TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP 2013:3-4 MASKULINITET TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖRER Maria Andersson (ansv. utg.) & Per Anders Wiktorsson TEMAANSVARIG Magnus Öhrn REDAKTION Hedvig Härnsten (prenumerationsansvarig), Erik van Ooijen, Adam Wickberg Månsson (recensionsansvarig), Lydia Wistisen (kassör), Magnus Öhrn REDAKTIONSRÅD Redaktionsråd: Claes Ahlund (Åbo), Åsa Arping (Göteborg), Carin Franzén (Linköping), Paula Henrikson (Uppsala), Eva Hættner Aurelius (Lund), Roland Lysell (Stockholm), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Daniel Möller (Lund), Anders Olsson (Stock- holm), Margareta Petersson (Växjö), Torsten Pettersson (Uppsala), Rikard Schönström (Lund), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå) ADRESS Tidskrift för litteraturvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Hemsida: http://www.littide.su.se/forskning/tidskrift-for-litteraturvetenskap e-post: [email protected] TFL på internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Vetenskapsrådet Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Omslag, grafisk form & sättning: Richard Lindmark Tryck: Munkreklam AB, Munkedal ISSN: 1104-0556 TFL 2013:3-4 3 FRÅN REDAKTIONEN 5 LYDIA WISTISEN EN SÅNG OM TROJAS MURAR En analys av maskulin identitet och utanförskap i tre samtida svenska förortsskildringar 17 INGER LITTBERGER CAISOU-ROUSSEAU ”OM JAG EJ FÅR GÅ MED BYXSOR KAN JAG INTE LEFVA” Therese Andreas Bruce och kampen för en manlig identitet i 1800-talets Sverige 29 OLLE WIDHE SOM POJKAR GÅR OCH STÅR Läsning, maskulinitet och genre i Ossian Elgströms pojkböcker 45 RAGNI SVENSSON EN OUTSIDER OCH EN GENTLEMAN Mediala mytbilder av Bo Cavefors bokförlag 59 ANNA CAVALLIN FÖRFATTARENS VÄLKLÄDDA LIK En familjeförsörjares död på könskampens slagfält i August Strindbergs Giftas 75 MARIA JÖNSSON HEMMET SOM POJKLAND Relationellt subjektsblivande i Kerstin Thorvalls mellanålders- romaner 91 JAKOB STABERG IRMAS INJEKTIONER Psykiatrisk makt och kvinnligt motstånd i sekelskiftets patriarkala Wien 107 KRISTINA FJELKESTAM ”MÄN KAN INTE VÅLDTAS”? Märta Tikkanen, Stieg Larsson och heteronormativitetens gränser 121 FORSLID, HELGASON, LARSSON, LENEMARK, OHLSSON & STEINER ATT FÖRHANDLA LITTERÄRT VÄRDE Sami Said och Väldigt sällan fin 135 ÖRJAN TORELL CARL LARSSON LÄSER ANNA MARIA LENNGREN UTAN LITERARY TRANSFER Om litterär kompetens och personlig läsning 147 ANDERS ÖHMAN M.FL. HÖGSKOLEVERKETS UTVÄRDERING AV ÄMNET LITTERATURVETENSKAP 153 OMLÄSNING MICHEL FOUCAULT, HISTOIRE DE LA SEXUALITÉ (1976–84) Ulf Olsson, Johannes Björk, Moa Holmqvist 163 RECENSIONER Roger Whitson & Jason Whittaker,William Blake and the Digital Humanities ; Mats Malm, Poesins röster ; Lars Burman, Eloquent Students ; Martin Hellström (red.), Tron är mitt lokalbatteri ; Miranda Landen, Och nu börjar historien ; Anne Gry Haugland, Naturen i ånden ; Ulf Olsson, Språkmaskinen ; Anežka Kuzmicˇová, Mental Imagery in the Experience of Literary Narrative ; Cecilia Åsberg, Martin Hultman & Francis Lee (red.), Posthumanistiska nyckeltexter ; Wolfgang Ernst, Digital Memory and the Archive 197 MEDVERKANDE FRÅN REDAKTIONEN Maskulinitetsforskning är ett expansivt fält som än så länge genererat förhållandevis få litteraturvetenskapliga studier i Sverige. Årets sista TFL – ett 200-sidigt dubbelnummer – ägnas därför åt temat maskulinitet. I åtta artiklar utforskas pojkars och mäns olika skepnader, samt de berättelser, praktiker och rum som producerar dem. Lydia Wistisen inleder med en analys av maskulinitet och identitet i tre moderna förortsskildringar. Rummet står även i fokus i Maria Jönssons bidrag som behandlar hemmet som pojkland i Kerstin Thorvalls mellanåldersböcker. Tre artikelförfattare närmar sig maskulinitetsproblematiken utifrån olika aktörer i det litterära kretsloppet. Ragni Svensson undersöker män som ger ut böcker med fokus på förläggaren Bo Cavefors, Anna Cavallin analyserar män som skriver i Strindbergs Giftas och Olle Widhe diskuterar pojkar som läser hos Ossian Elgström. Men maskulinitet berör förstås inte enbart män. Kvinnans roll för maskulinitetskonstruktionen i kretsarna kring Sigmund Freud fokuseras i Jakob Stabergs artikel, medan Inger Littberger Caisou-Rousseau diskuterar könsöverskridaren Therese Andreas Bruces kamp för en manlig identitet på 1800-talet. I Kristina Fjelkestams avslutande bidrag problematiseras våldtäktens implicita genuskodning i två berättelser om kvinnor som förvandlar sig till ”våldtäktsmän”. Utöver temaartiklarna rymmer numret en undersökning om förhandlingen av litterärt värde genomförd av en forskargrupp vid Lunds och Göteborgs universitet, samt en begreppsutredning av ”literary transfer” av Örjan Torell. Artikelavdelningen avslutas med