Norge 1905 – Och Sedan

Norge 1905 – Och Sedan

KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT TIDSKRIFT Litteratur Norge 1905 – och sedan av redaktör Olof Santesson GretheVærnø: 1905-2005. Fra tvangsekteskap til partnerskap. Skilsmesse med sik- kerhetspolitiske komplikasjoner, Forsvarets høgskoleforening, Studievalgets skriftserie. Hefte nr. 2/2005. ågot har varit särskilt kittlande i då en verklig risk för öppet krig mellan minnet av 1905. Man har fäst sig två skandinaviska länder, en upprepning av Nvid vapenskramlet på vägen till allt som hade varit hundra år tidigare och unionsupplösningen. Särskilt tydligt är dessförinnan under århundraden? detta på svenskt håll. Mer intressant hade ”Det råder ingen tvekan om att faran det kanske varit om betraktare på båda för krig med Sverige var reell.” Den kom- sidor funderat över betydelsen av det som mentaren av en norsk forskare kunde man brast – snarare än det självklart positiva läsa i Dagens Nyheter1 som reaktion på en att norrmännen fick sin frihet från Sverige, nyhetsartikel i tidningen byggd på minnes- som de så hett eftertraktade. Vann båda län- anteckningar från det särskilda utskott som derna på kuppen även säkerhetspolitiskt, är sommaren 1905 hade att hantera Norges de vinnare än idag med Norge i NATO men ensidiga unionsuppbrott den 7 juni.2 I utanför EU, och Sverige tvärtom? artikeln fanns bl a följande passus: ”San- Nu tog det flera årtionden innan Norge ningen var att Sverige och Norge år 1905 och Sverige övervann misstro och kyla, stod på randen till krig.” I en kulturartikel och någon utpräglat norsk-svensk gemen- samma dag spekulerades det i risken för en skap kan väl inte sägas ha kommit till tändande gnista med nervösa truppuppbåd stånd. Allt hade givetvis ändå varit långt nära varandra.3 värre om det verkligen hade kommit till Fakta i målet var ju att norrmännen åren krigshandlingar hösten 1905. Fanns det före hade byggt skansar öster om den s k 1 ”DN-avslöjande väckte Norge”, Dagens Nyheter 2005-05-18. 2 Stenberg, Ewa och Petersson, Gustav J: ”Vi måste ta Norge”, Dagens Nyheter 2005-05-17. 3 Larsmo, Ola: ”När brödrafolken nästan drog i krig”, Dagens Nyheter 2005-05-17. 5-2005 136 5-2005 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT TIDSKRIFT Litteratur Glommenlinjen. De hade t o m rustat upp Grethe Værnøs tankar kring följderna av den utdömda fästningen Fredriksten, ut- unionsupplösningen och Norges skiftande anför vilken Karl XII hade mött sitt öde, säkerhetspolitiska konjunkturer fram till med fyra franska 12 cm artilleripjäser i dagens föränderliga värld. pansartorn av märket Schneider.4 Nu gick Först en bedömning av Arvid Cronenberg Norge längre. Som svar på att den svenska i hans studie över beredskapen i Jämtland flottan flyttade enheter norrut mot norska och Härjedalen under unionskrisen. Trots farvatten mobiliserade norrmännen den 13 den av generalstabschefen Axel Rappe september en del förband i Östnorge. sedan 1893 utarbetade fälttågsplanen mot Krigsminister Lars Tingsten var upptänd Norge blev det varken uppmarsch eller och överrumplade statsminister Christian allmän mobilisering, och det tog tid innan Lundeberg genom att på eget bevåg gå ut skyddstrupper mobiliserades. Man kan tala i pressen med uppgiften att Norge hade om en rustningsspiral men, skriver Cronen- inlett en ”gradvis” mobilisering. Det blev berg, bara upp till en modest nivå.6 några nervösa ögonblick för de förhandlare Bo G Hall, författare till en nyutkom- som sedan två veckor suttit i Frimurarlogen men biografi över krisens svenske biläg- i Karlstad. Sverige reagerade med att dra gare Christian Lundeberg,7 vill inte heller samman skyddstrupper, och 50 000 man blåsa upp krigsrisken.8 Över hans artikel i inkallades till repetitionsövningar. SMB, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, En hel del litteratur har ägnats åt hund- har dock någon satt rubriken ”Krig med raårsminnet,5 men jag tänker nöja mig med Norge?”9 Författaren spekulerar själv i hur att ta upp vad Akademiens egna ledamöter det skulle ha gått om det otänkbara trots har skrivit i ämnet ur ett företrädesvis för- allt hade inträffat: ”En militär konflikt bör svars- och säkerhetspolitiskt perspektiv. ha slutat med svensk seger; särskilt om den Framför allt gäller det kallade ledamoten blev kortvarig.” Konflikten således. 4 Nagell, Olav Risøen: Fredriksten festning og 1905, Fredriksten festnings venner, Halden 2002. 5 Se t ex Nilsson, Torbjörn & Sørensen, Øysten: 1905 – unionsupplösningens år. Nya perspektiv på ett svenskt-norskt drama; Goda grannar eller morska motståndare? Sverige och Norge från 1814 till idag, båda Carlssons Bokförlag 2005. 6 Cronenberg, Arvid: ”Jämtland och Härjedalen i unionskrisen”, Jämtlands fältjägarregemente band 2, Helsingborg 2002. 7 Hall, Bo G: Storsvensken som blev fredsfurste. Statsmannen och brukspatronen Christian Lundeberg, Proprius 2005. 8 Christian Lundeberg presenteras bl a i Halls artikel ”Sveriges främste politiske DOLDIS”, Kulturens Värld 3/2005. 9 Pennan & svärdet, nr 8/2005. 