MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2005:65 ISSN 1404-0891 Sluta drömma, fram med vardagen! En analys av den realistiska strömningens idéer i fyra svenska barnböcker utgivna mellan åren 1965 – 1975 CHRISTIAN NILSSON © Christian Nilsson Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande. Svensk titel Sluta drömma, fram med vardagen! – en analys av den realistiska strömningens idéer i fyra svenska barnböcker utgivna mellan åren 1965 – 1975 Engelsk titel Stop dreaming and face reality! – an analysis of the ideas of the realistic tales shown in four Swedish books for children, published between the years 1965 to 1975 Författare Christian Nilsson Kollegium 1 Färdigställt 2005 Handledare Angela Zetterlund Abstract The aim of this Master’s thesis is to investigate if the ideas of the realistic tale in Swedish literature for children can be identified by examining four books for children. The four books are all published between the years 1965 to 1975. The methods used to identify the ideas of the realistic tale are the concepts of alienation and antiestablishment. By using the theory of true and false consciousness represented by Diderichsen and the theory of Socialisation by Giddens, two questions are addressed. The questions are if the ideas of the realistic tale develop a true or a false consciousness. And if so, how reasonable is it to understand the analysed material as secondary agent of socialisation. The conclusion is that the ideas of the realistic tale interpreted by the concepts of alienation and antiestablishment can develop a true consciousness even though some important ideas, as for example ideas concerning consumption and mass production, are not as present as they are in the “manifesto” of the realistic movement. All and all, the analysed books nurtures ideas that can develop a true consciousness and the material can therefore be recognised as a secondary agent of socialisation. Nyckelord barnlitteratur, ungdomslitteratur, realism, socialisation, Giddens, litteratursociologi, biblioteks- och informationsvetenskap Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Forskningssammanhang 6 1.2.1 Biblioteks- och informationsvetenskap och litteraturen 6 1.2.2 Litteratursociologi och den realistiska berättelsen 8 1.2.3 Nya strömningar under 1960-talet: det ”gamla” ifrågasätts 9 1.2.4 Problematiken kring benämningar av litteratur för barn 11 1.2.5 Det barnlitterära klimatet under 1960- och 1970-talet 12 1.2.6 Den realistiska strömningens mål: medvetenhetens socialisation 15 1.2.7 Sammanfattning 16 2 Syfte, problemformulering och frågeställningar 17 2.1 Avgränsningar 17 2.2 Begreppsdefinitioner 19 3 Teori 21 3.1 Det äkta och falska medvetandet – Agnete Diderichsen 21 3.2 Socialisation och sekundära socialisationsagenter – Anthony Giddens 23 3.3 Sammanfattning 24 4 Metod 25 4.1 Analysmetod 25 4.2 Urval av analysmaterial 28 5 Analys 29 5.1 Introduktion 29 5.2 Analys av Max Lundgrens Åshöjdens bollklubb 30 5.2.1 Tema: framtidsutveckling och nya idéer 30 5.2.2 Miljö: den eviga naturen och dess roll i utvecklingen 32 5.2.3 Personer: stereotypa karaktärer, men en obefintlig kärnfamilj 33 5.3 Analys av Bo Carpelans Bågen 34 5.3.1 Tema: döden, ensamheten och det annorlunda 34 5.3.2 Miljö: naturen och staden, atombomben och miljön 37 5.3.3 Personer: stereotyp vuxenvärld, men förändring i yngre led 39 5.4 Analys av Barbro Lindgrens Jättehemligt 40 5.4.1 Tema: livsångest, auktoritetsförakt och de fasta könsrollerna 40 5.4.2 Miljö: modernitet, storstad och det nya ”fula” 43 5.4.3 Personer: kärnfamiljen och den ifrågasättande ungdomen 44 5.5 Analys av Maud Reuterswärds Han-där! 46 5.5.1 Tema: kommunikationsbrist och auktoritetskonflikt 46 5.5.2 Miljö: miljöproblem i en natur som det ”gamla” skyggar för 48 5.5.3 Personer: främlingskap och det ”typiskt” kvinnliga och manliga 49 6 Sammanfattande diskussion av analysens resultat 50 6.1 Antiestablishment och alienation som synliggörare? 50 6.2 Har ett äkta eller falskt medvetande väckts? 54 6.3 Analysmaterialet som sekundär socialisationsagent 57 7 Avslutning 58 7.1 Uppsatsämnet och dess relevans i en större kontext 58 7.2 Studiens brister och förslag till fortsatt forskning 59 Sammanfattning av uppsats 61 Källförteckning 63 Tryckta källor 63 Elektroniska källor 65 Bilaga 66 1 Inledning 1.1 Bakgrund Spelar det någon roll vad barn och ungdomar läser? Om vi svarar ja på den frågan bör vi också intressera oss för hur de berättelser är skrivna som ges ut för unga människor. Alltför ofta är det bara innehållet i snäv mening som uppmärksammas. Vi ser efter vilka ämnen som böckerna tar upp: djur, vardagsliv, indianer, sagoprinsessor eller vad det nu är som böckerna handlar om. (Edström 1980, s. 7) Jag vågar påstå att detta citat preciserar själva kärnan av vad denna uppsats kommer att behandla. Spelar det någon roll vad barn och ungdomar läser? Svaret blir ett rungande ja från min sida och troligen från de flesta andra hörn där intresset för barn och ungdomskultur är i blickpunkten. För visst är det viktigt vad barn och ungdomar tillskansar