Jag är nemligen född i det polyglotta Wiborg fullkomnades den babyloniska förbistringen blitz Julia Tidigs tausend donnerwetter, tschort Es ist nicht wahr, das ist eine Lüge röfvat språkskatter, ordsmycken, klangjuveler och fört dem till hemmet Jak schkulle ock ha nåket att sige Ännu en moment, herr kornett, en pandrosett här i flätan, och allt är färdich man bryter ej på Att skriva sig över riksspråk, man bryter på landsmål Jag har tröttnat på ce Gustave III roy de Suède, il m’embête Svenskan är ett så svårt språk. Jag lärde mig det språkgränserna först vid 10 år, till dess talte jag så godt som endast finska född i det polyglotta Wiborg Johan minä sanoin: en ymmärrä venättä ”Yksi kieli, Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och yksi mieli”, ljuder från Ochotska hafvet till Eckerö men så var man ju också Elmer Diktonius prosa i Wiborg och det är likväl ännu i dag någonting annat än det öfriga Vad gör inskott av främmande språk med en skön­ Finland ”Se on sallittu” Mitäpäs se maa maksaa kun kansa kaukanaan lähtee Kah, kun kuusi kuun- litterär text? Vilka uttryck kan litterär flerspråkighet ta sig – och vilka konsekvenser får det för stil, berät­ teli ja kuutar katseli, kun minä sinulle maksoin rahat velikulta Kiitoksi metschän kuningas, / Metschän tande, tematik och inte minst textens politiska ladd­ kuldainen kuningas Pyyta, månne af det finska pyytää! Itkevien kallio, det är de gråtandes bärg ning och verkan? Hur förhåller sig den fler språkiga Om inte herrn kan spela på fyra språk så är det bäst att ni packar in texten till sin omvärld? Julia Tidigs Senatus populusque Wiburgensis Ach du verfluchter Hund Men ett godt I Att skriva sig över språkgränserna utforskar Julia skriva | Att Tidigs språkgränserna | 2014 sig över Julia löje förtjenar din grammatik, ditt kuriösa språk, dina förvända ordbild- Tidigs förutsättningarna för läsning av flerspråkig het i ningar må vi frigöra oss från alla grammatikaliska fördomar, från etymologiens och syntaxens skönlitteratur. I undersökningen av flerspråkighetens effekter i Jac. Ahrenbergs (1847–1914) och Elmer Diktonius (1896–1961) prosa blottläggs flerspråkig­ hetens spänningsfyllda förbindelser med föreställ­ Att skriva sig över språkgränserna ningar om modersmål, territorier och folk i Finlands svenska litteratur. På vägen ifrågasätts invanda föreställningar om språk, översättning och förståelse. Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa inkrånglade reglor Hva skia du skrjyta, hva skia du skrjyta, kakk ja tar mitt hvita vallack, kakk ja far fietton gånger om ditt ryöa märr wir haben eine Reise nach Finnland gemacht Hoppas treffa alla i goda helsan Hans conduite, hans moeurs hafva, som jag granneligen förmärker, blifvit en an- nans och de äro icke louable Soyez fidèle inom det svenska språkets gränser – och över dem Tyskans tysta ljud är grötaktigt, engelskans som luft, finskans som grusbemängd lätt olja Vore det ryssar bleve det – ryskigt! hauhau hiuhiu OIJOI! tako-tako päkä-päkä offrar till samma avgudar: ”puukko ja perkele” vadevikari-vadevikari stronk-stronk-stronk pikkuliten Också en håla, en hamn, ett folk, ett land – this damned country! våra finska puukkodikter kan i enstaka fall ha sina mo- numentala ögonblick nitschevåar sig genom allt ack Josef, o Josef (wie bist du so keusch, das Küssen tut so gut wie kein Geräusch) Nu är alles ferschtert, hans schtällnink, tri packer kläte – nu sitter han hos polisen och kråter, och tet plir nok Khackola. Main krein, main gold, du bist schein wie der laichtender sun; min krona, mitt guld, du är skön som den strålande solen Å så fick ja den si, å den ä så fin å mjuk å riktigt siden å den ha bara lite blackna Nevski prospekt, krasnaja lampa, votvot! svabåda, svabåda, åh! no kyllähän ne ryssät pikkasen yritti meitit peljättää Mä olen orjan- ruusu / ruusuista kaunehin nu skall vi hålla rokuli (pidetään rokulia)! Men ”tuijun” är ett mycket mildare ord, och likaså den belysning som tuijun skänker Kuut som haver paarnen säär låna oss den där amatjonen! låna oss! låå-oss! – öööh! Murmeltier kann tanzen Våtand våtand, våfote- tand Ajaj Tammerfors! – inga Tammerfors, skjuta bombom, Tammerfors brinna, vita Tammerfors, röda springa, skjuta, springa, vot väldiga högar döda, såhär höga, man och kvinna och lilla pojke död – Tammerfors kaputt. Panimajte paschalusta: kaputt! Pa-ter-nos-ter-pa-ter-nos-ter från magasinet till lastluckan, lastluckan till magasinet oma maa mansikka, fastän min mage icke tål smultron Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-708-2 Julia Tidigs (f. 1979) är litteraturvetare och kritiker. Medlem i projektet ”Tidig finlandssvensk litteratur: program och praktik” vid Svenska litteratursällskapet i Finland (2007–2009), under 2014 verksam i projektet ”Kirjallisuuden monikielisyys nyky­Suomessa” (Koneen