5-2005 137 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT Om krigsrisken skriver också Tommy till en nationalstat”, heter det med en for- Jeppsson, i Officerstidningen. Han tar av- mulering som kanske få svenskar skulle stamp i att stämningen hade nått kokpunk- komma på att ta till. ten. ”Detta hade möjligen motiverat en Författaren kommer så in på sitt hu- krigsförklaring och ett kortare krig.” Men vudtema. Unionsbrottet kallar hon ett Jeppsson tvivlar på att svensk opinion hade säkerhets- och försvarspolitiskt ”skjep- hållit för långvariga krigshandlingar med nevalg”. Det var utgångspunkten för den stora förluster. Norrmännen hade tveklöst utveckling som ledde till den stora splittr- motivationen. Den bars upp av en våg av ingen 1949 (sammanbrottet för planerna nationalism. Men både norska och svenska på en skandinavisk försvarsunion). Denna politiker, främst de två Christian, Michel- utveckling lägger framöver hinder i vägen sen och Lundeberg, ville annorlunda och ett försvarspolitiskt samarbete, något som har stor del i att krigsrisken kom av sig.10 de två länderna under alla år halvhjärtat I sin skrift Fra tvangsekteskap til part- har försökt kompensera för med mer eller nerskap är Grethe Værnø inte benägen att mindre lycka. tona ned det svenska trycket mot Norge. Det kan enligt Grethe Værnø faktiskt Det var Sveriges sista försök att få kontroll argumenteras för att unionens fördel var att över norsk säkerhetspolitik. I Norge mer den kunde anlägga en samlad helhetssyn än Sverige sågs Oscar II som en tyskvän, på unionsländernas säkerhet och planlägga eggad av Wilhelm II att ta i med hårdhand- för ett gemensamt försvar. Sådant hör vi skarna mot sina tredskande undersåtar. inte ofta, särskilt inte detta minnesår. Man Sedan de norska kraven på ett själv- kunde nästan tro att det var en storsvensk ständigt konsulatväsen börjat skapa kris- som skrev så. Nu splittrades Skandina- stämningar hade 1895 ett svenskt hot om vien, och det finns inte skäl att påstå att maktbruk fått normännen att tills vidare ge en gemensam utrikesledning hade klarat vika. 1905 fanns det en rimlig grund för utmaningarna bättre än de två länderna var att Norge denna gång, efter upprustning för sig, medger författaren. och med en stark försvarsvilja, inte skulle Unionen var ett tvångsäktenskap, fastslår böja sig för krigshot och att maktspråk från norskan. I en tid när en stark nationalism svensk sida faktiskt skulle leda till verk- härjade som en farsot i Europa ville norr- ligt krig. Men framför allt går den norska männen befrias. Demokratirörelsen växte försvarsexperten in på det som verkligen snabbare än i Sverige. I nationalkänslan hände, utan att närmare granska de fördelar ser hon limmet som befäster den nödvän- som dåtidens norrmän såg. ”Norge växte diga solidariteten och gemenskapen inom till en nationalstat, Sverige reducerades staten. 10 Jeppsson, Tommy: ”Kriget som inte blev av”, Officerstidningen 5/2005. 5-2005 138 5-2005 KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT Med unionsupplösningen bröt man upp hämndlysten svensk skadeglädje efter den från vad många hade uppfattat som en stra- 9 april på temat: se hur det gick när Norge tegisk enhet. Det som hade skilt parterna prompt skulle ut ur unionen. Först efter åt var näringspolitiska intressen mer än Stalingrad vågade svenskarna börja hjälpa utrikes- och säkerhetspolitik. Krigen hörde det ockuperade landet, anför hon syrligt. till det förflutna. Det är ingen rolig läsning för en svensk. Något av gammalt groll fanns för all Man får nästan intrycket att Sverige ur del kvar, som kan utläsas av att Sverige norskt perspektiv tycktes vilja lägga fick igenom att norska gränsfästningar krokben för Norge i NATO på grund av revs – nya fort skulle byggas till skydd en snarast doktrinär och inför Sovjetun- för Glommenlinjen – och Norge fick till ionen hukande hållning. Mest negativ är stånd den demilitariserade zon som med författaren mot förhållandena under Olof undantag för de tyska ockupationsåren Palmes regeringstid. Hon påminner om fanns kvar ända till 1993. Sverige behöll det norsk-svenska seminarium 1985, som ytterligare några årtionden ett ”krigsfall Utrikespolitiska Institutets dåvarande di- N (Norge)” eller N plus E (England), och rektör Nordal Åkerman ordnade och där norrmännen skapade ett försvar åt öster. hon själv deltog. De svenska deltagarna Men därefter räknade den svenska gene- fann hon besvärade av en fri diskussion. ralstaben inte med något militärt hot längs Och på svenska UD grinade man illa. den långa västgränsen, förrän Hitler sade Ett försvarssamarbete var omöjligt, något annorlunda.

View Full Text

Details

  • File Type
    pdf
  • Upload Time
    -
  • Content Languages
    English
  • Upload User
    Anonymous/Not logged-in
  • File Pages
    6 Page
  • File Size
    -

Download

Channel Download Status
Express Download Enable

Copyright

We respect the copyrights and intellectual property rights of all users. All uploaded documents are either original works of the uploader or authorized works of the rightful owners.

  • Not to be reproduced or distributed without explicit permission.
  • Not used for commercial purposes outside of approved use cases.
  • Not used to infringe on the rights of the original creators.
  • If you believe any content infringes your copyright, please contact us immediately.

Support

For help with questions, suggestions, or problems, please contact us