Alex Och Sigges Podcast”

DEN NYA TIDENS STORSTADSMAN

En kvalitativ innehållsanalys om hur hegemonisk maskulinitet omförhandlas i podcasten “Alex och Sigges podcast”

Sofie Andersson, Malin Skylling

Examensarbete, 15 hp Tillämpad strategisk kommunikation, 30 hp Vt 2018

Abstract

The modern cityman - A qualitative content analysis on how hegemonic masculinity is reconstructed or challenged in the podcast "Alex and Sigges podcast".

The purpose of this study is to examine the hegemonic masculinity that can be identified in the podcast “Alex och Sigges podcast”. In this study, a rhetorical analysis and a critical discourse analysis have been conducted. The study has also used the following theories: Raewyn Connells hegemonic masculinity, Pierre Bourdieus field and symbolic capital theory, homosociality, “power and media” and “humor and discours”. The material consists three chapters from the podcast, and these three chapters are: Stympad, Pysslingen and Där alla kan ditt namn. From these chapters, some conversation extracts have been selected, and then transcribed and analyzed. The content in the analysis is thematically divided, which is intended to visualize how the different parts reproduce or challenge hegemonic masculinity. These extracts, taken out from context, will be represented for the podcast in a broader perspective.

In the end of the study there is a final discussion, which conclude results of the analysis combined with parts of the theoretical chapter. This study believes that the podcast “Alex och Sigges podcast” is creating a new type of ideal man through Schulman and Eklunds construction of hegemonic masculinity. By visualizing economic, social and cultural capital and using humor and laugh as a tool in their way to communicate, the podcast shows their listeners how hegemonic masculinity is maintained. Schulman and Eklund also challenge the prevailing masculinity norms, especially in their role as a father, where they show how a man can be sensitive, communicative and open about showing feelings to others. Hence, the title of the study, where they are successively creating “a modern cityman”.

Keywords: Hegemonic masculinity, homosociality, podcast, symbolic capital, critical discourse analysis, humor

Innehållsförteckning 1. Inledning ...... 1 1.1 Syfte ...... 2 1.2 Frågeställningar ...... 2 2. Bakgrund ...... 3 2.1 Från reglerad radio till fri podcast ...... 3 3. Tidigare forskning och teori ...... 5 3.1 Tidigare forskning ...... 5 3.1.1 Kommunikationsprocesser i humordiskurs ...... 5 3.1.2 Podcasts betydelse för dagens mediesamhälle ...... 6 3.1.3 Manliga och kvinnliga stereotyper i podcast ...... 7 3.1.4 Den medierade mannen ...... 8 3.2 Teoretiskt ramverk ...... 8 3.2.1 Raewyn Connell – Hegemonisk maskulinitet ...... 9 3.2.2 Makt och medier ...... 11 3.2.3 Pierre Bourdieus fält- och kapitalteori ...... 12 3.2.4 Homosocialitet och dess drivkraft inom podcast ...... 14 3.2.5 Kritisk diskursanalys ...... 14 3.2.6 Humor som diskurs ...... 15 4. Material och metod ...... 17 4.1 Urval och avgränsning ...... 17 4.2 Faircloughs tredimensionella modell ...... 18 4.2.1 Text ...... 19 4.2.2 Diskursiv praktik ...... 20 4.2.3 Social praktik ...... 21 4.2.4 Etiska överväganden ...... 21 4.3 Metoddiskussion ...... 21 4.4 Genomförande ...... 23 5. Analys ...... 24 5.1 Det ideala faderskapet ...... 24 5.1.1 Pinsamma leken ...... 24 5.1.2 Eklund marknadsför sig själv ...... 26 5.1.3 Kändisgudfadern Hyland ...... 28 5.2 Hjälpa eller stjälpa genom homosocialitet ...... 29 5.2.1 Schulman hyllar Eklund ...... 29 5.2.2 Målbild eller idioti? ...... 31 5.3 Den förringande verkligheten om kändisar utanför podcasten ...... 33 5.3.1 Lindorff väljer likes före moderskap ...... 33 5.3.2 Pärleros ställer udda frågor ...... 35 5.4 Den nya tidens storstadsman ...... 37 5.4.1 Semestervillan ...... 37 5.4.2 Min och din terapeut ...... 38 5.4.3 Stammis på Taverna Brillo ...... 40 6. Slutdiskussion ...... 42

6.1 Hegemonisk maskulinitet i mediesamhället ...... 42 6.2 Framtida forskning och rekommendationer ...... 43 7. Källförteckning ...... 45 7.1 Litteratur ...... 45 7.2 Webbsidor ...... 46 7.4 Ljudfiler ...... 47 7.5 Avhandlingar och uppsatser ...... 47

1. Inledning

Podcast som kommunikationskanal har den senaste tiden slagit igenom stort och allt fler ger sig in i podcastvärlden, där människor, kända som icke-kända, har möjlighet att genom en ljudinspelning framföra sina åsikter och diskutera i vardagliga samtal. Vardagliga samtal som genom det personliga tilltalet som podcasten som fenomen möjliggör, skapar en känsla av avslappnat och harmlöst intryck. Lyssnare bjuds in där de frivilligt söker upp dessa ljudfiler, och i antingen utbildande eller underhållande syfte tar del av olika podcasts innehåll.

Under perioden januari till april 2017 gjordes en undersökning av ORVESTO konsument som visar på att över en miljon människor lyssnar på podcast varje vecka. I samma mätning framkommer det att podcasten “Alex och Sigges podcast” har 155 000 lyssnare per vecka, och landar därmed på en fjärdeplats på listan över de mest lyssnade podcasts i Sverige (Kantarsifo, 2017).

De tre podcasts med fler lyssnare än “Alex och Sigges podcast” enligt ORVESTO är; P3 Dokumentär, Sommar och vinter i P1 och P1 Dokumentär, vilka alla tre är podcasts producerade av staten med syfte att bidra till samhällsnytta (Kantarsifo, 2017). Dessa tre podcast är tyglade och granskade. “Alex och Sigges podcast” är den första podcasten på listan där två personer, i detta fall män, diskuterar fritt i vardaglig dialog och faller utanför den tillsynes granskande radarn.

Alexander Schulman och Sigvard Eklund är inom medievärlden välkända och tilldelas framförallt genom “Alex och Sigges podcast” stort medialt utrymme. De diskuterar inte sällan sin syn på faderskapet och andra relationer som de båda männen har. De diskuterar andra offentliga personer och ger sin världsbild av vad som klassas normalt och accepterat. Genom podcasten skapar Schulman och Eklund sin persona, som successivt byggs upp genom det kommunicerade. En persona som i denna studie valts att omnämnas som “Den nya tidens storstadsman”.

Podcast som fenomen kan antingen bli bärande eller utmanande av den hegemoniska maskuliniteten (Fagerström & Nilsson, 2009: 19), en syn på verkligheten som når ut till alla dessa lyssnare. Med utgångspunkt i att de båda männen tilldelas mycket medialt 1

utrymme och där podcastsamtalet per definition inte är någon politisk utsaga, är denna studie värdefull att genomföra. Genom att se till retoriska verktyg har studien för avsikt att analysera om de utmanar en viss verklighetsuppfattning.

1.1 Syfte

Syftet är att ur ett interaktionellt och diskursivt perspektiv studera hur hegemonisk maskulinitet omförhandlas i podcasten “Alex och Sigges podcast”.

1.2 Frågeställningar

• Hur kan hegemonisk maskulinitet utmärkas i podcasten?

• Hur ger Schulman och Eklund uttryck för ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital i podcasten?

• Vilka retoriska verktyg går att utmärka då Schulman och Eklund talar till varandra eller då de uttalar sig om individer utanför podcasten?

2. Bakgrund

Då studien berör hur Schulman och Eklund väljer att diskutera andra relationer, såsom relationen till familjemedlemmar, har några av dessa blivit omnämnda här. Det faktum att Schulman och Eklund fått mer medialt utrymme utöver podcasten “Alex och Sigges podcast” som denna studie valt att granska, bidrar till en kort förklaring till andra tidigare deltaganden i mediala sammanhang.

Podcast “Alex och Sigges podcast” Podcasten “Alex och Sigges podcast” grundades 2012 och har i skrivande stund släppt över 300 avsnitt, med ett publicerat avsnitt per vecka. Avsnitten publiceras i regel på fredagar och är i genomsnitt en timme långa (Libsyn.com). Programledarna för podcasten är Alexander Schulman och Sigvard Eklund.

Alexander (Alex) Schulman har tidigare haft en talkshow “Schulman show” som bland annat har sänts på kanal 5 och som nu även blivit en egen podcast. Schulman har också författat flera böcker, varit programledare för bland annat ”Paradise Hotel” samt krönikör i Aftonbladet. Han är son till journalisten och TV-producenten Allan Schulman och TV- programledaren Lisette Schulman. Han är gift med Amanda Schulman som även hon driver en framgångsrik podcast och tillsammans har paret tre barn (Wikipedia, 2018).

Sigvard (Sigge) Eklund, mest känd som Sigge Eklund, har även han skrivit flertalet böcker och agerat skådespelare. Nu senast i andra säsongen av Modus som sänds år 2017 på TV4. En serie som mätte 1 076 000 i tittarsiffror under det populäraste avsnittet (MMS, 2018). Han är bror till stjärnmäklaren Fredrik Eklund och son till den svenska ekonomen Klas Eklund (Wikipedia, 2018).

2.1 Från reglerad radio till fri podcast

Radion i Sverige har sedan 1920-talet varit tillgängligt för allmänheten att ta del av. Till en början var radion till stor del reglerad och styrdes av Radiotjänsten. Under 1970-talet skapades närradion vilken hade för avsikt att öppna upp för allmänheten att sända egna program, vilket har lett till att radion kommersialiserats och liberaliserats. Radion har kommit att bli en källa för “de fria samtalen” och antalet kanaler och program har därefter ständigt ökat (Weibull & Wadbring, 2014: 65). 3

Podcasten har sitt ursprung i RSS-systemet, vilket är ett system som gör det möjligt för prenumerationer av webbflöden. Till en början, år 2003, användes systemet för att spela in intervjuer som sedan laddas upp i mp3-filer på bloggar. Detta ledde till att journalisten Christopher Lydon kunde utveckla idén och blev därmed den första programledaren för en podcast, som sedan fick namnet Radio Open Source. Namnet Podcast har sitt ursprung från Ipoden. Då ljudfilerna som fanns på Ipoden kunde föras över till Itunes och sedan spelas i Ipoden fick dessa namnet Podcast (Quirk, 2015). Podcast, som kommer att bli en utveckling som kan ses komma ifrån radion och anses därmed vara en utvecklad ny informationsteknologi, har framförallt möjligheten att förändra rådande maktförhållanden genom den information podcasten väljer att sprida samt nätverksaktivism (Berglez & Olausson, 2009: 16).

Idag i Sverige är podcast ett mycket populärt medium och aldrig tidigare har svenska befolkningen lyssnat på podcast i denna utsträckning. Tillgänglig information kring mediet podcast är bristfällig, däremot finns det efterforskningar kring radion och dess uppkomst. Det intressanta är att förstå hur radions utveckling gått från att vara ett statligt reglerat medium till den kommersiella plattform det är idag.

3. Tidigare forskning och teori

Den tidigare forskning som använts i denna studie har bland annat valts ut för att kunna urskilja användandet av innehållsanalys i sin kontext och belysa podcasten som fenomen och hur dess publik ser ut. Två äldre kandidatuppsatser har även använts för att belysa studier kopplat till det berörda problemområdet.

3.1 Tidigare forskning

Tidigare forskning kring podcast och hegemoni är begränsat, vilket ligger till grund för att ämnet bör studeras. Den tidigare forskning som valts ut för denna studie är framtagen dels för att se existerande resultat inom samma forskningsområde, men även för att kunna göra relevanta kopplingar till denna studie.

3.1.1 Kommunikationsprocesser i humordiskurs

“Jättekul att det är så många tjejer här ikväll - En interaktionell studie om humor och kön i tv-programmet Parlamentet” är en doktorsavhandling författad av Hanna Söderlund vid Umeå universitet 2016. Syftet med undersökningen är att skildra hur kulturella föreställningar, där samband finns mellan kön och humor, utmanas och upprätthålls i humorprogrammet Parlamentet med fokus på de kommunikativa strategierna. Detta sker ur ett interaktionellt och diskursivt perspektiv (Söderlund, 2016: 15). Avhandlingen syftar till att synliggöra hur komiker i tv-programmet “Parlamentet” förhandlar sig fram till att uppnå en eftertraktad position i förhållande till de andra komikerna. Denna position, som kallas för “framgångsrik komiker”, kan endast uppnås genom rätt retorisk förmåga. Studien har även ett genusperspektiv där den syftar till att se de skillnader som existerar mellan kvinnor och män i humorsammanhang, och hur dessa tenderar att få olika mycket utrymme i Parlamentet. Studien ser även på hur kulturella föreställningar påverkar diskurser samt olika förhållanden (Söderlund, 2016: 44). Det grundläggande forskningsproblemet i studien, där forskaren anser att kvinnor får mindre plats än männen och ofta tenderar att bli avbrutna och ifrågasatta, anses till vår studie mindre relevant då endast män studeras. Här ligger istället fokus på de retoriska 5

verktyg som Söderlund (2016) menar är avgörande för att få den dominerande positionen, precis som Schulman och Eklund förhandlar om en önskad position. Studiens resultat och analysdel visar på att det kommunikativa blir avgörande för hur utfallet blir och hur människor på så sätt anses vara mer eller mindre framgångsrika i sin roll. Genom att se likheter med hur programledarna i en podcast använder retoriska verktyg för att reproducera eller utmana den rådande hegemoniska maskuliniteten, anses denna forskning relevant då det på ett liknande sätt studerar hur kommunikativa verktyg kan påverka strukturer och maktförhållanden mellan olika aktörer. Då Söderlund (2016) belyser humor och skratt som retoriska verktyg, samt begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet ses denna forskning ligga till grund för hur Schulman och Eklund kan granskas ur en humorsdiskurs.

