LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan Socialt arbete med barn och ungdomar, SOL 064 Vårterminen 2002 KOMPETENSUTVECKLING I SOCIALT ARBETE - EN KOMPARATIV STUDIE AV KOMPETENSUTVECKLING INOM DEN SOCIALA BARNAVÅRDEN I KÖPENHAMN RESPEKTIVE MALMÖ Författare: Ingela Humble Carina Lindh Handledare: Bodil Rasmusson ABSTRACT The purpose of our essay was to conduct a comparative study of development of competence within child welfare in Frederiksberg, Copenhagen and Kirseberg in the city of Malmö. The purpose was also to describe and analyse the social workers individual experiences of needs and possibilities to take part of recent knowledge within child welfare. Central questions were; is the development of competence regulated in Swedish respectively Danish legislation; how do Frederiksberg and Kirseberg define the terminology "development of competence", based on the 2002 personnel policy documents? The research was based on qualitative interviews with six social workers in child welfare, in conjunction with personnel policy documents acquired from Frederiksberg and Kirseberg. Our findings showed that the development of competence depends on financial resources, time available and the location of the courses. We also found that most knowledge enhancement is down to the individual social worker, and is predominately done during their spare time, without any compensation from the management. Our conclusion was that participating in developing competence seemed like a stress factor for many of the social workers, when they had to put aside the ordinary work. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. FÖRORD 4 1. INLEDNING 5 1.1 Problemformulering 5 1.2 Centrala begrepp 6 1.2.1 Kompetensutveckling 6 1.2.2 Social barnavård 7 1.3 Syfte och frågeställningar 7 1.4 Metodval 8 1.5 Urval 8 1.5.1 Resultatens tillförlitlighet 9 1.5.2 Etiska övervägande 10 1.5.3 Tillvägagångssätt vid bearbetning och analys av det empiriska materialet 10 1.6 Fortsatt framställning 10 2. BAKGRUND 11 2.1 Frederiksbergs kommun 11 2.1.1 Familieafdelingen 11 2.2 Stadsdelen Kirseberg 12 2.2.1 Enheten för Övrigt bistånd 13 2.3 SOU 1995:58 Kompetens- och kunskapsutveckling 13 2.4 Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten i Sverige 15 3. TIDIGARE FORSKNING 17 3.1 Social barnavård- kunskap och professionalisering 17 3.2 Kunskapsbildning inom socialtjänsten 19 3.2.1 Möjligheter för socialsekreterarnas kunskapsutveckling 19 3.2.2 Hinder för socialsekreterarnas kunskapsutveckling 19 3.2.3 Arbetsgruppens betydelse 20 4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 22 4.1 Organisationsteori 22 4.1.1 Tekniskt perspektiv 22 4.1.2 Processinriktat perspektiv 23 4.1.3 Konfliktinriktat perspektiv 24 5. RESULTATREDOVISNING 24 5.1 Lagstiftningen 24 5.1.1 Kompetens i dansk lagstiftning 24 5.1.2 Kompetens i svensk lagstiftning 25 5.2 Personalpolicy för Frederiksbergs kommun 26 5.2.1 Frederiksbergs definition av kompetens 26 5.3 Personalpolicy för Malmö Stad 27 5.4 Metod- och kompetensutveckling inom Individ- & Familjeomsorgen,Malmö 28 5.5 Presentation av intervjuerna 29 5.5.1 Intervjupersonerna 29 5.5.2 Arbetsuppgifter 29 5.5.3 Erbjudande om kompetensutveckling 30 5.5.4 Behov av kompetensutveckling 32 2 5.5.5 Barnavårdsarbetarnas kunskapsinhämtning 34 5.5.6 Tid för utbildning 35 5.5.7 Uppföljning och forum för reflektion 37 5.5.8 Möjligheter att påverka 39 6. ANALYS 39 6.1 Erbjudande om kompetensutveckling 39 6.2 Behov av kompetensutveckling 40 6.3 Barnavårdsarbetarnas kunskapsinhämtning 41 6.4 Tid för utbildning 42 6.5 Uppföljning och forum för reflektion 42 6.6 Möjligheter att påverka 43 7. SLUTDISKUSSION 44 8. KÄLLFÖRTECKNING 46 Bilaga 1. Intervjuguide 2. Frederiksberg Familieafdelingens organisation 3 FÖRORD Vi vill tacka för det vänliga och trevliga mottagande och hjälp med information, som vi fått av Hans-Henrik Plange, afdelingschef för Familieafdelingen och Merete Bonne, børne- og ungekonsulent på Frederiksbergs Rådhus. Vi vill även tacka Eva Thalén, sektionschef för Övrigt bistånd i Kirseberg, som hjälpt oss med intervjupersoner och Tine Egelund, forskare vid Socialforskningsinstitutet i Köpenhamn för bra och nyttig information. Vi vill även framföra ett tack till vår handledare Bodil Rasmusson, som under hela vårt uppsatsskrivande har funnits till hands, då vi haft frågor och funderingar. Ännu en viktig person som vi vill tacka är Johanna Lindell, Akademikerförbundet SSR, som gav oss möjligheten att skriva vår uppsats på uppdrag av SSR. Till sist vill vi även tacka intervjupersonerna i Frederiksberg och i Kirseberg. Utan er hade inte denna uppsats kommit till. Tack! Lund, maj 2002 Carina och Ingela 4 1. INLEDNING Vi har skrivit vår uppsats på uppdrag av Akademikerförbundet SSR, som gav oss ämnesområdet: Arbetsmarknaden i Sverige och EU. Hur ser arbetsmarknaden ut inom de olika europeiska länderna, anställningsvillkor, löner