sig via, inte bara litteratur, utan genom alla de olika medier som står till buds. Jag tror att det är delvis genom de olika medierna – litteratur, TV, Internet, musik med mera – som barn och ungdomars identitet, deras samhörighet och deras samhällsbild skapas. Synen på jaget och synen på den värld som omgärdar detta jag skapas i mångt och mycket av påverkan utifrån. Föräldrarnas uppfostran och värderingar spelar också stor roll, men även här är utifrånpåverkan av stor betydelse. Även föräldrarna påverkas av medier och skapar sin identitet delvis utifrån dessa. Jag har för avsikt att i detta arbete undersöka hur denna påverkan kan användas för att bekräfta eller skapa nya föreställningar i litteratur för barn och ungdomar. Det som är av intresse är inte den låtsade och verklighetsflyktande litteraturen, i fokus ska istället de realistiska skildringarna ställas. De realistiska skildringar som är sprungna ur en tid då tanken var att barn bäst behövde en ”sann” bild av världen, inte en förljugen idyllvärld där könsroller var lika fasta som marmorkolosser och där uppfostringsideal och lyckliga slut tillhörde regeln, då knappt några undantag fanns. Detta betyder inte att jag på något sätt förkastar den litteratur vars grundkomponenter till exempel är att ge en verklighetsflykt eller bringa tröst, denna litteratur spelar också den en viktig roll, men den ryms inte inom det ämne som denna uppsats avser att behandla – den realistiska skildringen. Grunden till detta arbete finns i den mening som avslutar ovanstående citat. Innehållet i barn och ungdomslitteraturen får visst handla om till exempel djur eller indianer, men det väsentliga är på vilket sätt teman, miljöer och personer i dessa böcker om djur eller indianer uppvisas. Nu kommer jag visserligen att avgränsa mig till modern tid i denna undersökning, så några indianer lär det inte bli tal om, men det är inte det som är den springande punkten. Går det att i barn och ungdomslitteraturen se en strävan efter att närma sig en mer realistisk skildring av verkligheten och av de ting som huserar däri? Den tidsperiod jag valt att fokusera på är åren mellan 1965 till 1975; en tidsperiod då väldigt mycket hände väldigt snabbt. Många röster höjdes angående den snedvridna och otidsenliga verklighetsframställning som barn och ungdomslitteraturen visade upp. Medan andra, kanske inte fullt så många, lovordade den rådande litteraturen och ignorerade kritiken mot den. Det kan generellt sägas att det som det då tvistades om var 5 inte innehållet i böckerna, utan själva framställningen; vilken faktisk och användbar information böckerna förmedlade med hänsyftning på verkligheten – den värld där barn och ungdomar befann sig. 1.2 Forskningssammanhang Syftet med detta avsnitt är att sätta in mitt problemområde i ett forskningssammanhang, samt att ge förförståelse för det valda problemområdet. För att rätt kunna behandla de realistiska skildringarna, eller de krav på realistiska skildringar, som dåtidens nya strömning ställde på barn och ungdomslitteraturen krävs att man uppbygger en värld där för och motsättningar synliggörs. Men också ett avstamp från min egna faktiska verklighet som student i biblioteks- och informationsvetenskap är av nödvändighet, då en legitimering av det valda uppsatsämnet är av vikt. För att skriva om litteratur är långt ifrån något självskrivet inom biblioteks- och informationsvetenskap. Jag anser att litteraturens roll i ämnet är omotiverat förbisedd. Merparten av de som studerar ämnet kommer att arbeta och vill arbeta på folkbibliotek; en verksamhet där litteraturen i högsta grad fortfarande står i främsta rummet. Varför inte tydligare behandla ett medie som enligt mig är ett av de enskilt viktigaste tingen i bibliotekens informationsförmedling och som kräver en stor expertis, bland annat ifråga om urval, av dem som förmedlar denna informationskälla? Biblioteksverksamheten har utifrån samhällets önskemål och behov uppgiften att förmedla och tillgängliggöra information (Höglund 1999, s. 6). Skönlitteraturen är en av flera informationskällor som biblioteken tillhandahåller och att lyfta fram den realistiska berättelsens idéer i barn och ungdomslitteratur under 1960 och 1970-talet kan, anser jag, bidra till att uppmärksamma en rik skatt som rent pedagogiskt och själsligt kan vara till stor nytta även idag. Kanske kan frågor om olikheter, om miljön, relationer, döden eller andra existentiella frågor, om inte ge direkta svar, ändå ge en annan förståelse och aktualitet kring problemen då den realistiska strömningens ambition med sina idéer var att förankra frågorna i verkligheten. Som nämnts vilar grundessensen av det jag tänkt undersöka i begreppet information. Jag vill hitta den realistiska strömningens idéer i mina tänkta undersökningsobjekt genom att se på hur informationen om och kring barn och ungdomar framställs. Det jag vill åt är den information som är strömningens idé och som direkt eller indirekt vill ge barn och ungdomar, enligt den realistiska strömningens devis, en så sann bild som möjligt av den verklighet där barn och ungdomar lever.