ANNA ELMÉN BERG Landets medeltidskyrkor har under tidernas gång omprövats, omvärderats och omgestaltats. Under 1900-talet fanns både ekonomiska förutsättningar och moderniseringsvilja. Särskilt under efterkrigstiden undergick många kyrkor restaureringar som syftade till att modernisera dem. Medeltidskyrkornas modernisering analyserar 1900-talets kyrkorestaurer- ingar främst ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Modernitet och föränd- ringar i samhälle och kyrkoliv bildar bakgrund till de faktiska åtgärder av antikvarisk eller nyskapande art som dessa kyrkobyggnader blev föremål för. Särskilda fallstudier ägnas de åtta stenkyrkor i Luleå stift som räknar sitt ursprung till senmedeltiden. I dagens situation ställs allt högre krav på kyrkobyggnadernas anpassning till en mer flexibel användning med nya inslag. Det krävs därför att både den kyrkliga och den antikvariska praktiken kontinuerligt tar ställning till dessa miljöer samt till olika tiders gestaltningar och inredningar. Mot den bak- grunden är det angeläget att kunskapen omkring dem ökar. Anna Elmén Berg (f. 1962) är fil. dr i konstvetenskap och antikvarie vid Piteå museum. Boken är resultatet av forskningprojektet Medeltidskyrkor- nas modernisering, vilket har bedrivits vid Konstvetenskapliga institutio- nen, Uppsala universitet, inom Forum för forskning kring de kyrkliga kul- turarven (FFKK). Projektet har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien och Konstvetenskapliga institutionen och volymen ingår som nr 3 i FFKK:s skriftserie. Arcus sacri inom Acta universitatis upsaliensis. ARCUS SACRI NR 3 SACRI ARCUS UPSALIENSIS UNIVERSITATIS ACTA Anna Elmén Berg, Medeltidskyrkornas modernisering: Den svenska restaureringsdiskursen och kyrkliga moderniseringsprocessen ca 1925–1975 ANNA ELMÉN BERG med exempel från Övre Norrland Red. Hedvig Brander Jonsson, Emilie Karlsmo och Jakob Lindblad. ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS, ARCUS SACRI, NR 3. UPPSALA 2017 Medeltidskyrkornas modernisering ISBN 978-91-639-2950-2 Medeltidskyrkornas modernisering Redaktörer Hedvig Brander Jonsson, Emilie Karlsmo & Jakob Lindblad ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ARCUS SACRI NR 3 UPPSALA 2017 ANNA ELMÉN BERG Medeltidskyrkornas modernisering Den svenska restaureringsdiskursen och kyrkliga moderniserings- processen ca 1925–1975 med exempel från Övre Norrland Redaktörer Hedvig Brander Jonsson, Emilie Karlsmo & Jakob Lindblad ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS ARCUS SACRI NR 3 UPPSALA 2017 Projektet Medeltidskyrkornas modernisering har bedrivits vid Forum för forskning kring de kyrkliga kulturarven (FFKK) vid Konstvetenskapliga in- stitutionen, Uppsala universitet. Projektet har bekostats av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Konstvetenskapliga institutionen. Anslag till publiceringen har lämnats av: Brandförsäkringsverkets stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning Magnus Bergvalls Stiftelse Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Anslag till resor har lämnats av: Härnösands och Luleå stifts råd för utbildning och forskning Magnus Bergvalls Stiftelse Omslagsbilden visar Nederluleå kyrkas östra gavel. Korfönstrets profilerade omfattning är en rekonstruktion som tillkom vid fasadrestaureringen 1954 och byggdes efter ritningar av arkitekt Bengt Romare. Foto Gabriel Hildebrand, Riksantikvarieämbetet 1996. Grafisk form: Helikopter Brand Design Typsnitt: Sentinel och Whitney Inlagan 120 g Edixon och omslaget 300 g Edixon Tryck: Luleå Grafiska 2017 ISBN 978-91-639-2950-2 Innehållsförteckning Förord 9 Inledning 11 1. Övre Norrlands medeltida stenkyrkor 27 Kyrkorna i konsthistorien 31 2. Svenska kyrkan och moderniseringsprocessen i Luleå stift 37 Kyrkohistoriska förutsättningar 41 Det lågkyrkliga arvet 43 Folkkyrkotanken och församlingslivets förnyelse 44 Ny kyrkosyn och ny högkyrklighet 47 En praktiskt inriktad kristendom 52 Kyrka och samhälle – tro och vetande 53 En folkkyrka på historisk grund 55 En demokratisk folkkyrka på fornkyrklig grund 60 Kyrkobyggande och kyrkorestaurerande 63 3. Restaurering i teori och praktik 69 Debatten i Västeuropa 70 En förändrad konstsyn 73 Teori och praktik i Italien 74 Idéerna förmedlade till svenska förhållanden 76 Restaureringsideologin i ett svenskt sammanhang 81 Organisation och lagstiftning 83 Restaureringsdoktrinen som praktisk handbok 85 1920-talets restaureringar 92 Mot en ny tidsstil 97 Tiden söker sitt uttryck 101 Domkyrkor och stockholmskyrkor på 1930- och 40-talen 107 Salomos tempel eller en maskin att sitta i 118 Efter andra världskriget 121 1950-talets teori och praktik 128 Sent 1950-tal: Lund och Växjö domkyrkor 133 Det tidiga 1960-talets restaureringsdebatt 143 Ett nytt kyrkorum för en ny kyrkosyn 150 Venedigdokumentet 1964 152 Att låta gammalt vara gammalt och nytt vara nytt 154 Underhåll eller smakrestaurering? 