2 3 158 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVIII Ämnet2 arkeologi började formas vid sekelskiftet 1800. Arkeologins tidiga historiaÄmnet arkeologioch framväxten började av dessformas institutioner vid sekelskiftet skildras 1800. i boken Arkeologins genom korta tidiga bio- grafierhistoria över och framväxten60 företrädare av dessfrån slutetinstitutioner av 1700-talet skildras till i boken andra genomhälften korta av 1900- bio- Svenska arkeologer – i det förflutna talet.grafier Här över presenteras 60 företrädare professorer, från slutet museimän av 1700-talet och fältarkeologer, till andra hälften deras av forsk-1900- Svenska arkeologer ningsområdentalet. Här presenteras och verksamheter. professorer, Många museimän av dem och är fältarkeologer, internationellt deras kända, forsk- alla medningsområden det gemensamt och verksamheter. att deras födelseår Många är av senast dem 1921.är internationellt De olika artiklarna kända, allager tillsammansmed det gemensamt en initierad att deras bild av födelseår ämnets ärutveckling senast 1921. under De mer olika än artiklarna200 år. ger tillsammansBokens redaktör en initierad är Anne-Sofie bild av ämnets Gräslund, utveckling professor under emeritus mer än i arkeologi200 år. vid Uppsala Bokens universitet. redaktör är Anne-Sofie Gräslund, professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi medKungl. säte Gustav i Uppsala. Adolfs Sin Akademien uppgift att förfrämja svensk forskning folkkultur rörande är en svensk riksakademi folklig Svenska arkeologer – i det förflutna kultur,med säte begreppet i Uppsala. taget Sin i uppgiftvid mening, att främja skall forskning Akademien rörande enligt svensk sina stadgarfolklig blandkultur, annat begreppet fullgöra taget genom i vid att mening, i sina skriftserier skall Akademien offentliggöra enligt forskningsrön sina stadgar Redaktör: Anne-Sofie Gräslund inombland ämnesområdenannat fullgöra genomsom den att har i sinatill uppgift skriftserier att vårda offentliggöra sig om. Huvudserien forskningsrön är Actainom Academiaeämnesområden Regiae som Gustavi den har Adolphi,till uppgift vars att vårdaförsta signummer om. Huvudserien utkom 1933. är ActaBland Academiae övriga serier Regiae kan nämnas Gustavi Folklivsskildringar Adolphi, vars första och nummer bygdestudier, utkom Kungl. 1933. GustavBland övriga Adolfs serier Akademiens kan nämnas småskrifter Folklivsskildringar och Svenska ochsagor bygdestudier, och sägner. Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner. Redaktör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, [email protected]ör för skriftserierna är docent Maj Reinhammar, [email protected]. Svenska arkeologer Redaktör: Anne-Sofie Gräslund UPPSALA 2020 Kungl. Gustav Adolfs Akademien Distribution: för svensk folkkultur Distribution:eddy.se ab eddy.see-post: [email protected] UPPSALA 2020 e-post:Box 1310, [email protected] 621 24 Visby. Telefon: 0498-25 39 00 ISSN 0065-0897 Boxhttp://kgaa.bokorder.se 1310, 621 24 Visby. Telefon: 0498-25 39 00 ISSNISBN 0065-0897978-91-87403-38-5 http://kgaa.bokorder.se ISBN 978-91-87403-38-5 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 1 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI 158 3 ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAVI ADOLPHI CLVIII Svenska arkeologer Redaktör: Anne-Sofie Gräslund UPPSALA 2020 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur 4 Omslagsbild: Från historikern Olof Palmes (1884–1918) utgrävning på vad som senare blev Fornhemmets/Sigtuna museums tomt i Sigtuna sommaren 1915, då murrester och skelettgravar påträffades. Stående från vänster Eskil Olsson och Bengt Thordeman, sittande från vänster Nils Palmgren, Olov Janse, Carl Mörner, Evald Uggla och Oscar Almgren. Framför dem ses några skelettgravar. (Foto troligen Olof Palme. UUB.) – Den oavslutade grävningen fullföljdes 1923 av Otto Janse med hjälp av Erik Floderus. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur ISSN 0065-0897 ISBN 978-91-87403-38-5 Printed in Sweden 2020 Textgruppen i Uppsala AB & RK tryck, Uppsala 5 Innehåll Förord . 7 Nils Henrik Sjöborg (1767–1838). Av Jarl Nordbladh . 9 Magnus Bruzelius (1786–1883). Av Påvel Nicklasson . 17 Sven Nilsson (1787–1855). Av Johan Hegardt . 23 Carl Georg Brunius (1792–1869). Av Anders Andrén . 29 Bror Emil Hildebrand (1806–1884). Av Johan Hegardt . 35 Nils Gustaf Bruzelius (1826–1895). Av Bertil Helgesson . 41 Hjalmar Stolpe (1841–1905). Av Charlotte Hedenstierna-Jonson . 47 Hans Hildebrand (1842–1913). Av Evert Baudou . 55 Oscar Montelius (1843–1921). Av Anders Kaliff . 61 Emil Eckhoff (1846–1923). Av Jes Wienberg . 69 Bernhard Salin (1861–1913). Av Anne-Sofie Gräslund . 75 Georg Sarauw (1862–1928). Av Tove Hjørungdahl & Carl Holmberg . 