K a H v

utrm l> So .rj t. 1 0 -()7;7i n lr u '

, ¡in null* /.-

*

S-Ästol OToim 12 IT&rtlholituct' 16 J 1 ■ Sta tU ippm ’tut' y « ,b ?07 's 7 lo h ll* fl> . HO Jö'ftkhoJuvA T iit n r n k . jN<ÜiNb.Ot>G & iS jf •2H ..s ir.,;.u A«, ¡5s^fL.Itvor f2

\iF a r7 w h » ,

JCnho7in((- ö O-" L P ^eC"7~7iij;7tlO 1^ o \ * j> o J»*uiktb^

Nodlvjt WA l)p ijrwtt t lu iln m t *. \\ G i t l t sle ä r e n .

r « " y . Jiotl.shar f iv h T ’tsflc-. \F fiirrlijtiln o

7)v/t

1 9 »

Bx Ji «.¿r«.".l . S f X )n t‘f ¿5; t ,„U i J r _ /. öv,V c. ”y /'k’. "vv \s;u im />. IP. SvurtHh.'trnh £) Redaktionellt

Så här framme i december brukar man snegla tillbaka på aret för att bedoma vad man uträttat. Det gör även vi och det vi kommit fram till behåller vi för oss själva. För det är ju Du, käre läsare, som är den sanne bedömmaren. har Du syn­ punkter är Du hjärtligt välkommen att hora av dig. Med brev . i s S i S Ä A l f r - eller varför inte med ett julkort! Ett önskemål som redan framkommit är mer om fiskeflot­ tan. Vi kommer därför att då och då ha med en sida eller två Utgiven av Västra Kretsen av i ämnet. Som vanligt kommer en resumé över färjeläget Klubb Maritim 1996. Denna presentation planerar vi till nummer två. Förening för fartygshistorisk forskning I mars kommer vi ut med ärsnummret. Det blir 24 sidor där alla foton är i färg. En djärv ekonomisk satsning torvis- Utkommer med fyra nummer per år. so. Men vi är övertygade om att detta nummer blir något alldeles speciellt. Passa pä att beställ! Priset är endast 75:- Se Huvudredaktör och ansvarig utgivare: närmare annons på sidan 5. Krister Bång, tel 031-26 38 38 Så önskar vi pä redaktionen en riktigt god julhelg och så Övriga i redaktionen: ses och hörs vi igen 1997. Lennart Bornmalm, tel 031-25 77 42 Redaktörerna Jan Johansson, tel 031-12 26 14 Bertil Söderberg, tel 031-45 91 98 Redaktionens adress: Årsavgift 1997:180 kr Innehållsförteckning Länspumpen Postgiro 81 57 68-7 3 Galeasen Gossen...... Yngve Malmquist Box 421, 401 26 GÖTEBORG Lösnummerpris: 50 kr 4 Länspumpen on tour to Hamburg...... Krister Bång 6 Bogserbåtar på Dalslands kanal ...... Robin Holmstedt Tidningen får citeras om kallan anges, bör återgivande 15 Böcker på frivakten...... av signerade artiklar och illustrationer erfordras dock 16 En resa runt Medelhavet 1953 ...... Gustaf Gustafsson författarens och redaktionens tillstånd. 20 På skutornas tid ...... Siv Nilsson 22 S/s Freja (För hundra år sedan) ...... Holger Magnusson Årgång 24. Nummer 96 från starten. 23 Fullriggaren Jarramas ...... Inge Torell ISSN 0281-4242 26 Erik Holmbergs bilder...... Bertil Söderberg Tryckt hos Struves Vikings Tryckeri AB, Göteborg. 28 Mälarjakten Sankta Brita...... Yngve Malmquist Upplaga: 2 000 exemplar. 30 Frågor & Svar...... Layout: Jan Johansson, Bertil Söderberg. 36 Kring ett foto...... Robin Holmstedt 37 Svenska tankfartyg på 4-5000 tdw ...... Lennart Rydberg Sjöfartsverkets publiceringstillstånd dnr 2905-9250589 (t o m år 2002) Sjökortet på framsidan är från Sjökort Nr 70. Marstrand. Omslagsbild: Cob-fartyget Dalcor på Rivufjorden den 13 Kartplåt 1891, utgåva 1 juni 1926. september 1996. Bilden togs från Stena Germanica av Bertil J Söderberg. Lion Ferry Särtryck ur Länspumpen 1996:2

Ett särtryck har framtagits för Lion Ferry AB på artikeln "Lion Ferry - Med Europafärjorna till Grenå" vilken fanns i LP 1996:2. Särtrycket har utökats med en his­ torik på fartygen som trafikerat linjen Varberg-Grenå.

Länspumpen kan nu erbjuda särtycket för 50 kronor inklu­ l/fyo a/fe « a n t^ l sive porto. Vi har ett mycket begränsat antal exemplar ca 60 st. Priset vid köp i Nakterhuset är 40 kronor. f a d e r s Först till kvarn...

Skriv: Lion Ferry på inbetalninskortet Postgiro: 81 57 68-7 Signaturen till denna Tidningen Länspumpen, Box 421, 401 26 Göteborg teckning ombedes höra av sig till redaktionen.

2 Länspumpen 1996:4 Galeasen Gossen ex Miranda, reg.nr 2465

Av Yngve Malmquist

täderna vid Vättern genomgick en genomgripande strukturförvand­ Sling i och med Göta kanals till­ komst. Fran att ha varit sovstäder, som inte förändrats särskilt mycket sedan början av 1600-talet, hade de nu börjat växa och få en betydande industriell utveckling. Behovet av handelsförbin­ delser med övriga delar av Sverige ökade snabbt liksom behovet av bättre infrastruktur. Sjöfarten hade goda förut­ sättningar. Vättern låg inte sämre till kommunikationsmässigt än Östersjön eller Västerhavet och tidsmässigt kunde betydande vinster göras genom att pas­ sera Göta kanal när man ville nå väst­ kusten från ostkusten eller vice versa. De flesta svenska segelfartyg var vid 1800-talets mitt kortare än trettio meter så slussarnas storlek utgjorde ingen direkt begränsning. Minst nio segelfartyg kunde under senare delen av 1800-talet ange Hjällö Sä kallad kaptenstavla föreställande Gossen. Avfotograferad frän Stig Bergs tavla. gård vid Vättern som sin härkomstort. Här fanns tillgång till lämpligt skepps- Jag har upprättat mycket detaljerade rekonst- byggnadsvirke, smedjor, sågverk, strand­ Åstol. År 1899 anges i skeppslistan att ruktionsritningar på Gossen, lämpliga för förhållanden och tillgång till riskvilligt Gossen blivit omriggad till skonert. modellbygge. Ritningarna är i skala 1:50 och kapital. Rera av segelfartygen byggdes Gossen såldes 1916 till Gustaf Fraen- omfattar sidoprojektion, genomskärningar, på spekulation och några av dem kom att kel i Göteborg som i sin tur sålde skutan däckspwektioner, inredning i skans och kaj­ få sin hemvist på västkusten. Ett av dessa till Fredrik Franz Dinkelman i Stock­ uta, riggdetaljer och linjeritningar Om var Gossen. holm 1918. År 1921 lämnade Gossen nagon känner sig manad att bygga en vacker Gossen byggdes vid Hjällö gård 1864 Sverige för alltid. Ny ägare blev John modell av Gossen går det bra att ta kontakt med undertecknad. av skeppsbyggnadsmästaren Johannes Heinz i Hamburg. Därefter är Gossens Olsson åt gardens inspektor J. O. Lund­ vidare äventyr förborgade. ■ Yngve Malmquist, Författarevägen 53 , 371 gren. Fartygets byggkostnader motsva­ 63 Lyckeby, tel 0455-182 37. rade värdet av en medelstor gård med tillhörande inventarier och kreatur vid denna tid.

Gossen hade klipperstäv och platt akterspegel och byggdes av ek och fur på kravell. Enligt skutans bilbrev var längden 78,80 fot, bredden 20,60 fot och lästetalet 30,5 nyläster eller 90 nettoton. Befälhavare mellan åren 1867 till 1869 var kapten Gillholm från Jönköping. Denne efterträddes av Axel Ramsten frän Ramsön i Hakefjord och senare av Lars Andersson i Hällene, Klövedals socken. Under Gossens västkusttid bestod rederiet frän början av nio delägare. Samtliga var bönder. Sex av dessa hörde hemma i Valla socken och tre i Klövedal. Huvudredaren Ljungman flyttade till Lilldal, som även blev farty­ gets hemort efter 1890. År 1890 anges att Gossen blivit ombyggd och hemmahö­ rande vid Stenkyrka på Tjörn. Redare och skeppare var Albert Johansson, Det enda foto vi kunde finna pä Gossen lånade vi av Egon Haglund.

Länspumpen 1996:4 3 Länspumpen on tour to Hamburg

Av Krister Bång

rots att jag många gånger anord­ nat resor till när och fjärran känns Tdet alltid lika pirrigt varje gång. Ofta är det nya deltagare som man inte känner. Kommer det man planerat att klaffa? Många frågor i huvudet på en reseledare. Den här gången behövde jag inte vara orolig. Minibussarna var redan i ord­ ning när vi hämtade dem. Var i god tid vid Stena-Terminalen där jag träffade Anders som fått ryggskott och inte kunde följa med. Sedan kom man i jämn ström. Strax före klockan 18 fick Janne och jag dra oss tillbaka för att köra ombord mini­ bussarna. Då var bilplatserna i det när­ maste slut. När vi kört ombord och intagit våra hytter upptäckte vi att ingen annan i gruppen ännu kommit ombord. Fem minuter före avgång kom dock alla. Cob-fartyget Dalcor, som nyligen blivit svenskt, passerade vi på Rivöfjorden. Björn hade blivit försinkad men hann Foto: Bertil Söderberg. ändå fram. På vägut genom Göteborgs skärgård fick vi se Dalcor på utgående. Hon hade Vi närmade oss Kiel. Vädret var klart också danska Panther som mer eller nyligen blivit svensk efter att tidigare om än inte helt molnfritt. Tätt akter om mindre är svenskägd eftersom det är seglat under norsk flagg som Talcor. oss följde oslofärjan Prinsessen Ragn­ Arne Larssons Shipcraft som står bakom. Lite längre ut mötte vi också donsötan- hild. Inte mycket fartyg i Kiel. Staden är Resan fortsatte nu så fort göra lät till kern Tell som också hon var nyomdöpt. ju inte mest känd för sin hamn utan för Rendsburg. Här byggde en gång Ahl- Hon hette tidigare Tellus. sin kanal. Dock låg där en rysk fyrmas- marks många fartyg vid Krögerwerft. På Halv nio väntade smörgåsbordet. Alla tare som såg lite ovårdad ut. Mina ryska detta tänkte just ingen eftersom anled­ högg i med en glupande aptit. Personli­ kunskaper var inte tillräckliga för att ningen till besöket var att handla vin gen är jag lite tveksam till just smörgås­ tyda hennes namn. och annat innan affärerna stängde. bord men just detta var delikat. Det ver­ Efter sedvanliga formaliteter i Kiel for Nästa uppehåll var Brunsbiittel. Här kade som om kocken denna afton lyck­ vi upp till Holtenau där Kielkanalen bör­ börjar Kielkanalen och det finns också ats med allt. jar. Här finns också slussar. Och in i dem en sluss och ett museum. Några av oss Så blev det lördag och nytt datum. Det kom Largo som ägs av Nordsjofrakt i passade också på att ta sig en munsbit var ingen som varit skrockfull. Resan Skärhamn genom deras holländska dot­ av något slag. De andra kunde följa bl a anträddes ju fredag den 13 (september). terbolag Moermans. In i slussen kom Ragna Gorthons färd ut ur kanalen.

Ragna Gorthon på väg in i slussen vid Brunsbüttel. Largo ägs av B&N i Skärhamn av det holländska dotterbolaget Foto: Lennart Rydberg den 14 september 1996. Moermans. Foto: Bertil Söderberg den 14 september 1996.

4 Länspumpen 1996:4 En rundtur pä Elbe är ett mäste för bätologer pä visit i Hamburg. Tyvärr var butiken stängd och det var kanske bra för en båtologs Foto: Lennart Rydberg. plånbok. Foto: Bertil Söderberg.

Ragna Gorthons färd ut ur kanalen. Eftersom jag gärna vill bestämma över dragplåstren. Vid 18-tiden var vi framme vid vårt min själv drog jag mig efter en stund Vid 4-tiden var det så dags att äntra hotell Continental i Hamburg. Vi hade hemåt. minibussarna för resan pä motorvägen säkerligen kommit fram långt senare om Efter en stärkande frukost samlades upp till Kiel. Drygt timman senare var vi inte Ingvar med van hand lotsat oss vi vid niotiden på söndagsmorgonen för framme och gick genast ombord på genom storstadstrafiken. att promenera ner till L.andungsbriicke Stena Scandinavica. Efter en snabb dusch var vi redo att ta varifrån sightseeingbåtarna i hamnen Efter middagen ombord slog vi oss staden i vår besittning. Vi delade upp oss utgår Det var inte utan att man gick och ner i baren. Naturligtvis pratade vi om i mindre grupper. Vi var väl omkring 10 gnolade på "sakta vi går genom stan" i vart nästa resa skall gå. Det gör man ju som tog L-bahn från C.entralstationen till morgonsolen. alltid när arrangemanget varit lyckat. Reeperbahn. Där, på en tvärgata, hittade Vi for sedan på kanaler och tittade på Men vi pratade också om Länspumpen. vi en trevlig italiensk restaurang. Stäm­ gamla magasin. Och sa ut på Elbe där Vad som är bra. Vad som kan förbättras. ningen var uppsluppen och Roy under­ många fartyg kunde beskådas alltifrån För mig som huvudredaktör är dessa höll hela sällskapet. Hovmästaren rycktes kylfartyg till pallfartyg, bogserare och samtal mycket viktiga. Inte bara för det också med och bjöd pä en schnaps. containerfartyg. tekniska utan ocksa för att möta läse­ Mätta och belåtna kom vi sedan till Efter rundturen tillbringades den kretsen. Därför har Länspumpsresorna Die Grosse Freiheit. Där slank vi in pä mesta tiden runt Landungsbrucke. Mari­ kommit för att stanna! Monica Bar där damerna kastade lystna na souvernirbutiker, näringsställen och Vart nästa resa skall gå? Till Helsing­ blickar, kanske mest på planböckerna. en livlig sjöfart på floden var de största fors och Tallinn den 1 maj. Anmäl Dig

ARSNUMMER 1996 - HELT I FÄRG! o Länspumpens Arsnummer, som kommer i februari-mars, är denna gäng helt i färg.

Ur innehållet: Följ med Arne Sundström när han åker med Sveriges sista koleldade lastångare Monark, på hennes sista resa från Södertälje till Ekensbergs Varv. Stockholms hamnar på 1960-talet beskrivs av Arne Sundström och Bertil Söderberg berättar om "Skeppshandlarens tullombud" och glimtar från varven och hamnen i Göteborg på 1950- och 1960-talet.

PRIS ENDAST 75:- KRONOR

Postgiro: LÄNSPUMPEN FÖRST - IGEN! Länspumpen 81 57 68 7 Box 421, 401 26 Göteborg Hämtpris: 60:- kronor i Nakterhuset

Länspumpen 1996:4 5 Bogserbåtarna på Dalslands kanal

Av Robin Holmstedt

lång, 3,90 meter bred och 1,30 under vattenlinjen. Släpet var sex mosor i bredd. Normalt hade båten en besätt­ ning om tre man. På senare tid fick man bogsering på ackord och då sänktes besättningen till två man.

Alster oregistrerad. Mått: 15,60 x 3,50 x 1,70 m. Byggd: 1911 C J Wennbergs mek. verk­ stad, Karlstad, 50 IHK ångmaskin. Tonnage: 18,34 bruttoton. Utförlig historik och foto av henne redo­ visas i LP 1991:3.

Järnsjön - Billingsfors oregistrerad. Mått: 12,25 x 3,15 x 1,78 m. 22 AHK ångmaskin. Utförlig historik och foto av henne redo­ visas i LP 1986:3.

Billingsfors III oregistrerad. Mått: 10,39 x 2,90 x 1,54 m. Näcken. Till höger syns Storholmen som vårutrustas inför sommarsäsongen. Bilden tagen Tonnage: 7,99 bruttoton. nedanför slussen i Bengtsfors på 1970-talet. Foto: Robin Holmstedt. Övriga uppgifter okända. Man vet att hon har ägts av Billingsfors - Långeds AB. Hennes uppgift var troligen inom behandlingen av båtar på Dalslands skrivs ibland i lokalpressen om bogser- brukets områden. kanal har nu turen kommit till bog­ bätsskepparnas dagliga och härda arbe­ Iserbåtarna. De har beskrivits en del i te i alla väder och nägra blev legendaris­ Billingsfors V oregistrerad. tidigare nummer, i LP 1Q91:3 om norsk ka på grund av lång och trogen tjänst. Mätt: 10,05 x 3,05 x 1,48 m. trafik och i LP 1986:4. Nu gäller det den På den tiden var det vanligt med skep- Byggd: 1890, 20 AHK. allmänna bogsertrafiken pä hela kanal­ parsläkter. Hon var tidigare motorbåten Tip för systemet frän Upperud upp till Stora Eldaren Nils Nilsson i Östebo berätta­ Svenska Lloyd år 1925. Hon säldes till Lee. Det är inte känt om det dessutom de att det en gäng under 1916 tog 17 Billingsfors - Längeds AB är 1955. förekom någon trafik med bogserbätar dygn under det att man arbetade i två­ frän Fengerfors över Strömmen och skift att komma frän Gustafsfors till Björn oregistrerad. Snäcke kanal. Här i artikeln redovisas 39 Bengtsfors. Efter isbrytaren följde en Mått: 15,03 x 3,25 x 1,90 m. st varav 7 st registrerade. De samlade lastbåt med pappersmassa. För att inte Byggd: 1876 i Drammen av järn. 70 IHK uppgifterna om oregistrerade bogserbå- skäpaforsfabriken skulle stoppas på ängmaskin. tar är längt ifrän fullständiga. Många grund av brist pä pappersmassa kom Tonnage: 17,79 bruttoton. oklarheter återstår men Bernt Fogelberg bönderna körande över isen med sina Hon gick under namnet Styrbjörn för har hjälpt till att besvara en del frägor. hästar fram till lastbåten, lastade över AB Norrlandsvirke i Säffle. Oscar Pers­ Läsare som vet lite mer ar välkomna att massan på slädarna och körde tillbaka son i Lennartsfors hade henne som skicka uppgifter till Länspumpen. över isen till Bengtsfors och vidare Björn år 1923. Brev från inspektör år Bogserbåtar har alltid varit ett själv­ landsvägen till fabriken i Skäpafors. Det 1955 anger att senaste ägaren Hjalmar klart och viktigt hjälpmedel för att var Gustafsfors IV som bröt isen. Carlsson i Karlstad meddelat att Björn kunna förflytta och transportera pråmar Gottfrid Larsson berättade att han skrotades ner för c a 25 år sedan. och timmer eller mosor på hela kanal­ blev eldare år 1922, maskinist år 1928 systemet. Idag är detta dock ett minne och skeppare är 1942 på Billingsfors I. Ebba oregistrerad. blott. Det var stora företag som Gustavs- Båtens huvudsakliga uppgift var att LTppgifter om mätt, byggort och tonnage fors Fabriks AB och Billingsfors AB som under den isfria delen av året bogsera saknas. På ett litet foto som visar Ebba i hade flera bogserbätar. Företagen hade mosor från sjöarna Stora Le, Östra och halvbild säg hon ut som en ganska stor sina skogsegendomar och bogserbåtarna Västra Silen samt Lelången. Ett släp om bogserbåt, ungefär som Nore. Hon hämtade timmer vid stranden och trans­ 70 mosor från Lennartsfors till Bengts­ ägdes ett är av Billingsfors-Långeds AB porterade vidare till industrianläggning­ fors tog 28 timmar i bra väder. Vid bog- pä 1920-talet. Hon såldes till herr Ek i arna, t ex från Västra och Östra Silen, sering hade man en 1/2 tums wire med Lennartsfors. Sedan blev hon såld till Foxen, Stora Lee och Lelången till en längd av ända upp till 125 meter för Arvika runt c a 1945. Hon återfanns i anläggningarna i Gustafsfors, Skåpa- att inte "propellerströmmen" skulle träf­ slussjournalen mellan 1930 - 1945. fors, Billingsfors eller Håverud. Det fa släpet. Varje mosa var 18 till 20 meter

