TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP 2013:1 TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖRER Maria Andersson (ansv. utg.) & Per Anders Wiktorsson REDAKTION Hedvig Härnsten (prenumerationsansvarig), Erik van Ooijen, Adam Wickberg Månsson (recensionsansvarig), Lydia Wistisen (kassör), Magnus Öhrn REDAKTIONSRÅD Claes Ahlund (Åbo Akademi), Camilla Brudin Borg (Göteborg), Eva Hættner Aurelius (Lund), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Dag Nordmark (Karlstad), Anders Olsson (Stockholm), Margareta Petersson (Växjö), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Rikard Schönström (Lund), Lars-Åke Skalin (Örebro), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå) ADRESS Tidskrift för litteraturvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Hemsida: http://www.littide.su.se/forskning/tidskrift-for-litteraturvetenskap e-post: [email protected] TfL på Internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Vetenskapsrådet Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Omslag, grafisk form & sättning: Richard Lindmark Tryck: Munkreklam AB, Munkedal ISSN: 1104-0556 TFL 2013:1 3 FRÅN REDAKTIONEN 5 AMELIE BJÖRCK METAFORER OCH MATERIALISERINGAR Om apor hos Vladimir Nabokov och Sara Stridsberg 21 OLLE WIDHE VÅLDETS PEDAGOGIK Krig och lek i svensk barnboks utgivning vid 1960-talets slut 39 JENS LOHFERT JØRGENSEN AFFEKT OG EFFEKT August Strindbergs sensoriske skriftpraksis i Inferno 53 ADAM WICKBERG MÅNSSON MALLARMÉS SKRIFTPRAKTIK Meta- och mytopoetiska dimensioner 67 JONAS ROSS KJÆRGÅRD NATURENS LOV Slaveri, terror og menneskerettigheder i lyset af Olympe de Gouges’ L’esclavage des nègres, ou l’heureux naufrage (1789) 81 STEFAN HELGESSON LITTERATURVETENSKAPEN OCH DET KOSMOPOLITISKA BEGÄRET 95 OMLÄSNING KÄTE HAMBURGER, DIE LOGIK DER DICHTUNG (1957) J. Alexander Bareis, Anniken Greve, Sten Wistrand 103 RECENSIONER Kivilaakso, Lönngren & Paqvalén (red.), Queera läsningar; Maria Wahlström, Jag är icke heller en; Mats Tormod, Till en berättelse om tröst; Maria Margareta Österholm, Ett flick laboratorium i valda bitar; Ian Bogost, How to Do Things with Videogames 119 MEDVERKANDE FRÅN REDAKTIONEN Varmt välkommen till ett nytt nummer av Tidskrift för litteraturvetenskap! Redaktionen återvänder i och med detta nummer till Stockholm, där den kommer att vara förlagd under 2013 och 2014. Liksom tidigare redaktioner planerar vi att varva temanummer med öppna nummer och vi kan redan nu utlova många intressanta artiklar på teman som kortprosa respektive litteratur och maskulinitet. Vårt första öppna nummer innehåller sex artiklar som speglar bredden inom dagens litteraturvetenskap. Här ryms en mångfald teoretiska perspektiv och ett produktivt ifråga­ sättande av hävdvunna gränser mellan exempelvis djur/människa, skrift/kropp och provinsiell/ global. Numret inleds med Amelie Björcks undersökning av diskurser om apor i Vladimir Nabokovs och Sara Stridsbergs romanvärldar. I Olle Widhes artikel studeras Vietnamkrigets starka påverkan på den svenska barnlitteraturen i slutet av 1960­talet. Jens Lohfert Jørgensen och Adam Wickberg Månsson analyserar August Strindbergs och Stéphane Mallarmés respektive skiftpraktiker utifrån olika utgångspunkter. Jonas Ross Kjærgård undersöker i sin tur spänningen mellan slaveri och mänskliga rättigheter i ett skådespel av Olympe de Gouges från 1789. I den avslutande artikeln diskuterar Stefan Helgesson de utmaningar som svensk litteraturvetenskap, framvuxen som den är ur en kombination av metodologisk nationalism och eurocentrism, ställs inför i en globaliserad värld. Nytt för TFL i år är ”Omläsningar”. Under denna rubrik kommer vi i varje nummer att presentera en klassisk text som haft stor betydelse för litteraturvetenskaplig forskning. Tre litteraturvetare får ge sin syn på verket och diskutera dess aktualitet. Först ut är en central studie inom narratologin, nämligen Käte Hamburgers Die Logik der Dichtung från 1957. Numret avslutas på sedvanligt sätt med ett antal recensioner av aktuella böcker inom ämnet, från en nyutkommen antologi om ”queera läsningar” över doktorsavhandlingar till ett verk som aktualiserar ett snabbt växande forskningsfält inom litteraturvetenskapen: dataspel. Den nya redaktionen vill tacka Daniel Möller och redaktionen i Lund för ett mycket gott arbete som resulterat i en rad högintressanta TFL­nummer. Maria Andersson & Per Anders Wiktorsson AMELIE BJÖRCK METAFORER OCH MATERIALISERINGAR Om apor hos Vladimir Nabokov och Sara Stridsberg PRELUDIUM olika perspektiv inom samma text, det är ju År 2007 publicerades en artikel i Journal of dia logens själva idé. Beskrivningar i romaner Applied Animal Welfare Science med titeln eller noveller liknar ofta ett slags koreogra­ ”Welfare