en rapport från Anders Öhman och de svenska ledamöterna i bedömargruppen vid Högskoleverkets utvärdering av ämnet litteraturvetenskap under 2012–2013. Omläsning ägnas denna gång åt Michel Foucaults Histoire de la sexualité (1976–84). Ulf Olsson, Johannes Björk och Moa Holmqvist diskuterar olika aspekter av Foucaults verk och reflekterar över dess betydelse för litteraturvetenskapen – då och nu. Numret rundas av med recensioner av aktuell litteraturvetenskaplig forskning. Vi vill rikta ett varmt tack till Magnus Öhrn som varit temaansvarig för detta nummer. Maria Andersson & Per Anders Wiktorsson LYDIA WISTISEN EN SÅNG OM TROJAS MURAR En analys av maskulin identitet och utanförskap i tre samtida svenska förortsskildringar Det finns inget att göra i den här trista gudarna som är nya (2003), Andrzej Tichýs förorten, / det finns ingenting här för oss. / Nä, debutroman Sex liter luft (2005) och Hassan ursäkta jag överdrev litegrann, / vi kan ju supa, Loo Sattarvandis Still (2007). Dessa tre texter knarka och slåss. / För så har det alltid varit här utspelar sig i samma perifera förortsmiljö som ute, / ingen jävel har brytt sig om oss.1 Ebba Grön sjöng om nästan trettio år tidigare. Därtill skildrar de unga desillusionerade män i Texten är hämtad från den klassiska svenska jakt på en identitet, grundad i annat än omvärl- punklåten ”We’re Only in it for the Drugs” dens fördomar. Mina frågor kretsar kring hur från albumet med samma namn av gruppen maskulinitet konstrueras utifrån en position av Ebba Grön. Titel och text tecknar en bild av såväl socialt som rent geografiskt utanförskap. förorten och dess unga manliga innevånare, Hur tar man makten över en miljö, som i sig vilken nu kan sägas vara cementerad i vårt kol- utgör en symbol för maktlöshet? Hur etablerar lektiva medvetande. Året är 1979 och redan man en autonom identitet när de enda förebil- finns ettalltid med i bilden. De svenska för- derna är stereotyper skapade av andra? orterna har alltid upplevts som meningslösa, dess unga män har alltid haft tråkigt och de har EN ANNORLUNDA PLATS alltid varit arga. De har också alltid på samma Anledningen till att jag inledde med en text gång bejakat och bekämpat samhällets fördo- från 1970-talet är att man under denna period mar gentemot dem. Med förortsmotivet följer började skildra betongförorten som ett nytt ur- en viss typ av maskulinitet, vilken kan vara nog bant litterärt rum.2 Med betongförort syftar så svår att frigöra sig från. Påståendet ”We’re jag på de socialt utsatta och ofta slitna höghus- Only in it for the Drugs” bär till exempel på så- områden, vilka vi finner i utkanterna av alla väl inslag av ironi som av sanning. I ordet alltid våra större städer. I de urbana områden som vilar här framför allt en känsla av vanmakt, av byggdes under och strax före miljonprojekten vrede och i grunden kanske även av sorg. etablerades en speciell förortsidentitet av unga Syftet med föreliggande artikel är att un- arga män, likt medlemmarna i Ebba Grön.3 dersöka relationen mellan miljö och maskulin Sedan dess har avståndet mellan inner- och identitet i tre svenska texter från 2000-talet: ytterstad bara vuxit, ekonomiskt, socialt, geo- Johannes Anyurus diktsamling Det är bara grafiskt och kanske även kulturellt. Temat för LYDIA WISTISEN TFL 5 ”We’re Only in it for the Drugs” har i den en ”etnisk annorlundahet” och det var också då samtida diskursen dragits till sin spets och de som de började gestaltas som farliga och skräm- senaste tio åren även på allvar slagit igenom i mande av media.11 Magnus Nilsson har i sitt vuxenlitterära sammanhang. I svensk ungdoms- arbete Den föreställda mångkulturen. Klass och kultur, musik och litteratur har betongförorten etnicitet i svensk samtidsprosa (2010) visat hur länge utgjort ett vanligt tema men det är först den svenska samtidsprosan ifrågasätter och kri- framemot 2000-talet som detsamma kan sägas tiserar de etniskt kodade föreställningarna om om poesi och skönlitteratur för en äldre pu- storstadsförorten, vilka kommit att dominera blik.4 Det är bara gudarna som är nya, Sex liter den massmediala diskursen.12 Precis som när luft och Still är tre av många uppmärksammade Ebba Grön skrev sina förortstexter är det i sam- verk, vilka laborerar med frågor om plats, makt tida skönlitterära skildringar en fråga om att ge- och identitet i en kontext av betongförort.5 stalta ett socialt och klassrelaterat utanförskap. Identiteter opererar genom skillnad och ”We’re Only in it for the Drugs” fortsätter: konstrueras ofta i kontrast till allt man inte vill ”Vi var trötta på tunnelbanan, / hade spel på vara eller är. Varje tid och plats har sina egna monotonin. / Dom här döda sovstäderna / där skillnadsskapande villkor.6 Precis som alla andra folk inte