082010 Förfarandet av miljökonsekvensbedömning för genbanan Esbo – Salo Konsekvensbeskrivning Förfarandet av miljökonsekvensbedömning för genbanan Esbo–Salo (MKB) Miljökonsekvensbeskrivning Trafikverket Helsingfors 2010 Förfarandet av miljökonsekvensbedömning för genbanan Esbo – Salo, miljökonsekvensbeskrivning 2 INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 5.7 Osäkerhetsfaktorer 31 5.8 Jämförelsealternativen 33 11 landskap OCH kulturmiljö 54 KONTAKTUPPGIFTER OCH FRAMLÄGGANDE 7 5.9 Etappvis realisering 35 11.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 54 5.10 Sammandrag 35 FÖRORD 8 11.2 Landskapets allmänna drag 55 5.11 Slutsatser 35 11.3 Värdefulla områden 55 TERMFÖRKLARING 9 11.4 Konsekvenserna generellt 58 6 människornas LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH TRIVSEL 36 1 PROJEKTET 10 11.5 Konsekvenserna för åkerområdena 59 6.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 36 11.6 Beskrivning och konsekvenser av dragningsalternativen 60 1.1 Projektets motiveringar och mål 10 6.2 Utgångspunkter och prioriteringar 36 11.7 Sammanfattning och slutsatser 83 1.2 Projektbeskrivning och planeringsprinciper 11 6.3 Nuläge 36 1.3 Trafiken på genbanan Esbo–Salo 11 6.4 Konsekvenser för boendet och trivseln 37 12 objekt INOM nätverket natura 2000 86 1.4 Tidigare planer och utredningar i anslutning till projektet 12 6.5 Konsekvenser för områdets karaktär och samhällelighet 39 1.5 Samband med övriga projekt 12 12.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 86 6.6 Konsekvenser för rörligheten och trafiken 40 12.2 Nuläge 86 6.7 Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv 41 2 ALTERNATIVEN 13 12.3 Konsekvenser för objekten inom nätverket Natura 2000 87 6.8 Konsekvenser för näringsrenar och tjänster 42 2.1 Alternativa terrängkorridorer för banan 13 6.9 Konsekvenser för välfärden 43 13 aNDRA värdefulla naturobjekt 88 2.2 Gemensamma dragningsavsnitt för alternativen (E+M) 14 6.10 Lindring av skadliga konsekvenserna 43 2.3 Dragningen som följer motorväg E18 (M) 14 6.11 Sammanfatning av konsekvenserna 43 13.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 88 2.4 Den södra dragningen (E) 14 13.2 Nuläge 88 2.5 Dragningen norr om Ylisjärvi (Mp) 14 7 buller 45 13.3 Konsekvensmekanismer 91 2.6 Dragningen söder om Lahnajärvi och Aneriojärvi (Mk) 14 13.4 Konsekvenser av alternativen 91 7.1 Utgånsinformation och tillämpade metoder 45 2.7 Dragningen via Paloniemi i Lojo (Ee) 14 13.5 Åtgärder för lindring av konsekvenserna 92 7.2 Bullersituationen idag 45 2.8 Den nuvarande kustbanan (jämförelsealternativ 0+) 14 13.6 Sammanfattning och slutsatser 92 7.3 Konsekvenser för bullernivåerna 45 2.9 Alternativ som undersökts och förkastats under planeringen 15 7.4 Konsekvenser för de stillsamma områdena 46 14 konsekvenser FÖR djurbeståndet, väXTLIGHETEN OCH DE 7.5 Bullerbekämpningen och effekterna av denna 47 3 FÖRFARANDET VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 16 ekologiska FÖRBINDELSERNA 93 7.6 Srombuller 47 3.1 Syftet och målen med bedömningsförfarandet 16 7.7 Slutsatser 48 14.