6 Länspumpen 1996:4 Ejdern 5052 Mätt: 17,63 x 3,64 x 1,57 m. Byggd: 1878 Motala av järn. 32 IHK äng­ maskin. Det har funnits två olika båtar på kana­ len, som burit namnet Ejdern med var sin egen historia. Hon sattes in i Stock­ holms Ångslups AB:s stora trafiknät runt i Stockholms farvatten mellan 1878 - 1918. Hon byggdes om med ny salong på SÅA:s varv pä Djurgården år 1901. Mellantiden ägdes hon av Stockholms Ved AB och Nya Ångfartygs AB under en kort period. Hon hamnade hos Väst­ kustens Transport AB i Göteborg är 1919. Hon såldes till Karl Magnus Ek i Norra Viken år 1920. Han tog bort över­ Ejdern. Däckshuset vid styrhytten är en rest frän SÄA-s tid. Observera den långa och smala byggnaden och däckade henne. Hon skorstenen. Det var troligen på Lelängen, som kortet togs av Sven Nilsson i Årjäng. användes till timmerbogsering. Oscar Persson köpte henne år 1933 för 1 675:-. Han drev en egen flotta med flera bog- Erik oregistrerad. fors och Lennartsfors, villka handlade serbåtar vid sidan av passagerartrafiken, V. Mossberg i Ed hade henne 1926. Hon med trämassa. Hon finns noterad enligt vilken verksamhet han var mycket känd gick på kanalen en längre tid. Övriga slussjournal fram till c a 1915 i LJpperud, för. Henry Mossberg i Ed köpte henne uppgifter saknas. Bengtsfors, Gustafsfors och Lennarts­ är 1943 för att sälja vidare till Karl fors. Vidare öden okända. Andersson i Vålberg för 650:-. Hon blev Fix oregistrerad. pråm och skrotades inte förrän år 1946. Mått: 14 x 3,48 x 2 m. Gustafsfors III - Billingsfors III - Trio Byggd: H G Stulcken & Son, Hamburg oregistrerad. Eka - Laxen oregistrerad. 1909 av järn. 100 IHK ångmaskin. Mått: 14,90 x 3,60 x 1,6b m. Mått: 12.40 x 2.45 x 1,43 m. Bäten redades av Anton Augustsson i Byggd: 1903 Sundsvall av järn. 60 IHK Byggd: Lppgift saknas. 30 IHK ångma­ Ryr mellan år 1933 - 1940. Hon såldes till ångmaskin. skin. Svenska Silikategelfabriken i Ånimskog Tonnage: 21,69 bruttoton. Tonnage: 10,33 bruttoton. år 1942. Detta år inmonterades ångma­ Man vet inte mycket om denna sunds- Första kända uppgiften är att hon till­ skinen i Silika II. Skrovet, som låg vid vallsbåt som Trio. Hon kom till Gustafs­ hörde Bengtsfors Kraft & Industri år Sjötorps varv såldes för upphuggning till fors Fabriks AB år 1916 och bytte namn 1926. Oscar Persson döpte henne till Severin Karlsson i Töreboda skrotaffär. till Gustafsfors III. Hon genomgick en Laxen, när han köpte henne år 1942. År Hon slutade sina dagar år 1942 i Sjötorps större ombyggnad år 1928. När sedan 1948 köpt av Karl Essa Larsson i Ed och docka. Enligt slussjournalen noterades Billingsfors-Långeds AB köpte Gustafs­ år 1949 Sigurd Sinclair i Ed. Han använ­ att Fix fanns långt före 1933 pä kanalen. fors Fabriks AB år 1944 var det dags för de henne på sitt sågverk i Ed. Firma namnbyte igen. Den fick heta Billings­ Muddertjänst i Skoghall hade henne Foxen oregistrerad. fors III. Ångmaskinen byttes mot en mellan 1950 - 1954, då hon bytte ångma­ Byggd: 1885. Ångmaskin från Lindhol­ Seffle motor på 100 AHK år 1955. skin till motor. Hon höggs upp vintern mens varv pä 32 IHK. Samma år ombyggdes båten. Trädäcket år 1955. Beställaren var I N Biesért i Töcksfors. byttes mot plåt, det byggdes en ny styr­ Han ägde industrianläggningar i Töcks­ hytt. Nästa ägare till båten var Eugen Pettersson och Henry Mossberg, legen­ dariska bogserbätsskeppare båda. Nar de tog över 1965 var båten återigen Trio. Hon drog fortfarande timmersläp. I sju år ägde de båten, även Nore. I början av 1970-talet blev det dåligt med jobb. Tim­ mertransporterna övergick till lastbil. De sålde Trio till polismannen Birger Jans­ son i Vänersborg år 1972. Efter enstaka bogseringsuppdrag förvandlades hon till fritidsbåt med samma skepnad. Hon ligger i skrivande stund på Ringön. L I Hansson i Göteborg köpte henne 1987.

Gustafsfors IV - Billingsfors IV oregis­ trerad. Mått: 18,88 x 3,76 x 1,78 m. Byggd: 1889 Motala av järn. 30 AHK ångmaskin. Tonnage: 40,24 bruttoton. Foxen. Ett lindholmsbygge. Okänd besättning. Det fanns en lastbåt en tid efter denna Foxen Beställare var Gustafsfors Fabriks AB som bar samma namn, men det är en annan historia. Foto ur Olle Lindhs samlingar. som lät bygga båten för att möta det

Länspumpen 1996:4 7 ökade transportbehovet som uppstod vid massaindustrins expansion och dessutom lösa isproblemet pa Lelängen och Silen-sjöarna på vintrarna. Båtens utseende var lite annorlunda mot tradi­ tionella bogserbåtar. Styrhytten stod uppe med pålstöd midskepps. Något däckshus fanns inte, utan fria luften drog under styrhytten ovanpå. Båten var fabrikens flaggskepp i nästan 55 år. C a 1919 byggdes hon om i Motala med nytt däckshus med styrhytt ovanpå, midskepps, och dessutom ny isbrytar- stäv. Hon trafikerade nästan hela kanal­ systemet utom Stora Le - Ostenkanalen. Billingsfors-Längeds AB köpte upp fabriken är 1944 för att lägga ned den. Men båten fick vänta till år 1948 med att byta namn till Billingsfors IV. Det var troligen år 1956, som ångmaskinen byt­ tes till en ny dieselmotor på 140 HK. Gustafsfors III. Tillsammans med Gustafsfors IV var hon nästan en "institution" pä hela Styrhytten flyttades troligen ned till kanalsystemet under mänga år. Foto frän Einar Mölnteg i Gustavsfors. huvuddäck. Hon lämnade kanalen år

Fabrikers AB. Hon drogs på land från Skifors på sjön Västra Silen till sjön Svärdlangen runt 1915. Hon var statio­ nerad mellan år 1939 - 1951 i Skapafors, där det läg en anläggning för pappers­ massa för Gustafsfors Fabrikers AB. Hon fick ny ägare i Billingsfors-Långeds AB år 1951 vilka bytte till en motor på 30 AHK. Hon skrotades i Skapafors. Hon släpade mosor från Skifors till Skäpa- fors.

Gustafsfors VII - Emma 2144 Mått: 18,94 x 3,94 x 1,88 m. Byggd: 1884 Oskarshamn av järn. 60 IHK ångmaskin. Tonnage: 39,00 bruttoton. Byggdes för G Ideström i Västervik som passagerarslup av en säregen modell vilken man kan känna igen som ett typiskt oskarshamnsbygge. Hon bedrev lokal kusttrafik utanför Västervik. Det var troligen fortsatt samma verksamhet som tidigare, när O t Ljunggren i Lofta- hammar köpte henne är 1913 för 4 000:-. Emma kom till dalsländska farvatten i ett mycket nergånget skick, när Gustafs­ fors Fabriks AB köpte henne år 1918 for 5 000:-. Hon omnamnades till Gustafs­ fors VII. Hennes gamla besättning minns hen­ Gustafsfors IV. Gustafsforsbolagets mest legendariska bogserbät. Betraktas även som deras nes långslagiga maskin som inte gick att "flaggkepp". Foto ur Olle Lindhs samlingar. köra för fullt mer än korta perioder pä grund av en allt för liten ångpanna. 1968 för nya ägaren Agne Olausson i hon i Umeä förra sommaren. Bäten lag vid Lödöse varv för upprust­ Uddevalla. Hon omnamnades till Jan ar ning, vilket blev en mycket kostsam his­ 1969. År 1971 blev Bertil Sandberg ny Gustafsfors V oregistrerad. toria för bruket. Hon gick på bogserings- agare med samma hemort. Det saknas Mått: 13,65 x 3,30 x 1,95 m. uppdrag. Det påstods enligt uppgift att uppgift om vad Jan hade för uppdrag Byggd: Torskog (?) 50 IHK angmaskin. hon användes även som representa- under uddevallatiden. Sedan försvann Det är mycket oklara uppgifter, var och tionsbåt för bruket. År 1928 lades bäten hon till Stockholm och Waxholm, och vilket år hon byggdes. Vid omkring upp vid Dyngebryggan i Gustafsfors där byggdes om till fritidsbåt. Senast sägs sekelskiftet kom hon till Gustafsfors hon läg till 1932, dä hon inköptes av

8 Länspumpen 1996:4 Simon Carlsson i Lennartsfors för 15 000:-. En tid efter att Simon övertagit båten revs all överflödig inredning bort och av den gamla bogseraren blev det en helt vanlig lastbåt. Namnet blev åter Emma. Ångmaskinen byttes ut mot en Bolinder på 20 HK. Hon gick mest i lokalfart under lennarts- forstiden, men även till Göteborg och vänerhamnar. S H A Zackariasson på Hönö köpte henne är 1950 för 5 000:- och lät henne byggas om till vattenbät, för att distribuera färskt vatten i skar­ gården. År 1952 hamnade Emma hos Knut Elof Eliasson i Göteborg och blev tankbåt för 22 000:-. Uno Jacobsson köpte henne 1960 för 4 000:-. Hon för­ blev inte tankbåt länge utan hon för­ vandlades till verkstadsbåt. År 1965 blev Tyvärr ganska dälig bildkvalité, men enda kända fotot av Gustafsfors VII. Skrovet igen­ troligen (?) hennes sista är i kommersiell känns som ett typiskt oskarshamnsbygge. Foto: Einar Mölnteg år 1923. fart. Hon finns kvar i ny skepnad som fritidsbåt under namnet Bohus. Enligt skrotades troligen på 1930-talet. Kapten företagets industrianlaggningar i Töcks­ uppgift byggdes hon om till vattenbåt i Hultqvist förde henne i många år. fors och Hånsfors. Hon höggs upp år Skärhamn. Lite oklart vilka år hon blev 1934. Hon gick först under namnet Hil­ tankbåt och vattenbåt. Som tankbåt gjor­ Helle - Håfreström III oregistrerad. ding ett år på kanalen och bytte därefter de hon avstickare till Håverud och Mätt: 14,26 x 3,78x1,»2 m. namn till Töcksfors år 1925. vänerhamnar då och dä. Byggd: 1907 Eriksbergs mek. verkstad. Tonnage: 22,05 bruttoton. Herbert oregistrerad. Gustav oregistrerad. Utförlig historik och foto av henne redo­ Mått: 15,1 x 3,6 x 1,58 m. Mått: 14,72 x 3,68 x 1,79 m. visades i LP 1986:3. Byggd: 1905 Eriksbergs Mekaniska Tonnage: 22,15 bruttoton. Verkstad. Enligt uppgift ägdes hon av Oscar Pers­ Hilding - Töcksfors 7126 Tonnage: 21 bruttoton. 45 IHK. son. Hon fanns mellan åren 1900 - 1932 i Matt: 14,90 x 3,75 x 1,96 m. Herbert byggdes för Stands Sågverk. flera slussjournaler, innan hon försvann Byggd: 1899 Torskog av järn. 80 HK Hon blev en av kanalens mest kända till Norge. ångmaskin. fartyg, och det skrevs ofta om hennes Tonnage: 22 bruttoton. olika bedrifter i bogseringssamman- Hallnäs oregistrerad. Hon trafikerade Göteborgs hamn från hang. Timmersläp var alltid hennes Mått: 17,67 x 3,66 x 1,47 m. 1899 med Ångf. AB Trafik som ägare. huvuduppgift, men pråmbogsering Byggd: 1873 Lindholmen. 32 IHK ång­ Från år 1915 stod Bogserbåtarne Trafik ingick också. Hon var stationerad vid maskin. och 1919 Bogserings AB Trafik som Lennartsfors Bruks AB åren 1914 - 1946. Tonnage: 17,02 bruttoton. ägare. Otto Werner i Strömstad köpte Wilhelm Ek frän samma ort köpte henne Hon byggdes som ångslup för Alex. henne år 1924 och satte henne i trafik på efter 1946 och använde henne till i stort Lönner i Lddevalla under namnet Gus­ tafsberg för trafik mellan Uddevalla och Gustafsberg. Ar 1900 köpte Uddevalla Sulfit AB henne och lät henne byggas om till bogserbät för att sätta henne i trafik vid företagets egna sulfitfabrik i Bengts­ fors då samtidigt den nya fabriken bygg­ des färdig. Hon blev nu Hallnäs. Båten fick sitt namn efter platsen där sulfiten producerades på Halten och den yttersta spetsen-näset. Vilket alltså blev Hallnäs. Ångmaskinen var en gammaldags med högtryck pä 32 IHK, som pustade och väsnades så man kunde höra det långa vägar. Gustafsberg IV och Hallnäs hjälpte varann ofta vid isbrytning till Florabryggan och Gustavsfors. Hennes trafikuppgifter bestod av timmer- och pråmbogsering och personaltransport mellan fabriken och Florabryggan. Denna brygga låg nära Bengtsfors cen­ trum, och krävde mycket isbrytning. Enligt en uppgift har hon tillhört C F Sköld år 1921. Hon återfinns i nästan alla Håfreström III var en utmärkt isbrytare, som ofta höll isrännanoppcn för pråm- och last­ slussjournaler utom Töcksfors. Hon trafiken från Hdfreströrns industrianläggningar. Foto ur Robin Holmstedts samlingar.

Länspumpen 1996:4 9 Inger oregistrerad. Mått: 13,31 x 3,02 x 1,55 m. Byggd: 1897 Bolinders mek. verkstad i Stockholm. 54 IHK ångmaskin. Första kända uppgiften är att hon var stationerad hos Stockholms Rederi AB Svea i Göteborg mellan år 1918 - 1922, då hon brukade ligga bredvid Hisings- bron. Man hittar Inger först omkring år 1928 enligt slussjournalen dä bätens skeppare var J Ruus från Lennartsfors, vilken även var ägare till densamma. Oscar Persson övertog henne år 1944 från J Ruus Sterbhus. Inger utnyttjades mycket i Perssons omfattande sjöfartsrö- relse i Gustavsfors, Lennartsfors, Stora Le och Östenkanalen. Tillsammans med Näs skrotades hon år 1957 vid Degerfors Järnverk. När Hilbert Johansson i Säffle Det var ett ganska stort steg, när Töcksfors flyttade från den livliga hamntrafiken i Göteborg köpte henne för 2 000:- via Gliicksmans upp till de tysta, men vackra Nordmarksskogarna. Fotot är taget i Töcksfors. Fotofran Klubb metallaffär. Maritim Västra Kretsens arkiv. Insula 6b86 Mått: 13,50 x 3,20 x 1,85 m. Byggd: 1884 Kristinehamn av järn. 100 HKR. 1884 hette båten Moje för Grosshandla­ ren G F Broms i Kristinehamn. Hon bytte namn till Sibberön år 1884 för samma ägare. Ölands Nya Cement i Stockholm köpte henne år 1900 och hon blev Pan. Ivar Setterberg och Svenska Silikafabriken i Annenäset köpte henne år 1916. Men döpte om henne till Insula. Hon trafikerade mest södra kanalsyste­ met. Hon skrotades ar 1933.

Lee - Baldersnäs oregistrerad. Hon byggdes år 1878 i Motala som Rey- mersholm IV. Hon levererades aldrig till beställaren, ett ångslupsbolag i Stock­ holm, utan hon låg två år vid varvet. Sta­ tionsinspektor Carl Hising i Ed köpte henne är 1880 och döpte henne till Lee. Denna uppgift kommer från Harald En rofylld bild av Herbert, som släpar mosor. Hon räddades åt eftervärlden, när Mjörns Ång- Lorentzen. Det kom ny uppgift från Olle bätsförening i Alingsås tog hand om henne med stor omsorg. Foto: Gösta Johannesson i Årjäng. Lind att Billingsforsbolaget köpte henne år 1896 för 4 200:- och hon blev Balders­ näs. Hon hamnade i Norge år 1915 och Harald beskrev hennes öden i LP 1991:3. sett samma arbetsuppgifter som förut. hon hade under dalslandstiden. Före­ Hon innehade Ångbåts PXP nr: 98 mellan Från omkring år 1965 fanns inga upp­ ningen ordnar utflykter för medlemmar 1881 och 1885 på leden Töcksfors - Ed. drag längre, utan hon lades upp. Hon och allmänhet på somrarna. Herbert till­ lämnade kanalen år 1968, när Bertil Boh- sammans med Helle spelade ofta stor Lelång: oregistrerad. lin i Uddevalla köpte henne ett år tidiga­ roll som passagerarbåtar under de Mätt: 15,65 x 3,93 x 1,90 m. re. Hon låg en tid i Vänersborg. Små­ stränga vintrarna, när ordinarie passa­ Byggd: 1872 Akers mek. verkstad av ningom hamnade hon på land i Greb- gerarbåtar (Ångfartygs AB Bengtsfors- järn i Oslo. bestad, när sju ängbätsentusiaster köpte Nordmarken) låg upplagda för vintersä­ Tonnage: 19,84 bruttoton. henne för 40 000:-. Planerna om upp­ songen. Utförlig historik och foto av henne redo­ rustning grusades p g a bristande stöd visades i LP 1986:3. av Grebbestads kommun. Mjörns Ång- båtsförening i Alingsås upptäckte Her­ Håfreström II oregistrerad. bert och räddade henne i grevens tid, Mätt: 10,25 x 3,13 x 1,30 m. Lindö: oregistrerad. kan man säga, när hon legat och förfallit Byggd: 1912 Håverud av trä. 30 HKR. Mått: 12,10 x 2,82 x 1,37 m. i flera år. Det var år 1985. Eldsjäliga ung­ Hon blev förbyggd år 1950. Hon togs ur Tonnage: 8,22 bruttoton 30 IHK ångma­ domar under Claes Åke Skymans led­ trafik år 1966 och såldes år 1970 till Sven skin. Oscar Persson ägde henne på 1920- ning rustade upp henne till ett utseende Ekberg i Lessebo. talet. Men Lindö återfinns långt före

10 Länspumpen 1996:4 Håfreströtn II. Hennes kända livsöden är knapphändiga. Fotot togs Första och enda kända bilden av Baldersnäs. Hon existerar fortfa­ av Bernt Fogelberg i Häverud är 1966. rande i Oslo. Foto frän Älvsborgs Läns museum i Vänersborg.