3.1.2 Podcasts betydelse för dagens mediesamhälle

I studien ”Guide to podcasting” ämnar Vanessa Quirk (2015) att förklara den betydelse mediet podcast har för journalistiken idag. Lyssnandet av podcasts har förhöjts, framför allt från mobila enheter. Hon talar om de teknologiska utmaningar podcasting måste övervinna för att nå en meningsfull tillväxt och industriell legitimitet. Anledningar till att lyssnandet av podcast har ökat är bland annat på grund av att tillgängligheten av podcasts har förenklats i och med den teknologiska utvecklingen. Kännedomen kring fenomenet har ökat, de som redan lyssnat på podcasts sedan tidigare lyssnar nu på allt fler och medier har i sin tur ökat intresset för podcasts. Quirk (2015) menar att podcast har en stor betydelse för samtiden, men också för framtiden. Detta för att podcasten är ett medium som i sig lämpar sig bättre för det mobila än något annat medium idag. Dessutom för att podcasten tillåter engagemang från publiken på ett sätt som inte går att finna i samma utsträckning i andra medium. Bland annat är podcasten ett verktyg för journalistiken.

Podcasten har även en stor fördel gentemot andra typer av media, då den kan konsumeras när det inte finns möjlighet att göra det visuellt. Podcasten kan vara med i hörlurarna under joggingturen, i bilen eller medan man städar. Podcasten gör människor sällskap i sin vardag och låter dem, för stunden, befinna sig i en annan värld. Eftersom att podcasten inte är ett medium man snabbt kan scrolla igenom eller en video man tittar på i en snabb minut förutsätter detta att lyssnarna är engagerade och uppmärksamma i vad som sägs. Precis som den offentliga radion har podcasten följt samma spår. Först publiceras högkvalitativt och gratis innehåll för att sedan, då antalet lyssnare växer, generera i fler sponsorer. Något problematiskt för podcasten är att det är ett ”on-demand” medium, vilket 6

till skillnad från radio, inte är något publiken lyssnar på av en slump. Det är inte lika lätt att få lyssnare att göra ett aktivt val, som att de slår på en radiokanal där något program råkar vara på. Lyssnarna till podcasts måste därmed göra ett aktivt val och söka upp “Alex och Sigges podcast”. Dock medför ”on-demand” att lyssnarna är engagerade i vad som sägs. Quirks (2015) studie tar upp flera viktiga aspekter vilka kan vara värdefullt att ha i åtanke när man studerar en podcast. Det skapar förståelsen av hur podcasten har fått sina lyssnare samt hur innehållet i podcasten påverkar antalet lyssnare (Quirk, 2015).

3.1.3 Manliga och kvinnliga stereotyper i podcast

I uppsatsen ”Ack, alla dessa röster! - En kvalitativ analys av hur stereotyper för manligt och kvinnligt kommuniceras i podcastmediet” författad 2012 vid Lund universitet, har Anna Sterner valt att studera manliga och kvinnliga stereotyper i Filip och Fredriks podcast, C/O Hannah & Amanda och Alex & Sigges podcast. Syftet med studien är undersöka hur stereotyper för manligt och kvinnligt kommer till uttryck i Sveriges då mest nedladdade podcasts. För att kunna belysa skillnader på kvinnor och män har studien analyserat podcast med enbart män respektive enbart kvinnor som programledare. Genom kvalitativ innehållsanalys med inspiration från diskursanalysen har Sterner (2012) kunnat skildra hur genusstereotyper tar uttryck i podcastsprogrammen.

I sin analys har Sterner (2012) använt sig av transkriberat material från podcasts för att bland annat analysera hur de manliga kontra kvinnliga programledarna berör samma ämnen men diskuterar dem på olika vis. Hon har även kunnat belysa de faktum att podcasts, beroende på könstillhörighet av programledarna, i större utsträckning berör skilda ämnen. De kvinnliga programledarna diskuterar ofta känslor, familj och vardagsliv medan de manliga programledarna ofta diskuterar arbetsliv, populärkultur och andra offentliga personer (Sterner, 2012).

Studien kommer fram till det att de manliga programledarna, där i bland Schulman och Eklund, väljer att diskutera ämnen som även uppkommer i de podcastavsnitt vilka nu har transkriberat sex år senare (Sterner, 2012). Sterners (2012) studie kan därmed hjälpa till att stärka de resonemang som framkommer i denna studie. Studien har även givit inspiration och delvis riktlinjer för hur ett transkriberat material i podcastformat kan analysera innehållet och diskuteras.

3.1.4 Den medierade mannen

“Den medierade mannen – En ideologikritisk studie om maskulinitetsideal i svenska podcasts” är en kandidatuppsats författad av Evelina Boberg vid Södertörns högskola 2012. Syftet med studien är att se hur hegemonisk maskulinitet och homosocialitet förhandlas i de tre podcasts-uppsättningarna “Luuk & Lokko”, “Filip och Fredrik” samt “Alex och Sigge”. Studien synliggör vilka maskulinitetsnormer som konstrueras, där de utvalda podcastsen har valts ut på grund av att de är de då mest populäraste podcasten samt att uppsättningarna består av män (Boberg, 2012: 8). Studien tar därmed upp genusforskning, populärkultur och podcast som viktiga begrepp. Genom ett ideologikritiskt samt genusanalytiskt perspektiv undersöker studien hur kön och maskulinitet framställs i det utvalda materialet.

Det resultat som studien kommit fram till visar på att männen både utmanar och reproducerar maskulinitetsnormer. Samtliga podcasts befinner sig i en position där mottagarna mottar innehållet i podcasten på ett öppet sätt, det vill säga att det som studien nämner som vardagsprat inte ifrågasätts på samma sätt som om podcastens innehåll skulle ha en dold agenda. Då studien “Den medierade mannen” i skrivande stund är sex år gammal och där delar av materialet som används i analysen är äldre än så, i kombination med att “Alex och Sigges podcast” lyssnas av ännu fler människor idag jämfört med för sex år sedan, ses den studie som författas idag nödvändig och uppdaterande. Genom att se diskursen och uppfattningen av verkligheten som socialt konstituerande och i ständig förändring kommer vår studie söka ur ett nytt perspektiv, med ett gemensamt fokus på maskulinitetsprocesser.

3.2 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket till denna uppsats är framtaget för att bygga den utgångspunkt som uppsatsens analytiska arbete och resultatdel vilar på, och skapar förståelse för studiens material och syfte. Valda teorier och aspekter berör olika sociala strukturer i samhället och hur maktförhållanden kan konstrueras inom det berörda området. Den ger även en introduktion till begreppen hegemonisk maskulinitet, humor och homosocialitet.

3.2.1 Raewyn Connell – Hegemonisk maskulinitet

Begreppet hegemoni härstammar från en analys genomförd av Antonio Gramscis där han studerar klassrelationerna i samhället (Connell, 2008: 115). Hegemonibegreppet introducerades på 1980-talet och sågs under dess första tid kopplas ihop med en adlig hegemoni, (Rydström & Tjeder, 2009: 52) för att sedan övergå i en borgerlig hegemoni under 1800-talet sista decennier och därefter idag utmärkas i en jämställdhetens hegemoni (Rydström & Tjeder, 2009: 56 & 58). Maskulinitetsforskning härstammar från genusvetenskaplig forskningstradition och ses som en föränderlig konstruktion som påverkas av maktdimensioner i samhället. De olika maskuliniteter som finns sätts i relation till geografi, kultur och historia för att kunna tolkas (Durham et al, 2006: 9). Den granskas ur den större strukturen för att se hur maskuliniteten är placerad inom denna struktur (Connell, 2008: 109).

Hegemonisk maskulinitet är ett teoretiskt perspektiv som introducerades av Raewyn Connells 1985. Hegemonisk maskulinitet är en ledande position vilken tillfaller de mäktigaste. För att gestalta bilden av denna bild av maskulinitet kan man föreställa sig de högre graderna inom militär, näringsliv och andra yrken. Kriterier kopplat till den hegemoniska maskuliniteten ses enligt teorin som nästintill omöjligt att uppfylla (Nilsson & Fagerström, 2008: 19).

Begreppet tillskrivs egenskaper som självbehärskning, fysisk- och psykisk styrka (Rydström & Tjeder, 2009: 56), våldsutövning och en tävlingsinriktad strävan gentemot andra människor, och då framförallt män (Connell, 2008: 121). Denna syn av hegemonisk maskulinitet kopplas även samman med bruk av alkohol, bilar, brott och korta heterosexuella förhållanden (Connell, 2008: 143).

Synsättet där hegemonisk maskulinitet förknippas med dessa maskulinitetsideal har med tiden blivit utmanat, och då framförallt på grund av att nya teorier inom genusforskning har tillkommit, samt att nytt empiriskt material skapar andra angreppssätt på hur hegemonisk maskulinitet ska tolkas (Connell, 2005: 12). Det är inte våld som mäter maskuliniteten. Det är snarare att ge uttryck för auktoritet som tillskrivs hegemoni. Detta kan även ses bidra till att de mest iögonfallande bärarna av hegemoni inte nödvändigtvis är de mäktigaste (Connell, 2008: 115).

I populärkultur håller den traditionella och funktionella mannen på att falla sönder. Istället ser vi en man med problem, en man som känner sig hjälplös, apatisk och i något slags 9

kristillstånd (Lindgren, 134: 2009). De mest framträdande kristendenserna uppvisas genom maktrelationerna, där Connell (2008) menar att detta ska tolkas som en historisk kollaps för den patriarkaliska maktens legitimitet. Här nämns exempel kopplade till hur männen hanterar konflikter inom feminism, där klyvningen leder till att maskuliniteter skapas (Connell, 2008: 123).

Ett annat exempel är enligt Lindgren (2009) filmen “Fight Club”. Huvudkaraktären ses befinna sig inom denna manlighetskris där han skapar en klyvning av sin egen personlighet. Den mer machopersonligheten av huvudkaraktären spelas av skådespelaren Brad Pitt (Lindgren, 136: 2009). En man som är både impulsiv, aggressiv och utövar våld. I filmen tar slutligen den ursprungliga personligheten över sin kropp. Machopersonligheten är upplöst och kvar står en man som återigen börjar känna känslor och gå i terapi. Detta säger mycket om konstruktionen av maskulinitet. Den är föränderlig och i det senmoderna samhället ses bioduken gestalta en man som inte alltid kan vara helt fungerande och stenhård (Lindgren, 136: 2009). Brad Pitt, som spelar machopersonligheten i filmen, ses även enligt Nilsson och Fagerström (2008) som ett exempel på en idealman som tillskrivs kriterierna för hegemonisk maskulinitet genom att bland annat vara medelålders, vit, framgångsrik och heterosexuell familjefar (Nilsson & Fagerström, 2008: 19).

Tidigare forskning visar på att det hegemoniska mönstret med tillskrivna egenskaper är något som männen kan slå sig fria ifrån eller förhandla bort (Connell, 2008: 72). Det visar även att männen är tvungna att hitta något substitut som de kan respekteras för istället (Connell, 2008: 72). Informationsteknologins utveckling kan ses möjliggöra för hur vissa av de hegemoniska egenskaperna har kunnat förhandlats. Den fysiska styrkan som tidigare har setts definiera maskulinitet och där styrka och uthållighet har setts nödvändig för att arbetet ska vara genomförbart (Connell, 2008: 95) är ur ett arbetarklassperspektiv inte längre lika eftertraktat. Informationsteknologin har resulterat i fler stillasittande arbeten där kunskap inom teknologin ses vinnande och ge möjlighet till utökad kraft (Connell, 2008: 96-97).

Den moderna cybertekniska människan kan därmed vara en möjlig konstruktion av maskulinitet. Processen med hur egenskaper omförhandlas bidrar till hur den hegemoniska maskuliniteten ständigt förändras över tid. Här ses även ekonomiska tillgångar som

motsvarande kroppslig kapacitet (Connell, 2008: 96) och möjliggör för att denna typ av fysisk styrka går att mäta i denna studie.

Nya grupper inom samhället kan utmana, förändra och skapa en ny hegemoni (Connell, 2008: 115) och ska därmed inte ses som en fixerad karaktärstyp som fungerar likadant inom alla områden (Connell, 2008:119). Då hegemonisk maskulinitet alltid kan ifrågasättas (Connell, 2008: 114) kommer denna studie att se relationerna inom maskulinitetsområdet, såsom underordning, dominans och hur relationer är konstruerade. Genom praktiker tolkas hur det analyserade materialet antingen reproducerar hegemonisk maskulinitet eller konstruerar en ny.

3.2.2 Makt och medier

Precis som hegemonisk maskulinitet ses förändras över tid har synen på mediernas effekter förändrats (Strömbäck, 2014: 84). Medierna har gått ifrån att kallats allsmäktiga i förhållande till sin publik (där människor sågs som oförmögna att stå kritiska till det medierna sände ut) till att kallas för maktlösa i förhållande till sin publik som nu ansågs ha åsikter och värderingar (Strömbäck, 2014: 88). Mediers effekter har förändrats över decennier vilket bland annat hänger samman med förändringar inom medielandskapet och den nya informationsteknologin. Enligt Strömbäck (2014) ska medierna ses som mäktiga och inte underskatta dess effekter på individnivå (Strömbäck, 2014: 89).