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 93 3.2 Behovet av ett bedömningsförfarande 16 14.2 Konsekvensmekanismer 93 3.3 Bedömningsförfarandets innehåll och medverkande parter 16 8 vibration 49 14.3 Konsekvenser av alternativen 93 3.4 Kopplingarna mellan MKB och den preliminära generalplaneringen 17 14.4 Åtgärder för lindring av konsekvenserna 95 8.1 Uppkomst och förekomst av vibrationer 49 3.5 Deltagande, information och växelverkan 18 14.5 Slutsatser 95 8.2 Erfarenhet och observation av vibrationer 50 3.6 Tidsplan för bedömningsförfarandet 18 14.6 Utter 96 8.3 Riktgivande gränsvärden för vibrationer 50 3.7 Kontaktmyndighetens utlåtande om miljökonsekvensprogrammet 18 14.7 Ekologiska förbindelser 96 8.4 Riskområden med tanke på vibrationsolägenheterna samt vibrations- kontroll 51 4 Bedömda miljökonsekvenser 22 15 grundvatten 99 8.5 Sammanfattning 51 4.1 Konsekvensbedömning och avgränsning av konsekvensområdet 22 15.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 99 4.2 Tillämpade metoder och aspekter som påverkat bedömningen 22 9 luft OCH klimat 52 15.2 Nuläge 99 15.3 Konsekvenser för grundvattnet 100 9.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 52 5 regional STRUKTUR OCH markanvändning 23 15.4 Lindring av de skadliga konsekvenserna 101 9.2 Utsläpp 52 15.5 Osäkerhetsfaktorer 101 5.1 Utgånsinformation och tiilämpade metoder 23 9.3 Konsekvenser för luften och klimat 52 15.6 Jämförelsealternativen 101 5.2 Nuläge och centrala planer 23 5.3 Påverkansmekanismer 28 10 jordmån OCH BERGGRUND 53 16 ytvatten 102 5.4 Projektets inverkan på regional struktur och markanvändning 28 10.1 Utgångsinformation och granskningsmetoder 53 5.5 Konsekvenser av alternativ 0+ 31 16.1 Utgångsintomation och tillämpade metoder 102 10.2 Nuläge 53 5.6 Åtgärder för att lindra nackdelarna 31 16.2 Ytvattens nuläge 102 10.3 Konsekvenser 53 Förfarandet av miljökonsekvensbedömning för genbanan Esbo – Salo, miljökonsekvensbeskrivning INNEHÅLL 3 16.3 Konsekvensmekanismer 103 bilagor 119 16.4 Lindring av de skadliga konsekvenserna 103 1. Kontaktmyndighetens utlåtanden om miljökonsekvensernas bedömningspro- 16.5 Jämförelsealternativen 104 gram 16.6 Slutstser 104 2. Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden, markanvändning, land- 17 objekt MED RISK FÖR FÖRORENAD JORDMAN 105 skapet och kulturmiljön (temakartor 1:20 000) 17.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 105 17.2 Beskrivning av nuläget 105 3. Konsekvenser för naturförhållandena (temakartor 1:20 000) 17.3 Behov av ytterligare undersökning 105 17.4 Konsekvensbedömning 105 4. Antal invånare som utsätts för buller och antal fritidshus inom bullerområdet 17.5 Osäkerhetsfaktorer 107 längs de olika alternativa sträckningarna per kommun 17.6 Förbyggande och lindring av skadliga konsekvenser 107 17.7 Centrala konsekvenser och jämförelsealternativen 107 5. Ytvatten vid banalternativens verkningsområde och möjliga konsekvenser för dem 18 trafik 108 18.1 Utgångsinformation och tillämpade metoder 108 18.2 Beskrivning av trafikarrangemangen 108 18.3 Jämförelsealternativ 109 18.4 Slutsatser 109 19 anläggningstiden 110 19.1 Konsekvenser under byggnadet 110 19.2 Uppsamlingsställen 110 20 osäkerhetsfaktorer 110 21 riskhantering 111 21.1 Allmänt 111 21.2 Risker under driften 111 21.3 Konsekvenser under byggandet 111 22 förebyggande OCH LINDRING av SKADLIGA konsekvenser 111 23 centrala konsekvenser, jämförelsealternativen OCH slutsatser 112 24 