1920-talet i slussjournalen. Hon såldes Mustadfors II - Gustafsfors VIII - Fabriks AB och omdöptes till Gustafs­ till Simon Carlsson i Lennartsfors Bengtsfors I oregistrerad. fors VIII år 1928. Hon var stationerad i omkring 1925. Hon lämnade kanalen år Mått: 11,10x2,98x 1,80 m. Skåpafors. Hon flyttade till Gustafsfors 1944 för nye ägaren John Gustafsson i Byggd: 1909 Moss. 35 IHK ängmaskin. ar 1941. Oscar Persson köpte henne år Arvika. Det meddelades år 1945 att Det fanns en föregångare till M ustadfors 1949 för att sälja till Bengtsfors Sulfit AB Lindö ej ansågs värd att ståndsättas. II med samma namn. Det var troligen år 1950. Sulfiten behövde utöka sin flotta Motor på 16 AHK insattes. Hon blev fri­ Mustadfors Rederi AB, som redade vid denna tidpunkt. Hon omnamnades tidsbåt hos Rolf Wik i Glava ar 1959. henne. Hon såldes till Gustavsfors till Bengtsfors I. Hon höll igång på kana­ len i tio år tills hon 1960 köptes av Firma Muddertjänst i Skoghall. Hennes ångma­ skin utbyttes till motor år 1965 med icke känt antal HK. Hon bytte namn till Åke år 1971. Under dalslandstiden var hon otroligt oumbärlig och kunde användas året runt trots sin litenhet.

Necken oregistrerad. Det fanns en Necken hos Billingsfors- Långeds AB från i början av 1900-talet fram till c a 1930, har jag konstaterat i slussjournalen. Först var hon öppen utan däck med solskyddstak. Sedan blev hon försedd med däck och styrhytt. Övriga uppgifter okända.

Nisse oregistrerad. Mått: 12x2,70x1,40 m. Byggd: 1900 Lennartsfors Mek. verk­ stad. 25 AHK. Sannes Söners AB i Uddevalla och Töcksfors redade Nisse 1922 - 33, men hon fanns på kanalen redan från i början M ustadfors II ger ett säreget intryck. Lite egendomliga drag , men mycket praktisk och av 1900-talet. Enligt brev skrotades användes äret runt. Det fanns en föregångare till henne med samma namn. Foto ur Robin Nisse ned omkring 1946. Men hon för­ Holmstedts samlingar. svann ur slussjournalen före andra

Länspumpen 1996:4 11 Verksamheten flyttades upp till Stora Le. Hon släpade timmer från Töcksfors till Ed. Hon slutade som timmerdragare år 1980, för att lastbilarna övertog trans­ porten. Hon blev sedan troligen fritids­ båt, när Olof Nickolausson köpte henne. Hon är fortfarande kvar. Vacker bild av Billingsfors finns i LP 1985:4.

Näs 1527 Mätt: 17,97 x 3,80 x 1,77 m. Byggd: 1879 Oskarshamn av järn. Tonnage: 26,42 bruttoton. Hennes byggnadsnummer var 157 och hon levererades till E H Nygren i Sunds­ vall som passagerarängare. Hon sattes in som Näs på traden Sundsvall - Karls­ vik - Gustafsberg - Näs - Alvik. Samtli­ ga bryggor liggande på Alnön. Näs övertogs av G O Stadin, Sundsvall omkring 1890. Men enligt uppgift i En härlig bild av Nore. Det är bekräftat att hon, ett typiskt torskogsbygge, en tid fördes av en skeppslistan ägdes hon av G O Stadin kvinnlig befälhavare på Stora Le. Fotot togs av Olle Lindh vid Vikansjö i Stora Le år 1975. redan år 1885. Hon fortsatte sina turer på samma trad. Hon såldes till Erik Larsson i Norrbo år 1896 och hamnade på sjön Dellen. Nägra år senare köptes hon av Karl Erik Rask i Näsviken och han sålde henne år 1913 till J H Ivarsson, Bjuråker. Hon trafikerade hela tiden Södra och Norra Dellen i Hälsingland. Hon fick ny panna och angmaskin är 1893 pä 18 hk. Hennes norrlandssejour var över, när hon såldes till västkusten och O T Carlsson i Strömstad är 1917. Hon kom nog aldrig till Strömstad, utan till Göteborg och Majornas mek. verk­ stad som låg vid fiskhamnen. Där bygg­ des hon om till bogserbåt. Efter detta kom hon direkt till Dalslands kanal för att stanna där för gott. (Det är knappast troligt att hon var i Strömstad eller Uddevalla.) Hon släpade prämar med asptimmer från sjön Foxen till Stora Le och Lelångens kaj i Bengtsfors där virket lastades om på smalspårig järnväg till Uddevalla och tändsticksfabriken. Fabri­ Näs med gustavsforsprämen och en liten präm. Vedhögen på Näs däck vid styrhytten skvall­ ken i Uddevalla hade henne år 1920 till rar om att bilden togs under andra världskrigets dagar. Det var vid någon brygga på Leläng- 1937. Men verkliga ägare var Bengtsfors en. Foto ur Robin Holmstedts samlingar. Sågverk AB hela tiden fram till år 1937, dä Karl Oscar Persson köpte henne. Han hade långtidskontrakt med bruken längs världskriget. Fotot av henne visar att lingsfors. Hon fanns överallt på kanalen kanalen. Hon hade enligt slussjournalen hon var mer passagerarbåt än bogserbåt. och bogserade timmer från bolagets trafikerat hela kanal- och sjösystemet skogsegendomar till industrianlägg­ från Dals Ed till Upperud. Åren 1953 - ningen i Billingsfors. Hon höll även 54 fick Näs åter agera passagerarbåt, nu Nore - Billingsfors - Billingsfors I - öppen ränna de kalla vintrarna mellan för skolklasser pä sommaren, då Stor­ Nore oregistrerad. Bengtsfors och Skåpafors, som Olle holmen inte räckte till eller låg på över­ Mått: 15,24 x 4,10 x 1,80 m. Lindh beskrev utförligt i LP 1985:4. Hon syn. Näs lades upp efter sommaren 1955 Byggd: 1905 Torskogs varv. 70 IHK ång­ bytte namn till Billingsfors I år 1924, då när Carl Oscar Persson gick bort och till­ maskin. bolaget hade tvä andra bogserbåtar med sammans med Perssons bogserängare Tonnage: 24 bruttoton. samma namn med II och III. Hon fick Inger lämnade de kanalen den 3 decem­ Billingsfors-Långeds AB satte Nore ny ångpanna år 1926. Henry Mossberg ber 1957 för sista gången. Båda fick sluta omedelbart efter leveransen i arbete pä köpte henne år 1957 och döpte henne sina dagar vid Degerfors Järnverks ugn. kanalen. Enligt slussjournalen bar hon åter till Nore. Det var troligen vid Näs fick alltsä sluta sina dagar som pas­ namnet Nore fram till ca 1908, dä hon samma tidpunkt ångmaskinen byttes till sagerarbåt, som hon en gång börjat. Cir­ döptes om till det mera passande Bil­ ny motor på 150 HK pä Källandsö. keln blev därmed sluten.

12 Länspumpen 1996:4 Oscar oregistrerad. Mått: 14,45 x 3,30 x 1,53 m. Byggd: 1874 Lindholmen (?). Ludwig Vinberg i Bengtsfors redade henne omkring 1925, senare A Augusts- son i Ryr. Oscar Persson hade henne en tid. Hon höggs upp är 1932. Det finns inte mycket mer uppgifter om henne. Det finns en bild som visar att hon var odäckad med styrhytt och skyddstak från akterut till styrhytten.

Oteid 83b5 Mätt: 19,82 x 3,94 x 2,17 m. Byggd: 1874 Motala av järn. Tonnage: 37,16 bruttoton. Utförlig historik och foto av henne redo­ visades i LP 1986:3.

Primus oregistrerad. Mätt: 18,70 x 3,77 x 1,54 m. Tonnage: 23 bruttoton. Fnda uppgift jag har är att A Persson i Upperud var ägare till Primus år 1897. Hon äterfinns i slussjournalen fram till ca 1920-talet. Övriga uppgifter är höljda Primus med skorstenen forom styrhytten, vilket ofta förekom /ni flottningsbätama pä Siljan. i dunkel. Mycket knapphändiga uppgifter finns otn henne. Vykort ur Robin Holmstedts samlingar.

Runa - Håfreström III 3322 Utförlig historik av henne redovisades i Ringö Marin i Göteborg köpte henne är Lite oklart med frågan om Gustafsfors LP 1981:3. 1964 och bytte namnet till Spring. Hon Fabrikers AB, som köpte henne år 1951. saldes till Christer Haare i Ytterby år Detta företag upphörde några är före Silva oregistrerad. 1971 och hon blev Pelle. Finns hon fort­ Mått: 14,45 x 3,20 x 1,59 m. 1951, så det måste varit Bengtsfors Sulfit farande kvar idag? Under Bengtsforsti- AB, som hade henne. Tonnage: 14,99 bruttoton. 40 - 50 HK den släpade hon timmer från skogsegen- ångmaskin. domar pä Silen och Lelången till sulfi­ Turisten - Billingsfors II oregistrerad. Från år 1926 hölls hon troligen mest i ten. Hon förde personal och bröt isen Mått: 17,12 x 3 x 1,30 m. Töcksfors och Östenkanalen. Hon till­ mellan Florabryggan och fabriken året Tonnage: 15,60 bruttoton. 50 IHK ång­ hörde Nordmarksälvarnas Flottnings- runt. maskin. förening i Töcksfors år 1943. Hon såldes år 1947 till Arne Ottosson i Värmlands- bro. Hon låg i Mässvik och var ej länge i sjöfart.

Stacke - Bengtsfors II oregistrerad. Mått: 16,07 x 3,88 x 2,2 m. Byggd: 1903 Eriksbergs mek. verkstad. 70 1HK ångmaskin. Tonnage: 27 bruttoton. Stockholm Stad beställde henne på var­ vet och efter leveransen fick hon namnet Riddersvik. Hon överfördes till Renhåll­ ningsverket och Byggnadskontoret, hamnavd. i Stockholm. Hon såldes till AB Djurgårdsvarvet år 1942, som 1945 gav henne namnet Furuholm. Senare kom hon till Stockholms Kustartilleriför­ band som i sin tur sålde henne till Södertälje Transport & Rederi AB. Nam­ net blev Stacke. Hon hamnade på dals- ländska farvatten år 1951, när Gustafs­ fors Fabrikers AB köpte henne och sta­ tionerade henne i Bengtsfors. Bengtsfors Sulfit AB köpte henne så småningom år 1953 och nytt namn blev Bengtsfors II. Hon bytte till dieselmotor på 100 AHK. Mycket ovanligt att ett lastfartyg byggdes om till bogserbåt, som här Håfreström III. Fotot Hon var på dalsländska farvatten i 13 år. är taget utanför Dals Långed. Vykort ur Robin Holmstedts samlingar.

Länspumpen 1996:4 13 Ursprung okänt. Hon inköptes år 1918 frän västkusten under namnet Turisten. Hon hade gått som färja och låg sjunken, då Billingsfors-Längeds AB köpte henne. 1925 byggdes båten om och låg då torrlagd i kanalen i Billingsfors under vintern. Hon omdöptes till Billingsfors II. Hon skrotades år 1959 vid Bergmans skrotaffär i Trollhättan. Bilden av henne återfinns i LP 198b:4.

Virgo - Gustafsfors VI oregistrerad. Mått: 12,85 x 3,30 x 2,30 m. Byggd: Lennartsfors. 10 - 12 AHK ång­ maskin. Hon byggdes om år 1908. Hon flyttades till sjön Store Bör vid ett inte känt årtal. Billingsfors-Längeds AB hade henne tro­ ligen efter år 1953. Hon sjönk pä denna sjö 1954. Hon bar namnet Virgo först tills ca 1920, då hon bytte namn till Gus­ tafsfors VI. Under Gustavsforstiden bogserade hon virke på sjön Store Bor En vacker bild av Bengtsfors II utanför Bengtsfors. Hon finns ännu kvar, fast i en annan till en järnväg, som gick ner till Östra skepnad. Foto ur Robin Holmstedts samlingar. Silen vid Sillebotten. Där frän Sillebotten lastade man virket på pråmarna for ifrån troligt att listan är säker och full­ Orrholmen m fl. Trygg var visserligen transport till fabriken i Gustavsfors. ständig. Flera ångslupar noterades ofta en motorbogserbät under 10 meters som bogserbåtar i slussjournalerna har längd frän Östenkanalen, men det Det återstår mycket av detektivarbete jag konstaterat. Som exempel på små behövs mer uppgifter om henne. för att lösa många frågor då uppgifterna båtar som jag inte vet om de är ångslu­ jag har fått värdefull hjälp av Bernt Fogel­ är knapphändiga, särskilt på oregistrera­ par eller bogserbåtar är Hall, Juno, berg, Einar Mölnteg, Karl Axel Olson och de bogserbåtar. Det är dessutom långt­ Junohus, Lennart, Lövholmen och Olle Lindh. Ett stort tack till dem! ■

Virgo. Frän vänster Magnus Karl Ek och Johan jordansson. Hon låg pä land i Årjäng som fritidsbåt, när jag besökte orten pä i970-talet. Foto ur Einar Mölntegs samlingar.

14 Länspumpen 1996:4 Till salu BOCKER Broströms Koncernens Sjöfartsförptag och deras fartyg (1946). Pris 150:- kronor inkl porto. på frivaktenSveriges Skeppsiista 1958 Pris: 225:- kronor inkl purto. Bertil Söderberg, tel 031-45 91 98

Till salu Nyutkommen: "Sista resan” Bl a Abraham Rydbergs sista resa 1937-42. Ingår i serien om svensk sjöfart under kriget. I serien finns ytterligare fem böcker och 25 häften. Terje Fredh 0523-104 21 (bostaden)

Till salu Kompletta årgångar av Båtologen, 1978-1995, till salu. Pris 2000:- Kalle Karlholm 031-24 32 76, 070-558 70 39

HMS M18 i grov sjö utanför Göteborgs norra skärgård den 17 juni 1948. Några av dessa min- Boken är mycket läsvärd och rekom­ svepare finns kvar än idag och används i flottans utbildning av kadetter. Foto: Curt S Ohlsson. menderas också till en stor del av skär­ gärdens befolkning då många av hjälp- minsveparna under framför allt andra Minsvepare - med svenska flottans historier berättade av personer som var världskriget utgjordes av den svenska minsvepare under hundra år. med. Det rika illustrationsmaterialet ger fiskeflottan. Fakta om denna är väl åter­ Hans Bergström, Paul Swahn. en bra och intressant inblick i minvap­ given. 290 sid inb. Pris 380:— nets teknik och verksamhet. Lennart Bommalm (ISBN 91 970700 5X)

Under drygt tio år har bokförlaget C B Marinlitteratur i Falkenberg givit ut ett Ny Bok! flertal mycket intressanta böcker om svenska flottans olika stridsfartyg. Dessa har bland annat omfattat böckerna Jaga­ S& ute#H dL

Länspumpen 1996:4 15 Linjefartyget Vingaland levererades den 4 maj 1950 till Svenska Orient Linjen från Eriksbergs varv, där jag var verksam som skeppsbygg nadsingenjör. Foto: Eriksbergs varv. En resa runt Medelhavet 1953 med m/s Vingaland

GÖTEBORG - VLISSINGEN - CASABLANCA - ALGER - MALTA - PIREUS - ISTANBUL - HAIFA - BEIRUT - ALEXANDRIA - GÖTEBORG

Av Gustaf Gustafsson

et är i är 43 är sedan min kära hustru och jag hade aran och nöjet att fä göra vär längresa med m/s Ving­ Daland en disig decembermorgon den 2 december 1953. Den första delen av resan skedde med Röda Bolagets Einar som tog oss ut till Rivöfjorden där Vingaland låg för ankar. Vi blev genast hjärtligt välkomna ombord av fartygets befälhava­ re, maskinchief och steward. Efter diverse proviantering m.m. lättade vi ankar och redan efter några timmar passerar vi Skagens fyr, tyvärr med tjocka. Torsdag 3/12, vackert nordsjöväder och kl 23.00 kom lotsen ombord, och kl 02.00 var vi förtöjda vid kaj i Vlissingen. Fredag 4/12, staden har en del kända sevärdheter bl a det kända skeppsvarvet som bl a har byggt S.A.L:s vackra fartyg Kungsholm, kl 15.00 kom lotsen ombord och kl 23.00 passerar vi Dover, med bra väder. Lördag 5/12, under dagen passerar vi Cherbourg på franska kusten, och redan pä eftermiddagen är vi ute pä Biscayabuk- ten, och pä natten till söndagen fick vi kraftig känning av Vi lämnade ett disigt Göteborg.

16 Länspumpen 1996:4 Atlantens dyningar, och en del också av sjösjukan. (Min fru hade lovat sig själv att ej mera passera Biscaya. Tidigare var det med Sv. Lloyds gamla Gdynia och i sällskap med Albert Engströms dotter Malin pä resa till Grekland 1938.) Söndag 6/12, vind och sjö har ökat avsevärt och på eftermiddagen passerar vi C. Finisterre och då möter vi det nor­ ska valkokeriet Kosmos V som är på hemgående. Måndag 7/12, 20 m/sek med grov sjö frän SV. Dagen ägnades åt att förbereda ankomsten till Casablanca, och på kväl­ len passerar vi C. de Vincente. Tisdag 8/12, kl 08.00 ankrade vi pä redden till Casablanca, strålande som­ marväder, 25c varmt, men atlantdyning- arna förföljde oss ända in i hamnen, men sä småningom kom vi till kaj. Onsdag 9/12, Casablanca ligger i norra Marocko, och staden anlades av Hamnen i Alger på ett vykort. portugiserna på 1500-talet, och har Marockos största hamn, fullt modern med kranar m.m. Vi har kort tid pä oss men ändä mycket att bara har dagen pä oss vill vi gärna komma iland och se oss om berätta, men det fär bli en annan gång. Vi fick lämna två sjömän så fort som möjligt. Rederiets mäklare ger oss en fantastisk som vi inte kunde vänta på, för tiden var dyrbar och kapten rundvandring. Mycket är vackert och mycket är beklagligt, bl a ville komma ut innan mörkret. Av besättningen fick genast de arabkvarteren. Befolkningen utgöres nästan uteslutande av efterlämnade sjömännen sina nya namn, nämligen Stanley och fransmän och araber. Idag är ju som alla vet Alger en stad i Livingstone. Lotsen är ombord och resan fortsätter på väg mot strid, olika grupper emellan, mycket mera att berätta men redan Alger i Algeriet. kl 18.00 lämnar vi den vackra staden Alger. Det skymmer gan­ Torsdag 10/12, kl 05.00 passerar vi gibraltarsundet, och nu ska fort och vi kan länge se de många ljusen frän havet, som lig­ kan vi tydligt se hur färgen på vattnet skiftar från Atlantens grå ger alldeles stilla och natten var som en sommarnatt hemma. till Medelhavets stärkelseblått. Vid 09.00 passerar vi Sierra Lördag 12/12, fortsatt härligt väder på havet, passerar Nevada och 19° varmt. Resten av dagen bara njöt vi av bad i vi C. De Garde på Afrikas nordkust och senare på dagen simbassängen och av solbad. även ön Galita. Då mötte vi S.O.L. m/s Inland som var Tredag 11/12, redan kl 06.00 börjar vi skymta staden Alger, pä hemgående till Göteborg, vi talade med dem och bad som ligger som ett pärlband på sluttningen mot havet. Redan kl dem hälsa hem. Nu passerar vi även fyren Canirocks, 08.00 var vi förtöjda vid kaj och döm om vär förvåning: på kajen och kapten meddelar att han räknar med att anlända väntar vära akterseglade sjömän från Casablanca. Eftersom vi Malta tidigt söndag morgon 13/12, Luciadagen.

Vingaland på ett grått nordsjöhav. Toto: Gustaf Gustafsson. Tritidssysselsättning på däck för besättningen. Foto: G. Gustafsson.