Medier besitter makten att påverka samhällets föreställningar genom möjligheten att nå ut till människor med önskat innehåll. De har makten att påverka samhället föreställningar om just vad makt är och vilka maktkamper som ska anses antingen viktiga eller mindre viktiga (Lindgren, 2012: 8). Ur detta synsätt har medier makt över mottagaren (Berglez & Olausson, 2009: 17), vilket i kombination med hur mottagaren mottar och bearbetar information bidrar till mediernas ökade effekter. Människor tar oftast information utifrån vad de senast hört, snarare än att utgå ifrån minnet (Strömbäck, 2014: 95) vilket kan ses bidra att de medier som når ut mer frekvent med sitt innehåll bidrar till en önskad verklighetsuppfattning.

Makt kan ses både som en egenskap och en relation, där egenskap innebär att man besitter något, exempelvis en styrka eller förmåga. Relation står för att olika aktörer alltid har olika mycket makt i förhållande till varandra (Berglez & Olausson, 2009: 16). Den makt 11

som existerar är inte alltid synlig eller framträdande, vilket bidrar till att maktstrukturer och maktförhållanden uppstår i samhället. Medier kan ses ha en symbolisk makt, vilket menas med att den har möjlighet att påverka mottagarna genom symbol- och meningsproduktion (Berglez & Olausson, 2009: 20). Detta ses genom hur personer debatterar kring ett ämne, exempelvis hur detta argumenteras eller på vilket sätt man försöker övertyga lyssnarna att hålla med om en viss sak, eller hur de väljer att förmedla budskap och idéer.

Enligt Strömbäck (2014) pågår en diskussion om hur de traditionella mediernas makt håller på att minskas på grund av att det digitala- och sociala medierna tagit plats (Strömbäck, 2014: 127). Podcast tillhör en mer avancerad informations- och kommunikationsteknologi och ses som masskommunikation i den mening att alla kan ta del av innehållet (Berglez & Olausson, 2009: 21) när så önska, vilket enligt Strömbäck (2014) förskjuter makten från medierna till användarna (Strömbäck, 2014:127). Kopplat till denna studie där den granskande podcasten “Alex och Sigges podcast” uppsöks av 155 000 lyssnare i veckan (Kantarsifo, 2017) och där teknologiska tillgången av materiella resurser är ojämnt fördelad till den icke-ägande populationen som består av lyssnarna (Berglez & Olausson, 2009: 11&22) är podcast som medie viktigt att studera ur ett maktperspektiv.

3.2.3 Pierre Bourdieus fält- och kapitalteori

Enligt Pierre Bourdieu kan språket ses som ett verktyg och strukturerar vår förståelse för världen. Genom språket kommunicerar människan med varandra och konstruerar en gemensam verklighet. Enligt fältteorin ses människor agera i socialt uppbyggda områden, så kallade fält, där dessa utformas av resurser i form av kapital (Bourdieu, 1999: 17). Dessa fält är socialt konstruerade rum där bland annat maktstrukturer kan skapas och upprätthållas (Laughey, 2007: 187). Fältet möjliggör för att synliggöra hur vardagliga praktiker förstås i relation till det sociala fältet och dess ordningar i samhället.

Bourdieu menar att språket är ett retoriskt vapen som ofta underskattas dess förmåga. Samhället bygger på språk och kommunikation, detta för att ha ett fungerande samhälle med samförstånd. Genom språket och de olika kapitalen som teorin bygger på skapas en förståelse för strategin till framgång (Ihlen et al, 2009: 63). Både materiella- och immateriella kapital ökar möjligheten för podcasts att få en högre hierarkisk position i

förhållande till sin publik. Därmed kan klass och identitet kopplas ihop (Bourdieu, 1999: 21). Genom god retorisk förmåga kan den legitima versionen av verkligheten bli förvrängd och gynna egna intressen. Något som blir mer utmärkande i podcasts. Då podcast som fenomen bygger på språk och retoriska förmågor. Genom att analysera språket kan man få grepp om hur det påverkar och synliggör de effekter som kan bli därefter. De språk som används i podcasts är inte sällan väl utövat. Bourdieus kapitalteori tar upp kapital som kulturellt-, ekonomiskt- och socialt kapital (Durham & Kellner, 2006: 252).

Med kulturellt kapital menas den tillgång de studerade har i form av kunskap och utbildning. Om Schulman och Eklund besitter ett stort kulturellt kapital kan det bidra till möjligheten att lättare avancera i samhället. Det kulturella kapitalet analyseras genom att exempelvis Schulman eller Eklund nämner litteratur eller vissa kulturella platser i podcasten. Ett kulturellt kapital kan gestaltas i att stärka åsikter och påståenden genom att vara påläst och intresserad av kultur i allmänhet (Durham & Kellner, 2006: 252). Begreppet socialt kapital står för de kontakter och den statusposition som en människa har och befinner sig i. Genom att strategiskt bygga upp rätt nätverk och umgås med rätt folk kan det sociala kapitalet växa. Exempelvis genom att umgås med kända människor eller människor i en stark position i samhället kan det gynna den egna positionen. Ett starkt socialt kapital bidrar i studiens fall till en populär podcast, ett innehåll där bekantskaper med andra kända profiler diskuteras och ger podcasten en starkare position inom det sociala rummet. Slutligen, det ekonomiska kapitalet, bygger på de inkomster och materiella tillgångar man besitter. Det kan vidare analyseras genom att titta på Schulman och Eklunds framställer sina livsstilar. Genom att undersöka hur de, genom ekonomiska tillgångar, spenderar sina vardagliga liv kan det ekonomiska kapitalet synliggöras.

Dessa tre olika kapital är beroende av varandra men ett högt kapital i det ena betyder inte nödvändigtvis att det är högt i de andra. Dock ses de bästa förutsättningarna för att positionera sig i det sociala rummet genom att besitta högt kapital i samtliga tre områden (Ihlen et al, 2009: 67). En person kan ha en hög inkomst men en utebliven akademisk examen. Vidare kan detta alltså ha en stor påverkan på en persons position i samhället. Genom att ha förståelse för Pierre Bourdieus teori om språket och Schulmans och Eklunds retoriska förmåga, samt hur olika innehav av kapital kan påverka, kan faktorer synliggöras som ger en djupare förståelse för podcasts påverkan i det sociala rummet.

3.2.4 Homosocialitet och dess drivkraft inom podcast

För att vidare förstå hur maskulinitet analyseras och kopplas till denna studie, har även begreppet homosocialitet kopplats in. Homosocialitet fokuserar på hur makt och identitet hör samman. Både män och kvinnor väljer ofta att både arbeta, umgås och hjälpa personer som har samma kön som de själva (Karlsson & Piuva, 2012: 82). Denna enkönade gemenskap som i denna studie fokuserar på samspelet mellan män, bärs upp av ett särskilt samspel där männen både konkurrerar samt uppmuntrar och sporrar varandra. Drivkraften till tillståndet är den idealbild som byggts upp, likt en fantombild av hur en man ska vara, och som anses vara kriterier som är ouppnåeliga och kan närmast benämnas vid perfektion. Dessa kriterier är exempelvis rikedom, kunskap inom ett speciellt område eller ett utomordentligt intellekt. Denna teori menar på att positionen närmast kan liknas med en alfahanne i en djurflock (Karlsson & Piuva, 2012: 84).

Inom homosocialitet blir gränsen mellan vad som anses vara kvinnligt och manligt tydligare, och männen söker efter vad som passar in i en manlig gemenskap. Detta blir i nästa led något som de sedan kan föra vidare till andra män (Karlsson & Piuva, 2012: 84), vilket i denna studie ses ske i överföring till lyssnarna som tar del av hur Schulman och Eklund framställer sig själva och varandra i podcasten. Schulman och Eklund tillhandahåller genom detta begrepp en tydlig identitet. De upprätthåller en bild av hur man anses behöva vara för att leva upp till den manliga fantombilden som målas upp (Holgersson & Charlotte, 2006: 26). I studien studeras Schulman och Eklund i förhållande till varandra. Hur de bekräftar eller utmanar varandras existens, samt genom denna teori synliggöra hur det kan representera eller utmana rådande normer inom maskulinitetsområdet i samhället.

3.2.5 Kritisk diskursanalys

Kritisk diskursanalys syftar till att undersöka relationerna mellan diskursiva praktiker och kulturell samt social utveckling. Denna granskning sker inom det sociala sammanhanget och innebär flera angreppssätt på det studerade materialet (Fairclough, 1992: 63). Genom den transkribering som skett av de tre podcastavsnitten har studien genom diskursiva praktiker kunnat tolka det framtagna materialet. Det kritiska synsättet har som uppgift att kartlägga hur den diskursiva praktiken upprätthåller den sociala värld som skapas (Winther & Phillips, 2000: 69), vilket då även innefattar de ojämlika maktförhållandena. 14

Genom att analysera språket som en diskurs utgår den kritiska diskursanalysen från att språket utgör två typer av handlingar, där den ena ses påverka världen genom människorna som talar, och den andra som är socialt och historiskt situerad och förhåller sig till andra sociala aspekter (Winther & Phillips, 2000: 68). Dessa handlingar, som ses bidragande till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan olika sociala grupper (Fairclough, 1992: 12), har i denna studie tolkat hur ”Alex och Sigges podcast” innehåll bidrar till att utmana eller reproducera en hegemonisk maskulinitet till sina lyssnare. Den kritiska diskursanalysens avsikt är att genom synliggörandet av eventuella ojämlika maktförhållanden i kommunikationsprocesser, bidra till social förändring och medvetenhet om hur det mediala innehållet är skapat och möjlighet till dess påverkan i samhället. Det är viktigt att man i denna analysform ser utanför sin egen kulturella verklighet och förstår verkligheten ur ett större sammanhang (Berglez, 2010: 174).

3.2.6 Humor som diskurs

Humorn är en av de vanligaste typerna av kommunikation människor emellan och Bergson (1911) menar att humor endast kan ses som något mänskligt och därmed inte existerar inom andra arter. Humorn ses i samhället som en social funktion (Bergson, 1911: 5b) som kan påverka relationer. Vad människor skrattar åt och hur de skrattar har bland annat att göra med kultur. En människas kultur avgörs utav fler aspekter, såsom uppväxt, intressen, utbildning med mera. Kultur avgör därmed vad människan finner humoristiskt och intressant. Vad som uppfattas roligt inom en kultur kan därmed uppfattas tråkigt eller hånande i en annan. Detta blir relativt tydligt i podcasten då Schulman och Eklund ofta skrattar åt liknande saker men ibland uppfattar den ena något mer komiskt än den andra.

Skratt kan också bero på en avsaknad av respekt för en annan person eller situation (Bergson, 1911: 4a). Hånande skratt, eller förlöjligande av situationer som vanligen tas seriöst är exempel på hur skratt kan påverka diskursen. Ett skratt kan även ha ett dolt budskap av medkänsla, det kan gestaltas i att man skrattar med någon eller skrattar åt något som man förväntas skratta åt. Skratt kan också han en större påverkan på diskursen då det kan användas för att slå hål på antaganden och mer seriösa ämnen. Genom att först diskutera ett ämne för att sedan skratta bort det skapar en motsägelse. Det medför att påståenden kan yttras för att sedan skämtas bort och förbipassera mottagaren. Något som exempelvis kan utmana en rådande hegemoni.

Ett skämt har fler dimensioner. Ämnet av skämtet är en dimension, i vilket sammanhang är en annan dimension. Vem det är som levererar skämtet och publiken som mottager skämtet är även det en dimension. I studiens fall är de olika ämnena som Schulman och Eklund skämtar om väldigt spridda och varierande i sin karaktär. De skämtar på ett eller annat sätt i de flesta sammanhang som de befinner sig i. De levererar ofta skämten till varandra, och mottager dem av varandra. De bekräftar dem med skratt. Genom att separera de olika dimensionerna av ett skämt, kan man titta mer på de mekanismer som bygger humorn och om det finns en universal igenkänningsfaktor (Palmer, 1994).

För att förstå skratt och dess betydelse måste det sättas in i sin naturliga kontext. Man måste därför granska skratt och humor som det är och förstå dess påverkan på diskursen. För att vidare undersöka humor i diskursen kan man närma sig dessa genom att fråga sig: När anser vi något vara roligt? Varför anser vi det vara roligt? Vad får oss att anse det roligt? Varför tycker vi inte att något är roligt?

För att vidare undersöka humor och skratt som diskurser i denna studie, tittar man på hur dessa kan påverka innehållet. Exempelvis hur en diskussion kring ett ämne senare mynnar ut i skratt och komik, varför något helt plötsligt anses roligt och hur det påverkar innebörden av diskursen. Enligt Palmer (1994) bör man först titta på denna humor i sin helhet och därifrån granska genom dess beståndsdelar.

4. Material och metod

Den metod som valts till denna studie är samtalsanalys. Vilken är vald för att studera diskurser som yttranden. För att vidare analysera materialet har studien tillämpat delar av Faircloughs tredimensionella modell. Studien har fokus på de kommunikativa strategier som används samt se till de kontextuella aspekterna av interaktionen. Här presenteras även urval och avgränsning av material.

4.1 Urval och avgränsning

Studien haft för avsikt att analysera redan producerat material från podcasten “Alex och Sigges Podcast”, vilka samtliga avsnitt har godkänts och producerats av “Perfect Day Media”. Urvalsprocessen gick ut på att studera de vid studietillfället senast tre släppta avsnitten från podcasten “Alex och Sigges podcast”. Dessa tre avsnitt kunde även ses ha samma struktur, då de publicerats på fredagen med en veckas mellanrum samt att samtliga tre avsnitt har en samtalslängd på ungefär en timme.