konsekvensuppföljning 117 25 planer, tillstånd OCH beslut SOM krävs FÖR GENOMFÖRANDET av PROJEKTET 117 26 projektets fortsatta PLANERING OCH TIDSPLAN FÖR GENOM- FÖRANDET 118 27 KÄLLFÖRTEKNING 118 Förfarandet av miljökonsekvensbedömning för genbanan Esbo – Salo, miljökonsekvensbeskrivning 4 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Projektets syfte och motiveringar I slutet av år 2004 tillsatte kommunikationsministeriet en arbetsgrupp med uppgift att För alternativ E finns ett underalternativ: MKB-förfarandet består av två faser: bedömningsprogrammet och bedömningsbeskriv- utreda behovet av den s.k. ELSA -banan (järnvägen Esbo – Lojo – Salo), inklusive möjliga ningen. Bedömningsprogrammet är en plan över vilka miljökonsekvenser som ska be- alternativa bandragningar, med tanke på ett beslut om fortsatt planering och framtida • Underalternativ Ee viker av från huvudalternativ E vid Lempoonsuo i Lojo, går ge- dömas och hur bedömningen ska göras. Miljökonsekvensprogrammet för genbanan Es- reserveringar i planläggningen. År 2006 förelåg resultaten av arbetsgruppens arbete. nom Routio, Paloniemi och Karstu där den ansluter till huvudalternativ E. bo – Salo var framlagt under perioden 14.9 – 13.11.2009. Projektets kontaktmyndighet En uppföljningsgrupp kom till slutsatsen att det är befogat att den nya snabba järn- Nylands ELY -central gav sitt utlåtande om programmet 7.12.2009. vägsförbindelsen tas med i markanvändningsplanerna som reservering på lång sikt, ef- Jämförelsealternativ 0+: Som alternativ 0+ studerades den förefintliga kustbanan Es- tersom förbindelsen mellan Åbo och Helsingfors har strategisk betydelse för Finlands bo – Karis – Salo, med de föreslagna förbättringarna av den snabba banan mellan Hel- Utifrån bedömningsprogrammet och feedbacken på detta gjordes den egentliga konse- trafiksystem. singfors och Åbo i förutredningen; dessa förbättringar är inrättande av dubbelspår på kvensbedömningen. Resultaten av denna presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. avsnittet Kyrkslätt–Ingå, samt förbättrad bangeometri mellan Ingå och Sjundeå. Parallellt med miljökonsekvensbedömningen sammanställdes den preliminära general- Enligt uppföljningsgruppens framställning är det befogat att det på avsnittet Esbo – Sa- planen för genbanan Esbo – Salo. lo görs förberedelser med tanke på en ny dragning via Lojo. Uppföljningsgruppen anser MKB-förfarande att banlinjen mellan Esbo och Lojo bör baseras på den dragning i närheten av motorvä- De väsentligaste miljökonsekvenserna gen, som finns upptagen i den fastslagna landskapsplanen för Nyland. Genom förfarandet vid miljökonsekvensbedömning produceras information som be- hövs för beslutsprocessen. Med stöd av detta förbättras möjligheterna för de delaktiga Regional struktur och markanvändning I förutredningen granskades två dragningsalternativ för avsnittet Lojo – Salo. Det ena att påverka och mer information genereras om projektet, nuläge inom projekt området, alternativet grundade sig på den gamla reserveringen för banlinjen ELSA och det andra olika parters synpunkter samt om konsekvenserna av projektet. Med stöd av MKB -för- Genbanan effektiviserar kommunikationerna mellan huvudstadsregionen och Egentli- stödde sig på motorväg E18. Enligt kommunikationsministeriets