Länspumpen 1996:4 17 I La Vallet­ tas hamn M S VINGALAND fick vi assistans av denna Name: Gustaf Sigfrid Gustafason ålderdom­ Ranlc: P assenger. liga hjul- Nation: Swedish. ång- bogserare. trielVIHGALAMD

Name: Ingrid Hertvig Gustafason

Rank: Passenger. Nation: Swedish.

Landgängs- kort för passagerare pä lastbåt.

Söndag 13/12, kl 07.00 kom lotsen ombord strax utanför La dukar m.m. Invånarna på Malta kallas malteser. Det var utan­ Valletta som är Maltas enda stad. Bland det vackraste man kan för ön Malta som aposteln Paulus led skeppsbrott 60 är e. Kr. se i Medelhavet, så är det infarten till La Valletta, som har en När vi sä småningom kom ombord var allting klart för avgång, naturlig hamn med kraftiga fort på ömse sidor. Malta är ju en och vi var åter på resa nu emot Grekland. stor brittisk flottbas, många stora krigsfartyg låg för ankar i Måndag 14/12, något sämre väder, men 20 varmt. På kväl­ hamnen. Vi fick hjälp av en av marinens bogserbåtar (en hjul­ len passerar vi Cape Matapan, på södra ändan av Grekland, ångare 1953). Vi blev nagot förvånade. Tyvärr får vi även här även på håll de joniska öarna, som också tillhör Grekland. bara en dag på oss, kapten hade redan ordnat med en guide för Under dagen har vi planerat för hur vi skall få ut det mesta att vi skulle få se och höra så mycket som möjligt. Värt första möjliga av besöket i Pireus och Athen. besök var Parlamentsbyggnaden, som kallas Govenor's (Grand Tisdag 15/12, tidigt på morgonen kom vi till kaj i Pireus, och Masters) Palace, mycket intressant, en annan byggnad var St. det blev redan frän början en stor dag speciellt för min fru, det John's Cathedral, byggd år 1578, ett verk av den maltesiske var nämligen 16 år sedan hon sist var i Grekland (1938), där arkitekten Girocams Cassar. Även besöket i St. Paul's catacom- hon var bosatt ett par år. Det var mycket som hade förändrats ber (de underjordiska grottorna) var mycket givande. Varken (bl a pga av andra världskriget). Vi har bada många goda vän­ tid eller rum räcker till att berätta allt, dagen fick avslutas med ner i både Pireus och Athen. Det skulle ta för mycket tid att inhandlandet av äkta maltaspetsar i form av bl a vackra bords­ beskriva allt man vill uppleva under två dagar.

Fru Gustafsson och Steward Persson Passageraren Ingrid Gustafsson och fartygets befälhavare.

18 Länspumpen 1996:4 Onsdag 16/12, dagen ägnade vi mest i Pireus där vi bl a träf­ fade Eugenides, finsk generalkonsul, och bl a chef för Home- Line, som är ett dotterbolag tillBroströms, vi har träffats tidigare bl a på sjösättningar på E.M.V. Vi träffade också goda vänner i Athen, och besökte bl a Akropolis, Lyckabettos, Slottet, Olympi­ aden m.m. Dagen går fort och redan kl 18.00 säger vi farväl till Grekland och ser fram emot nästa mål som blir Istanbul. Torsdag 17/12, resan upp genom Egeiska havet går fort och kl 06.00 var vi uppe i det kända Dardanellsundet, och utanför sta­ den Canakkale, fick vi ankra upp för att ta ombord tullmyndig­ heterna för en omfattande inspektion. Detta med anledning av den tidigare kollisionen mellan S.O.L;s Naboland och en turkisk u-bät. Efter någon timma får vi fortsätta, och passerar den gröna lysboj som utmärker platsen för u-båten som ligger pä 80 meters djup. Därefter passerar vi Marmaraön, sikten dålig och snötjocka. Kl 16.00 ankrar vi på redden i Istanbul och nu är det full snö­ storm. Här skall vi nu ligga tre dygn, och bl a lasta tobak och vin. Fredag 18/12, en motorbåt kom ut med mäklaren som skulle ta oss med iland för att visa oss sevärdheter, bl a moskéerna i Hagia, Sofia och Blåmoskén, intressant, vidare besökte vi Seral­ jen, ett av sultanens harem och vidare till basarerna, där man kan handla både äkta och oäkta. Lördag 19/12, dagen ägnar vi åt att besöka den s k nya stads­ delen av Istanbul som heter Galata eller Beuoglu och som skil­ Vi låg på redden i Istanbul. Dåligt väder med snö sände tankarna till jer sig frän den gamla stadsdelen genom Gyllene Hornet, och Sverige. Foto på detta uppslag: Gustaf Gustafsson. som förbindes av Galatabron. Istanbul är den enda staden i världen som ligger inom två världsdelar. Skulle kunna berätta sida upp och sida ner, men kl 20.00 lämnar vi Istanbul för under besöket men bl a var vi med om en biltur runt Genesa- denna gången och vi är pä resa mot Haifa i Israel. rets sjö, Capernaum, Cana, Nazaret, Nain samt berget Carmel. Söndag 20/12, vi är nu på resa söderut emot Onsdag 23/12, var vi inbjudna av norska sjö­ Haifa. Vädret blir så småningom något bättre manskyrkan som tog oss med på en tur till och varmare. Telaviv, mycket intressant. Måndag 21/12, beräknat var från början av Torsdag 24/12, svensk julafton ombord med resan att julen kommer vi att få fira i Israel. hela besättningen. Nägot konstigt att vara långt Tisdag 22/12, det var med stor spänning vi så borta från barnen, nära och kära just en julhelg. småningom låg förtöjda i Israels största hamn A Fredag 25/12, tidigt pä morgonen lämnar vi Haifa. Liksom på alla andra platser blev vi även Haifa och nästa plats blir Beirut i Libanon. här väl omhändertagna. Det som var av det Lördag 26/12, det roliga med ankomsten till mest intressanta var att få uppleva hur varje Beirut, var vilken av två bröder lotsar vi skulle dag tusental av judar från hela världen återvände till sitt land fä. Den ene kallades för "Full-speed-ahead" och den andre igen. Det skulle ta för lång tid att berätta allt vi fick uppleva "Half-speed-ahead". Det blev den förstnämnde som kom ombord, och det blev verkligen fart, och snabbt var vi förtöjda vid kaj. Det är mycket att berätta om denna stad, men det räck­ er med att säga att dä 1953 var Beirut en underbart vacker stad och vad som senare har hänt vet alla. Tiden går allt för fort när man bara har en dag på sig, redan på kvällen måste vi lämna Beirut, och är på resa igen till den sista hamnen pä resan som blir Alexandria i Egypten. Söndag 27/12, vi hade länge sett fram emot ett besök i Egyp­ ten och dä närmast Alexandria, tyvärr fär vi bara två dagar här. Även här fick vi genom rederiets välvillighet ta del av så myck­ et som möjligt. Stadens äldre, orientaliskt präglade del ligger på en smal halvö med hamnområden på vardera sidan. Alex­ andria grundades är 332 f. Kr. av Alexander den store, det var på ön Faros som senare förenades med fastlandet och där man byggde det berömda fyrtornet, som räknades bland världens sju underverk. Bland annat fick vi delvis göra ett besök i ett av Kung Faroks sommarpalats. Det var ju också ett måste med ett kort besök i Ca i ro, och likaså ett besök bland pyramiderna.

C /3 Det har varit en mycket givande och intressant resa i orientens värld, med ett härligt fartyg och ett alltigenom fint befäl och besättning. Resan hem till Göteborg gick direkt och det återstår bara mitt och min hustrus varma och hjärtliga tack till E.M.V. och S.O.L. för den stora förmånen att få göra denna resa. ■ Alexandria var sista hamnen vi besökte.

Länspumpen 1996:4 19 dotter i p j skutornas tid S l c u t s W ^ Av Siv Nilsson

innet av de rutmönstrade järn­ grindarna som slog igen med Mett skrammel och hissen som mödosamt rasslade sig uppåt, finns tyd­ ligt kvar hos mig när jag tänker på då pappa och jag skulle besöka skeppsmä- klaren Viktor på Löfstrand o Brown, vid Kornhamns torg, för att få någon ny last till Morgana. På den tiden var det inte så vanligt med hissar i husen. Därför bad jag pappa att vi skulle åka några gånger extra. Det blev en vana varje gång vi kom till Stockholm. Hissen skramlade upp och ner i maklig takt. Jag kan dock inte dra mig till minnes att någon blivit störd av oväsendet. När vi åkt färdigt, klev vi av vid mäklarens våning och gick in. Vanligtvis satt där några fraktsökande skeppare och pratade. Jag minns en gäng när en nyanländ skeppare kom in. Hälsade och Morgana stävar fram under god gäng 1953. bad mäklare Viktor att få låna en stor sax. Denne tittar förvånat upp. - Visst får du låna en sax, men vad En gång då vi blivit tilldelade en frakt fingret skulle sitta kvar på den. Det gjor­ ska du med den till? från Sundsvall, fick pappa mycket brått de det. Men det gjorde ont också. Jag -Jo, sa skepparen. Kärringen har fått att komma ner till Morgana för att köra sprang ifatt pappa och vi kom iväg till en ny päls och jag ska gå med henne ut igång. Vädret var bra och han ville Sundsvall. på stan, för att visa upp den. Därför hinna fram innan det blev sämre. Jag På resan började fingret svullna upp måste jag klippa fransarna av byxbenen. hade svårt att hålla jämna steg med och värka. Jag erkände då för pappa vad honom. När vi hoppade av spårvagnen som hade hänt. Han undrade varför jag vid Strandvägen, pappa först och jag inget sagt medan vi var kvar i Stock­ efter, fastnade jag med ett finger i spår­ holm. Vi kunde besökt en läkare där. c/? vagnsdörren. Vagnen började rulla. Jag - Nej, sa jag. Då hade vi kanske inte slet till mig handen och hoppades att hunnit fram till Sundsvall medan det var vackert väder. På lasarettet i Sundsvall konstatera­ des att inget var brutet. Bara en sträck­ ning och jag fick ett stödförband.

C/3

- Det är nägot fel på bron! - Nej för fan. Det har bara fastnat några småsten emellan. Dessa röster ekade ut över Liljehol­ men och Årsta dal, från brovaktens kur på Liljeholmsbron. Vi låg med Morgana och höll nedan­ för i väntan pä broöppning. Bilarna hade stannat vid de nerfällda bommar­ na. Brovakten hade just meddelat oss att det var något fel på bron, så vi skulle få vänta en stund. Efter det hade han glömt att stänga av högtalaren. När så den snabbinkallade reparatören kom, hördes deras ilskna diskussion vida Kaffepaus ombord på Ester vid Vituddens Varv 1953. omkring.

20 Länspumpen 1996:4 Efter en stund gick ocksä bron upp och en mängd småsten rasade ner fram­ för stäven påMorgana.

C/3

Pappa hade en cykel ombord. Den använde han när han hade bråttom och inte behövde släpa omkring på mig. En gång när han kom cyklande pä kajen bet sig en ilsken tax fast i hans byxben. Rädd för hundar som han var, vågade han inte stanna. Taxen fick såle­ des äka med trampan runt flera meter innan den släppte taget. Efter några år till sjöss, började cykeln rosta. Pappa tröttnade på att trampa omkring på den tröga rosthögen med den rappande kedjan. Han lämnade kvar den i Kalmar hamn och hoppades att nägon skulle stjäla den. M organa passerar bron i Södertälje kanal. Skutskepparens dotter pä styrhyttens tak. I Grönhogen kom en annan skuta in efter oss. Glad i hågen kom skepparen - Du pratar skit. Lite smasten ska väl bort till oss med cykeln. Dä han senare berättade historien, sa gå att öppna för. - Den här glömde du i Kalmar. han att en fiskare kom iland i Visby och - Försök igen. Det rasslar nog loss sä - Suck, tänkte pappa. Han fick väl gav honom cykeln med orden: småningom. glömma den någon annanstans. - Jag fick upp din cykel i trålen. När de kommit så långt i felsökning­ När denna procedur upprepats flera Det sista ställde jag mig mycket skep­ en, upptäckte brovakten sin fadäs med gånger, tröttnade pappa och kastade tisk till. Liknar alltför mycket en skep- högtalaren och allt blev oerhört tyst. cykeln i sjön utanför Gotland. parhistoria. Trot den som vill! ■ Ny bok från Briggen Det har skrivits åtskilliga böcker om segelfarty­ gens resor över oceanerna, men märkbart lite om motorseglama i kustnära fart. I denna bok berättar skutskepparen, skribenten och modellbyggaren Stemer Johannesson, bördig från Skärhamn på Tjörn, om livet på fraktskutoma. Följ honom från mönstringen som kockjungman 1934, genom seg- lationen på Tyskland under andra världskriget, till den egna skutan på 1950-talet Läsaren får även vara med på islandsfiske, samt uppleva ett histo­ riskt möte i portugisiska nordan. Boken beskriver en ibland kärv verklighet i hårt väder, men är på känt Tjömmanér berättad med humor och värme.

Pris 250:- inkl moms +porto 24:- Årets Julklappsbok ?

O & okförkget (S& ri^ en SKUTMINNEN är en maritim kulturskatt! Box 11056 • 507 11 BORÅS 88 sidor, 67 illustrationer. Format 21 x 24 cm. Inb. Ordertelefon 033-24 86 42 ISBN 91-973000-0-4

Länspumpen 1996:4 21 Freja förliser på Fryken

Av Holger Magnusson

En konstnärs skiss syn pä Freja i renoverat skick. C*FÖR100ÅRSEDAN~T)

S/s Freja lämnade Fryksta kaj den 23 kastade dessa planer. Tidigt pä morgo­ juli 1896 för att segla till Torsby i norra nen den 2 juli 1996 eldhärjades hon, var­ änden av Frykensjoarna. vid bl.a. hela inredningen blev lågornas Efter en timmes gång angjorde man rov. Nilsby brygga. Nästa anhalt var Bössvi- Ett glädjande budskap är, att hon äter ken och det var här katastrofen skedde. skall restaureras och planerna är att sjö­ När kapten L. Widhson närmade sig sätta henne 1997. Heder ät ångbåtsföre- bryggan, kom plötsligt ett vindkast, som ningen Freja. gjorde att s/s Freja fick slagsida. Den S/s Freja byggdes 1869 i Motala. Vid osurrade däckslasten försköt sig, ånga­ dopet fick hon namnet Kalmarsund N:o ren kantrade och sjönk. Ombord fanns 3. Hon byggdes i järn och fick dimensio­ sjutton personer, varav endast sex nerna 68 fot x 13 fot 9 tum. Hon lastade kunde räddas, däribland kapten Widh­ 3 nyläster, vilket motsvarar 12.75 ton. son själv. Hon fick en ångmaskin på 15 ehk (20 Efter otaliga försök genom åren att ihk). Hon var således ett litet frakt- och hitta vraket, lyckades man äntligen år passagerarfartyg. Beställare var Kalmar­ 1976 med hjälp av en s.k magnetometer, sunds Ångbåts Aktiebolag i Kalmar. att lokalisera henne Hon låg då pä hela 50 meters djup och långt från strand­ kanten. Efter att i exakt 98 år ha legat på sjö­ botten, bärgades hon den 23 juli 1994. När hon förliste 1896, mätte hon 43 S/s Freja togs till en verkstadsbygg­ brutto- och 21 nettoregisterton. Redare nad i Sunne, där hon under två års tid var N. Persson och hemorten Vestra har genomgått en mycket genomgripan­ Lysvik, Vermlands län. de renovering. Målsättningen var, att I samband med renoveringen 1994­ hon åter skulle få komma i sitt rätta ele­ 96 har hon mätts om till 36 bruttoregis­ ment den 23 juli 1996, hundra år efter terton. Hon har blivit omdöpt till Freja olycksdagen. FREJA af Fryken och fått reg.nr 14690 (KM) Men en mycket tragisk händelse kull­ samt signalbokstäverna SHJI. ■

22 Länspumpen 1996:4 Bilaga Registersidoma 2401-2500

2490 Tessin lämnar Träpiren i Göteborg den 26 maj 1935. Bildarkiv: Fotopumpen

Registerredaktörer: Krister Bäng Tore Olsson Gunnar Ståhl

1 Namn. Tonnage Reg. Typ Versaler = Namn under svensk flagg. Byggnadsår Avförd nr Små bokstäver = utländsk flagg och plats och anledning Brutto Netto Understrukna namn = finns foto som Foto finns Inregistrerad