Genom att välja de tre senaste avsnitten kunde urvalsprocessen även motiveras med att vara så objektiv som möjligt, de den inte utgick från avsnittens innehåll. Då podcastavsnitt är långa begränsades studien till tre avsnitt, där den sammanlagda avsnittslängden uppgår till 3 h 8 min och 13 sekunder. Tre avsnitt ansågs som rimlig mängd material för att kunna genomföra en kvalitativ analys där man djupare analyserar materialet, samt anses vara tillräcklig mängs för att i viss mån ses representativt för podcasten i sin helhet. Mängden anses även rimlig i förhållande till uppsatsens tidsbegränsning. Viktigt att ha i åtanke är även att i en kvalitativ analysmetod ligger fokus på kvalitativt innehåll istället för kvantitativt innehåll.

De avsnitt som valts ut är:

Avsnitt 293 – Stympad (publicerad:2018-05-01.Längd:00:53:42)

Avsnitt 294 – Pysslingen (Publicerad:2018-01-12. Längd:01:07:02)

Avsnitt 295 – Där alla kan ditt namn (Publicerad: 2018-01-19. Längd:01:06:29) 17

Samtliga utdrag valdes ut genom det utmärkande språket, är Schulman och Eklund pratar om föräldraskapet, sina liv och andra offentliga personer. Genom en grovtranskribering kunde de utstickande utdragen genomgå ännu en urvalsprocess och ett antal utdrag valdes därefter ut för att genomgå en mer noggrann och detaljerad transkribering. Dessa utdrag ingår i den analysdel som genomförts. Totalt valdes tio utdrag ut som senare redovisas i analysdelen. Samtliga tio utdrag har tilldelats en titel och därefter delats in i tematiseringar utefter sitt innehåll.

Från avsnitt 193 Stympad: 00:38:56-00:39:19 - Semestervilan 00:47:01-00:48:11 - Den pinsamma leken

Från avsnitt 194 Pysslingen:

00:34:57-00:35:39- Eklund marknadsför sig själv 00:39:34- 00:40:38 - Schulman hyllar Eklund 00:53:03-00:53:16 - Min och din terapeut 1:02:41- 1:03:15 - Kändisgudfadern Hyland

Från avsnitt 195 Där alla kan ditt namn: 00:02:30-00:03:06 samt 00:03:22-00:03:45 - Pärleros ställer udda frågor 00:08:33-00:09:11 samt 00:11:50- 00:12:12 - Lindorff väljer likes före moderskap 00:24:29-00:25:34 samt 00:29:09-00:29:20 - Stammis på Taverna Brillo 00:34:33-00:35:23 - Målbild eller idioti?

4.2 Faircloughs tredimensionella modell

I den tredimensionella modellen undersöker Fairclough språkanvändning. Både i sin helhet och hur texten är uppbyggd i relation till människan och dess omvärld. Fairclough (2005) menar att genom att se hur de rådande diskurserna ser ut genom att koppla dessa till sociala praktiker bidrar till en djupare förståelse för språkets roll i samhället. Genom att se till textens struktur och inte enbart det granskade materialets innehåll skapas en större förståelse för helheten (Fairclough, 1995: 187). De sociala relationer som existerar 18

går att förstå på en djupare nivå (Fairclough, 1992: 60), vilket vidare kan förklaras då Fairclough (1992) menar att diskurs är en social konstruktion på alla nivåer, av exempelvis lagar i samhället, samtal på diskursiva- eller icke diskursiva nivåer och andra samhällsfenomen (Fairclough, 1992: 64). Mer eller mindre menar Fairclough att diskursen är indirekt påverkad av allt som händer i sin omvärld. För att undersöka en diskurs enligt Faircloughs teori ligger fokus på två dimensioner, den kommunikativa händelsen och diskursordningen. Användning av språket har alltid en kommunikativ händelse, och den kommunikativa händelsen har tre dimensioner, text, diskursiv praktik och social praktik. Den tredimensionella modellen används därmed för att förstå sambandet mellan kommunikation och samhälle (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000: 74), och hur diskurser blir mest framträdande genom att koppla ihop det lingvistiska med hur människors sociala situation och hur denna sedan konstruerar sin verklighet. Då delar av den tredimensionella modellen inte uppfyller lika mycket syfte i förhållande till studiens frågeställning som andra delar, har studien valt att fokusera främst på text och diskursiv praktik.

4.2.1 Text

Den textuella analysen sker lingvistiskt och koncentrerar sig på hur diskursen är konstruerad, så som i grammatik och satser mellan meningar. Genom att studera text möjliggörs för att se hur texten är kopplad till en kulturellt och socialt betingad syn på världen. Det sker i denna studie bland annat genom att se till modalitet, meningsuppbyggnader, metaforer och hedges. Studien har även fokus på humor och skratt för att förtydliga hur yttranden antingen stärks, försvagas eller förlöjligas.

Modalitet har för avsikt att avgöra hur pass väl avsändaren står för sitt producerade innehåll (Fairclough, 2003: 165). Graden av modalitet avgöras utifrån säkerhet, hur meningar formuleras eller tillåtelse för att visa på vad avsändaren ska göra. Exempelvis bidrar uttalanden där man uttrycker sig att en annan person aktivt ska göra något till att modaliteten stärks. Uppbyggnaden av meningar påverkar graden av modalitet genom att meningen är formulerad på ett sätt där avsändarens känsla förs över till mottagaren. Studien kommer att se till hur hedges används i den transkriberade texten. Hedges är uttryck som ”liksom” och “lite som” och används för att förminska något, men som egentligen betyder tvärtom. Genom att se till användandet av hedges bidrar detta till att se hur det påverkar innebörden av diskursen (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000: 88) och graden av modalitet.

Till denna nivå i den tredimensionella modellen har även metaforer analyserats, som menar på de meningar eller ord som är kollektivt laddade och har en gemensam förståelse och är direkt kopplade till en känsla. Metaforer får även olika betydelse beroende på vilken diskurs den tillhör (Fairclough, 2003: 132). Ett exempel på en mening där användandet av en metafor skett är “toppen av isberget”, där ordet ”isberget” är en metafor. Genom att titta på ett isberg så syns enbart en mindre del av den totala ismassan. Genom att använda isberget som metafor syftar avsändaren på att endast en del av den totala betydelsen eller faktiska mängden av något synliggörs.

För att kunna bedöma graden av modalitet ytterligare har användandet av humor och skratt kopplats in. Genom att se när skratt användas, och i vilket avseende, bidrar detta till hur det kommunicerade ska tolkas och hur yttranden antingen kan stärkas eller försvagas.

4.2.2 Diskursiv praktik

När man analyserar texten på den diskursiva nivån är det textens produktion samt hur den konsumeras och vilken påverkan det har på diskursen som är i fokus (Fairclough, 1992: 78–79). För att förstå produktionen bakom diskursen, kan man analysera, i anpassning till studien, det produktionsbolag vilka producerar podcasten. Ser man mönster i hur podcasts från samma produktionsbolag är i sitt innehåll? Kan det likställas med materialet i andra podcasts från samma produktionsbolag? Vidare ser dimensionen även på hur podcasten mottages av lyssnarna, samt hur de avkodar dess innehåll. Detta är något som studien inte kunnat undersöka då denna studie har för avsikt att undersöka podcastens innehåll. För att avgränsa denna studie, i relation till den diskursiva praktiken kommer denna praktik enbart analyseras genom intertextualitet. Intertextualitet betyder att en kommunikativ händelse bygger på en tidigare kommunikativ händelse. Mer konkret kan det var en text vilken hänvisar till en annan text, något som skapar en intertextuell kedja (Fairclough,1992: 84). Grundteorin är att ingen text står fri från någon annan text. I podcasten “Alex och Sigges podcast” kan detta istället betraktas då Schulman och Eklund spelar upp ljudklipp från andra källor, eller då de pratar om och läser upp brev från andra kommunikativa händelser. I denna studie blir därför den intertextuella kedjan baserad på tal om dessa kommunikativa händelser.

4.2.3 Social praktik

Här undersöks vilka sociala och kulturella strukturer som ramar in diskursen. För att undersöka den sociala praktiken i en diskurs använder Fairclough (1992) ideologi och hegemoni. Fairclough använder bland annat marxism för att belysa ideologi i relation till sociala praktiken (Fairclough, 1992: 86). Vidare använder Fairclough teorier om kapital och revolution för att belysa hegemoni och makt. Fairclough väljer att rikta in sig på hegemoni i form av makt i samhälle, över politik, ekonomi, kultur och politik (Fairclough, 1992: 92). I denna studie har det teoretiska ramverket byggts upp kring uppsatsens syfte, vilket huvudsakligen söker efter att utforska hegemoni kopplat till maskulinitet. För att analysera den sociala praktik som omger diskurserna i denna studie har bland annat fältteori kopplats in. I och med de olika fälten människor rör sig inom uppfattas och konstrueras diskurser på olika vis. Bourdieu (1999) menar i sin teori att det sociala rummet skapar och konstruerar samhället (Bourdieu, 1999: 23), vilket därmed påverkar diskurser, både i hur de skapas och mottages.

4.2.4 Etiska överväganden

I denna studie har det ifrågasatts om genomförandet är etiskt försvarbart. Identitet och andra integritetsfrågor har här vägts in. De tre podcastavsnitten som används i denna studie är offentliga och tillgängliga för allmänheten. Schulman och Eklund är offentliga personer vilka själva bestämmer över sin personliga integritet i relation till podcasten och vad de väljer att dela med sig av. Studiens huvudsakliga fokus har legat på de kommunikativa strategier som äger rum och hur dessa möjliggör för att uppnå en maktposition då alla med en dator eller mobil kan nås av podcasts innehåll. Detta fenomen är inte enbart specifikt för “Alex och Sigges podcast”, utan studien är tänkt att föra ett resonemang för att se samband mellan podcast och maktposition ur ett samhällsperspektiv. Detta är viktigt att poängtera för att inte individerna ska tolka syftet med studien negativt.

4.3 Metoddiskussion

Det material som använts i denna studie är färdigproducerade podcastavsnitt, det vill säga studien använder redan redigerat material. Detta innebär att delar av samtalen, vilka ägt rum under inspelningen av podcasten, med stor sannolikhet har klippts bort och därmed

blir taget ur sin kontext. Detta har gjorts aktivt och medvetet vilket bidrar till att studiens kontextualitet ger en viss betydelse för resultatet och därefter kan påverka studiens generaliseringsbarhet (Börjesson &Palmblad, 2007: 18).

Materialet hade kunnat se annorlunda ut om dessa samtal spelats in för studiens syfte, där materialet till en början varit helt oredigerat. Att analysera innehållet från en podcast för att sedan se hur det producerar en viss verklighet hos lyssnarna kan inte göras på annat vis än att just använda det material som är producerat och godkänt av ”Perfect Day media”. Samtidigt ses det bortklippta materialet onödigt att studera, då materialet aldrig når allmänheten och därmed inte påverka de rådande maktstrukturerna eller påverkar den verklighet som podcasten eventuellt skapar hos lyssnarna gällande hegemoni.

Här övervägs även om samtalen som tolkas är naturligt uppkomna. Avsnitt som är strategiskt planerade i form av manus eller är förutbestämt kan även det påverka hur strukturer byggs upp och hur dessa förmedlas.

Materialet som analyserats är utvalda delar av avsnitten. Detta ifrågasätter urvalet som gjorts. Det kan antas att delar som valts ut inte kan vara representativa för allt innehåll i podcasten som publicerats av “Perfect day media”. Samtidigt är dessa avsnitt och utdrag exempel på innehåll, vilka har producerats och därefter når lyssnarna, vilket blir det som i slutändan kan påverka lyssnarnas verklighet.

De utdrag som ingår i analysdelen är aktivt utvalda delar av författarna till studien. Väl medvetna om att det inte går att stå helt objektiva till materialet, gjordes dessa urval så noggrant och objektivt som möjligt. Detta gällde även vid analysarbetet. Inför denna studie hade en av författarna lyssnat på nästan alla avsnitt från “Alex och Sigges podcast” medan den andra inte lyssnat på något avsnitt. Detta möjliggjorde att man tillsammans kunde utse så relevanta utdrag som möjligt för studiens syfte. Genom att tillsammans välja ut utdrag kunde författarna med olika erfarenheter från podcasten stå så neutrala som möjligt till materialet

Studien kommer att söka efter så hög validitet och reliabilitet som möjligt. Den kvalitativa studie som genomförts lämnar dock utrymme för olika tolkningar av materialet om en ny mätning genomförs på samma material. För att öka chansen för att uppnå hög validitet och reliabilitet har noga urval och avgränsningar genomförts.

4.4 Genomförande

Samtliga tre podcastavsnitt lyssnades igenom två gånger. Den första gången genom att endast lyssna utan avbrott och den andra gången för att välja intressanta delar och påbörja en transkribering. Då analysen undersöker innehållsaspekter gjordes en grovtranskribering som ett första steg, vilket innebär en första bearbetning av materialet där utmärkande delar transkriberats och skrivits ut. I denna typ av transkription, vilken också benämns som bastranskribering är själva innehållet, vad som sägs, det primära och därmed i fokus (Norrby, 2014: 100).

Därefter valdes tio utdrag ut från bastranskriberingen för att kunna genomgå en djupare analys. Dessa genomgick en transkribering där alla ord skrevs ut, för att inte missa viktiga beståndsdelar i utdragen. Ord som stammas har inte tagits med i dessa utdrag. Skratt har transkriberats ut då det i denna studie ses ha en viktig innebörd som retoriskt verktyg. De valda utdragen har lyssnats igenom flertal gånger under arbetets gång för att inte riskera att ord uteblir eller att transkriberingen blir felaktig. Det har även bidragit till att transkriberingen har varit uppdaterad under hela processen (Norrby, 2014: 100).