och förmåner? Vi valde att göra en komparativ studie av socionomernas arbetssituation i Sverige och i Danmark, dels då vi tyckte det verkade spännande att jämföra två länder som endast skiljs åt av Öresundsbron, och dels för att Danmark är ett EU-land. Vi önskar att vårt uppsatsarbete hade kunnat ge en helhetsbild av arbetssituationen för socionomer som arbetar med barnavårdsärenden inom socialtjänsten i Danmark respektive i Sverige, och vår intention från början var att undersöka hur anställningsvillkor, löner och förmåner såg ut för socionomer i de båda länderna. Men eftersom det skulle bli ett alltför omfattande arbete, som ligger utanför ramen för en C- uppsats, valde vi att begränsa oss till kompetensutveckling inom socialtjänstens barnavård. För att avgränsa vårt uppsatsarbete ytterligare, valde vi att undersöka en stadsdel i Malmö Stad, Kirseberg, och en kommun i Köpenhamn, Frederiksbergs kommun. 1.1 Problemformulering I våras läste vi en artikel i SSR- tidningen, om hur socialsekreterare i Sverige flyr sina jobb. Det var inte arbetsuppgifterna som sådana som fått dem att lämna sina tjänster, utan i första hand de låga lönerna och bristen på karriär– och kompetensutveckling (SSR-tidningen 1/2002). Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR:s ordförande, menar att det är samhällets mest utsatta som får lida av att det är så stor rotation inom socionomyrket. En viktig faktor för kvaliteten i det sociala arbetet är just kontinuiteten, att inte personalomsättningen är för stor (SSR-tidningen 1/2002). Enligt vad som framgår av rapporten, ”Social barnavård- kunskap och professionalisering” (Egelund m.fl 2001), pågår även liknande diskussioner i Danmark, men de har ännu inte kommit lika långt som Sveriges diskussion om en kunskapsbaserad socialtjänst. Både SOU 1995:58 och Socialstyrelsens rapport (2001), Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, betonar vikten av kompetent personal inom socialtjänsten, då många av socialtjänstens insatser kan medföra avgörande förändringar och ingripanden i den enskildes liv. I barnavårdsarbetet är det särskilt viktigt med kontinuitet i relationen mellan socialarbetare och barn. Konsekvenserna kan bli svåra för barnen om man ständigt byter ut socialarbetare. Detta kopplar vi till D.W. Winnicotts ”holding-begrepp” (Lindén 1998), d.v.s. hur viktigt det 5 är att skapa kontinuitet, pålitlighet och förutsägbarhet i verksamheter. Att ha bra möjligheter till kompetensutveckling på sin arbetsplats, ser vi, som en förutsättning för att kunna skapa kontinuitet i det sociala barnavårdsarbetet. Då samhället är en social konstruktion är det även viktigt att förstå hur samhället förändras och därmed även barndomens villkor. Eftersom socialtjänsten måste vara flexibel och fånga upp de pågående problemen i samhället, gäller det att socialtjänstpersonalen fortlöpande får tillgång till kompetensutveckling. Erik H Erikson (1995) menar att grunden för barnens utveckling läggs tidigt i livet, och därmed kan socionomernas insatser och arbete ha en påverkan på barnets senare utveckling och framtid. Barnavårdsarbetet är särskilt svårt och komplext, då de beslut man fattar kan vara livsavgörande för barnet. Bland annat har Socialstyrelsen tagit upp denna problemställning, och frågan har genom en satsning på Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten i Sverige, fått stor aktualitet. Eftersom verksamheten som bedrivs inom socialtjänsten ställer stora krav på personalens kompetens, är vi intresserade av att undersöka danska och svenska socialarbetares möjligheter till kompetensutveckling. Vi tycker frågeställningen är intressant då avstånden inte är långa, mycket tack vare Öresundsbron. Trots det korta avståndet handlar det om personalsituationen i två olika EU-länder. Då vi särskilt tycker det är viktigt att barn och ungdomar får tillgång till en bra socialtjänst, är vi intresserade av att undersöka barnavårdsarbetares möjligheter till kompetensutveckling. 1.2 Centrala begrepp 1.2.1 Kompetensutveckling Vi att valt att utgå från Per- Erik Ellström definition av kompetensutveckling: När vi här använder termen kompetensutveckling, så används den som en sammanfattande beteckning på de olika typer av planerade åtgärder, som kan utnyttjas för att påverka utbudet av kompetens/ kvalifikationer på det interna arbetsmarknaden.” (Ellström 1999 s. 106). I begreppet kompetensutveckling innefattar vi ny forskning, teorier och metoder. Kompetensutvecklingen ska komma klienterna tillgodo, och ska fungera som en möjlighet att skapa förändring för klienten. Den definition vi väljer att ha av kompetensutveckling innefattar inte datakurser eller stresshanteringskurser osv. 6 1.2.2 Social barnavård Med begreppet social barnavård menar vi, arbetet med
Details
-
File Typepdf
-
Upload Time-
-
Content LanguagesEnglish
-
Upload UserAnonymous/Not logged-in
-
File Pages50 Page
-
File Size-