83 Otto Janse (1867–1957) och Olov Janse (1892–1985). Av Johan Hegardt . 91 Oscar Almgren (1869–1945). Av Fredrik Ekengren . 99 Oskar Lidén (1870–1957). Av Kristina Jennbert . 107 Otto Rydbeck (1872–1954). Av Lars Ersgård . 113 Knut Stjerna (1874–1909). Av Patrik Nordström . 119 Johan Alin (1879–1944). Av Stina Andersson . 131 Ture Johnsson Arne (1879–1965). Av Ingmar Jansson . 137 Gustaf Hallström (1880–1962). Av Evert Baudou . 147 Otto Frödin (1881–1953). Av Lars Ersgård . 153 Bror Schnittger (1882–1924). Av Lars Ersgård . 161 Nils Lithberg (1883–1934). Av Gustaf Svedjemo . 169 Gunnar Ekholm (1884–1974). Av Fredrik Ekengren . 177 Karl Esaias Sahlström (1884–1964). Av Tony Axelsson . 183 Sune Lindqvist (1887–1976). Av Bo Gräslund . 189 Nils Åberg (1888–1957). Av Birgit Arrhenius . 197 Birger Nerman (1888–1971). Av Patrik Nordström . 207 Nils Niklasson (1890–1966). Av Johan Wigforss . 217 Hanna Rydh (1891–1964). Av Elisabeth Arwill-Nordbladh . 223 Arthur Nordén (1891–1965). Av Anders Kaliff . 233 Andreas Oldeberg (1892–1980). Av Helena Victor . 241 Bengt Thordeman (1893–1990). Av Anders Andrén . 247 Axel Bagge (1894–1953). Av Stig Welinder . 255 Mårten Stenberger (1898–1973). Av Anne-Sofie Gräslund . 261 Agnes Geijer (1898–1989). Av Margareta Nockert . 269 John Nihlén (1901–1983). Av Gert Magnusson . 275 6 Ragnar Blomqvist (1901–1983). Av Anders Andrén . 281 Erik Floderus (1902–1955). Av Sten Tesch . 289 John-Elof Forssander (1904–1944). Av Stig Welinder . 295 Holger Arbman (1904–1968). Av Charlotte Hedenstierna-Jonson . 301 Sten Florin (1905–1987). Av Stig Welinder . 309 Wilhelm Holmqvist (1905–1989). Av Torun Zachrisson & Kristina Lamm 317 Greta Arwidsson (1906–1998). Av Birgit Arrhenius . 325 Hans Hansson (1907–1972). Av Kerstin Söderlund . 335 Nils-Gustaf Gejvall (1911–1991). Av Sabine Sten . 341 Dagmar Selling (1912–1987). Av Inger Zachrisson . 349 Åke Fredsjö (1913–1978). Av Oscar Ortman . 355 Carl-Axel Althin (1915–1973). Av Lars Larsson . 363 Carl-Axel Moberg (1915–1987). Av Jarl Nordbladh . 369 Hans Christiansson (1916–2001). Av Kjel Knutsson . 379 Berta Stjernquist (1918–2010). Av Lars Larsson . 387 Bertil Almgren (1918–2011). Av Frands Herschend . 395 Erik Nylén (1918–2017). Av Gustaf Trotzig . 405 Lili Kaelas (1919–2007). Av Ingegerd Särlvik . 413 Inga Serning (1920–1987). Av Inger Zachrisson . 421 Erik Cinthio (1921–2018). Av Hans Andersson . 427 Mats P. Malmer (1921–2007). Av Anders Andrén . 435 Märta Strömberg (1921–2012). Av Kristina Jennbert . 443 Förkortningar och källor till bildtexter . 449 Författare . 451 7 Förord Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur gav 2010 i sin Acta- serie ut en volym med titeln Svenska etnologer och folklorister, innehållande korta biografier över 35 för ämnet betydelsefulla personer. Boken mottogs väl och Akademien beslöt att gå vidare med en motsvarande volym behandlande äldre svenska arkeologer och utsåg mig till redaktör. Arbete påbörjades redan hösten 2016 och först nu föreligger det färdiga re- sultatet. Det har varit ett stort, tidskrävande och mödosamt arbete. En första lis- ta över tänkbara personer blev alldeles för lång. Med hjälp av övriga arkeologer i Akademien begränsandes antalet personer, framför allt genom att det senaste födelseåret sattes till 1921. Vi enades om en lista på 57 personer, som senare kom att utökas till 60. Nästa uppgift gällde att hitta hugade skribenter. Personal och emeriti från de arkeologiska institutionerna i Göteborg, Lund, Stockholm, Mittuniversitetet, Uppsala och Umeå åtog sig – utan övertalningar – att skriva, ofta om mer än en person. Även från flera av de större museerna har skribenter anmält sig. Totalt medverkar som författare 26 män och 15 kvinnor, vilket kan jämföras med de biograferade, där 52 är män och åtta kvinnor. Jag tackar varmt alla författarna för ett gott samarbete. Författarnas uppdrag var att producera en fem till åtta sidor lång biografi. De fick göra sina presentationer efter eget omdöme. Dock skulle den avporträtte- rades bakgrund och levnadsmiljö, utbildning, examina och anställningsperio- der vid olika institutioner redovisas, liksom de viktigaste arbetena och deras re- ception. De biograferade skulle i görligaste mån skildras utifrån sin samtid, men även deras aktualitet i senare tid borde belysas. Artiklarna fick gärna ha en personlig ton med såväl positiva som kritiska värderingar. Under planeringstiden framlades ett förslag om att också olika arkeologiska miljöer, som museer och universitetsinstitutioner, skulle skildras, men det skrinlades eftersom det ansågs alltför stort och komplicerat. När jag nu läser det färdiga resultatet är det påtagligt att miljöerna finns indirekt beskrivna genom att texterna om de biograferade personerna så att säga länkar i varandra och skildrar samarbeten