Därefter har materialet från avsnitten och utdragen sammanställts för att uppvisa mönster, likheter och olikheter ur ett maktperspektiv. Detta resulterade i den analysdel som studien vilar på, där alla utdrag genomgick en grundlig analys samt placerades i olika tematiseringar baserad på studiens frågeställning.

Under analysarbetet har man tillsammans med analysmetoden, där man utgått från det teoretiska ramverket, analyserat materialet för att söka efter resultat som kunnat besvara syfte och frågeställning. Slutligen har analysdelen och resultat sammanställts och diskuterats ur ett mer generellt perspektiv i en slutdiskussion.

5. Analys

För att förtydliga analysdelen har indelning skett enligt fyra olika tematiseringar, där valda utdrag från podcasten placerats in efter sammanhang. Då samtliga utdrag från podcasten är tagna ur sin kontext har varje analysdel inletts med en kortare sammanfattning om vad samtalet handlade om och hur situationen såg ut för att återskapa samtalets struktur och inte missa viktiga poänger. Därefter sker en djupare analys av det utvalda stycket för att synliggöra och redovisa eventuella mönster och strukturer. Samtliga utdrag har tilldelats en titel för att lättare kunna återkopplas senare i slutdiskussion eller i annan analysdel.

5.1 Det ideala faderskapet

Nedan är tre utdrag som har analyserats för att utvinna Schulman och Eklunds bild av faderskapet och hur det kan tolkas i relation till hegemonisk maskulinitet.

5.1.1 Pinsamma leken

I avsnitt 193 “Stympad” diskuterar Schulman och Eklund om rädslan för att förlora kontrollen över antingen sin kropp eller sin hjärna. I enlighet med avsnittets titel “Stympad” handlar diskussionen om att en förlorad kroppsdel kan ses vara lika hemskt som det faktum att förlora delar av sin hjärna och förmågan att kunna tänka klart. Kopplat till denna diskussion kommer Schulman in på ett samtalsämne som handlar om hans och sin 8-åriga dotter Charlies relation. Han berättar att de är på semester och han sitter och läser en bok på uteplatsen. Charlie vaknar och gråter. För att trösta henne föreslår Schulman att de ska leka “pinsamma leken”. Pinsamma leken är en lek de två alltid har lekt, som innebär att den ene berättar om något pinsamt personen varit med om för den andre och sedan tvärtom.

Schulman: Hon ville inte leka den här leken då. Jag sa; ska vi leka pinsamma leken? Alltså jag gör ju detta bara för att hon ska bli glad. Men det vill hon inte, och... det...det är någonting som jag har tänkt på de senaste veckorna, men som jag inte har kunnat sätta ord på hur det liksom går upp för mig att det liksom nu när Charlie har kommit upp i den här åldern, 8 år, att det alltså finns platser i henne som jag inte kommer åt längre. Så jävla obehagligt. Har du...jag vet inte, du har ju två barn som är äldre, men asså du kanske känner igen det? Eklund: mm. 24

Schulman: för mig har ju det här varit alltså drabbande, att jag har förlorat kontrollen över Charlie. Alltså, en pappas naiva idé att veta allt, känna allt som ens barn känner... Eklund: mm. Schulman:...att vara barnet. Eklund: ja, och då måste man försöka ha is i magen, ja, även om det är svårt. Det är många föräldrar som får panik då i tonåren. När barnet är i tonåren. Schulman: ja men det kan jag förstå. Det här är bara dom första tecknerna, men tidigare har ju Charlie varit som en del, alltså som en del av mig, alltså, jag har kunnat...jag vet allt om henne. Allt som pågår inuti den där hjärnan har jag känt att jag, liksom, kan kontrollera och förstå. –avsnitt 193 Stympad 00:47:01-00:48:11

Ur detta utdrag visar Schulman på känslan av otillräcklighet i sitt faderskap. Den relation som Schulman och Charlie tidigare haft är nu förändrad och den kontroll som han tidigare haft finns inte längre kvar. Han jämför denna situation, där han har förlorat kontrollen över sin dotter Charlie, med avsnittets huvudämne där Eklund och Schulman diskuterar känslan av att förlora en kroppsdel eller förmågan att använda sin hjärna.

Schulman vill förstå hur Charlie tänker och känna till allt om henne. Det faktum att Schulman inte längre räcker till som far skrämmer honom, samtidigt som han avslutar med att säga att Charlie har skapat en egen integritet och att detta är något naturligt, men också något som han har svårt att ta in. Schulman nämner även att hans bild av hur en far ska vara till ett barn är just att veta allt och känna allt som sitt barn känner. Schulman visar här på sårbarhet och känslan av att han känner sig otillräcklig i sin roll som far till Charlie. Genom att dela med sig av sina känslor och visa sig maktlös till situationen, tolkas detta som att Schulman går emot traditionell hegemonisk maskulinitet där mannen bör ha full kontroll i alla situationer. I denna situation kan den tidigare traditionella hegemoniska maskulinitetens ramar målas upp som ouppnåbara i relationen mellan Schulman och sin dotter, vilket delvis kan ligga till grund för att Schulman inte helt ser detta som naturligt och kan slappna av. Detta tolkas som att Schulman relaterar till en tidigare hegemonisk maskulinitet, något som ses nödvändigt för att förhandla om en ny (Rydström & Tjeder, 2009: 52). Det faktum att Schulman delar med sig av att han ser sig otillräcklig och osäker på hur ett “perfekt” faderskap ska se ut, kan bidra till att andra fäder får känslan av att man som far inte alltid har möjligheten till att ha full kontroll och att dela med sig av sin upplevelse av situationen till andra skapar en känsla av lättnad.

Schulman och Eklund diskuterar scenariot tillsammans, och ur den manliga homosocialiteten stöttar här Eklund genom att visa på förståelse och säga att han själv varit i denna situation. Detta är ett stöd och en bekräftelse Schulman söker hos Eklund, genom att fråga honom om han känner igen känslan. Männen bekräftar varandras påstående genom homosocialitet (Karlsson & Piuva, 2012: 82), vilket här bidrar till att de tillsammans utmanar en hegemonisk maskulinitet samt hjälper varandra att stärka påståendet. De känslor som Schulman visar går emot de maskulinitetsnormer som tycks existera genom att tillskriva sig egenskaper som känslosam och otillräcklig, vilket kopplas ihop med en föreställning kopplat till kvinnan (Rydström & Tjeder, 2009: 108).

5.1.2 Eklund marknadsför sig själv

I avsnitt 294 “Pysslingen” har ett utdrag valts ut, vilket i studien benämnts “Eklund marknadsför sig själv”. Samtalsämnet handlar om att Schulman och Eklund diskuterar bakgrunden till podcasten och varför den uppstod. I det valda utdraget läser Schulman upp ett mejl som Eklund tidigare skickat in till blöjbolaget Pampers, för att, till första avsnittet av podcasten få sponsring från Pampers. Här förklarar Eklund att han är, för sin generation, en mycket framgångsrik och känd författare, vilket även leder till att han är älskad och respekterad av en bred publik.

Schulman: Såhär skriver du om dig själv ”Sigge Eklund is one of his generations most known authors. He is loved and respected by a great number of people in all ages. His breakthrough came when he wrote Definitive, a portrait of growing up in Sweden in the 80’s. And in 2008 his blog and articles about fatherhood got him elected father of the year by the magazine MAMA.“ * Båda skrattar* Eklund: Inte papa of the year, det måste dom ha tyckt var konstigt då. Schulman: Pampers sa då tillslut nej om du minns och vi bestämde oss att köra ändå. -Avsnitt: 294 Pysslingen 00:34:57-00:35:39

Utdraget är klart en tillputsad och förfinad marknadsföring av Eklund själv som en framgångsrik författare och den perfekta fadern. Även om detta är för att intressera en potentiell sponsor kan det tolkas som att Eklund har för avsikt att tillskriva sig själv vissa egenskaper, vilket ses kopplas ihop med delar av hegemonisk maskulinitet. Det kan ses som egenskaper Eklund vill förtydliga för Pampers, så som att han vill framställas som 26

framgångsrik, känd och eftertraktad samt nu i nästa led genom Schulmans initiativ genom att läsa upp brevet, även för podcastens lyssnare. Dock ses denna uppbyggnad av sin persona tillkopplad hegemonisk maskulinitet fallera, då det under hela samtalet mellan Schulman och Eklund finns en ton av humor. Denna ton bidrar till det faktum att dessa egenskaper tillskrivs snarare förlöjligas och kan ses kritiseras utifrån detta.

Det är även tydligt att de skrattar åt det faktum att podcasten inte fick sponsringen och använder en komisk ton kring Eklunds misslyckade försök att få Pampers. Det blir i detta fall uppenbart att kontexten är humoristisk och även om Eklund aldrig nämner att hans tillskrivning av den dessa egenskaper inte stämmer, kan det tolkas som att Eklund tillsammans med Schulman slår hål på dessa maskulinitetsideal som här snarare skämtas bort. Detta förblir dock osagt till lyssnarna och han väljer att utelämna diskussion kring ifall dessa egenskaper och antaganden stämmer eller inte. Eklund vill även tillskriva sig yrket författare och bloggare och ser detta vara en anledning till att han borde få sponsring från Pampers. Yrket ses som en modernare tappning av hegemonisk maskulinitet, då kunskap inom teknologi ses som en omförhandlad kraft gentemot de tidigare arbetena som krävde fysisk styrka (Connell, 2008: 96-97).

Det faktum att Schulman läser upp brevet, för att sedan falla in i skratt, kan ses genom homosocialitet vara ett försök till att driva med Eklunds försök till att nå dit han vill. Schulman skrattar åt brevets innehåll, vilket kan ses som att han vill visa lyssnarna att det är ett misslyckande från Eklunds sida och att dessa egenskaper genom humor kan ses som önskade snarare än uppnådda. Skrattet ses här alltså som förtydligande av detta. Genom att separera de olika dimensionerna av humor och hur skrattet används (Palmer, 1994) går det att tolka situationen som att Schulman använder sig av skrattet för att förlöjliga Eklunds initiativ, där han försöker måla upp sin persona gentemot mottagaren samtidigt som Eklund skrattar med och inser ironin i situationen.

Även om Eklund tillskriver sig ett slags maskulinitetsideal, så utmanar han det då det för honom är viktigt att vara en stor del av sina barns liv. Det kan alltså ses viktigt för Eklund att vara en bra far till sitt barn och något han vill kopplas samman med även i det offentliga rummet.

5.1.3 Kändisgudfadern Hyland

I avsnitt 294 Pysslingen talar Schulman och Eklund i ett utdrag som i studien benämnts “Kändisgudfadern Hyland”, och om ansvaret Eklund kommer tilldelas då han blir Schulmans yngsta barns gudfar. Schulman nämner bland annat att Eklund bör fortsätta vara en offentlig person, vilket Schulmans son kommer kunna skryta med i sitt liv. Kopplat till denna diskussion berättar även Schulman om sin egen och sin brors kända gudfäder, Lennart Hyland och Lasse Holmqvist.

Schulman: Jag hoppas att du fortsätter att vara en offentlig person, för det kan man ju skryta om. Min brorsa hade ju Hyland som gudfar. Det var ju jävligt coolt ju. Jag hade ju Lasse Holmqvist ju, Här är ditt liv. Eklund: Det är ju otroligt ju. Schulman: Ja det kunde man ju skryta om men Hyland var ju större. Eklund: Ja det kan ju inte bli större, möjligen Palme då. Schulman: Ja Hyland var ju också… Eklund: Kan man säga Palme då varit någon slags andlig gudfar till mig? *Båda skrattar* Schulman: ja, men jag minns också att Hyland alltid var så generös med presenter. -Avsnitt: 294 Pysslingen 1:02:41- 1:03:15

I detta stycke framkommer det hur de olika gudfädernas kändisskap ses som något positivt och något de båda männen strävar efter att ha. Inledningsvis talar Schulman om hur häftigt det var för sin bror att ha Hyland som gudfar och antyder även för Eklund att han bör förbli en offentlig person för att sonen ska kunna skryta med sin kända gudfar. Egenskaper som rik och framgångsrik (Connell, 2008: 96-97) är kopplat till hegemonisk maskulinitet och något som Schulman och Eklund ser som mer värdefulla egenskaper hos en gudfar. Här utelämnar de att nämna egenskaper som kärleksfull, omhändertagande eller närvarande.

I diskussionen nämner Schulman och Eklund ingenting om vem de har som gudmor. I denna diskussion ses denna kvinnliga person inte lika viktig att omnämna. Gudmodern kan dock tolkas utelämnas på grund av att både själva Schulman och Eklund är män och därmed har lättare att referera till en gudfar då det är något de själva kan bli. Genom att nämna Lennart Hyland och Lasse Holmqvist som personer i sin uppväxt, kan Schulman ge uttryck för och tilldelas socialt kapital (Berglez & Olausson, 2009: 33), vilket även 28

förstärks ytterligare när Schulman och Eklund diskuterar den kända personen Olof Palme och att han kan tyckas vara den enda som kan tänkas vara större än de omnämnda personerna. Genom att dessutom nämna ”jag hoppas att du förblir en offentlig person, för det kan man ju skryta med” tillskrivs Eklund kapital då Schulman menar att han redan är en offentlig person. I och med att Eklund sedan nämner Olof Palme som “en slags andlig gudfar”, skapas en distans till Schulmans uppväxt med kända gudfäder och Eklunds uppväxt där han visualiserat Palme som sin gudfar.

