Wulfila och den gotiska bibeln Wulfila and the Gothic Bible wulfila jah vos weihons bokos gutane Tryckt med bidrag från Thore och Vera Virgins fond. utställning i carolina rediviva 25 maj 2011 – 5 maj 2012 Utställningskommissarie: Lars Munkhammar. Katalogtexter: professor Anders Kaliff, Uppsala universitet; FD Rossen Milev, ordförande i BalkanMedia, Sofia; förste bibliotekarie Lars Munkhammar, Uppsala universitetsbibliotek. Grafisk form och produktion: Petra Wåhlin. Monterbygge och arrangemang: Lars Björdal, Bo Carlsson och Xtina Wootz. Katalogomslag: fol. 167v ur Codex argenteus samt utsnitt ur gravyr, kat. nr 20. Stort tack till: Caroline Chevallier, UUB • Per Cullhed, UUB • Anders Edling, UUB • Carla Falluomini, University of Sassari • Ulf Göranson, UUB • Håkan Hallberg, UUB • Åsa Henningsson, UUB • Magnus Hjalmarsson, UUB • Geoffrey Metz, Gustavianum • Hendrik Mäkeler, Myntkabinettet • Mathias von Wachenfeldt, Linköpings stiftsbibliotek • Lars-Owe Wennman, UUB • Xtina Wootz, UUB • Krister Östlund, UUB. Ett särskilt tack riktas till översättarna Thomas Adesko (Munkhammars bidrag) och Donald MacQueen (Kaliffs och Milevs bidrag). Vinjetter ur Thomas Hodgkin, Theodoric the Goth, New York-London 1891. Papper: Multiart Silk 300 g & 130 g. Typsnitt: Indigo & Omnia. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011. ISSN 0502-7462. © Uppsala universitetsbibliotek UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS UTSTÄLLNINGSKATALOG 50 Wulfila och den gotiska bibeln Wulfila and the Gothic Bible Redaktör / Editor: Lars Munkhammar Uppsala 2011 Kat. nr 20. Innehåll Förord ................................................................................................... 5 Ulf Göranson Goternas ursprung – Mystiskt och missförstått ............................... 7 Anders Kaliff Wulfila, goterna och bibeln .............................................................. 15 Lars Munkhammar Wulfila och de gotologiska studierna sedan 2005 .......................... 25 Rossen Milev Katalog ............................................................................................... 55 Contents Preface ................................................................................................ 31 Ulf Göranson The Origins of the Goths – Mysterious and Misunderstood ........ 33 Anders Kaliff Wulfila, the Goths and the Bible ..................................................... 41 Lars Munkhammar Wulfila and the new Gothology since 2005 .................................... 49 Rossen Milev Catalogue ........................................................................................... 59 Förord Att fira 1700-årsjubileum hör inte till vanligheterna. Men det är en verklig märkesman i europeisk kultur- och religionshistoria, ja även i den politiska historien, som vår årsutställning erinrar om. Biskop Wulfilas födelseår, låt vara inte bekräftat av moderna folkbokföringsmetoder, har internationellt blivit vedertaget som just år 311. Biskop Wulfila skapade ett skriftspråk för sina goter i akt och mening att fästa åtminstone de heliga texterna på folkspråket. Om det också ut- nyttjats för andra litterära syften eller för lagstiftning, förvaltning och handelsavtal vet vi inte. Spåren av den gotiska skriften är få och nästan inga världsliga dokument finns bevarade. Den översättning av bibeltexter Wulfila genomförde hade säkert ett identitetsskapande ändamål. Goterna var pressade mellan det romerska riket och andra folk och stammar i en tid av stora folkförflyttningar och allmän oro. Att ha tillgång till sin religions huvudtexter på det egna språket ansågs uppenbarligen förmedla en känsla av inre styrka och sammanhållning. Bibeln på hebreiska och grekiska och snart också i latinsk version gjorde det inte mindre nödvändigt för både goter och andra folk i tidigkristen tid att också få innehållet förmedlat i en auktoritativ version på folkspråket. Ännu hade inte västkyrkan genomfört sitt krav på att Vulgata och dess latin var enda sanktionerade uttryckssättet. Den särskilda trosinriktning goterna bekände sig till, arianismen med dess avvikande uppfattning om Kristi gudomliga natur, gjorde det kanske särskilt viktigt för Wulfila att fixera texten på det egna språket. Att han medvetet styrt översättningen i ariansk riktning har dock inte hävdats. När Wulfila förde sina goter geografiskt, politiskt och fredsskapande under romarväldets beskydd i Moesien (nuv. Bulgarien), stannade andra gotiska stammar utanför. Denna tudelning av goterna fortsatte ända till dess de två huvudströmmarna etablerade sig i nuvarande Sydfrankrike, Spanien och Italien för att slutligen assimileras med befolkningar, där gotiskan som språk inte överlevde. Men ett objekt bestod, hur märklig och krokig dess historia än är. Den överlägset största textmassan gotiska – merparten av