2401 S YNGVE 1886 Sjötorp 93 84 1895 1915, 15.5, drev iland Klintehamn, vrak. 2402 S EMMA, ex MERKURIUS ex BACHUS 1809 okänt var - 99 1898, anm. nedsänkt till brygga. 2403 SS KOLGA 1891 Gävle 360 249 X 1936 upph, Oskarshamn. 2404 s HILMA - Wiken, fb 65 37 32 1905, sept förlist Ljugarn, sönderhuggen 2405 SS FOLKE, ex DALSLANDS KANAL 1884 Österbo 54 32 1926, okt, "demonterat" 2406 SS LÖBECK 1884 Gävle 319 199 1912, apr såld Ryssland. Öde? 2407 s SVEA 1890 Ängelsberg 37 34 1940, kvarligger Kvarnsnäs som vrak (sedan 1912?) 2408 s CARL JOHAN 1860 Trollhättan 76 72 1924, slopad, båtbrygga Harge. 2409 s SOPHIE 1867 Karrebéksminde 104 90 1951, sald Tyskland, husbåt. 2410 SS UNDINE 1890 Oskarhamn 52 4 Igång 2411 s ÖNRAB 3, ex RAMNÄS No 2 1872 Seglingsberg 36 33 1904 pråm Örebro 2412 S RAMNÄS No 3 1883 Seglingsberg 36 31 1920 "pråm för flere är sedan” sjunken. 2413 S JULIA 1866 Långö 28 25 1913 upph Torekov. 2414 s CARL EDVARD 1840 Tyskland 36 31 1910 "stått på stranden Kylle hamn i två år, påbörjat upph." 2415 SS Saturn ex FRIGG ex AMERIKA 1889 Stockholm 396 281 1928 såld Estland, upph.1949 i Hamburg 2416 s TRY 1884 Sundeled, No 53 39 1920, 24.10 avseglat Travem. borta m m o allt 2417 s Knud ex Familiens Glaede ex MARIA 1861 Kiel 33 31 1911 såld K Madsen, Nyköbing, fanns 1963 2418 SS VICTOR ex GÖTA KANAL ex NEPTUN ex VICTOR ex GÖTA KANAL 1872 Norrköping 176 129 1899 nedhuggen Dösebacka 2419 SS INGEBORG ex BELE ex SÄLBODA 1853 Göteborg 159 118 1911, 11.11 Strandat Skoghall, vrak 2420 s CLARA 1875 S Garn 62 59 1961 bombmäl Såtenäs. 2421 s EMMA - fb 74 57 49 1905 lastpråm hos ESAB. 2422 s LOTTEN 1852 Kallarö 87 70 1913, upph, brygga. 2423 SS OUDALEJ 1895 Malmö 253 107 1895, aug lev till rysk beställare. 2424 s RICHELIEU ex Mornine Star 1859 Harpswell 311 272 X 1906 såld No Kolholk 2425 s FÖRSÖK ex Zeemeeuw - N Amerika 220 200 1898, 18.11 övergavs Östersjön 2426 s PETTER 1876 Kristianopel 114 98 1916, 29.7 uppbringad av tyskar, öde? 2427 s ANNA ex TEODOR 1874 Stamsnäs, Orust 42 33 1906, 10.5 strandat Lysekil, vrak 2428 s ANNA ex Anna Katarina - Kappeln 26 24 1924 såld för upph i Nyby, Söderby Karl 2429 s AUGUSTA ex Pallas 1859 New York 302 270 1905 såld Åland, slopad 1909 2430 s CARLHOLM 28 ex GUSTAF 1877 Ekenäs 90 79 1926 pråm, sänkt 1932 som vågbrytare 2431 s THOR 1857 Ormanäset, Skb 59 50 1908, 16.8 förlist Fjuk, vrak 2432 SS JOHAN TILLBERG 1878 Oskarshamn 392 270 1916, 14.9 minsprängd i Öresund 2433 SS SOUDE 1870 Norrköping - 283 X 1906, 24.11 sprang läck Östersjön, övergavs 2434 SS KATTEGATT 1873 Göteborg 431 312 1913, 31.1 strandat Kämpinge, vrak, 12 omkom 2435 SS Est ex ÖRN 1863 Motala 111 57 X 1901 såld Ryssland, öde? 2436 s HAJEN - FB 80 Sjötorp 27 25 1913 slopad o sjunken Munksjön, Jonkop. 2437 SS BORE 1896 Malmö 391 177 X Ännu "levande båt" 2438 s GERDA ex Blitz ex Johann Gottfried 1861 Burg 215 183 1908 såld Dk för upph 2439 s Marie ex LISA MARIA 1892 Ånimskog 59 54 1896 såld Dk, ej DSL-05 2440 s VICTORIA 1868 Slussen 26 21 1930 slopad "ej använd sedan varen 1928” 2441 s VICTOR - fb 86 Sjötorp 32 27 1933 nedhuggen "fick ligga och förfalla" 2442 s Henry ex HELENA - Donsö, fb 71 41 35 1901 såld Dk, upph 1909 2443 SS PAULI NE ex LEMUNDA ex WETTERN 1 ex WETTERN 1873 Motala 186 91 1917, 19,5 sänkt av ubåt Bottenhavet 2444 s TVÅ BRÖDER 1866 Broms 69 66 1905 "fullständigt förstörd" 2445 s SOPHIE 1871 Gävle 226 196 1927 pram 2446 SS EXPORT ex MARIESTAD ex VETTERN II ex JÖNKÖPING 1872 Sjötorp 156 88 1915, 25.12 sjönk Nordsjön 2447 s IGELSTA ÅNGSÅG II ex HJELSTA ÅNGSÅG II ex HERMAN - fb 93 Pilsbo 42 1905 pråm. 2448 S HILDA LOVISA 1858 Hessland 52 1902 upph vid Wingenshamn, Vänern 2449 S BALDER 1884 Assarebo 59 52 1925 slopad sedan flera år, ligger Lyckeberg, Göta Älv 2450 S FREJ 1888 Assarebo 72 54 1933 pråm, upph. 2451 S THOR 1885 Assarebo 68 62 1945, 24.8 strandat Soteskär vrak 2452 S BJÖRN ex Immanuel 1857 Tyskland 66 63 1907 förlist Trollhätte kanal, upph 2453 SS ERIK ex VESTERN ex LINKÖPING ex PHOENIX ex VESTERGÖTLAND 1848 Norrköping 210 157 1915, 20.1 grundstött Furön, vrak 2454 S ALMA 1867 Börstil 68 58 1917 pråm, Holmens bruk, ligger sjunken Horsö, Loftahammars skärgård 2455 SS Selamet ex Bachlangitch ex GUSTAF ADOLF ex GUSTAF RYDINGex GUSTAF II ADOLF 1855 Lindholmen 452 342 1911 såld Turkiet, struken på 30-talet. 2456 S ELVIRA 1870 Söderhamn 242 222 1901 strandad, kond, upph 1905 som kolholk 2457 S ELIDA - fb 83 Kärsbyn 31 31 1924 odullgt till sjöfart, överfylld 1968 2458 SS BARD ex BALTIC ex Spark 1880 Sunderland 1317 938 1911, 14.12 strandat Agö, vrak. 2459S ALFRED 1878 Björkö, Elfsb. 48 45 1915, juni strandat Viknäs udde, vrak 2460 S LA MARTINE - fb 91 Karfvinge 45 34 1936, 19.5 brand Göta älv 2461 S HOPPET - FB 86 Sjötorp 55 52 1909 pråm i Kalmar 2462 S BLENDA ex UFVEN (ULFVEN?) 1872 Karlstad 134 121 1912, 2.10 strandat Sälhällarne, Bottenhav. 2463 s VÅGHALSEN - fb 81 Sjötorp 33 28 1910 pråm, Töreboda 2464 s SELMA CHARLOTTA 1873 Svanevik 88 84 1915 avriggad, slopad 2465 s GOSSEN ex MIRANDA 1864 Hjellö 97 79 1921 såld Hamburg, öde? 2466 s ALMA 1874 Bangsbro 350 311 X 1897, 13.9 strandat Senegal 2467 SS CASTOR 1875 Göteborg 569 421 1933, 20.12 kolliderat utanför Leith, sjönk, 7 omkom 2468 SS Georgii ex NYA SÖDERHAMN 1865 Stockholm 412 242 1897, apr såld Ryssland, struken efter 1929 2469 S AROS 1888 Figeholm 96 72 X 1944, 25.3 strandad Neufahrwasser, vrak 2470 SS RIBERSDROTT ex DROTT ex CARL VON LINNE 1849 Motala 109 27 X 1957, 22.10 sjönk Bjuröklubb, 2 omkom 2471 S NAJADEN 1885 Tössebäck 82 71 1903, 20.4 strandat Bornholm, vrak 2472 s SVANTE - fb 91 Kalmar 42 35 1918, kondemnerad 2473 G MARIA SOFIA ex AMALIA Sjotorp, fb 88 70 66 1903, 26.12 drev i land Fjellsholmen 2474 s EDEN 1836 Gåre i Torp - 92 1907 slopad lagd som brygga Koster 2475 s ANDREAS 1885 Skellefteå 35 30 1910 "såsom vrak liggande utanför Råneå" 2476 s AMYALANE 1869 Searsport 420 373 1906, 8.12 strandad Klinte redd, vrak 2477 s ORION 1863 Sundsvall 164 149 1908 dec kondemn. i Kalmar 2478 SS FRIDEBORG ex FELIX ex GERDA - Torskog 164 101 1924, 2.8 strandat norr Koster 2479 s KAPDUFVAN 1895 Halmstad 45 38 1970, 25.9 sjönk Landsort 2480 s TVÅ BRÖDER ex EN OCH TVÅ BRÖDER 1856 Pukavik 48 39 1916 pråm 2481 s THOR 1875 Liljedal 54 47 1948, 14.9 brand Segerstad, Vänern 2482 SS Elsa ex TESSIN ex SJÖFRÖKEN 1880 Stockholm 112 71 X 1947 såld Panama, fanns 1950 i Sydafrika? 2483SS SIRÉN 1884 Motala 65 45 1937 upph i Sundbyberg 2484 SS EKERÖ ex SÄBYHOLM 1885 Gävle 123 91 1925 skrotad Bergsunds 2485 SS ALKAN ex ENA 1 ex MANNE ex EKHOLMEN 1876 Stockholm 137 122 X 1957 upph Stocksund 2486 SS STRÖMMA KANAL 1884 Stockholm 193 82 1938 upph Vätö 2487 SS FRYKEN 1861 Motala 52 32 1940 upph i Karlstad 2488 S AUGUSTA MARIA 1884 Yttre Bodarne 64 54 1899, 26.7 strandat Sandhammaren, vrak 2489 s HAFTALIA 1874 Grämkulla 86 78 1914, 20.10 strandat Aalborg, kond. 2490 SS TESSIN 1876 Lindholmen 98 85 X 1952 upph, Bovallstrand 2491 S GUSTAF ex Hermes - Finland 516 487 1899, 6.10 strandat Lysekil 2492 s LARSBO Nr 1 1884 Saxe 36 32 1906 såld för upph 2493 s LARSBO No 2 1875 Saxe - 26 1896 upph 2494 s TVÅ SYSTRAR 1837 Wiken 41 35 Ej SL-15, struken utan angiv, av anledning 2495 s MATHILDA 1839 Wiken 44 37 1920, 6.7 drev i land Trödje 2496 ss SVEA ex GÖTA ELF 1884 Torskog 157 109 X 1956 pråm, skrotad 57 2497 s IDA ex Courier 1874 (1854?) P E Island 200 195 1897, 18.11 övergavs Östersjön, drev land Libau, vrak 22.11.97 2498 s DELFIN ex W Brügman & Sohn N:o 1 ex Adrlana ex Amanda fb 91 179 161 1911 pråm 2499 s WIKING - Tyskland 29 22 1906 "söndersprängd i Kylley hamn" 2500 SS Oulo ex FÄNRIK STÅL 1866 Bergsunds 199 144 1900 såld Finl, avreg 1912

Bilaga till Länspumpen 1°96:4 Möteskalender S l a j b i i Västra Kretsen Till salu Onskas köpa Lördagen den 11 januari Fartygsfoton färg-svartvita av mycket Böckerna "Utanför spärren" del 2 och 4 Arctic Ocean -96 hög kvalitet av skandinaviska och ex- samt häftena: Lejdtrafiken, Så stred vi i Resa med isbrytaren Oden till Nord­ skandinaviska fartyg tagna runt om i kriget, Flykten och hjälpen, Neutralite­ polen sommaren 1996. Befälhavaren världen säljes. Prenumerera på mina lis­ tens pris och Nautisk krigsdagbok. ombord, sjökapten Anders Backman, tor som kommer ut en gång per månad. berättar om resan och forskningen Skicka en ”selma” för 4 kommande Terje Fredh ombord. månader. Gränsgatan 16, 453 30 Lysekil 0523-61 17 80 (arbetet) Lördagen den 1 februari Donald MacFie 0523-104 21 (bostaden) Bilder ur sjömanshusens historia Västgötagatan 1, 441 43 Alingsås Fax 0523-120 03 Sjökapten Lennart Revborn, som for­ 0322-198 07 skat om sjömanshusen i Sverige, kom­ mer och informerar oss om en tidigare Kompletteringar till registersidornabetydelsefull verksamhet i svensk sjö­ fart. Det har räkat bli ett fel i de registersidor, som medföljde senaste numret av Läns- □ Lördagen den 1 mars pumpen: 2327 barken Frisk strandade Västra Kretsens årsmöte inte vid Söderhamn utan vid Söderarm. 2339 Waracktigheten var byggd redan Fråga, som medlem önskar ta upp på Det var pä resa Skutskär-Sunderland 1855 i Österbo. kretsens ärsmöte, skall skriftligen vara hon fick storm i Ålands hav. 2349 Båten har även hetat Axel. styrelsen tillhanda senast den 31 december l q96. Signe Andrén Holger Magnusson

Möteslokal är som vanligt Nakterhuset, RÄTTELSE CALLE NYSTROM FOTOGRAFIER. OFFERT 3 Klippan 5 och mötestiden 14.00. Nakterhu­ Av misstag kom fel reg. nr. in på Thuntank 4. Det är givetvis reg, nr 11041 och set är öppet varje tisdag mellan 18 och 21. inget annat. Fotot som levererades visar således Thuntank 4 byggd 1969 i Falkenberg Dessutom har vi öppet varje helgfri tors­ och med reg. nr. 11041. Om någon som köpt fotot och inte vill ha det, dag mellan kl 12 och 15. Telefon och tele- så gär det bra att returnera det på vär bekostnad. fonsvarare i Nakterhuset 031-24 65 15 för information Välkomna! Fotoarkivet Klubb Maritim Västra Kretsen, Box 12322, 402 43 Göteborg

Calle Nyströms fotografier. Offert 5 sista bestäiiningsdag Klubb Maritim i Göteborg erbjuder fotografier ur Calle Nyströms negativsamling. Beställning kan » ^ göras genom att antingen skicka en fotostat pä denna lista med de önskade fartygen understrukna ^ -L 1113 TS "3/1 eller med brev genom att uppge fartygsnamnen ^

SKUTOR INGOLF Kivik 5759 DIAMANT Grundsund 3926 KATIA Helsingborg 9389 ELVY Tången 7753 LILLY Helsingborg 9627 EMMY Edshultshall 6531 RAMSÖ Stockholm 5540 ESTHER Fisketången 5925 ROSA SMITH Stockholm 8546 GERDA Brandstorp 3162 RÅNÖ Stockholm 8841 NORDSTJERNAN Skärhamn 5862 TYR Stockholm 8831 SAGA Ven 6410 SOLANA Kalmar 7624 MOTORFARTYG SONNY Hamburgersund 5345 ALIDA GORTHON Helsingborg 8752 VALE Burgsvik 9092 ELISABETH FERNSTRÖM Karlshamn 10907 VALE Burgsvik (som M 'S) 9092 PEDRO CHRISTOPHERSEN Stockholm 5519 PORJUS Stockholm 9203 KUSTFARTYG SANTOS Stockholm 9935 DONIA Donsö 10380 SIARÖ Stockholm 9395 EKEN Fotö 10589 SILVERGATE Stockholm 9313 GULLAN Karlshamn 8218 SIWA Helsingborg 8782 KAJO Donsö 2697 SOYA ANDREA Stockholm 9343 KALMARVIK Kalmar 9036 SOYA MARIA Stockholm 9084 OLOF TRÄTÄUA Säffle (som S/S) 2386 STENA DANICA (2) Göteborg 11075 OLOF TRÄTÄUA Saffle (som M/S) 2386 STENA OLYMPICA Göteborg 11275 POLAR VIKING Mölle 10508 STENA TRAILER Göteborg 11283 SILEN Karlstad 9036 SKANSEN Stockholm 8613 BOGSERARE STANDARD Göteborg 7535 BARBRO Stockholm - BJÖRN Helsingborg 10912 ÅNGARE BORE (S/S) Landskrona 3512 ELLA Göteborg 7536 FRIDOLF Stockholm 95119 GLITT Malmö 7628 K LAGSHAMN (S/S) Limhamn HERNODIA Helsingborg 7038

Fotoarkivet Klubb Maritim V. K. Göteborg, Box 12322, 402 43 Göteborg Kopiorna görs på fotopapper (ej plastpapper) och levereras i forma­ tet 10x15. Pris 8 kr/st plus porto och expeditionskostnader 15 kronor. Namn...... Betalning vid leveransen. Vid betalning från utlandet: Eurocheck eller kontant. Leverans därefter om ca 6 - 8 veckor. Adress...... OBS! BILDERNA LEVERERAS I ORDNING FRÄN LISTAN.

4 Länspumpen 1996:4 Bilden visar Jarramas fotograferad frän systerfartyget Najaden Fotot togs före 1939 dä skeppsgossekåren upphörde. Detta framgår av att hon för betydligt fler segel än senare dä hon bemannades av civila elever med kortare utbildningstid. Fotoarkiv: Marinmuseum, Karlskrona.

Fullriggaren Jarramas

Text och foto: Inge Torell

å gick då min pojkdröm i uppfyl­ ja, då skulle nog medlemmarna i Fredri­ lelse. Under två sommarlov fick ka Bremer-förbundet önska att de aldrig Sjag tillsammans med ett 100-tal blivit födda, eller att jag aldrig blivit det! andra elever chansen att trampa däck på Men vilka var nu de utvalda som Sveriges och flottans sista seglande full­ inom kort skulle gå till väders för att riggare, Jarramas. Nu ligger hon som reva och beslå segel när vi lämnat kaffeservering i Karlskrona. Hennes sys­ "Pinan" (Karlskrona). Svar: De flesta var terfartyg Najaden är förtöjt i Halmstad! gymnasister mellan 16 och 18 år. Ingen Avsikten med kursen var att ge dem hade någon sjövana värd att nämna i det som tänkte bli sjöofficerare eller befäl i här sammanhanget. Men de skulle få! handelsflottan en första inblick i yrket. Redan frän början fick vi ta del av det Vi embarkerade i Karlskrona. Fartygs­ dagliga rutinarbetet. Skrubba trädäcket chefen var den legendariske djupvatten- med sand, putsa all mässing och så vida­ seglaren kapten Sune Tamm - tidigare re. På kvällen efter första dagen var vi så bland annat mångårig chef för fyrmast- trötta att vi somnade direkt i vära häng- barken Abraham Rydberg. Löjtnanten kojer på trossbotten. Hängkojerna kalla­ ombord hette Lagvall och skulle jag de vi förresten för "bananer". Men det Stormastens segel fotograferade från däck. återge alla hans svulstiga kraftuttryck - fanns de som tyckte att vi sov alldeles för Storseglet, märsseglet och bramseglet.

Länspumpen 1996:4 23 Pä redaktionen hade vi denna ori­ ginella bild av Jarram as tagen den 22 juni 1925, men var? Vi tycker den passar in bland Inge Torells fina foton av Jarramas. Bildarkiv: Fotopumpen.

gott. Mer än en av oss vaknade av att vi håll, men ingenting kunde bevisas. däck när han inte stod ut längre! Skepps­ slog i huvudet i durken. Det var någon Antagligen var det de bästa av under­ gossekåren var hård. vänlig själ som kapat linorna som höll befälen frän Skeppsgossekåren som seg­ De första dagarna ombord ägnades åt upp kojens huvudända. Någon syndare lade ombord på Jarramas under de två segelexercis, segelexercis och åter segel­ ertappades aldrig men tankarna gick till resorna dä jag var med. Visst fick vi som exercis både till väders och på däck där den nedlagda Skeppsgossekårens under­ bestraffning då och då ett rapp av focke- vi styvhalade brassar och annat tågvir­ befäl som också drillade oss ombord! hals eller jocken. Den senare konstfärdigt ke. Skaffningen (maten) var så bra som Ibland vaknade man av att det stack i flätade sladd som sved i baken om man ransoneringen och kockarna tillät. Kock­ ansiktet. Då var det någon som varit hade otur. Men det var bagateller. Av arna ja. Att de bytte pannkakor mot framme och målat oss med skokräm i den omtalade pennalismen från förr cigaretter får väl anses preskriberat nu... ansiktet. En sån syn var ratt glädjespri­ fanns inte ett spär. Under Skeppsgosse­ Efter förberedande segelmanövrer i dande - så länge man inte drabbades karen hände det mer än en gång att Karlskrona var det så dags att sätta kurs själv. Aven nu gick misstankarna ät visst någon slängde sig från bramrån ned pa pä Kalmar. Det blåste hård förlig vind

Däcksbilden med ett befäl i förgrunden är tagen då vi loggade 18,3 knop pä etappen Minutkiken överst på bramrån spanar efter hornper som minorna kallades förr i tiden. Några Karlskrona-Kalmar. Det var mer än en som drivminor var emellertid inte i sikte den här gången. led sjösjukans alla kval.

24 Länspumpen 1996:4 som tilltog undan för undan. Vi förde då följande segel: märs, bram, undersegel samt klyvare och mesan. Alla dukar drog och kockarna som brukar veta det mesta av någon anledning talade om 18 knop! Deras s.k. köksbestick var nästan kor­ rekta. Många år efteråt fick jag läsa i en bok om af Chapman att vi loggat 18,3 knop. Synd bara att det inte fanns några uppgifter om hur lång tid och hur mänga distansminuter vi seglade under den tiden. Men hur som helst. Redan i början av resan siktade vi röken från en, som det senare visade sig vara, holländsk stim­ båt. I Kalmarsund låg bojarna under vatten och vi tog in på henne mer och mer och mitt i farleden seglade vi om henne! Som jag upplever det nu över 50 år efteråt tog omseglingen inte mer än en eller två minuter. Det var inte många meter mellan de båda fartygen. Under­ ligt nog säg vi inte en enda människa pä däck. En fullriggare som bara forsar förbi ser man väl inte varje dag. Eller var det så att besättningen skämdes? Men hur som helst. Snart låg vi förtöjda i Kal­ mar och därmed var den här etappen slut - liksom den här artikeln.