Efter Eklunds fråga “Kan man säga Palme då varit någon slags andlig gudfar till mig?” skrattar både Schulman och Eklund. Skrattet kan här ses som ett försök att ta bort det seriösa från Eklunds fråga om att Palme är hans andliga gudfar eller att Schulman vill genom skrattet visa medkänsla (Bergson, 1911: 5b) till Eklund, som aldrig haft en känd gudfader. Det kan tolkas som att Schulman och Eklund inte tar det så seriöst som det först verkar utan snarare tolkas som en tankelek med hur kändisar kan ses viktiga eller inte i männens liv.

5.2 Hjälpa eller stjälpa genom homosocialitet

Här har två utdrag valts ut och analyserats för att belysa homosocialitet och hur Schulman och Eklund kan både hjälpa eller stjälpa varandra.

5.2.1 Schulman hyllar Eklund

I utdraget “Schulman hyllar Eklund” taget från avsnitt 294 Pysslingen, har Schulman för avsikt att efter detta utdrag fråga Eklund om han vill bli gudfar till Schulmans nyfödda barn. För att bygga upp en stark känsla fram tills att frågan ställs till Eklund, håller Schulman ett tal där han hyllar Eklund och mer eller mindre sätter honom på en piedestal. Talet inleds med att Schulman säger att Eklund har utbildat honom och att han växt i sitt sätt att tänka och då framförallt genom att härma Eklund för att sedan se egen personlig utveckling.

Schulman: Det är som att du utbildar mig tycker jag. Så om faktiska saker såklart, alltså det kanske inte är så viktigt men namn på filmer eller genrer eller historiska händelser eller episoder ur liksom konstvärlden eller musikvärlden och sånt där. Framför allt så har du lärt mig tänkande tycker jag, alltså det är så jag uppfattar det. Ditt sätt att tänka, jag tar liksom, jag har tagit intryck från dig väldigt mycket. Jag lär mig och det känns som att jag liksom växer när jag först härmar dig och sen så lär jag mig själv på något sätt. Mycket av det som jag tycker och tänker idag är gods från dig. Jag märker det när jag lyssnar tillbaka fast 29

jag inte varit medveten om det. Jag kan skriva en krönika i Expressen och känna liksom instinktivt att det här är jag och här bottnar jag och det här är mitt tankegods. Och sen kan jag då inse att det här utgår ifrån något som du har sagt i podcasten. Det är som att jag liksom, jag växer så det knakar när jag får prata med dig. -Avsnitt: 294 Pysslingen 00:39:34- 00:40:38

Genom att Eklund blir hyllad förstärks hans position med hjälp av Schulmans uttalande och männens relation ses stark och ogenomtränglig. Genom att tilldela Eklund de egenskaper som är tillkopplade till den idealbild som ses som drivkraft till homosocialitet, det vill säga kunskap inom ett visst område och ett utomordentligt intellekt (Karlsson & Piuva, 2012: 84) förstärks Schulmans och Eklunds relation. Enligt Karlsson och Piuva (2012) anses detta beteende föras vidare till andra män (Karlsson & Piuva, 2012: 84), vilket även här kan tolkas har skett inom podcasten då Schulman ser sig efterlikna Eklund. Schulman menar på att han tagit efter beteenden från Eklund, vilket skett omedvetet, då han märker att saker han säger liknar Eklunds sätt att tänka och prata. Genom att först tillskriva Eklund kunskap och ett starkt intellekt och sedan mena på att Schulman själv ser sig besitta dessa då han ser sig mer lik Eklund idag, tolkas detta som att de båda männen tillskriv de eftersträvade egenskaperna.

Schulman ger även uttryck för att Eklund innehar ett brett kulturellt kapital. Det framträder när Schulman nämner att Eklund lärt honom mer faktiska saker som filmer, genrer, episoder ut konst- och musikvärlden. Dessa ses alla kopplas ihop med områden som anser stärka det kulturella kapitalet (Bourdieu, 1999: 17). Enligt Schulman är alla dessa områden och kunskaper viktiga att utvecklas inom och ser sig själv växande när han tilldelas mer kunskap inom dessa områden. Även tänkande, intryck och som han benämner det “Mycket av det som jag tycker och tänker idag är gods från dig” är egenskaper som förstärkts hos Schulman tack vare Eklund. Det kulturella kapitalet växer hos Schulman. Texten tolkas som att en man lyfter upp en annan man och genom denna enkönade gemenskap lyckas tillskriva de egenskaper som ses som drivkraft.

Något som förekommer även här är Schulman användning av hedges, då han säger “alltså det kanske inte är så viktigt” och “eller sådär”, där han använder förminskande ord för att mena på motsatsen (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000: 88). Genom att använda dessa uttryck får Schulman sin hyllning till Eklund att inte verka alltför märkvärdig. Det kan

även tolkas som att Schulman vill förminska sina egna kunskaper, för att genom hedges måla upp en bild av att dessa kunskaper är något förutsatt hos en välutbildad man (Connell, 2008: 72).

Hela detta stycke ses utmana den hegemoniska maskuliniteten genom att öppet prata om känslor till en annan person och ärligt hylla en annan man för egenskaper som ses som omförhandlad makt i modernt samhälle. Detta budskap blir extra tydligt då detta sker inom en podcast, där både Schulmans hyllning samt podcasten som koncept handlar om att diskutera och sätta ord på tankar och känslor, som i nästa led når ut till offentligheten.

5.2.2 Målbild eller idioti?

Från avsnitt 295 har ett utdrag valts ut och tilldelats titeln “Målbild eller idioti?”. I denna diskussion frågar Eklund Schulman om han har fått kommit in bakom kulisserna på den omtalade och välkända restaurangen “Taverna Brillo”. Schulman berättar att han lärt känna PG, ägaren till Taverna Brillo. Nu när de byggt om så har Schulman sett hur restaurangen växt fram till att bli en färdig restaurang. Vid några tillfällen har PG tagit smakråd från Schulman där han fått varit med att tycka till om vissa färgval på inredningen samt vid ett tillfälle frågade PG och en av hans byggarbetare om Schulman kunde tänka sig hjälpa till att lyfta och flytta saker när Schulman var där på ett besök.

Schulman: Det är ju målbilden! Alltså det som jag såg 1992, det upplever jag då för det är ju mitt vardagsrum, ju. Eklund: Men tror du att dom är medvetna om det här, att PG då på ett personalmöte när frågan om eventuellt behov av hjälp att lyfta kom upp såhär, ska vi eventuellt hyra in en firma som ska lyfta? Då sa han såhär att nej det kommer alltid finnas nån stackare med målbild där inne... *Schulman skrattar* Eklund:...som kan hjälpa till. Schulman: Nej, det här kan du inte ta ifrån mig alltså. Du förstår att det här är ju liksom en stor del av ens ungdom som, liksom cirkeln slöts!! Eklund: mm! Schulman: Jag har nått fram till målet! Jag är hemma. På en plats där man bara kan slinka in .. Eklund: mm! Schulman:...På en plats där alla vet vad du heter! – Avsnitt 295 Där alla kan ditt namn 00:34:33-00:35:23

Schulman förklarar mer ingående om sitt igenkännande på Taverna Brillo och berättar om sin bekantskap med ägaren, som han även kallar PG, och inte med sitt fullständiga namn vilket bidrar till att ge känslan av att de känner varandra väl. Detta medför att Schulman tillskrivs ytterligare en grad av socialt kapital. Han använder sig av ordet “vardagsrum” som metafor för att ytterligare gestalta för lyssnarna (Fairclough, 2003: 131) sin nära relation med personalen och restaurangen i sig och hjälper här lyssnarna att måla upp en bild av hur denna relation ser ut. Genom att använda metaforen vardagsrum visar Schulman på att Taverna Brillo inger samma känsla för honom som att sitta hemma i sitt egna vardagsrum, vilket kan antas tillhör en av Schulmans tryggaste platser i livet. Schulman tillskriver sig ytterligare socialt kapital genom att trycka på att detta är högt värderat för honom då det är hans målbild. Eklund ses här försöka förminska Schulman genom att mena på att PG inte anser sin vänskap till Schulman vara lika stark, utan snarare menar att PG utnyttjar honom för att undvika att behöva anlita bärhjälp. Eklund ger Schulman en alternativ bild, där PG utnyttjar Schulmans blåögdhet genom att be honom hjälpa till att bära. Det som Schulman här ser är en del av hans “målbild” klassas av Eklund som ett utnyttjande och då på grund av denna målbild som Schulman målat upp.

I Eklunds försök att måla upp denna alternativa bild för Schulman och därmed försöka ändra hans bild av verkligheten, svarar Schulman med ett skratt. Skrattet kan ses som ett försök att ta bort det seriösa i Eklunds påstående och vilja visa på att Schulman anser att Eklund har fel. Schulman fortsätter sedan förklara att Eklund inte kan ta hans idealbild ifrån honom och att han vill fortsätta behålla sin målbild där scenariot innebär att Schulman är god vän med PG, en person som enligt Schulman besitter hög social status och därmed bidrar till ökat socialt kapital för Schulman. Genom att Schulman säger “Nej, det här kan du inte ta ifrån mig alltså” avslöjar vad Schulman tror att Eklund har för intention. En intention om att förstöra en målbild som Schulman har haft enda sen ungdomen. Kopplat till homosocialitet ses detta inom den enkönade gemenskapen som ett försök till att stjälpa den andra och därmed ser varandra som konkurrenter (Karlsson & Piuva, 2012: 83). Samtidigt som Schulman här tycks måla upp en bild av att han vill ingå i en krets av människor som besitter hög social status, ses dessa personer inneha detta kapital i just Schulmans värld. I ett annat perspektiv kan denna målbild tyckas enkel och visa på att Schulman uppnår sin målbild genom att vara igenkänd endast hos personalen och ägaren av en närliggande restaurang, vilket ses som att Schulman är väl medveten om att denna målbild kan upplevas enkel.

5.3 Den förringande verkligheten om kändisar utanför podcasten

Här har två utdrag valts ut och analyserats för att skildra den verklighet Schulman och Eklund skapar kring andra offentliga personer, genom att antingen kritisera eller hylla.

5.3.1 Lindorff väljer likes före moderskap

I avsnitt 295 diskuterar Schulman och Eklund om hur relationen mellan tidningar och “Instagramkändisar” ser ut och där de menar på att de ständigt matar varandra med halvdana nyheter för att egentligen bara ha någonting att kunna publicera. Ett exempel som tas upp är ett tillfälle där Linda Lindorff badar i snö iklädd endast en bikini. Händelsen blir omskriven i Aftonbladet, som Lindorff sedan menar på bidragit till att hon fått mycket kärlek på grund av att detta blev just omskrivet. I nästa led skriver Aftonbladet om Lindorffs kärleksvåg.

Eklund: ...och det här blir då ytterligare en tidningsnyhet för hon lovar att om hon får 150 000 views till då ska hon snöbada en gång till fast den här gången med bara fjädrar på kroppen. Schulman: Mm. Eklund: Och det här är... Vad innebär det ens? Schulman: Vadå, du menar..? Eklund: Varför skulle detta vara en större utmaning än att lägga sig med stringbikini? Schulman: Jag tror att det är mera hud, att det är mera utmanande. Eklund: Men det finns ju knappt någon täckt hud med den här lilla bikinin? Asså om man nu har det här tvångsmässiga och gå runt och visa sig halvnaken i utbyte mot rubriker och likes så är det knappast imponerande att göra om det hon har gjort fast med fjädrar istället. -Avsnitt: 295 Där alla kan ditt namn 00:08:33-00:09:11 Detta utdrag går att koppla till intertextualitet då både Schulman och Eklund omnämner och refererar till Linda Lindorffs instagramvideo. Denna kommunikativa händelse blir här beroende av en annan kommunikativ händelse och skapar diskussion kring detta (Wetherell &Taylor, 2001: 318). Det gör att innehållet av podcasten tar en ny riktning, till skillnad från då Schulman och Eklund endast diskuterar sig själva och egna tankar.

De målar upp en bild av att Lindorff är uppmärksamhetssökande och att det något desperata försöket kan tolkas som att Schulman och Eklund syftar på att det är hennes sätt 33

att förbli känd och behålla ett socialt kapital (Bourdieu, 1999: 17). Genom att uttala sig negativt om hur andra offentliga personer förblir kända kan det ses som att Schulman och Eklund anser sig besitta rätten och makten, något som enligt Connell (2008) kan ses som en slags auktoritet att uttala sig om andra (Connell, 2008: 115). Skapande av stark modalitet genom säkerhet och tillåtelsen för vad mottagaren ska göra (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000: 75), kan här ses genom att Schulman och Eklund uttalar sig om vad Lindorff inte bör göra för att skapa uppmärksamhet kring sin persona.

Vidare diskuterar de vad som ligger bakom Lindorffs kommentar, om att hon skall bada i snön ännu en gång, men endast iförd fjädrar. Diskussionen landar bland annat i Vilda västern och hur brottslingar straffas genom att doppas i kokande tjära och sedan fjädrar. Vidare tänker de att Lindorff vill ge sig själv ett straff, för att det skall generera i rubriker och likes. De kommer slutligen fram till att straffet kanske är att Lindorff inte kan ta hand om sina barn och kan vara en närvarande mamma.