de fyra evangelierna – finns sedan 1669 i Uppsala universi- tetsbibliotek: Silverbibeln. Hade vi inte haft detta unika och oskattbara dokument i snart 350 år, hade Uppsala inte haft någon anledning att aktivt delta i firandet av Wul- fila. Annat var det på 1600-talet, då göticismen gick så långt att seriösa lärde hävdade att Silverbibeln faktiskt var skriven här och på det språk våra förfäder talade. Så är faktiskt inpräglat på de silverpärmar, i vilka den 5 utstyrdes vid riks- och universitetskanslern Magnus Gabriel De la Gardies donation. Snart nog övergavs på goda grunder den teorin, men Silverbi- beln som huvuddokument för språklig forskning har bara förstärkts. Till frågan om goternas ursprung och tidigaste historia bidrar den däremot inte mycket. De antika historikernas berättelser har tolkats mycket olik- artat genom århundradena. Den moderna arkeologin har möjlighet att ge säkrare svar. Wulfilas insatser som språkman, religiös och politisk ledare belyses i utställningen och i de tre lärda uppsatser som publiceras i denna katalog. Jag tackar varmt författarna för deras framställningar, som från olika per- spektiv förklarar Wulfila och goterna på ett annat sätt än när vi vanligen koncentrerar oss på Silverbibeln. Alla våra skickliga medarbetare som samlat objekt, formgivit och byggt utställningen och grafiskt skapat katalogen är värda stort tack. Ett av bib- liotekets främsta och lärdaste namn måste dock framhävas med särskild tydlighet. Förste bibliotekarien Lars Munkhammar har under en följd av år framgångsrikt ägnat stor kraft åt alla aspekter på det gotiska arvet i bib- lioteket. Han har också varit en skickligt förmedlande länk mellan oss och bulgariska forskningsinsatser på området; välförtjänt förärade honom den särskilda forskningsstiftelsen i Sofia sin Wulfilamedalj. Han står också som en av organisatörerna i juni av ett stort vetenskapligt Wulfilasymposium, som kommer att öppnas i Uppsala av Unesco:s generaldirektör dr Irina Bokova. Ulf Göranson Överbibliotekarie 6 Anders Kaliff Goternas ursprung Mystiskt och missförstått Kom goterna ursprungligen från Skandinavien? I äldre historie- forskning var den uppfattningen vanlig. Under senare tid har arkeologer och historiker undvikit ämnet eftersom frågan om goternas härstamning har blivit sammankopplad med extrem nationalism. Tiden är inne att med nya ögon betrakta detta i grunden så spännande ämne. Goterna spelade en framträdande roll i det senantika och tidigmedeltida Europa. Inte minst därför har spekulationer kring deras ursprung varit ett omtyckt ämne. Flera europeiska nationer har, från medeltiden och framåt, hävdat släktskap med goterna: Spanien, Österrike, Tyskland och inte minst Sverige. Ofta har det skett som ett led i försök att legitimera egna politiska intressen. Under svensk stormaktstid på 1600-talet var detta tydligt, då den så kallade göticismen blomstrade. Denna ”skola” menade att goterna till sitt ursprung var identiska med de svenska götarna. Den för eftervärlden mest kände representanten för denna uppfattning var Olof Rudbeck som även sökte bevisa att antikens högkulturer hade sitt ur- sprung i Sverige och Uppsala. Rudbecks idéer kan idag vid en hastig blick Olof Rudbeck, Atlantica. tyckas både märkliga och löjeväckande, men han var en i sin tid mycket Frontespis / frontispiece. respekterad vetenskapsman, med många strängar på ly- ran. Kopplingar mellan nationell historieskrivning, bib- liska och antika myter var ännu legio. Rudbecks teorier var därför inte alls så märkliga i sin samtid som de fram- står som idag, snarast var hans argumentation ovanligt slagkraftig. I centrum av hans nationella självbild fanns såväl Gamla Testamentets folk och händelser som släkt- skapet med de ryktbara goterna. Rudbecks idévärld tycks idag mycket avlägsen och därmed mera kuriös än farlig. Mera problematiskt är det propagandistiska sätt som goterna användes på under tredje rikets tid i Tyskland. Goternas gamla områden i östra Europa sågs då som lik- tydiga med de germanska ursprungsområden som borde införlivas med det nya stortyska riket. Det här var ingen idé som uppfanns av nazisterna, utan en konsekvens av den kulturhistoriska arkeologin som utvecklats under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Denna var inriktad på att identifiera arkeologiska fynd och läm- ningar – ”kulturgrupper” – med bosättningsområden för 7 olika folk. Arkeologin som vetenskap hade under denna tid en påtaglig na- tionalistisk agenda, där det ofta handlade om att belägga den egna natio- nens historiska ursprung. Som den främste företrädaren för detta synsätt brukar räknas den tyske arkeologen Gustaf Kosinna (1858–1931). Steget från att identifiera forntida arkeologiska ”kulturer” till att koppla dessa till historiskt kända folk och nationer var inte så långt. De arkeologiska fynden