160 Mot en mer tolerant restaureringssyn 166 4. Umeå landsförsamlings kyrka på Backen 171 Efter 1893 års brand 172 1910 års restaurering 178 Förberedelser för 1952 års restaurering 180 1952 års restaurering 183 Återinvigning och komplettering 190 Epilog 192 5. Piteå landsförsamlings kyrka i Öjebyn 195 Restaureringar från 1890-tal till 1930-tal 197 1960-talsrestaureringens förhistoria 202 Restaureringsdebatten 204 Interiör restaurering 1963–1964 208 Exteriör restaurering 1964 213 Återinvigning och mottagande 214 Kyrkorummet inför eftervärlden 217 6. Nederluleå kyrka i Gammelstad 221 Restaureringen av kalkmålningarna 1909 222 Kyrkorummet på 1910- och 20-talen 225 Restaurering av mur och stigluckor 230 1936 års restaurering 232 Exteriör restaurering 1954 234 Interiör restaurering 1969–1971 237 Utförda åtgärder 239 Återinvigning och mottagande 248 7. Medeltidskyrkornas modernisering 251 Noter 287 Katalog över förändringar i Bygdeå, Lövånger, Nederkalix, 315 Nordmalings och Skellefteå landsförsamlings kyrkor Käll- och litteraturförteckning 338 Personregister 350 Förord Forskningsprojektet Medeltidskyrkornas modernisering startade 2012 när jag anställdes som forskare vid Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och knöts till Forum för forskning kring de kyrkliga kulturarven (FFKK). Projektet har finansierats av institutio- nen och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Kolle- gorna vid institutionen har bidragit till den trevliga arbetsmiljön. Fem personer har varit en oumbärlig förutsättning för projektets tillkomst och genomförande: Stort tack till Hedvig Brander Jonsson, Jan von Bonsdorff, Emilie Karlsmo, Jakob Lindblad och Henrik Widmark! Jag vill också tacka Er som deltagit i de seminarier som getts vid FFKK. Ni har alla bidragit till en stimulerande forskningsmiljö. För goda samtal, värdefulla råd, handfasta kommentarer och detaljupp- lysningar vill jag särskilt tacka Jeanette Aro, Markus Dahlberg, Karl Johan Eklund, Eva Gradin, Lotta Gustafsson, Mattias Legnér, Anna Mikro Vikstrand, Anna Nilsén och Ingrid Sjöström. Ett tack slutligen till personal och styrelse vid Piteå museum, som generöst stöttat min forskning och beviljat tjänstledighet från mitt ordinarie arbete som antikvarie. Norrfjärden den 22 september 2017 Anna Elmén Berg 9 10 INLEDNING Inledning Landets kyrkobyggnader har under tidernas gång omprövats, omvär- derats och omgestaltats. Under 1900-talet och framför allt i efterkrigs- tid fanns både ekonomiska förutsättningar och moderniseringsvilja. Många undergick restaureringar som syftade till att modernisera dem. Restaureringsarkitekterna tog ofta ett helhetsgrepp på kyrkomiljön, men gestaltningarna har inte alltid uppskattats av eftervärlden. I dag- ens situation ställs allt högre krav på kyrkobyggnadernas anpassning till en mer flexibel användning med nya inslag.1 Det krävs därför att både den kyrkliga och den antikvariska praktiken kontinuerligt tar ställning till dessa miljöer samt till olika tiders gestaltningar och in- redningar. Mot den bakgrunden är det angeläget att kunskapen om- kring dem ökar. I denna studie dokumenteras och diskuteras medeltidskyrkornas 1900-talshistoria främst ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv, mot bakgrund av sociala och kyrkliga förhållanden i norra Sverige samt de restaureringsideologier som formulerats och praktiserats under den tid som behandlas. De åtta stenkyrkor som räknar sitt ursprung från medeltiden i det nuvarande Luleå stift utgör ämnen för kon- kreta fallstudier. De är intressanta undersökningsobjekt bland an- nat därför att de representerar restaureringar under en stor del av 1900-talet. Kyrkorna restaurerades under tidsperioden 1929–1971: Bygdeå 1929 (arkitekt Knut Nordenskjöld), Lövånger 1934 (Birger Dahlberg), Nordmaling 1950 (Erik Fant), Umeå landsförsamling 1953 (Knut Nordenskjöld), Nederkalix 1955 (Einar Lundberg), Skellefteå landsförsamling 1964 (Rolf Bergh), Piteå landsförsamling 1964 (Jo- han Thomé) samt Nederluleå 1971 (Erik Lundberg och Uno Söder- berg). Utöver dessa större restaureringar har kyrkorna genomgått mer eller mindre genomgripande förändringar vid flera tillfällen under sin historia. Medeltidskyrkor är i restaureringssammanhang av särskilt intres- se att undersöka. Dels har de en lång historia och därmed en arkitektur och inredning som tillkommit under flera århundraden. Dels har de i restaureringarnas samtid varit objekt för särskilda föreställningar om historia och estetik som påverkar gestaltningarna. Luleå stifts medel- tidskyrkor är lämpliga undersökningsobjekt genom restaureringarnas spridning i tid under den berörda perioden, men även för att de tidigare endast sparsamt uppmärksammats i forskningssammanhang. Endast en av dem, Nederluleå kyrka, har ägnats en monografi i Sveriges Kyrkor (av