Schulman: Kanske det som är straffet, att det kommer ta så lång tid. (..) Eklund: Ja, hennes barn blir lidande, hon kommer inte kunna ta hand om dom som hon bör. Schulman: Jag kommer att vara årets sämsta mamma de fyra dygn det tar för mig att limma fast fjädrar på min kropp. *Schulman skrattar* -Avsnitt: 295 Där alla kan ditt namn 00:11:50- 00:12:12

Ur denna synvinkel ses diskussionen upprätthålla vissa ideal om hur kvinnor och män har rätt att ta plats och hur det förväntas vara i sin familjeroll. Denna teori faller dock när analysen studerar den humor och de skratt som konstant ligger bakom uttalandena och ses på grund av detta snarare utmana vad som anses kvinnligt och traditionell hegemoni, genom att förlöjliga scenariot. Detta framkommer extra tydligt när diskussionen svävar iväg till hur brottslingar doppas i tjära och fjädrar. Enligt Rydström och Tjeder (2009) måste nya tankar och idéer aktivt relatera till den hegemoni som ses rådande i samhället (Ryström & Tjeder, 2009:52) vilket här kan tolkas som att Schulman och Eklund gör. Detta genom att skämta bort dessa manlighetsideal och snarare förlöjligar dem och indirekt utmanar rådande normer. Rydström och Tjeder (2009) menar att denna förhandling möjliggör för att en ny maskulinitet kan ta form.

5.3.2 Pärleros ställer udda frågor

I avsnitt 295 spelar Eklund upp ett klipp som Alexander Pärleros publicerat på sin Youtubekanal. Detta utdrag har fått namnet “Pärleros ställer udda frågor”. Klippet innehåller scener från Pärleros förlovning, där han på en strand i Thailand, utklädd till kvinna, friar till sin flickvän.

Eklund: Vi pratar alltså om Alexander Pärleros förlovning. Schulman: Ja! Eklund: Vem är Pärleros? Schulman: Men han är ju mest känd för han ställer ju lite udda… Eklund: Han är poddare! *Schulman skrattar* Schulman: ... Ja, men han ställer lite udda...han har ju Framgångspodden. Eklund: Mm. Schulman: Här är ett exempel på en fråga! (Schulman spelar upp en ljudinspelning från “Framgångspodden”) Ljudfil Framgångspodden: “Hur står allting till med dig idag, känner du dig som en psykopat eller en idiot?” Schulman: Så hur känner du dig då? Vi kan ju kolla med dig, känner du dig som en psykopat eller idiot? Eklund: Det kanske är...Han kanske ligger liksom tre steg före oss andra? *Schulman skrattar* Eklund: Det kanske är en genial fråga! Schulman: Du blev ju ändå perplex, någonting händer ju! –Avsnitt 295 Där alla kan ditt namn 00:02:30-00:03:06

I detta utdrag ses användandet av intertextualitet, där ett ljudklipp från en annan podcast bidrar till diskussion och där de vidare refererar till Pärleros. Något som resulterar i skilda meningar mellan Schulman och Eklund, där Schulman ser scenariot väldigt humoristiskt, medan Eklund ser det geniala i Pärleros podcast. Till en början diskuterar Schulman och Eklund vem Pärleros är för att sedan snabbt komma in på hans podcast. Genom att Eklund frågar Schulman om han vet vem Pärleros är, kan detta tolkas som att Pärleros inte ses som en allmänt känd person då frågan är nödvändig att ställa. Kopplat till andra kändisar som omnämns i “Alex och Sigges podcast” där välkända personer inte får någon beskrivning utan man utgår från att folk vem vilka dessa är. Detta kan ses förminska Pärleros karriär och mena på att han inte tillhör denna elit. Schulman avbryter sig själv med att skratta medan han menar att Pärleros ställer mycket udda frågor i sin podcast.

Sedan spelar han upp ett ljudklipp från Pärleros podcast, där Pärleros själv ställer frågan “Hur står allting till med dig idag, känner du dig som en psykopat eller en idiot?”. Vilket uppenbart roar Schulman och leder till att han ställer samma fråga till Eklund. Eklund menar istället på att det är en genial fråga att ställa. Schulman bryter ännu en gång ut i skratt och visar tydligt, med ett hånande skratt, att han inte har någon vidare respekt för Pärleros och hans udda vis att ställa frågor. Skrattet ses här som ett verktyg för att inte delge personen respekt (Bergson, 1911: 4a).

Det blir om än tydligt att Schulman målar upp Pärleros som en udda karaktär, vilken han även anser sig rätten till att göra. Det blir ännu tydligare när Schulman ställer tillbaka Pärleros fråga till Eklund, som inte tyckas se komiken i det såsom Schulman gör. Genom att inte förstå komiken som Schulman målat upp blir Eklund istället försvarande av Pärleros och går därmed emot Schulmans påstående.

Eklund: Men Pärleros tycker jag är spännande för han är en selfmade man ju, alltså han börjar egentligen med ingenting. Skapar den här podden med sin liksom lite märkliga världsbild. Där framgång är själva måttet på framgång och en youtubekanal där han lägger ut filmsnuttar från dom här intervjuerna och från sitt privatliv, bland annat där han förlovar sig.

- Avsnitt 295 Där alla kan ditt namn 00:03:22-00:03:45

Eklund säger därmed att han tycker Pärleros är spännande, en selfmade man som skapat framgång från ingenting. Det blir här tydligt att Eklund inte ser Pärleros med samma ögon som Schulman. Han ser en man som skapat framgång med hjälp av olika kanaler och sina geniala frågor i podcasten. Eklund ser till en viss grad upp till Pärleros och sin unika väg till framgång. En persona som fascinerar honom och är spännande samtidigt som den kan ses avvikande. Enligt Connell (2008) ses teknologisk kunskap som en omförhandlad makt från den tidigare fysiska styrkan (Connell, 2008: 96-97). Då Pärleros podcast har lyckats få många lyssnare, ses detta i den mediala branschen som ett lyckande, även detta skett på ett annorlunda sätt.

Hade Pärleros varit en idiot som ställer udda frågor i en ganska okänd podcast hade sannolikheten att Eklund talar gott om Pärleros varit liten. Detta tack vare informationsteknologins utveckling, där egenskaper som dessa ses hyllas. 36

I den här situationen ändrar Schulman snabbt sin åsikt gällande Pärleros och efter Eklunds förklaring ses Schulman hålla med. Genom att se till homosocialitet går diskussionen till att medhåll blir viktigt för männen och kan stärka Eklunds synsätt på Pärleros karriär, som sedan förmedlas ut till lyssnarna.

5.4 Den nya tidens storstadsman

Här har tre utdrag valts ut och analyserats för att sedan utvinna den gemensamma nämnaren, bilden av vad studien ser är den nya tidens storstadsman och hur den vidare reproduceras i podcasten.

5.4.1 Semestervillan

I avsnitt 193 “Stympad” har Schulman och Eklund ett samtalsämne som i den här studien tilldelats titeln “Semestervillan”. Schulman är på semester utomlands med sin fru och sina barn. Inledningsvis i diskussionen börjar Schulman berätta om att de hyrt en villa uppe i bergen med utsikt över havet.

Schulman: Vi bor i en villa som ligger högt uppe i ett berg med utsikt ner över havet och sådär, det är ganska fint faktiskt. Och jag tar en whiskey. Och, det är en fin jävel det där, alltså det i glaset då. Den har stått ute också, så att whiskyn, den är liksom, den är sådär... Eklund: A-a-råå. Schulman: ...den är lika fuktig som luften. Den liksom dunstar i gommen. – Avsnitt 193 Stympad 00:38:56-00:39:19

I det här utdraget målar Schulman upp en bild av den lyxiga tillvaron som de där och då befinner sig i. Semester, villa och havsutsikt är alla ord som kopplas ihop med privilegier och lyx vilket anses vara något som endast en del av befolkningen har råd med. Schulmans poäng med samtalsämnet är inte att prata om villan eller om semestern, inte heller om den havsutsikt som han nämner, utan dessa begrepp och denna bild målas upp utan direkt koppling till samtalets slutliga poäng. Detta kan ses tydligt att Schulman vill tilldelas dessa ekonomiska kapital för att därmed förstärka sin identitet kopplat till välställt och därmed placera sig på en viss position i det sociala fältet. Genom att uttala sig om 37

lyxen får både Eklund och lyssnarna uppfattningen av att Schulman har det gott ställt och tilldelas det ekonomiska kapitalet (Durham & Kellner, 2006: 252).

I meningen “Vi bor i en villa som ligger högt uppe i ett berg med utsikt ner över havet och sådär, det är ganska fint faktiskt.” ses även Schulman använda sig av hedges som används för att förstärka modaliteten. Uttryck som “och sådär” samt “faktiskt” används för att förminska innebörden av påståendet, men betyder egentligen tvärtom hos avsändaren (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000: 88). Dessa hedges kan ses dölja det faktum att Schulman skryter om sin situation och kan ses välja dessa uttryck för att inte detta ska verka uppenbart mot Eklund och lyssnarna.

Efter meningen där Schulman har berättat om semester, villan och havsutsikten börjar Schulman prata om hur alkoholintag på semestern mer eller mindre ses som den ultimata njutningen. Detta jämfört med den känsla som infinner sig hemma i Sverige. I denna mening säger Schulman “Och jag tar en whiskey. Det är en fin jävel det där, alltså det i glaset då”. Utan att tidigare bekräftat att han anser att semester, villan eller havsutsikten är något fint förtydligar han med denna mening att man lätt kan missta att han menar att just semester, villa och havsutsikt är fint och inte whiskeyn som han precis nämnt. Detta kan ses förstärka Schulmans syfte att förtydliga att hans lyxiga tillvaro ska ses som något fint enligt Eklund och lyssnarna. När Schulman uttalar denna mening bekräftar även Eklund Schulmans tes om den ultimata njutningen av alkoholintag utomlands genom att uttrycka “a-a råå”. Detta kan ses som att Eklund håller med om det Schulman säger och stärker detta även hos lyssnarna. Bekräftelsen kan kopplas ihop med homosocialitet där detta samspel mellan männen och där den ene bekräftar den andra förstärker deras position (Karlsson & Piuva, 2012: 82). Whiskey ses även kopplas ihop med traditionellt manligt vilket här stärker det manliga idealet.

5.4.2 Min och din terapeut

I avsnitt 294 “Pysslingen” har Schulman och Eklund ett samtalsämne som i den här studien tilldelats titeln “Min och din terapeut”. I diskussionen talar de om Bob Dylan och att hålla en distans till artisten, inte veta vem artisten bakom musiken är. På samma vis diskuterar Eklund att han har en distans till sin terapeut och frågar även Schulman hur relationen är med hans terapeut.

Eklund: Det är ingen slump tror jag att man liksom med sin terapeut håller en distans, eller vet du någonting om din terapeuts privatliv? Schulman: Nej det är han...Nej men det vill hon inte heller berätta. – Avsnitt 294 Pysslingen 00:53:03-00:53:16

I det här utdraget börjar de båda prata om relationen till sin terapeut, utan att innan detta påstående berätta varför de har en terapeut eller det faktum att de faktiskt har en. Detta faktum kunde ses som en psykologisk nödvändighet eller direkt kopplat till hälsan om Schulman och Eklund nämnt varför de är i behov av en terapeut men väljer här att inte nämna någon motivering varför. I denna diskussion pratar de båda om terapeut som att det är något självklart att ha. Vilket också målar upp bilden av en annan typ av maskulinitet än den föråldrade, att män bör vara tuffa och känslolösa. Både Schulman och Eklund är här öppna med att en terapeut är något förutsatt att ha, antagligen för att kunna prata om sina känslor och tankar. De pratar öppet om sina känslor i sin podcast och berättar dessutom att de båda går till en terapeut, vilket ses som höjden att vara öppen med sina känslor och därmed utmanar den förordnade synen. I och med att de här talat om det faktum att de behöver en terapeut som något så oproblematiskt kan antas målar upp och konstruerar delar av en ny hegemonisk maskulinitet, där denna man kopplas ihop med att öppet kunna prata om sina känslor och därmed, med eller utan professionell hjälp, kunna utvecklas psykiskt.

De målar upp det faktum att de båda har en terapeut som något legitimt och naturligt även om detta i regel är kostsamt och ett privilegium som inte alla har råd med. Viktigt att poängtera här är att Schulman och Eklund antagligen utanför podcasten redan vet om att de båda har en terapeut, men detta får inte lyssnarna ta del av under detta avsnitt. Det som lyssnarna tar del av är bilden av att det faktum att man har en terapeut ska ses som en självklarhet och något som “alla” har, eller något som Schulman och Eklund vill att andra utgår från att de har. Då inte lyssnarna tilldelas den informationen tolkas diskussionen som att Schulman och Eklund vill tilldelas ekonomiskt kapital då de visar lyssnarna att de inte bara har en terapeut, utan att det är ett privilegium de har råd med. Diskussionen om hur nära de står sina terapeuter och hur väl de känner till terapeutens privatliv nämns dessutom även i förbifarten vilket förstärker det faktum att ha en terapeut är en självklarhet. Genom att utelämna förklaring och motivering ses detta genom intertextualitet som ett faktum där även det som inte sägs har en betydelse (Fairclough, 2003: 47).

5.4.3 Stammis på Taverna Brillo

Från avsnitt 295 har ett utdrag döpts till “Stammis på Taverna Brillo”, ett utdrag där Schulman berättar om hur igenkänd han är på en restaurang i Stockholm som heter Taverna Brillo. Restaurangen är belägen på Östermalm och är välbesökt av bloggare och kända profiler.