C/5

Fartyget är byggt av järn i Nya Verkstads­ byggnaden på Karlskrona Orlogsvarv. Kölen sträcktes den 18 mars 1899 och far­ tyget sjösattes den 1 februari 1900 kl 14.00 under sedvanliga enkla ceremonier. Sjösättningen förrättades av dåvaran­ de chefen för Orlogsvarvet konteramira- len Jakob Hägg, som vid sidan av sin militära gärning även var en berömd Den här mannen ville ha en bild som han kunde visa för sin flickvän och för sina bekanta - marinmålare. men resultatet blev nog inte som han tänkt sig. Han blev blott en skugga av sitt forna jag! Jarramas ingick tillsammans med sys­ Bilden är ej tagen ombord pä Jarram as utan ombord på Fanny. Vi tycker att denna fina bild terfartyget Najaden och af Chapman av Inge Torell är väl värd att visa i sammanhanget. samt tidigare Gladan och Falken, Skir- ner och Snappopp i den övningseskader Data om fartyget som framförallt tjänade som utbildnings- Längd 1 KVL (=Konstruktions Vatten Linje) plattform för skeppsgossarna. (meildn stävarnas innerkant) 33,24 meter Skeppsgossarna var förlagda till Längd överallt 39,15 meter Karlskrona och Marstrand, tidvis även Största bredd på spant 8,38 meter Största bredd i KVL 8.14 meter till Stockholm och Helsingfors. Djupgående akter 3,32 meter Först 1936 ansågs skeppsgossekären, Djupgående för 3,10 meter efter mycken diskussion i riksdagen, ha Nollspantets area på spant 14,50 kvadratmeter överlevt sig själv och 1939 karlskrevs de KVL area på spant 184,62 kvadratmeter sista skeppsgossarna. Deplacement på spant 279,90 kvadratmeter Vikt av barlasttackor 55 036 kg Mycket ont - men även mycket gott Masternas höjd över däck har sagts om livet i skeppsgossekären. fockmast 24 meter Men vad som än sägs kan det inte föne- stormast 25,5 meter kas att den spelat en socialt mycket vik­ kryssmast 20,85 meter Storråns längd/med ledstången 15,8 meter (29,0) tigt roll - med och utan pennalism. Segelarea 1002 kvadratmeter Åren 1939-46 seglade Jarramas skol­ Vattenförråd 28 ton ynglingar som önskade pröva sjömans­ Proviantförråd 35 ton yrket. Besättning: officerare 4 stycken Fartyget övertogs 1950 av Karlskrona underofficerare 7 stycken korpraler 15 stycken stad för en summa av 25 000 kronor. ■ skeppsgossar 92 stycken

Länspumpen 1996:4 25 S/s Sirenes från Stockholm upplagd under kriget i hemmahamnen tillsammans med Transoils W R Lundgren. Bilder ur Erik Holmbergs negativarkiv

S/s Sirius lossar kol i Hammarbyhamnen. Fyrskeppet Sydostbrotten vid leveransen till Sjöfartsverket.

S/s Solstad frän Karlstad. Donia frän Donsö stävar ut ur Hammarby leden.

26 Länspumpen 1996:4 jöfartsjournalisten Erik Holm­ bergs stora fotografiska arkiv Shar nu räddats åt eftervärlden. Efter olika omständigheter lyckades några båtologer med Gunnar Hed­ man i spetsen rädda denna unika negativsamling. Erik Holmberg var verksam sedan 1920-talet i Stockholm och under flera decennier även representant för Svensk Sjöfarts Tidning. Han var även en flitig skribent i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning pä senare är, efter det han slutat pä Svensk Sjöfarts Tidning. Hans vardag som tidningsman gav mänga tillfällen till fotografe­ ring vid allehanda händelser inom sjöfarten i dåtidens Stockholm. Som journalist och fotograf hade han många unika tillfällen att ta bilder, Sveabolagets last- och passagerarångare Odin. bland annat under krigsåren, trots rådande fotoförbud i hamnarna. Han tog t ex med glasplätar ända in ger och vi vill här visa ett urval för I hans stora produktion finns givet­ på 1970-talet! Samtidigt finns små­ läsekretsen. Hela arkivet kommer vis mänga av stockholms skärgårds­ bildsnegativ från krigsåren. att överlämnas till Statens Sjöhisto­ båtar och även Sveabolagets fartyg på Länspumpen har nu fått tillgång riska Museum i Stockholm. både glasplåtar och småbildsnegativ. till denna unika skatt för oss båtolo­ Bertil Söderberg

Sis' Ragvald kantrad vid Klara Mälarstrand 1939.

Bårgningsängaren Dykaren. På något av Stockholms mindre varv. Tyska lastångaren Europa på våg in i Hammarby leden.

Länspumpen 1996:4 27 Mälarjakten Sankta Brita

Av Yngve Malmquist

verige har under loppet av ett nå utloppet till Vättern och därefter besöktes då och då av segelfartyg från drygt hundratal är genomgått en segla ytterligare tio mil innan man var England, koffar från Holland och evertar Sfantastisk förändring inom trans­ framme i Jönköping. hemmahörande i nordtyska inlands- portsektorn. Den som idag vill färdas de Avbrotten på en sådan resa var vatten. Deras laster var ofta vin, hampa, 25 milen med bil mellan Torshälla och många. Olämplig vind, storm eller stiltje stenkol, salt och spannmål. I returfrakt Jönköping kan göra detta på drygt 3 kunde innebära veckolånga vänteperio­ tog de med sig järnprodukter, brunsten, timmar. När mälarjakten Sankta Brita år der innan man kunde fortsätta igen. takspän, virke eller tjära som var en 1828 skulle göra en sådan resa fick man Flera hamnar fick anlöpas under färden eftertraktad produkt. räkna med fem till sex veckors segla- för att fylla på mat- och vattenförråden Sankta Brita byggdes år 1805 vid tionstid. Först skulle hon leta sig ut ur eller utföra nödvändiga reparationer. För Catrinebergs Warf i Torshälla av Mälaren och sedan söka sig fram genom en jakt av Sankta Britas storlek ansågs skeppsbyggmästare Örn för baronen, Stockholms skärgård för att sedan följa 8-10 seglatser per år vara ett mycket gott generalmajoren och riddaren Gustaf kusten söderut, runda Smygehuk och resultat och långa resor var ingen ovan­ Philip Wennerstedts räkning, ägare till därefter ta sig fram utefter Skåne- och lighet. Mänga jakter och slupar seglade Skogaholms bruk. Jakten var avsedd för Hallandskusten för att så småningom till England, Holland eller Frankrike järntransporter och försågs därför med hitta till Göteborg. Här skulle skutan ta innan kraven på navigationsbehörighet kraftiga förstärkningar av skrovet. Sam­ sig upp för Trollhätte kanal, passera skärptes och hindrade de flesta skeppare tidigt byggdes skutan extra grundgåen­ Vänern, söka sig fram på Göta kanal och att ta sig förbi Skagen. Vättern i sin tur de för att kunna anlöpa Cathrinelunds

28 Länspumpen 1996:4 lastageplats vid Hjälmaren. Båtens Mellan åren 1844 och 1846 var Sankta säljning för en billig penning till någon huvuddrag kan i stort sett relateras till Brita hemmahörande i Kalmar. Redare i person som var villig att omvandla skro­ de jakter och småfartyg som av Fredric Kalmar var handlanden J. G. Engeström vet till kaffeved. Ibland kunde de fä ett af Chapman ansågs lämpliga för sven­ och skeppare P. Engeström. I oktober värdigare slut genom att sakta tyna bort ska förhållanden i sitt planschverk 1845 tycktes skutan ha strandat vid Mön i någon avlägsen havsvik, begravas vid Architectura navalis. i Danmark. Omfattningen av skadorna nägon lämplig skeppskyrkogård eller Sankta Brita blev, för att anvanda och hur båten blev iståndsatt igen är eldas upp. skeppsbyggmastare Örns egna ord, dock förborgade uppgifter. For några är sedan fick jag det heder­ "demabel och snygg". Med sin typiska Mellan åren 1849 och 1854 var Sankta värda uppdraget att bygga en modell av jaktrigg, ålderdomliga profil och sin Brita en flitig gäst vid Vättern. Hemor­ Sankta Brita. Uppdraget var inte lätt. vackra akter med de båda fönstren var ten angavs till Vadstena och skepparen Det gick inte att hitta några modeller pä hon en ståtlig och kanske lite ovanlig hette G. Westerberg. Tydligen var det jakter från denna tid i vära museum sä syn i de svenska inlandsvattnen. Skutan kalkstensbrytningen vid Borghamn som det blev till att söka förlagor i konst­ hade en längd på 60 fot och en bredd på lockade. Med sitt kraftiga skrov var hon böcker och annan litteratur. En stor 19,50 fot och mätte 33,95 svåra läster. väl lämpad för tunga stenlaster. Från hjälp var Wennerstedts beställningsbrev Den höga riggen med det lilla råseglet i och med 1855 tycks Sankta Brita blivit till skeppsbygget och skeppsbygmästare toppen hade till uppgift att fånga upp statsanställd. 1 slussjournalerna anges Örns flera sidor långa offert och dennes vindar över trädtoppsnivå när hon seg­ hon nämnligen som tillhörig "Kongl. materialspecifikationer. Så småningom lade i skärgårds- eller inlandsvatten. Maj:t och Kronan" och resorna handlade fick jag ihop mina rekonstruktionsrit- Vintern 1834/35 förbyggdes Sankta om kalksten. Eftersom skutan inte pas­ ningar och kunde knopa ihop en hyfsad Brita vid Hjälmare docka och såldes serade Södertälje sluss var kalkstenen modell pä Sankta Brita. Den färdiga därefter till rådman P. G. Schotte i Eskil­ troligtvis avsedd för Vaxholms fästning, modellen av Sankta Brita finns numera stuna. Hennes skogaholmstid var där­ som efter 30 ars byggnation stod klar att beskåda i vapenhuset i Torshälla med slut. De följande åren sågs Sankta 1863. kyrka för den som är intresserad. Brita allt oftare gå på Göta kanal för att Sankta Britas slutliga öde är okänt. anlöpa hamnar vid Vänern och Vättern. Efter 50 års härt slit hade fartyget tjänat I november 1839 kantrade skutan vid ut, riggen var omodern och skrovet sli­ Uppgiftslämnare: Kjell-Ove Matsson Ram­ Klavagrundet i Vänern men kunde sä tet. Kattryggen hade gjort sig påmind näs Herrgård, Leif Persson Torshälla och småningom bärgas och sättas i stånd och ökat för varje är. Det vanliga slutet Rune Andersson Bittinge, Stora Mellösa. igen, sannolikt i Vänersborg. för en utsliten skuta brukade vara för­ Ritningar: Yngve Malmquist

Länspumpen 1996:4 29 Frågor och

Svar till de okändas bildkavalkad

I Länspumpen 1996:1 frågar Magnus Jönsson om en tråla- re han fotograferat i Borg­ holm i augusti 1995, og i 96:3 har Krister Bång noteret at pä en livboj stod Anni FN 379, sä mon ikke det kan vaere dette fartyg? Dansk Skibsregister i 2. halvdel af oktober 1979: OZIZ sejlskib med hjaelpe- motor (ex sejlskib med hjael- pemotor (fiskerfartoj) Anni af Strandby (ex FN 479). Konkursboet efter K. E. Niel­ sen til Strandby Skibsvaerft A/S, Strandby. 2. halvdel af november 1989 er registreret: OZIZ sejlskib med hjaelpemotor Anni af Strandby. Udslettet som solgt til Carlsvik Shipping Ltd., 4-mastskonaren K aj på ingående till Landskrona den 12 april 1926. Foto frän Nils-Olof Gudmundsson. Göteborg, Sverige. Båtologen nr. 2-90 side 79 (perioden januari-februari 1990): Inregistrerade skepp: □ Det intressanta är att på son. Babords ankare hänger SBNK/14039 Anli, pass-fis- bilagda foto är Kaj, den 12 redo i klyset och "dingen" kesk, Gbg, Carlsvik Shipping Liten passagerarbåt april 1926, på insegling i gat­ hänger pä släp för att ta hand ab, 130-45-18,1941 Esbjerg Den lilla passagerarbåt som tet mellan just Gråen och om trossen. tra (Jensen & L auridsen), ex Örjan Kronvall undrar över i hamnkajen i Landskrona, Kaj hade legat i vinter­ fiskesk Anni -89 ex Anli -86 LP 96:3 används av Stora alltså i närheten av den plats upplag på Raå vintern ex Malena-Maria -85 ex Kopparberg för att transpor­ där hon 38 år senare hamna­ 1925-26 och mönstrade den Strandklit -83 ex Joan -70, tera gäster till deras anlägg­ de som kondemnerat vrak. 29 mars 1926 besättning för inköpt för 125 000 DKK fr ning på Syd-Längö. Mig Örjan Kronvall som har ett en ny seglationssäsong, bl a Strandby Skibsvaerft AS i veterligt har hon inget namn. speciellt hjärta för träskutor­ undertecknads far som sept 1989.1 okt 89 vidare till na och tillika med underteck­ matros. Efter diverse nord- Sthlm, Djurgärdsvarvets Bät Göran Fhager nad är uppväxt på det goda och östersjöresor lade man & Motor Service (160 000 kr), fiskeläget Råä, har redan i slutligen upp för vintern igen i jan 1990 vidare till Joan, LP:3 lämnat ett innehållsrikt den 31 december 1926, men Sthlm, pr/P Hinders (380 000 □ svar men eftersom ett fartyg denna gäng i Halmstad. kr). är ett "väsen" vars historia Som också synes av C G alltid går att komplettera, Nyströms foto av Marcia fick Knj M unk kan detta foto bidraga med fartyget senare, efter installa­ Mer om Marcia följande: tion av tändkulemotor, både Då jag är ägare till ett kanske 4-mast skonaren Kaj, som rökrör och styrhytt men □ unikt fotografi av skonaren under sina första år var grå- "rundhuset" akter om rors­ Kaj under segel, frän hennes mälad, var med sin skarpa man fick stå kvar. Sannolikt tidiga år, vill jag låta LP:s utfallande stäv och häckakter motoriserades fartyget efter Vi tackar också Bo Anders­ läsare, och dä särskilt Stig en vacker skuta. På fotografi­ A R Räwalls förvärv 1930. son och Göran Fhager som Larsson /PG Winnestad, få et seglar hon till kaj för en Örjan Kronvall har redan också inkommit med förslag. del av detta med anledning laber väst- eller nordvästvind nämnt att Kaj var ett speku­ Red. av deras efterlysning. under befäl av G A Anders­ lationsbygge. Fartyget bygg­

30 Länspumpen 1996:4 des av den kände skepps­ Skutan är fyrmastade märs- En 160 hkr Skandiamotor åstadkom en elektriskt dri­ byggmästaren A K Gustafs­ segelskonaren Marcia ex Kaj installerades 1936.1945 blev ven ubåt. Vår första ubåt, son i Halmstad och utbjöds som ligger avriggad och kon- mästerlotsen N. Windfors Hajen,kom först 1904. (Kan till försäljning redan hösten demnerad i Landskrona ägare till skonaren, samma år ses i Karlskrona.) 1929 och visade sig bli ett hamn, vid ön Gråen, som finns AB Nordic Trade & Co "Ubåten Peralkonstruera­ rejält förlustobjekt. Kaj hade begränsar hamnen åt söder. i Stockholm som ägare. des av den spanske sjöoffice­ kostat varvet 235 000:- att Av alla de träskutor som 1947 blev Marcia såld till ren Isaac Peral, och byggdes bygga och vi ser av Örjan byggdes i Sverige, kom Mar­ Red. AB Norden i Norr­ på varvet i Cadiz där den sjö­ Kronvalls redogörelse att C cia på tredje plats i storleks- köping för 140 000 kr. Någon sattes 1887. För sina insatser H Witt i Helsingborg, efter 2 hänseende. Hon byggdes på gång under 60-talet blev adlades Peral och erhöll års sökande av en köpare, Halmstad Nya Varvs AB Marcia såld på executiv auk­ dessutom en belöning på en gav 60 000:- för fartyget. Om 1921 och fick vid stapelav- tion, pris 3 000 kr. Marcia halv miljon pesetas. Senare jag inte missminner mig löpningen namnet K a j, per- avriggades, maskinen skrota­ uppstod en del stridigheter berättade skeppsbygg­ pendikellängden var 130', des och hon blev pråm. mellan Peral och marin­ mästaren Frans Gustafsson största bredd på spt var 30', I september månad 1968 ministeriet då det visade sig (son till A K G) en gång för mallat djup var 16’. Br. ton blev Marcia bränd i Lundå- att ubåten hade allvarliga mig att Kaj också blev den 278,30, dödvikten var 340 krabukten, det blev alltså slu­ begränsningar. Marin­ direkta orsaken till halm- ton, reg.nr. 6712. tet för denna en gång goda ministeriet började projekt­ stadsvarvets konkurs. Pris­ Linjeritningen finns i mitt farkost som så många år och era en något större ubåt och fallet ger en tydlig bild av det arkiv, då det var min farfar inte minst under 2:a världs­ ansåg sig ha rätten att be­ "doldrums" som uppstod i A. K. Gustafsson som var krigets dagar flitigt bidrog gagna Perals uppfinningar. och med att l:a världskriget konstruktören till Kaj. A. K. till Sveriges transportförsörj­ Peral försökte förgäves för­ tog slut. var också vid denna tid chef ning. hindra detta, och tog inom för varvet i Halmstad, min kort avsked från spanska Bästa Båtologhälsningar farbror Martin L. Gustafsson Axel H Gustafsson flottan. Nils-OIof Gudmundson var byggmästaren. En halv­ Perals ubåtskonstruktion modell av Kaj finns på var revolutionerande med □ Landskrona museum. Ubåtar sitt efter dåtida begrepp högt Kaj byggdes på spekula­ I Länspumpen 96:3 har Bernt utvecklade system för enbart tion, men fann ingen köpare Wiberg en notis om ubåtar. elektrisk drift. Farkostens I Länspumpen 96:2 efterlyses och varvet gick i konkurs. Ett På Marinmuséet i Karls­ inre upptogs till största delen en avmastad skuta. konsortium köpte henne för krona har jag köpt " All värl­ av ackumulatorbatterier och Frågan lyder: "Vem kan 70 000 kr. 1922 såldes Kaj till dens museibåtar" av Hans elektriska motorer. Djupstyr­ identifiera denna skuta som C. H. Witt i Helsingborg för Ellerström. I det häftet fann ningen var i högsta grad ligger avmastad i en vik med 60 000 kr. För 40 000 kr sål­ jag följande uppgifter, som okonventionell och utgjordes sommarstugor i bakgrun­ des Kaj 1930 till A. R. Rå vall jag citerar här nedan. av två vertikala propellrar. den?" Undertecknat Stig i Råå och namnet ändrades Peral måste ha varit fram­ Skrovet var speciellt utfor­ Larsson/PG Winnestad. till Marcia. synt, då han redan 1887 mat för gång i undervattens- läge, vilket gjorde ubåten mindre lämpad för förflytt­ ning i ytläge. Peraluppställdes först vid örlogsvarvet i Cartagena, där dess konstruktör också hedrades med en minnes­ sten. För några år sedan flyt­ tades ubåten till sin nuvaran­ de uppställningsplats på Paseo del Muelle. Samtidigt utfördes en genomgripande restaurering av skrovet och dess yttre detaljer. Merparten av inredningen saknas tyvärr.

Peral Skrovtyp: enkelskrov Sjösatt: 1887 Längd: 22 meter Bredd: 2,87 meter Deplacement: 77 ton Framdrivning: elektrisk Fart i u-läge: 8 knop Bestyckning: 1 torpedtub

Lennart Wållberg Ännu en vacker bild av M arcia. Foto frän Axel H Gustafsson.

