810-1825. With a summary m English av S ven Askeberg fil. lic., Smä/.nation Akademisk avhandling som får avläggande av fi losofie doktorsexamen vid universitetet i Uppsala kommer att offentligen fårsvaras på lärosal C 208, Humanistiskt Samhällsvetenskapligt Centrum, Kyrkogårdsgatan 10, fredagen den 14 maj 1976 kl. JO f.m . Abstract The years 1809- 10 brought peace and cha nges in the Swedish government, followed by a Iively pedagogical debn te, leading to the Commission of 1812, whose major task was to produce a new ordinance to replace the then-current School Ordinance. Reports from consistories. etc. and the results of questionnaires furnished imponant start ing points. Various factors influenced the Commission, which emphasised the development of the person and personality as a whole, respect for others, and pat­ riotism. The economic aspects were considered. Conservat i ve utterances were opposed by demands from eager reformers. Considerable interest cancerned the rela tive weights given "formal" nnd "material" education. To a cenain extent externa! ideas, such as "new humanist" thinking, were also accepted. According to the Commission's suggesled Ordinance, made law in 1820, the former trivial schools were replaced by 2- or 3-class "apologist" schools and 3- or 4-class grammar schools. The gym­ nasiums (4-class schools) remained unchanged. Teaching in the apologist schools was concen traled to above all general educa tive subjects and modern languages. The grammar schools emphasised Lat in. Greek and mathematics. This concentra tion was somewhat lessened in the gymnasiums, allowing more time for e.g. the natural scien­ ces. Considerable emphasis was given Church-oriented instruction in music and sing­ ing. Gymnastics also became recognised . UPPSALA UNIVERSITET PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN ÅRSBÖCKER SVENSK UNDER VfSNfNGSHfSTORfA BIBLIOTEKET r BOKSERIE GRUNDAD AV B. RUD. HALL OCH UTGIVEN AV FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDER VISNINGSH ISTORIA ÅRGÅNG LV! 1976 VOLYM 135 UNDER REDAKTION AV ST!G G. NORDSTRÖM PEDAGOGISK REFORMVERKSAMHET Ett bidrag till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 av Sven Askeberg PEDAGOGICAL REFORMS: A Contributian to the History of Swedish ·Educational Politics, 1810-1825. With a summary 1n English STOCKHOLM 1976 Vid a vs! utandet av fdreliggande avhandling går mina tankar i tacksamhet till lärare och studiekamrater, till befattningshavare vid arkiv och bi­ bliotek. Särskilt tackar jag professor Wilhelm Sjöstrand och docent Thor Nordin för konstruktiv kritik vid läsning av manuskriptet. Mina närmaste tackar jag för all hjälp och uppmuntran. Djursholm i april 1976. Sven Askeberg ©Föreningen för svensk undervisningshistoria Enligt lagen om upphovsrätt av den 30 december 1960 är det förbjudet att utan tillstånd av copyrightinnehavaren helt eller delvis mångfaldiga detta arbete. !SBN 91-85130-08-7 Gotab, Stockholm 1976. Innehållsförteckning Avdelning l Förulsäflningar och ulredningsarbele 7 l Tillkomslen av 1812 års uppfoslringskommitle 7 1.1 Allmän bakgrund . 7 1.2 1807 års skolordning . 8 1.3 Läroverksfrågorna vid 1809-1810 års riksdag 9 1.4 Förberedande åtgärder . 13 1.5 1812 års uppfostringskommitte 14 Abstract The years 1809-10 brought peace and changes in the Swedish government, followed by a Iively pedagogical debate, leading to the Commission of 1812, whose major task was to produce a new ordinance to replace the then-current School Ordinance. 2 U1redningsarbe1e . 25 Reports from consistories, etc. and the resulls of questionnaires furnished im portant 2.1 Provisoriska förändringar . 25 starting points. Various factors innuenced the Commission, which emphasised the 2.2 Plan fOr utredningsarbetet samt forberedande åtgärder development of the person and personality as a whole, respect for others, and pat· 26 riotism. The economic aspeels were considered. Conservalive utterances we re opposed 2.3 Beredningsfårdelningarna och deras arbete . 28 by demands from eager reformers. Considera bl e interest cancerned the relative weights 2.4 1817 års skolordningsförslag och yttranden över fårslaget 31 given "formal" and "material" education. To a certain extent externa! ideas, such as "new humanist" thinking, were also accepted. According to the Commission's 2.5 Den nya skolordningen utformas och fastställs 32 suggesled Ordinance, made law in 1820, the former trivial schools were replaced 2.6 Övrig reformverksamhet . 