Schulman: Jag sitter nu och skriver på min nästa bok, och jag sitter då på Brillo. Och jag sitter då i ett hörn mot väggen, för jag tycker om en trygghet att de som är bakom inte kan titta på vad man gör. Och jag kommer in på morgnarna alltid vid 08:30 när barnen är lämnade. Servitören vet att jag vill ha en cappucino på enkel och en ramlösa och han vet också om att jag nu kommer sitta där ett par timmar och läsa eller skriva eller sådär. Han vet också om att jag kommer att vilja titta på lunchmenyn tidigare än andra vid 11:30 vill jag beställa lunch. Han vet också att jag inte äter brödet som serveras innan, så han bryr sig inte ens om att lägga fram något bröd. Eklund: Med frågar han liksom ”det vanliga maestro?” Schulman: Nej han säger inte ens det, utan han bara kommer, eller hon, ibland är det en tjej också, kommer bara med en cappucino och en ramlösa.

– Avsnitt 295 Där alla kan ditt namn 00:24:29-00:25:34 Schulman beskriver situationen som att han besöker platsen ofta och för personalen på Taverna Brillo är väl igenkänd. Genom att måla upp denna bild för Eklund och lyssnarna kopplas detta starkt till socialt kapital, då det är viktigt för Schulman att få alla att förstå hur ofta han är där. Genom att beskriva exakta dryckesval samt att förklara att ord är överflödiga i konversationen mellan Schulman och servitrisen/servitören förtydligar Schulman relationen. Eklund frågar då om servitrisen/servitören frågar “det vanliga maestro?” vilket kan ses som en metafor, där Eklund försöker skapa en tydlig bild av relationen genom att nämna en känd fras som redan är tilldelat associationer kopplade till “igenkänd”.

Genom att nämna en metafor försöker Eklund koppla meningen till en gemensam förståelse för denne, där en kollektiv känsla finns kring den kända metaforen (Fairclough, 2003: 131). Detta avvisar Schulman, som menar på att det finns ytterligare en nivå av att vara igenkänd och det är på den nivån Schulman befinner sig. Schulman säger “Servitören vet att jag vill ha en cappucino på enkel och en ramlösa och han vet nu också om att jag kommer sitta där ett par timmar och läsa och skriva och sådär.” där han använder sig av

hedges för att genom detta uttrycka låg affinitet och påverka modaliteten (Winther, Jørgensen & Phillips, 2000:88).

Det kan även tolkas som att Schulman vill måla upp en bild av att han vill avskärma sig från omvärlden genom att sitta i ett hörn på sin stammisrestaurang Taverna Brillo. Även om det enligt diskussionen kan tolkas som att Schulman vill måla upp bilden av att sitta på Taverna Brillo ska anses som något fint och åtråvärt, kan det även tolkas som att det för honom är viktigast att producera en bra bok, i en trygg miljö. Något som i Schulmans värld ses viktigt och där hans författarskap kopplas samman med hans kulturella kapital.

Schulman: Jag kan det här stället då, jag är en stammis! Och jag slogs av det igår att det är faktiskt en dröm som har slagit in. Alltså en målbild som jag haft då. Avsnitt 295 Där alla kan ditt namn 00:29:09-00:29:20

Schulman säger slutligen att han “Kan det här stället” och “jag är stammis” och menar på att vara stamkund på Taverna Brillo är en målbild som slagit in för honom. Det blir viktigt här för Schulman att förtydliga vad igenkänningen på Taverna Brillo betyder för honom. Att vara stamkund på restaurangen är en, enligt honom, målbild han har. Detta gestaltar den verklighet Schulman skapat för sig själv, där det är ett mål i livet att vara stamkund på en innekrog belägen på Östermalm. Vidare kan det tolkas som att Schulman även anser att graden av socialt kapital avgör vad som är viktigt i livet och inte. Det är som att Schulman och Eklund bygger upp en egen verklighet och sanning i sin podcast, där de definierar vad som är normalt eller inte, vad som är en målbild eller idioti. Podcasten blir den plattform där de kan skapa sin verklighet och den värld de tycks förhålla sig till.

6. Slutdiskussion

I denna studie har vi nystat upp hur de valda utdragen från podcasten “Alex och Sigges podcast” kan konstruera hegemonisk maskulinitet. Genom att se till det teoretiska ramverket har delar av utdragen där traditionell hegemonisk maskulinitet utmärkt sig synliggjorts, för att sedan förklara hur andra delar har utmanat och indirekt skapat en ny variant av hegemonisk maskulinitet. Något som vi i denna studie valde att kalla “den nya tidens storstadsman”.

6.1 Hegemonisk maskulinitet i mediesamhället

Den största slutsatsen som studien kan dra är att Schulman och Eklund ses konstruera en ny hegemonisk maskulinitet genom att använda podcasten som högtalare ut till allmänheten. Delar av det äldre synsättet på hegemonisk maskulinitet kopplat till självbehärskning, fysisk- och psykisk styrka (Rydström & Tjeder, 2009: 56), användning av våldsmedel och en tävlingsinriktad strävan (Connell, 2008: 121) gentemot andra människor ses utmanas. Detta sker främst genom hur Schulman och Eklund genom podcasten har ett samtal som närmast kan ses som ett terapisamtal, där två män delar med sig av känslor och tankar både till varann och ut till lyssnarna. Den fysiska styrkan ses inte existera medan den psykiska styrkan ses desto mer framträdande.

Våldsmedel som kopplas till denna typ av hegemoni ses enligt denna studie som omförhandlad makt. Genom att Schulman och Eklund självutnämnt tilldelats makten att uttala sig om andra människor, och då framförallt offentliga personer, ses detta våldsmedel snarare ske i tal och sättet man diskuterar andra människor på. Vid de tillfällen där denna typ av diskussion skett kring andra offentliga personer, kan det vid en första anblick se ut som en kränkning, men genom djupare analys snarare tolkas som ironi. Detta har framträtt tydligast genom att se till användandet av humor och skratt kopplat till dessa tillfällen. Denna typ av ironi kopplat till andra människor tycks vara ett resultat av den digitala utvecklingen. Podcast som mediekanal ger människor “rätten” att uttala sig om andra utan de kritiserade personernas medgivande, vilket kan ses som baksidan av det mediesamhälle vi idag lever i.

En tydlig utmaning av rådande hegemonisk maskulinitet är framförallt Schulmans, men även Eklunds, sätt att visa sig otillräckliga och ses brista i sin självbehärskning. Detta har i 42

denna studie skett tydligast kopplat till bilden av faderskapet. Genom att vid flera tillfällen visa på hur faderskapet upplevs besvärligt och att männen inte alltid räcker till på det sättet som de önskar, målar detta upp en bild till lyssnarna där otillräckligt och känslosam anses naturligt och normalt. Kopplat till självbehärskning ses detta utmanas bara i det faktum att man uttalar sig om att vara otillräcklig och därmed synliggör sina brister inför andra.

Den nya tidens storsdagsman har skapats genom att spelplanen numer ses vara den mediala plattformen. Den informationsteknologiska utveckling som skett möjliggör för att makt, enligt traditionell hegemoni, har kunnat omförhandlas. Talet gåva står nu i centrum. Genom att tilldelas socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital får Schulman och Eklund en viktig position i det sociala rummet, som möjliggör att hegemonisk maskulinitet kan konstrueras anpassat till dagens mediesamhälle. Schulman och Eklund tycks stundvis antyda till det tidigare synsättet av hegemonisk maskulinitet, men som i denna studie ses vara ett förhållningssätt till hegemonin som ses rådande, vilket enligt Rydström och Tjeder (2009) är nödvändigt för att kunna förhandla om en ny (Rydström & Tjeder, 2009: 52). Hegemoni handlar om vem eller vilka som behöver förklara varför de tänker och tycker som de gör, vilket kan ses humoristiskt då podcasten som fenomen utgår från att männen berättar om hur de tänker och tycker, och ändå kan ses bidra till att nya manlighetsideal formeras.

Viktigt att poängtera är även att den nya hegemoniska maskuliniteten som ses institutionaliseras inte är lätt att leva upp till. Det mediala utrymmet är begränsat och likaså det sociala-, kulturella- och ekonomiska kapitalet och möjligheten att få detta tilldelat. Bilden av att ideal finns enligt hegemoni kommer alltid ses som en utmaning och bör därmed även fortsättningsvis ifrågasättas.

6.2 Framtida forskning och rekommendationer

Att studera hur den hegemoniska maskuliniteten förhandlas och utmanas i “Alex och Sigges Podcast” har enligt denna studie skapat bilden av en nykonstruerad maskulinitet. Hegemonisk maskulinitet konstrueras och förändras med hjälp av grupper i samhället och vi tror att den alltid kommer påverka sin omvärld. I en intervjustudie bör man undersöka maskuliniteten och låta den sättas i ett bredare perspektiv, där den problematiseras och

undersöks genom lyssnarna. Vilket vi tror skulle bidra till fler intressanta infallsvinklar, med tanke på den breda lyssnarskara podcasten har. Majoriteten av studier vilka har undersökt podcasts har valt en innehållsanalytisk metod. Vilket medför att forskningsområdet idag domineras av just analyser av podcastens innehåll. Därför tror vi att framtida forskning kring området bör ägna sig åt att undersöka hur podcast och dess innehåll påverkar sin publik och vilka faktiska effekter podcastens innehåll kan ha.

7. Källförteckning Här listas de källor som använts i denna studie. Uppdelade beroende på typ av källa och varifrån den hämtats.

7.1 Litteratur

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (red.) (2009). Mediesamhället: centrala begrepp. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bergson, Henri, Brereton, Cloudesley & Rothwell, Fred. (1911). Laughter : an essay on the meaning of the comic. New York: Macmillan. E-bok

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos

Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter. 2. uppl Göteborg: Daidalos

Durham, Meenakshi Gigi & Kellner, Douglas M. (red.) (2006). Media and cultural studies: keyworks. Rev. ed. Malden, MA: Blackwell Publishing

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup

Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity

Fairclough, Norman (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge

Falkheimer, Jesper. Heide, Mats. (2009). Crisis Communication in a New World. Artikel. Nordicom Review 30 (1): 55-65

Holgersson, Charlotte (2006). Homosocialitet som könsordnande process. Norma (Print). 2006(1):1, s. 24-41

Ihlen, Øyvind, Fredrikson, Magnus & Ruler, Betteke van (red.) (2009). Public relations and social theory: key figures and concepts. London: Routledge. E-bok

Laughey, Dan (2007). Key themes in media theory. Maidenhead: Open Univ Press/McGraw-Hill

Lindgren, Simon (red.) (2012). Nya medier och kommunikation: makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning 45

Lindgren, Simon (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Palmer, Jerry (1994). Taking Humour Seriously. Routledge. E-bok

Piuva, Katarina & Karlsson, Lis Bodil (red.) (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Rydström, Jens & Tjeder, David (2009). Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Strömbäck, Jesper (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2014). Massmedier: nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. 11., helt omarb. uppl. Stockholm: Ekerlid

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Wetherell, Margaret, Taylor, Stephanie & Yates, Simeon J. (red.) (2001). Discourse theory and practice: a reader. London: Sage

7.2 Webbsidor

Libsyn. 2018. Alex och Sigges podcast. http://alexosigge.libsyn.com (Hämtad:2018-02-20)

MMS. 2018. MMS: Mediamätning i skandinavien. http://hottoptv.mms.se/hottop.asp (Hämtad:2018-01-27) Ollevik, Johanna & Callius, Peter. 2017. Poddtoppen – ORVESTO konsument 2017:1. https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/poddtoppen_orvesto_konsument_2017_1.pdf Kantarsifo. (Hämtad: 2018-02-09)

Quirk, Vanessa. 2015. 7 December. Guide to podcasting. https://www.cjr.org/tow_center_reports/guide_to_podcasting.php (Hämtad: 2018-02-11)

Wikipedia. 2018 januari. Alex Schulman. https://sv.wikipedia.org/wiki/Alex_Schulman (Hämtad: 2018-01-27)

Wikipedia. 2018 februari. Klas Eklund. https://sv.wikipedia.org/wiki/Klas_Eklund (Hämtad:2018-03-02) 46

Wikipedia. 2018 januari. Sigge Eklund. https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigge_Eklund (Hämtad:2018-01-27)

7.4 Ljudfiler

Alex och Sigges podcast. 2018, 5 januari. “Stympad”. (Podcast) http://hwcdn.libsyn.com/p/0/d/0/0d03e266e826bb6d/aosavsnitt293.mp3?c_id=18489343& destination_id=101206&expiration=1519831779&hwt=8f83addde043832e7e7c12b88f7e2 313 Hämtad: 2018-01-29

Alex och Sigges podcast. 2018, 12 januari. “Pysslingen”. (Podcast) http://hwcdn.libsyn.com/p/3/7/b/37b815fdf137cd53/aosavsnitt294.mp3?c_id=18600070& destination_id=101206&expiration=1519832861&hwt=8a528199e939577f8bced4ec4add a19a Hämtad: 2018-01-29

Alex och Sigges podcast. 2018, 19 januari. “Där alla kan ditt namn”. (Podcast) http://hwcdn.libsyn.com/p/e/f/2/ef245b0afc2eba87/aosavsnitt295.mp3?c_id=18708246&d estination_id=101206&expiration=1519832862&hwt=f0e04213e37de65f3d102e38d00eed 0a Hämtad: 2018-01-29

7.5 Avhandlingar och uppsatser

Boberg, Evelina. 2012. Den medierade mannen: En ideologikritisk studie om maskulinitetsideal i svenska podcast. Södertörn högskola. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:603606/FULLTEXT01.pdf

Sterner, Anna. 2012. “Ack, alla dessa röster!” – En kvalitativ analys av hur stereotyper för manligt och kvinnligt kommuniceras i podcastmediet. Lunds universitet. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3558949&fileOId=35 58954 Söderlund, Hanna. 2016. Jättekul att det är så många tjejer här ikväll: En interaktionell studie om humor och kön i Tv-programmet Parlamentet. Umeå universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:927336/FULLTEXT01.pdf 47