säätiö) och 2014–2016 i projektet ”Senmodern spatialitet i samtida finlandssvensk prosa” (Helsingfors universitet/SLS). Omslag, grafisk form och ombrytning: Margita Lindgren/Ekenäs TypoGrafi Omslagsfotografier: Porträtt av Jac. Ahrenberg ur Svenska Klubbens arkiv, reprofoto Janne Rentola, Historiska och litteraturhistoriska arkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Elmer Diktonius brittiska registreringsbevis 1921, foto Janne Rentola, Historiska och litteraturhistoriska arkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland. Åbo Akademis förlag Tavastgatan 13, FI­20500 Åbo, Finland Tfn +358 (0)2 215 3478 E­post: [email protected] Försäljning och distribution: Åbo Akademis bibliotek Domkyrkogatan 2–4, FI­20500 Åbo, Finland Tfn +358 (0)2 215 4190 E­post: [email protected] ATT SKRIVA SIG ÖVER SPRÅKGRÄNSERNA Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2014 Att skriva sig över språkgränserna Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa Julia Tidigs Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2014 CIP Cataloguing in Publication Tidigs, Julia. Att skriva sig över språkgränserna : flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa / Julia Tidigs. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2014. Diss.: Åbo Akademi. - Summary. ISBN 978-951-765-708-2 ISBN 978-951-765-708-2 ISBN 978-951-765-709-9 (digital) Oy Nord Print Ab Helsingfors 2014 INNEHÅLL Förord ................................................... 9 INLEDNING .............................................. 13 Syfte och tillvägagångssätt ................................... 15 Material och avgränsningar .................................. 18 Jac. Ahrenberg .......................................... 23 Elmer Diktonius ........................................ 25 Teoretiska perspektiv ....................................... 27 Tidigare forskning ......................................... 32 Jac. Ahrenberg .......................................... 32 Elmer Diktonius ........................................ 36 Flerspråkighet i Finlands svenska litteratur ..................... 40 Avhandlingens uppbyggnad samt formalia ....................... 42 Del I LITTERÄR FLERSPRÅKIGHET – UTGÅNGSPUNKTER ............ 45 1 Litterär flerspråkighet – termer och definitioner ........... 45 Ord och fraser .......................................... 48 Andra former av flerspråkighet .............................. 50 Inomspråklig variation och språkstatus ........................ 53 Sammanfattning ........................................ 55 2 Litterär flerspråkighet och form .......................... 56 Relation/dialog ......................................... 56 Integration ............................................ 57 Glossering ............................................. 59 Kvantitet och distribution .................................. 61 ISBN 978-951-765-708-2 Ortografi, lexikon, syntax och semantik ........................ 62 ISBN 978-951-765-709-9 (digital) Oy Nord Print Ab 3 Flerspråkighet, normbrott och effekt ...................... 64 Helsingfors 2014 4 (Kon)textuella effekter .................................. 73 Stil .................................................. 73 Berättande ............................................ 76 Tematik ............................................... 80 5 5 Flerspråkighet och kontext ............................... 83 Autenticitet ............................................ 83 Författaren och modersmålet ............................... 88 Läsaren och förståelsen ................................... 99 Del II JAC. AHRENBERG: FLERSPRÅKIGHET MELLAN NATIONALISM OCH KOSMOPOLITISM ..................................... 107 1 Modersmål ............................................. 110 Den modersmålslöses lidanden .............................. 110 Orent tal – ortografisk parodi ............................... 120 Modersmål och kommunikation ............................. 123 Ahrenbergs modersmål .................................... 128 ”Kasta bort ert usla modersmål” – modersmål och territoriebevakning . 139 2 Territorier ............................................. 144 Hemma i östra Finland ................................... 145 En guide till främmande platser – hemma och utomlands ........... 154 I Viborg ”på alla fyra” .................................... 160 Finska namn, främmande hjärtan – ”våra landsmän” ............. 170 Imperiets dragkraft ...................................... 175 3 Anor ................................................... 180 En fråga om ras ......................................... 180 En fråga om klass ........................................ 192 En fråga om stil? – ”Anor” och Rojalister och patrioter ............. 198 Avslutning: Samlande och splittrande krafter ................