34 by 2- or 3-class "apologist'' schools and 3- or 4-class grammar schools. The gym­ nasiums (4-class schools) remained unchanged. Teaching in the apologis! schools was concentraled to above all general educative subjects and modern languages. The 3 Olika perspekliv på läroverk:;/rågorna . 36 grammar schools emphasised Latin, Greek and mathematics. This concentration was 3.1 Utländskt inflytande . 36 samewhat lessened in the gymnasiums, allowing more time for e.g. the natural scien­ 3.2 Människa- och personlighetsutveckling ces. Considerable emphasis was given Church-oriented instruction in music and sing­ 37 ing. Gymnastles also became recognised. 3.3 Medborgerlighet och patriotism 37 3.4 Ekonomiska krav . 39 3.5 Spännniogen mellan konservativa och reformvänliga riktningar 40 3.6 Formell och materiell bildning 41 3.7 Vissa övriga omständigheter 43 Avdelning 2 Organ/saloriska problem 45 4 Skolomasorganisalion . 45 4.1 Anmärkningar mot skolorganisationen enligt 1807 års stadga 45 4.2 Vissa andra meningsyttringar . 49 4.3 Skolorganisationen enligt 1817 års forslag 57 4.4 Utlåtanden om fårslaget . 62 4.5 Regleringen av Stockholms läroverk 67 4.6 Den 1820 fastställda skolorganisationen 70 5 5 Gymnasieorganisationen 72 Avdelning l. 5.1 Utgångspunkter . 72 5.2 Elevgrupperingen 73 Förutsättningar och utredningsarbete 5.3 Lärarorganisationen 74 5.4 Rektorsinstitutionen 81 1 Tillkomsten av 1812 års uppfostringskommitte Avdelning 3 Undervisningens innehåll. 83 6 Allmänna synpunkter 83 7 Språk . 86 7.1 1807 års bestämmelser om språkundervisningen 86 7.2 Klassiska språk 88 7.2.1 Latin . 88 1.1 Allmän bakgrund 7.2.2 Grekiska 94 7.3 Hebreiska 99 7.4 Moderna språk 103 Såväl inrikes- som utrikespolitiskt var 1809 och de närmast följande åren en de stora 7.5 Modersmål 109 omvälvningarnas period får vårt land. Banden mellan Sverige och Finland löstes, och i stället knöts förbindelser med Norge. Det gustavianska enväldet ersattes genom för• 8 Övriga ämnen . 113 fattningskrisen med ett konstitutionellt statsskick, vilket gav landet en ny politisk struk­ 8.1 Matematik 113 tur. 8.2 Naturvetenskapliga ämnen 116 Efter fårlusten av Finland uppgick befolkningen till knappt 2,4 miljoner, varav inemot 8.3 Historia och geografi 121 2,2 miljoner bodde på landsbygden. Näringslivets industrialisering och kommersialisering 8.4 Kristendomskunskap 125 hade ännu inte i någon större utsträckning börjat göra sig gällande. Den helt övervägande 8.5 Filosofi . 128 delen av befolkningen arbetade inomjordbruket och dess binäringar. Det under Gustav IV 8.6 Övningsämnen 131 Adolfs tid påbörjade enskiftet fortgick och förde med sig utflyttningar och nyodlingar. 8.6.1 Sång och musik 131 Åkerjorden i Sverige beräknas från 1805 till 1815 ha ökat med cirka 17 procent. Städerna 8.6.2 Teckning 133 var i allmänhet små, omkring 3/4 av dem hade mindre än 2 000 invånare. Ur den 8.6.3 Gymnastik 134 dåtida statistiken kan vidare som belysande exempel nämnas, att antalet företagare inom brukshanteringen och handeln uppgick till inte fullt 9 000 och antalet hantverksmästare Summary 138 till cirka 16 000. Antalet präster var i n emot 3 000 och gruppen civila statstjänstemän omkring 9 000. Bilagor . 151 Enligt 1809 års regeringsform erhöll fårsta statsmakten ensamrätt till den s. k. ad­ ministrativa och ekonomiska lagstiftningen, dit bl. a. hörde faststäBandet av skolord­ Förkortningar 153 ningar. Riksdagen hade i dessa stycken endast möjlighet att framställa önskemål. Det 1801 inrättade kanslersgillet ersattes av kanslistyrelsen. Denna leddes av statsministern Källor och litteratur 155 för utrikes ärenden och räknade bland sina ledamöter innehavarna av de fyra nyinrättade statssekreterartjänsterna. Beredningen av frågorna fördelades inom kansliet på fyra ex­ Personregister .... 175 peditioner. Expeditionschefer och föredragande i konseljen var nyssnämnda statssekre­ terare. Ärenden rörande religion, ecklesiastikväsende, allmän uppfostran och offentlig fattigvård handlades i ecklesiastikexpeditionen. Den 1810 antagna riksdagsordningen anslöt sig i huvudsak till den gamla författningen. Med sin uppdelning på fyra stånd var riksdagen ingen representativ församling får samtliga samhällsgrupper. Den bar alltjämt en byråkratisk prägel. En stor del av adeln och hela prästeståndet var ämbetsmän eller liknande. Därjämte var en betydande del av bor­ garståndets representanter borgmästare eller rådmän och tillhörde sålunda även de äm• betsmannakåren. 6 7 1.2 1807 års skolordning medan