Länspumpen 1996:4 31 Passagerarbåten Vind Fullriggaren Eldsmoon Ett litet tillägg till artikeln om Tremastade fullriggaren Eld­ Vind, som var passagerarbåt smoon med hemmahamn på Vättern. Liverpool vid sekelskiftet Den byggdes inte för brö­ finns i något skadad modell i derna Vikberg på Tjörnekalv. Stockholm enligt bilderna. De köpte den i december Vänliga experter i Liver­ 1919 för 24 800 kronor från pool, Greenwich, London, Bernt Berntsson m fl på Hamburg och Stockholm har Åstol. Det torde vara detta gått bet på att identifiera senare rederi som beställt henne. fartyget i Allmag. Däremot Finns det någon som vet inregistrerades Vind i okto­ något om Eldsmoon eller ber 1920 på bröderna Vik­ kan hjälpa mig att komma berg. vidare i efterforskningen?

Old Ship Jan Liljegren Modell av den okända fullriggaren Eldsmoon.

Vilken kanalångare? Vi vill i "Pumpen" ha läsar­ nas hjälp med identifiering av en kanalångare från ett vykort på Askersunds hamn. Från höger har vi passage­ rarbåten Frej,sedan kanalbå­ ten, den svarta med två mas­ ter och bommar som vi sak­ nar namn på. Längst för ut vid samma kaj ligger kana­ långaren Ran.

P. G. Winnestad/Stig Larsson

En okänd kanalångare på ett delförstorat vykort från hamnen i Askersund.

Okända fartyg

En sjunken troligtvis ex-trålare fotograferad i Falsterbokanalen En okänd passagerarbåt i Karlskrona den 17 december 1994. 24 maj 1994. Båda fotona insända av Magnus Jönsson

32 Länspumpen 1996:4 Ran-bolaget m.m. LP 1996:3 var ju ett fvlligt Okända fartyg nummer som kräver sin tid att komma igenom, inte minst beroende på att tank­ arna lätt far in på alla sido­ spår. Några av dessa finns i fotot på sidan 16 överst. Lite vid sidan av ämnet kan man lägga märke till den stora träbyggnaden bakom Trafiks styrhytt. Det är ett sågverk som göteborgsfirman Dickson & Co drev här en bit in på 1880- och 1890-talet för att exploatera Almnäs stora skogsegendomar. En liknan­ de såg fanns vid Vreten tre mil inåt land, och som nume­ ra är restaurerad och förkla­ rad som byggnadsminne. Hjosågen låg vid strandkan­ ten mellan åmynningen och södra pirens landfäste och hade genom ett stickspår för­ bindelse med järnvägen Hjo-Stenstorp. På den tiden kunde Hjo således erbjuda de sjöfarande lite atmosfär av norrländskt sågverkssam- hälle. Robin Holmstedt undrar om Så till ämnet och mitt ären­ läsekretsen kan rycka in och de - ångaren Mercuriusoch hjälpa till med identifieringen Ran-bolaget. av två fartyg. Fiskebåten (eller Ar tacksam om någon ville fisktransportfartyget) kan möj­ dra historien om detta bolag ligen heta R olan d. 111 :an är » . ‘*•'«1.0 och dess fartyg. Mina helt okänd. begränsade kunskaper säger att det ägde åtminstone fem Redaktionen sjötorpsbyggen av årgångar V______från 1878 till 1910 och av mycket olika utseende. M er­ curius förknippade åtminsto­ Skonertskeppet Gerda november 1942 och fick nam­ beviljades ej av fartygsregis- ne inte jag med Sjötorp vid I nr 4 förra året fanns en lång net Ätran. På våren 1946 tret, så hon fick fortsätta att första ögonkastet. Vilken artikel om skonertskeppet omdöpt till Ängö sedan den segla under det gamla nam­ lastångare gäller f.ö. för att Gerdadär det påstås att sålts till ett partrederi i Kal­ net till dess hon förliste i vara den första därifrån? RN skeppet sedan det fått nam­ mar, vilket i stort sett bestod augusti 1950. 6511 Nerikeblev i vart fall net Svartö 1945 såldes efter av samma delägare som i den sista i raden. drygt ett år till Kyrkesund Svartö, men med skepps- Old Ship och blev Glittvåg. Detta är handlare Olle Ingvar Johan­ Jan-Olov Svensson helt fel. Författaren har blan­ nesson som huvudredare. dat ihop Svartö och Ängö, 1947 såldes skutan till den sistnämnda med reg nr Kyrkesund och döptes om Fotoefterlysning 6216. Svartö stannade kvar i till Glittvåg och så förliste Har länge saknat några foton Eriksbergsbygget Bore Kalmar och ägdes av samma hon den 17 september 1950, i kanalångfartygssamlingen, I Arne Sundströms fina arti­ rederi under ledning av precis som det stod i artikeln. det kanske någon i läsekret­ kel om Bore skriver han att Charles Johansson ända till Däremot har den aldrig blivit sen kan hjälpa mig med. hon levererades år 1901 och 1955, då den hamnade hos bärgad. Den sjönk vid Västra Rn 139 Bona ex Marstrand att beställare var Norrkö­ p/red Erik Bohlin i Göte­ Bankens fyrskepp under 532 Delfinex pings Bogs. AB. I mina listor borg. storm och regntjocka. Besätt­ Göta Kanal IV från Eriksberg, står att hon Ängö byggdes 1919 i Fal­ ningen bärgades av m/f Stör 5059 Dalsland levererades redan år 1899, kenberg med namnet Margit av Hamburg. 2359 Göta Kanal II beställare var Landskrona och levererades till skeppsre­ Det rederi som sålde Ängö 2205 Göta Kanal IV stad. Vilket är riktigt? dare Chr Hviid Nielsen i till Kyrkesund köpte istället 1837 Göta Kanal VI Halmstad. Året därpå såld 3m/skon Jernavikfrån Skil- till Ven, fick motor 1929 och linge och man ville namnän- Holger Magnusson kom tillbaka till Halmstad i dra den till Ängö, men detta P-G Winnestad

Länspumpen 1996:4 33 Ex Merry deltog i flera filminspel­ Den 29-30 juni besöktes Fis- ningar mm. På senare år har kebäckskil av den vackra hon haft England som bas brittiska brigantinen Eye of där hon sommartid har krys­ the Wind av Faversham. sat i skotska farvatten och Detta var en lokal "båtolo- vintertid vid Kanarieöarna gisk höjdare" då det var en och i Karibien. Hon har även fd skaftöskuta som, efter tret­ deltagit i flera "Tall Ships tio år, gjorde ett kort besök Races". på sin gamla hemö. I fyrtio Eye of theWind avslutade år, mellan 1926 till 1966, kom sitt skaftöbesök vid middags­ hon att segla för Skaftö, tret­ tid den 30:e juni då hon för tio år som Merryav Stocke- en laber sydlig bris seglade vik och tio år som Rose- ut genoom Fiskebäckskils Marieav Grundsund. Hen­ hamn med fock, under- och nes huvuduppgift var natur­ övermärssegel satta. En ståt­ ligtvis fraktfart men hon kom lig syn påminnande om Fis­ även att användas för sillfis­ kebäckskils storhetstid som ke vid Island under många skutsamhälle då många far­ säsonger. Efter ett antal år tyg av hennes typ hörde med Torsö i Vänern som hemma där. hemort, då hon återfick nam­ Som en passus kan näm­ net Merry,köptes hon 1973 nas att Eye of theWinds,ex av engelska intressenter. Hon Merrys,ex Rose-Marieshis­ låg då i Göteborg som kon- toria finns noggrannt beskri­ demnd. ven i ett kapitel i boken Sedan hon nödtorftigt rus­ "Skaftö Sjöfartshistoria" del 2 tats i Göteborg togs hon till utgiven 1996. Faversham i England där Översänder några foton hon genomgick en grundlig jag tog när Eye of theWind restaurering och riggades lämnade Fiskebäckskil den som brigantine (skonert). 30 juni. Hoppas något kan Fick senare tre råsegel på komma till användning. stormasten och blev därmed Fotona behöver inte returne- s k "true brigantine". ras utan kan behållas av Län- Som Eye of the Windhar spumpens redaktion. hon gjort flera världsomseg- Framtidsplanerna för Eye henne här i Sverige inom The Tall Ships Race. lingar, bl a via Kap Horn. I of theWind är att hon kom­ överskådlig tid. Efter fiske- åtskilliga år seglade hon i mer att återvända till Austra­ bäckskilsbesöket seglade hon Bästa båtologhälsningar Australiska vatten där hon lien så vi lär inte få återse till Östersjön för att deltaga i Bernt Säfström

Bogserbåtsfråga Jag minns i unga år på 1950- talet en vacker liten motor- bogserbåt med vit-grönt band runt skorstenen. Båten låg vid en brygga vid Sör- hallsberget beläget mellan Sannegårdshamnen och Eriksbergs varv. Hon såg ungefär ut som bogseraren Stormprincessdvs som en traditionell hamnbogserare. Båtens ägare sålde henne i mitten av 1950-talet och köpte en second-hand ång- bogserare. Vad jag minns hette hon något som "Tjugi- ca", men det är ett svagt minne jag har. Min förhoppning står nu till att någon minnesgod läsare av "Pumpen" kan hjäl­ pa mig att identifiera båten. Två vackra bilder av Eye o f the wind ex Rose-M arie och Merry vid besöket i Fiskebäckskil i somras. Foto: Bernt Säfström Robin Holmstedt

34 Länspumpen 1996:4 Vem berättar om trålaren Agnes? Min morfar Frans Josef Olson var delägare i denna vackra trålare. Tyvärr gick Agnes på en mina den 11 maj 1918 kl 14.00. Alla omkom utom två ungkarlar. Av en tillfällighet hittade min mor kort på Agnes vid en vindsröjning. Mitt intresse väcktes, och nu undrar jag: Var byggdes båten? Stål eller trä? Vilket år? Var? Längd? Vem beställde båten? m.m.

Hans Enström □

Svar direkt genom redogörel­ se i boken "Svenska Handels­ flottans krigsförluster Åren 1914-1920" (Kommers­ kollegium, Stockholm 1921). Ångtrålaren Agnes på ett foto funnet vid en vindsröjning. Ångtrålaren Agnes, min- sprängd De räddade voro besätt­ männen omkommo alla, an­ Kristoffersson, styrman, född Ej registrerad; byggd år 1891 ningsmännen Axel Johans­ tingen vid själva explosionen den 22/2 1875, gift, hemort av järn; tontal: brutto 125, son och Oskar Mattsson. De eller genom drunkning. Öckerö. Gustaf Adolf Johans­ netto 48; redare: Fiskeri AB hade jämte en tredje besätt­ Olyckan torde hava föror­ son, maskinist, född den 8/8 Svea; hemort: Göteborg; ningsman uppehållit sig i sakats av en mina, som träf­ 1877, gift;Ivar Johansson, befälhavare J Olsson; beman­ skansen; då akterskeppet fat akterskeppet, vilket låg 7 matros, född den 1/10 1889, ning: 10 män; tid och plats: skakades av en våldsam fot djupare i vattnet än för­ gift; Hilde Emanuel Persson, 11 maj, Kattegatt. explosion. De hade genast skeppet. Gerda stannade matros, född den 15/1 1891, Agnes avgick i sällskap rusat upp på däck men under en timmes tid på gift; Emil Forsblad, eldare, med ångtrålaren Gerda lör­ knappt hunnit upp, förrän olycksplatsen, i vars närhet född den 10/1 1876, ogift; dagen den 11 maj 1918 från fartyget sjönk. De kommo besättningen observerade en Gustaf Georg Eliasson, kolläm- Göteborg, destinerad till fis­ härigenom i vattnet, där de flytande mina av den vanliga pare, född den 7/7 1899, keplats vid Skagen. Fartygen emellertid lyckades få fatt i klotformiga konstruktionen ogift och Johan Andersson, befunno sig vid 1.30 em. några drivande livbojar och men utan horn eller andra stuert, född den 16/1 1872, under full gång på ca 100 livbälten med tillhjälp av utstående delar. gift; samtliga med hemort meters avstånd från varan­ vilka de höllo sig uppe, till Omkomna: 8 män. Frans Göteborg. dra 16 ä 17 distansminuter dess båten från Gerda nådde Josef Olsson, befälhavare, VNV från Vinga, då manska­ olycksplatsen. Befälhavaren född den 8/10 1885, gift, Redaktionen pet på Gerda hörde en kraf­ och de övriga besättnings­ hemort Göteborg. Axel Levin tig detonation borta från Agnes och såg hur dess akterskepp splittrades, så att Vem har upplysningar Gerda. Vår högsta önskan är stycken därav slungades i om Gerda och Hildur? att få fram ritning, skiss eller OBS! luften åt alla håll. Akterdelen Ovan angivna fartyg har på tydliga foton som kan ligga av fartyget sjönk genast sin tid haft stark koppling till till grund för en lokal Stoppdag under vatten, under det att vårt företag, då hon en tid modellbyggare som erbjudit förskeppet reste sig uppåt. ägdes och drevs av företagets sig att bygga en skalamodell för Efter kortare tid än en minut tidigare ägare Georg Almq­ till oss. gick fartyget till botten. Styr­ vist. Kan Ni i Klubb Maritim manus hytt och skorsten sågos stå I samband med vårt före­ hjälpa oss vore vi mycket till kvar på sina platser, när far­ tags 100-årsjubileum 1992 tacksamma. Vi är naturligtvis tyget sjönk. På vattnet syntes vaskade vi fram en hel del av beredda att på lämpligt sätt Frågor en del vrakspillror flyta företagets historia. Något lite ersätta uppgiftslämnare på omkring, och då nödrop hör­ om Anita (reg nr 4745) samt skäligt och lämpligt sätt. och des från olycksplatsen, sände även Gerda (reg nr 6719) fick Gerda en båt till undsätt­ vi fram via Calle Nyström. Med vänlig hälsning Svar ning. Endast två man syntes Det är nu vår förhoppning Erik Almqvist den 17 dock bland vrakspillrorna. att via Klubb Maritim få fram Magnusson Shipping De upptogos genast i båten ytterligare uppgifter om januari -97 och fördes ombord på Gerda. främst Anita men även

Länspumpen 1996:4 35 S.-t Erik grundstötte innanför Skalkorgarnas fyr i Göteborgs norra skärgård midsommardagen 1895. Vykort ur Robin Holmstedts samlingar. Kring ett foto

Av Robin Holmstedt

e flesta känner väl till att passa­ S:t Erik återvände till Göteborg från ning säges densamma hafva varit en gerarfartyget S:t Erik återvände Marstrand råkade ut för en ingalunda kapplöpning eller rättare "kifning" mel­ Dtill västkusten i våras där hon angenäm afslutning af sin exkursion i lan den förolyckade ångaren och Vinga. en gång hörde hemma när hon ägdes av det S:t Erik hade missödet att vid 8- Ja, det stod i GP. Grandet ligger mitt Marstrandsbolaget. tiden stöta på grund mellan Skalkorgar­ emot Skeppstadsholmen. Det heter S:t Massmedia uppmärksammade hen­ na och Skäddan. Vid grundstötningen Eriks grandet än i dag. ■ nes återkomst då hon anlände från Rön­ fick ångaren svår slagsida med den nängs varv till Lilla Bommen i april. påföljd att de ombord varande slunga­ Några sjöfartstidningar var också fram­ des huller om buller hvarvid flera me med artiklar om henne men jag vill olycksfall lära hafva inträffat. Stor panik Danska Amerika Linjen nu bidraga med ett unikt foto vilket uppstod naturligtvis bland de talrika knappast någon sett maken till tidigare. passagerarne. Emellertid antog olyckan 1998 är det 100 år sedan Danska Det handlar om S:t Eriks grundstötning ej större dimensioner, utan de flesta Amerika Linjen grundades. Jag skriver midsommardagen 1895 på Hakefjorden. sluppo undan med blotta förskräckel­ en bok om detta och tänker även göra Kappkörning mellan skärgårdsbåtar sen. Ångarne Vestkusten och Vira jämförelser med Svenska Amerika förekom vid denna tid och detta var en kommo fortast tillstädes och togo S:t Linien. Därför söker jag kontakt med bidragande faktor till grundstötningen. Eriks passagerare ombord. Vid 9-tiden någon som kan hjälpa mig med detta. Nu citerar jag här vad Göteborgs-Posten voro dessa i säkerhet landsatta, icke litet Sören Thorsöe skrev om denna händelse, publicerat tis­ glada öfver att missödet, som ett ögon­ Magnoliavangen 4 dagen den 25 juni 1895. blick såg mycket hotande ut, ej fått stör­ DK-3450 Alleröd, Danmark "S:t Erik grundstött. De 400 midsom­ re omfattning. Ångaren Vinga förde S:t marresande som igår afton med ångaren Eriks post i land. S:t Eriks grundstöt­

36 Länspumpen 1996:4 Svenskflaggade tankfartyg i storleken 4-5.000 ton dw.

Av Lennart Rydberg

två tidigare artikelserier har svenska tankfartyg över 10.000 ton dw bygg­ Ida vid varv utomlands (Läns- pumpen 4:8-13, 1993: Länspumpen 1:21- 27, 1994: Länspumpen 2:3-10, 1994) och svenska tankfartyg i storleken 5-10.000 ton dw (Länspumpen 1:14-20,1995: Län­ spumpen 2:31-39, 1995) presenterats. I det följande kommer mindre tankfartyg att beröras. I storleksintervallet 4-5.000 ton.dw finns eller har funnits 17 st. tan­ kers. Många av dessa är specialfartyg för produktlaster eller kemikalielaster. I gruppen finns tio nybyggen varav fem systerfartyg byggda vid Lödöse (Otaru, Otelia, Otello, Ottawa och Otoni), något så udda som ett ångdrivet fartyg byggt vid Helsingborgs varv (Soya- Lovisa), nybyggen från Kalmar varv (Coppelia) och Falkenbergs varv (Lurö Det ångdrivna tankfartyget Soya-Lovisa hade ett mycket originellt utseende och påminde och Leckö) samt ett fartyg som genom om ett förminskat större tankfartyg. Vykort från Walleniusrederierna. förstoring hamnat i intervallet 5-10.000 ton dw.(Corona). Där finns också ett ombyggt bulkfartyg (Grynge) och ett kondemnerat inköpt fartyg (Tärnfors). Verolme Sarpsborgs Mek. Verksted A/S ser en solventtanker på 2.850 ton till Två fartyg har förlängts och hamnat i till Red. AB Bifrost, Göteborg. Hon hade Tärntank Rederi AB, Donsö. Hon fick intervallet (Tämtank, Scantic) och tre också en syster som fick namnet Rudolf. namnet Tärntank (reg.nr 11033) och fartyg har inköpts från utlandet varav Längd ö.a. 105,4 m, l.pp 99,0 m, bredd mätte 1.590 br.ton. Hon tillhörde en serie två från Tyskland (Tedde, Toppen)och 15,25 m, djup 7,98 m och djupgående tankers varav ett par senare kom att ett från Finland (Vinga Baltica). Nedan 6,37 m. Lastade 4.895 ton och mätte hamna under svensk flagg (Lindfjord, följer en beskrivning av fartygens indivi­ 3.452 bruttoton. Utrustades med en 6- Dalanäs). Längden ö.a. var 86,0 m, l.pp duella historik. cylindrig 2-takts enkelverkande B&W 78,0 m, bredd 12,5 m, djup 6,0 m och Det första tankfartyget i detta inter­ diesel utvecklande 3.920 IHK och gjorde djupgående 5,0 m, Hon hade en 8-cylind- vall är Soya-Lovisa (reg.nr 9477) som 14,5 knop med last. Såldes 1972 för 4,4 rig 4-takts Atlas-MaK diesel på 1500 EHP levererades från Helsingborgs varv 14/4 milj. kr till Robert Myrsten, Slite. Hon och gjorde 12 knop. I oktober 1984 såldes 1954 till Red. AB Walltank, Stockholm. döptes om till Grynge. 1975 byggdes hon till ett partrederi på Donsö under Hon hade en längd ö.a. på 109,40 m, l.pp hon om till kemikalietanker vid Falken­ ledning av H.Höglund och fick då nam­ 100,58 m, bredd 14,63 m ,djup 7,42 m bergs varv med ny dödvikt 4.778 ton net Furetank. Denna tanker förlängdes och djupgående 6,53 m. Hennes dödvikt och brutto 3.390 ton. Såldes 1983 till ett och förhöjdes 1986 i Falkenberg varvid var 4.585 ton och brutto 3.582 ton. Hon partrederi i Helsingborg (Vernia Ship­ lastförmågan ökades till 4.925 ton och hade något så ovanligt som en quadrup- ping AB och Joel Backman) och sattes i bruttotonnaget 2.615 ton. Hennes längd pel ångmaskin på 2.500 IHK och gjorde fart under namnet Vestria. 1986 såldes blev 105,16 m och djupgåendet 5,18 m. 12,5 knop med last. Hon var försedd hon för 0,23 milj. USD till Sunspur Ship­ Då Furetank Rederi AB under våren 1996 med dubbel botten och var avsedd för ping Ltd (Adriatic Tankers, Pireus), Val­ beställt en ny tanker på 13.500 ton dw vid transport av olika oljelaster samtidigt. letta, Malta, och blev därvid Stainless Söviksnes varv i Norge för leverans 1998, Hon var således en slags tidig produkt­ Duke. I maj 1988 ny ägare i form av pågår när detta skrivs försäljning av tanker. Hon såldes 1965 för 550.000 USD Ocean Carriers Ltd, Monrovia med Furetank och enligt uppgift kommer till Phs van Ommeren, France, och döp­ namnbyte till Chemical Venus. I Uni-Tankers, Middlefart att ta över tes under fransk flagg om till Port Bre- november 1990 överförd på CGE (Far henne. Hon skall byta namn till Baltic ton. 1973 avyttrad till Talbot Castle East) Private Ltd, Monrovia och går nu Swan och hissa Isle of Man flagg. Shipping Co., Monrovia och satt under med liberiaflagg under namnet Centaur I slutet av 1960-talet var Tjörnbröder- Liberiaflagg med namnet Talbot Castle. Prosperity. Hon såldes i början av 1993 na Lars och Vilgot Johansson inne i en Hon ankom Gandia på sin sista resa till indiska upphuggare och ankom expansiv period. Man beställde bl.a. fem 12/7 1975 för upphuggning. Alang 2/2 1993 för skrotning. kemikalietankers från det egna varvet i Nästa fartyg, Bohus (reg.nr 10628), Till gruppen förstorade fartyg hör Lödöse. Den första enheten, Otaru har en intressant historik. Hon leverera­ nästa enhet. Den 21/12 1968 levererade (reg.nr 11048), levererades 21/2 1969 till des 26/8 1965 som bulkfartyg från C. Liihring Schiffswerft, Brake/Unterwe- OT-rederierna, Skärhamn. Längd ö.a.