of Apes in Captive Environments.”1 fier: vi får veta hur kroppar och röster agerar Artikeln handlade om bonoboapors liv i i förhållande till varandra. Skönlitteraturen fången skap och drev tesen att deras miljöer rymmer alltså gott om exempel där djur och ofta verkar idylliska, men i själva verket är ut­ människor interagerar med varandra just som formade utifrån den felaktiga föreställningen djur och människor, förankrade på sina egna att vi vet vad apor är och därför också vad de sätt i kropp och situation. Men den rymmer behöver. Artikelns författare angavs vara Sue också gott om exempel där djuren tycks finnas Savage­Rumbaugh, Kanzi Wamba, Panbanisha med för att säga något om den mänskliga värl­ Wamba och Nyota Wamba. Savage­Rumbaugh den enbart, inte om djur–människa­relationen. är primatolog och psykolog vid Great Ape Språket dignar av djursymbolik, djurliknelser Trust i Des Moines, Iowa. Kanzi, Panbanisha och metaforiska animaliseringar ägnade att and Nyota är tre bonobo­­apor som sedan länge karakterisera människor – bildspråkstyper som lever i hennes närhet. De förstår talat mänskligt oftast på ett nedvärderande sätt reducerar text­ språk och svarade villigt på Sues frågor, varmed djuret till indikator för en viss egenskap eller de på ett grundläggande sätt bidrog till artikelns associerar det med en viss plats i en hierarki. tillkomst. Om en mänsklig person kallas ”hund” är det i regel inte förmågan till gott kamratskap som INLEDNING åsyftas: animaliseringen av personen ifråga Det är ovanligt att apor själva skriver artiklar innebär istället en koppling till smuts, obild­ eller böcker – desto vanligare att människor ning och allmän värde löshet. En annan aspekt skriver om apor och andra arter. Dessa berät­ av den litterära djurproblematiken är att många telser om ickemänskliga djur som människor berättelser gör sina djur till ställföreträdande skriver handlar då alltid både om människorna människor, genom att privilegiera en allegorisk själva och om djuren ifråga, men tyngdpunk­ eller metaforisk läsart. Barnlitteraturens stora ten kan förflyttas och ambitionerna variera.2 menageri är kanske det första många tänker på Skönlitteraturen är van vid att berätta ur när litteratur och djur nämns i samma ande tag. AMELIE BJÖRCK TFL 5 Som Tess Cosslett påpekar i sin undersökning EN OMORIENTERAD LÄSNING av 1800­talets djurberättelser för barn förloras Litteraturens och litteraturvetenskapens antro­ djuren visserligen aldrig helt ur sikte ens i pocentriska osynliggöranden – som alltså i fabler eller berättelser där påklädda djur talar värsta fall reducerar både litteraturens potential människo språk: ”The animal characters in the och vår etiska utblick – är en central fråga inom stories may be metaphors for slaves, women de räjonger av det växande fältet human–animal or children, but they are also metaphors for studies (HAS) som ägnar sig åt att analysera animals.”3 Men en snabbscanning av barnboks­ kulturella representationer. Intressanta nyläs­ utbudet år 2012 säger mig att det oreflekterade ningar, där djuren och artdiskursen lyfts fram förmänskligandet av djurkaraktärer sannolikt ur skuggan, finner man exempelvis hos Margot har ökat efter det sekel Cosslett undersökt. Där Norris, Philip Armstrong, Susan McHugh, 1800­talets berättelser ofta bemödar sig om att Cary Wolfe och på hemmaplan Ann­Sofie uppfinna speciella tekniker för att förklara hur Lönngren.7 Inspirerad av denna rörelse vill jag det kommer sig att djuren kan tala – ofta genom här undersöka vad som händer när de meta­ att iscensätta något slags ”översättningsakt” – foriska animaliseringar av människor, som finns så ser man mer sällan sådana messyrer idag. i Vladimir Nabokovs Lolita (1955), materialise­ Dagens barnboksdjur kan helt okommenterat ras till ett fysiskt närvarande litterärt apsub­ tala, tänka och känna likadant som människor. jekt i Sara Stridsbergs Darling River (2010).8 Hur mycket handlar en rar och hyllad bok som Grundtanken är att detta förkroppsligande på Apan fin av Anna­Clara Tidholm egentligen avgörande vis omorienterar läsningen, varmed om apliv? Och hur många läsare ägnar en enda artdiskursen får nya innebörder. tanke åt saken? Apan som arttillhörigt subjekt Att Darling River är skriven med Lolita som med ett specifikt sorts djurliv och en viss um- förlaga är ingenting som utsägs i klartext, mer welt, för att tala med Jakob von Uexküll, blir i än genom det gemensamma namnet på en liknande fall irrelevant i läsningen.4 flicka, men det blir uppenbart så snart man läser Som Carol Adams beskriver saken, både med den nyare boken – ifall man har läst den äldre. hänvisning till köttindustrins mörkläggning av I Darling River slitsas berättelsen om Humbert charkprodukternas ursprung i levande