Länspumpen 1996:4 37 99,0 m, l.pp 92,20 m, bredd 12,50 m, djup 7,60 m och djupgående 6,36 m. Dödvikt 4.190 ton och brutto 2.678 ton. Hon utrustades med en 8-cylindrig 4- takts enkelverkande MWM (Motoren- Werke-Mannheim) diesel på 2.260 EHP och gjorde 12,5 knop. I oktober 1990 av Shipinvest, Skärhamn såld för 15,4 milj. SEK till United Tankers AB och därvid omdöpt till United Tully. I oktober 1991 såld till Moon Trader Ans, Karmsund, Norge för 3,45 milj USD och under norsk flagg omdöpt till Moon Trader. Otelia (reg.nr 11073), syster nummer två, levererades 19/6-69 till OT, Skär­ hamn. Hon lastade 4.200 ton och hade brutto 2.678 ton. Mått och maskin som första systern. Efter 19 år såldes hon 1988 till AB Grundstenen 37654 (AS Arc- tic Shipping AB), Luleå för 10,8 milj SEK och döptes om till Arctic I. Under 1995 Täm tank ingick i en serie tankfartyg som byggdes vid C Lühring Schiffswerft, Brake. såld till Dutch Tanker Shipping Ltd, Foto frän Krister Bång. Kingston och omdöpt till Arctica under Sankt Vincentflagg. Otello (reg.nr 11108), syster nummer bergs varv till Red. AB Nordic, Stock­ Den sista OT-systern från Lödöse, tre, levererades 20/11 1969. Dödvikten holm. Hon hade en längd ö.a. på 82,8 m, Otoni (reg.nr 11170), levererades 18/9 var 4.190 ton och bruttot 2.678 ton. Hon l.pp 75,8 m, bredd 12,1 m, djup 6,0 m 1970 till OT-rederierna, Skärhamn. Död­ hade en 9-cylindrig 4-takts enkelverkan­ och djupgående 5,2 m. Hennes dödvikt viken var 4.231 ton och bruttot 2.672 ton. de Ruston-diesel på 2.460 BHP och gjor­ vid leveransen var 2.500 ton och brutto Hon var utrustad med en Rustondiesel. de 12 knop. Hon såldes 1978 till Gulf 1.600 ton. Utrustad med 2 MAN 6- Hon såldes 1976 till Kara Shipping Co, Marine Transport Co., Kuwait och cylindriga 4-takts enkelverkande dieslar Ltd, Valletta för 10,5 milj. SEK och omdöptes till Khalijiah. Arbetade ett på 2.550 EHP gjorde hon en fart på 14 under namnet Wotoni sattes hon under antal år som bunkerbåt i Kuwait men knop. 1971 döptes hon om till Rubi- Maltaflagg. 1986 överförd på Prince återvände till nordiska farvatten våren Scantic. 1976 köpte Erik Thun AB henne Guron Inc., Panama och med samma 1984 och lades upp i Farsund. 1988 över­ och gav då det fantasifulla namnet namn omflaggad till Panama. I novem­ tagen av Athlos Tankers SA, Piraeus och Thuntank 3. Hon förlängdes och förhöj­ ber 1986 övertogs hon av Blossom Ship­ under grekisk flagg omdöpt Athlos. I des i Falkenberg 1977 och fick därefter ping, Piraeus och fick namnet Karim I. augusti 1990 övertagen av Enea Mana­ måtten längd ö.a. 103,36 m, l.pp 96,22 m, Bibehöll panamaflaggen i aktern. gement Inc., Piraeus och registrerad på djup 8,49 m och djupgående 6,31 m. Nästa fartygsöde tillhör de mer fasci­ Lemania Shipping Co. Ltd, Valletta. Dödvikten ökade till 4.405 ton och brut­ nerande, nämligen Tärnfors (reg.nr Hon sattes under Maltaflagg med nam­ tot till 2.489 ton. Hon såldes 1990 till 11546). Hon byggdes 1965 vid Moss net Lemania. I mars 1993 omdöpt Pom Shipping AB, Stocksund m.fl (Sin- Vaerft o. Dok A/S för I/S Rubicon Kappa I med samma ägare och flagg. bad Sh AB, V:a Frölunda) för 15,4 milj (M.S.Hansen), Oslo, och levererades med Sommaren 1996 övertagen av Internatio­ SEK och döptes om till Pom Karin. namnet Rubistream. Längd ö.a. 74,85 m, nal Chemical Transport Belgium NV. Omdöpt till Odin och satt under Sankt Vincent-flagg. Ottawa (reg.nr 11138), syster nummer fyra, levererades 31/3 1970 till OT-rede- rierna. Byggd som Wine/Bitumen/Sol- venttanker. Dödvikt 4.230 ton och brutto 2.673 ton. Aven hon utrustad med Rus­ ton-diesel. Hon såldes 1984 till Gunder Johansson m.fl, Sjömarken för 16 milj. SEK och döptes om till Jessica. 1988 överförd på Wintria Invest AB, m. fl. (OT-Shipping) och återfick då namnet Ottawa. 1989 såldes hon till Lind tank Rederi AB, Donsö för 19,6 milj. SEK och fick namnet Lindtank. 1991 avyttrades hon till Coastal Tankers Aps, Holbaek, Danmark för 16 milj. SEK, sattes under panamaflagg, och döptes om till Nord- star. På hösten 1996 ändrades namnet till Arctic Swan av Panama. Scantic (reg.nr 11139) hette en tanker Bulkfartyget Bohus konverterades efter 10 år till kemikalietanker vid Falkenbergs varv. som levererades 16/4 1970 från Falken­ Foto: Tomas Johannesson.

38 Länspumpen 1996:4 I.pp 70,0 m, bredd 12,86 m, djup 5,22 m och djupgående 4,60 m. Hon lastade vid leveransen 2.248 ton och mätte 1.199 bruttoton. Utrustad med en 8-cylindrig MaK-diesel på 1.270 BHP och gjorde hon II,5 knop. Övertogs 1968 av K/S A/S Winship & Co (J.C.Jensen), Oslo och döptes om till Winjona. Hon fick i november 1974 brand ombord utanför Nigeria varvid akterskeppet förstördes. Kondemnerades och bogserades till Norge. I maj 1975 köptes hon in av Sven Olof Kristensson (pr Donsö). Hon repa­ rerades (fick bl.a. helt nytt däckshus) och levererades 14/5 1976 med namnet Tärnfors. Redan våren 1978 byggdes hon om och förlängdes till 103,49 m, Dju­ pet blev 7,55 m och djupgåendet 5,84 m. Nytt dödviktstonnage blev 4.813 ton och nytt brutto 2.530 ton. Under 1988 köpt av Tärnfors KB för 3,5 milj. SEK. I oktober Täm tank här som Furetank efter förlängningen vid Falkenbergs varv. Foto: Örjan Kronvall. 1991 såldes hon till Red. AB Väderö Tank, Mölndal för 21.9 milj SEK och fick dagens namn Kaprifol. Hemorten satttes till Grebbestad. Beträffande reg.nr 12083 Corona hän­ ’• visas till tidigare artikelserie Svenska tankfartyg i storleken 5-10.000 ton. Två tyska asfalttankers köptes in till Sverige i början av 1980-talet. Asfalt­ tankern Toppen (reg.nr 12659) byggdes 1973 av Paul Lindenau, Kiel-Friedrich- sort för Atlantic Rhederei, F&W Joch, Hamburg och levererades som Sioux. Hennes längd ö.a. var 92,67 m, l.pp. 84,91 m, bredd 13,73 m, djup 8,26 m och djupgående 5,78 m. Dödvikt var vid leveransen 3.420 ton och bruttot 2.490 ton. Utrustad med en 8-cyl. 4-takts enkelverkande Atlas-MaK diesel på 2.000 BHP gjorde hon en fart på 13,5 knop. Hon förlängdes 1977 varvid läng­ den ökades till 109.94 m (l.pp 102,22 m). Otelia var nummer två av fem systerfartyg som byggdes för OT-rederierna vid Lödöse varf Dödvikten ökades till 4.526 ton och brut­ åren 1969/70. Foto från Krister Bång. tot till 2.239 ton. Hon inköptes 1980 av Claes-Göran Karlsson m.fl., Vrångö för 14,45 milj. DM och sattes under svensk flagg med namnet Toppen. Redan 1982 såldes hon till Albaenn Maritime Corp för 30,2 milj SEK och fick som Ocean Carrier panamaflagg. 1986 omflaggad till Gibraltar med samma ägare. I decem­ ber 1986 överförd på V-Ships, Gibraltar och omdöpt till Rio Tigris. Sedermera övertagen av Rio Number Two Ltd (Horizon Mgmt Corp Inc), Georgetown. I juli 1992 överfördes hon på Horizon Mar Co, Georgetown och namnet korta­ des till Gris under Cayman Island flagg. Systerfartyget Tedde (reg.nr 12635) byggdes 1974 av Paul Lindenau, Kiel- Friedrichsort för Atlantic Rhederei, F&W Joch, Hamburg och levererades med namnet Unkas. Dödvikt 3.420 ton och brutto 2.490 ton. Förlängdes på samma sätt som Sioux 1977. Nytt tonna­ Otello uppankrad en disig dag på Rivöfjorden. Hon bar namn efter Verdis berömda opera. ge 4.526 ton dödvikt och 2.239 ton brut- Foto: Bertil Söderberg.

Länspumpen 1996:4 39 l.pp 87,97 m, bredd 15,53 m, djup 7,60 m och djupgående 6,58 m. Hennes dödvikt var 4.641 ton och brutto 2.892 ton. Hon utrustades med en 6-cylindrig 4-takts enkelverkande MaK-diesel på 4.000 BHP som ger en fart på 13,5 knop. Hon såldes 1987 till Mercurius Cisternlagring AB, Stockholm för 33 milj. SEK. Vidaresåldes samma år till Sture Svanström m.fl, Hovås för 36 milj SEK. 1988 såld till Neste Sverige AB, Stenungsund för 48,5 milj SEK. Under 1992 lämnade hon svenska handelsflottan såld till Baltship IOM Ltd, Kirk Michael, Isle of Man för 4,5 milj. USD. Hon sattes under brittisk flagg med namnet C.T. Sun men åter­ vände 1995 till svensk flagg i samband med bareboatcharter till Red AB Slupen, Skärhamn, numera Chem Trans, Swe- den AB.. Scantic byggdes för Rederi AB Nordic, Stockholm, vid Falkenbergs varv. Här som Thuntank Vänermaxtankers har byggts ett antal 3 innan hon förlängdes. Foto från Krister Bång. vid Falkenbergs varv. En sådan, Lurö (reg.nr 12832), levererades 21/2 1981 från to. Inköptes liksom systern 1979 av Claes-Göran Karlsson m.fl.; Vrångö för 14,65 milj DM och döptes om till Tedde. I december 1982 såldes hon till Arguyla- ne Shipping, Panama för 29,5 milj SEK och sattes under panamaflagg med nam­ net Ocean Trader.I juni 1986 överförd på Baleen Ltd, Gibraltar varvid namnet ändrades till Mukale och brittisk flagg hissades. I december 1986 överförd på V Ships, Gibraltar. Nytt namn Rio Euphrates. I juli 1987 står Rio Number Three, Georgetown som ägare men namnet bibehålls. Överfördes i juni 1992 på Seargeant Ltd, Georgetown varvid namnet kortades till Euphratesoch flag­ gen blev Cayman Islands. Kihlbergs sista tanker från det egna varvet blev Coppelia (reg.nr 12671), en kemikalietanker levererad i februari 1980 från Kalmar Varv till Kihlbergs Red AB, Göteborg. Hon var varvets 10:de Otonivar den sista OT-systern i serien om fem från Lödösevarf AB. kemikalietanker. Längd ö.a. 96,97 m, Foto: Svensk Sjöfarts Tidning.

Tämfors inköptes i havererat tillstånd frän Norge och iståndsattes Här en bild på Tämfors efter förlängningen, vid Donsö varv AB. Foto: Bertil Söderberg, februari 1976. Negativarkiv: Donald MacFie.

40 Länspumpen 1996:4 Grynge ses här efter att hon vid Falkenbergs varv byggts om från bulkfartyg till kemikalietanker.

COPPEUH rvtp

Otaru som uppkallades efter en japansk hamnstad var det första Coppelia var det sista i en lång serie kemikaliefartyg från Kalmar kemikalietankfartyget av fem frän Lödöse varfAB till OT-rederierna. varv till Kihlbergs Rederi AB, Göteborg.

Ottawa bar namn efter den kanadensiska huvudstaden och floden Leckö av Lidköping levererades från Falkenbergs varv ett år efter med samma namn. systerfartyget Lurö och ingår numera i United Tankers

Länspumpen 1996:4 S/T Soya-Lovisa byggd 1954 i Helsingborg

M/T Tärntank byggd 1968 i Brake

M/T Otaru byggd 1969 i Lödöse

M/T Coppelia byggd 1980 i Kalmar

42 Länspumpen 1996:4 Johansson, Donsö för 1.05 milj USD och sattes under svensk flagg med namnet Vinga Baltica. 1989 överförd från Svensk Oljetrål AB m. fl, Donsö till Vrångö Tina AB, Vrångö m.fl för 13 milj. SEK och i samband med detta omdöpt till Pom Baltica. I juni 1992 såldes hon till Fourth Navichem Shipping Co Ltd, Vanuatu för 14 milj. SEK Behöll namnet några måna­ der men senare omdöpt Malik II under Vanuatu-flagg. Hon kontrolleras av Che- mikalien Seetransport GmbH. Något nybygge i storleksklassen har alltså inte tillförts handelsflottan sedan 1982 och några kända beställningar ■ -- finns för närvarande ej. i" ä ' l -ii«s* ^- i . Källor: Lloyds Register of Ships Båtologen Tedde var tillsammans med systerfartyget Toppen två asfalttankers som inköptes frän Tysk­ Marine News land av Claes-Göran Karlsson m fl, Vrångö. Foto från Lennart Rydberg. Svensk Sjöfarts Tidning

Falkenbergs varv till Thunrederiema i Lidköping och Ahlmarks i Karlstad. Hon var ursprungligen byggd som oljetanker men konverterades till kemikalietanker efter färdigställandet. Längd ö.a. 86,01 m, l.pp 82,12 m, bredd 12,62 m, djup 7,12 m och djupgående 5,99 m. Dödviktstonnage 3.889 ton och brutto 2.342 ton. Hon är utrustad med en V12-cylindrig 4-takts enkelverkande Nohab-diesel utvecklande 1.950 BHP som ger en fart på 12 knop. Överfördes till United Tankers AB, Göte­ borg och omdöptes United Tina i april 1991. I juli 1991 ändrades namnet till Nordic Tiger. Nuvarande dödviktston- naget är 4.165 ton. Systerfartyget Leckö av Lidköping (reg.nr 12995) levererades 23/4 1982 från Falkenbergs varv till ett partrederi med Thunrederiema, Lidköping som huvudägare. Längd ö.a. 88,0 m, l.pp 83,7 Vänermaxtankern Lurö hade vid konstruktionen försetts med dubbelbotten för att öka miljö­ m, bredd 12,97 m, djup 7,65 m och djup­ säkerheten. Foto frän Krister Bång. gående 6,39 m. Byggd som tidigare angi­ vits med max.mått för fart i Trollhätte kanal. Tonnaget är 4.165 ton dödvikt och 2.366 bruttoton. Hon är utrustad med en V12-cyl. 4-takts enkelverkande Nohab- diesel på 2.000 BHP som ger en fart på 12,8 knop. Under 1991 övertagen av United Tankers, Göteborg och omdöpt United Tony, ett namn som hon bär fortfarande. En till Sverige inköpt tanker är Vinga Baltica (reg.nr 13506). Hon byggdes 1970 vid Valmet Oy, Helsingin Telakka, Hel­ singfors för Suomen Petrooli Oy, Helsin­ ki. Levererades med namnet Tebonia. Längd ö.a. 98,35 m, l.pp 90,25 m, bredd 14,00 m, djup 6,91 m och djupgående 6,05 m. Hon lastar 4.168 ton och mäter 2.699 bruttoton. Utrustad med en 6- cylindrig 4-takts enkelverkande Helsing- ör-diesel på 3.300 BHP gör hon en fart på Vinga Baltica inköptes till Sverige av Sture Johansson, Donsö 1987. Här ses hon som M alik 14,25 knop. Inköptes 1987 av Sture II i Sannegårdshamnen. Foto: Lennart Rydberg.

Länspumpen 1996:4 43 Länspumpen • Box 421 • 401 26 Göteborg

StenaLine

Stena Line-koncernen

Stena Line är världens största rederi för internationell färjetrafik. Koncernens

linjenät omfattar 15 välbelägna färjelinjer i nordvästra Europa i marknads­

områdena Kattegatt, Skagerak, Engelska kanalen och Irländska sjön.

Under 1995 reste uppåt 15 miljoner passagerare och det transporterades

2,7 miljoner personbilar och 930 000 lastbilar, trailrar, containrar och järn­

vägsvagnar med koncernens färjor.

Stena Line AB 405 19 Göteborg, Sweden Bokning: Bokning lastbilar och gods: Telefon vxl +46 31 85 80 00 Privatresor +46 31 775 00 00 Till Danmark +46 31 85 84 00 Telefax +46 31 24 10 38 Företagsresor +46 31 775 30 00 Till Tyskland +46 31 85 84 50 S t e n a L i n e